UMEÅ DEN 22 mars. 1.INLEDNING DET HÄR ÄR VILHELM TORBECH. Han är ungefär ett och ett halvt på den här bilden. Och på den här bilden Vad vet han om Valfrid Palmgrens insats som han redan kommit i kontakt med, eller om att om att 2012 är ett jubileumsår. Han vet inte ens om att samhället har gjort möjligt för honom att gratis få låna böcker eller ladda er en fil och att bla att han kan tacka Valfrid Palmgren för en del. Han skulle möjligen inte dela hennes uppfattning att det inte kan finna bibliotek med lite olika inriktning innehållsmässigt. Avsnitt om framtiden det är Vilhelm och hans generation som vi talar om. Förändringar i vanor sägs gå långsamt. är det så säkert.? Man kan inte säga det generellt, är det inte snarast så att vissa förändringar av vanor går långsamt andra snabbt. Skälet till förändringar i vår tid är naturligtvis det språng som heter digitalisering och som är så allomfattande vad gäller produktion, kommunikation och tillgänglighet och att en del av förändringar går mycket snabbt. Men en del skapar otålighet men går betydligt mer långsamt. Också för möjligheterna ställer etiska och moraliska frågor. Och sådant sådant som kräver Din egen tanke Ditt eget personliga förhållningssätt kräver mer tid att ändra även om tekniken kan lösa något. Exempel: Sen det tredje är sånt vi skulle vi skulle så gärna vilja ändra men det går rent inte rent tekniskt, Neutriner kan inte färdas snabbare än ljuset. Det meddelar kärnforskningsorganisationen Cern i Schweiz sedan nya mätningar gjorts av partiklarnas hastighet. Men det har väl alla sagt vi lever i intressanta tider som sägs vara en kinesisk förbannelse egentligen. Men i det här fallet tycker jag vi gör det. 2 VAD HAR HÄNT DIGITALISERINGEN Det är i alla fall Vilhelms generation som kommer att vara de som läser och som blir framtidens biblioteksutnyttjare. Han tar den vanan med sig. Han är
redan i dag van att det finns böcker men också att det finns ett ställa där man kan rusa runt och välja bland en mängd olika böcker och där det finns andra människor. Men kommer det att vara så. Vill vi de, varför vill vi det och vem bestämmer egentligen det. Det fanns en tid när väder och yttre villkor dikterade vad människan skulle göra plus gud. Sen kom andra makter Mamon och furstar och andra makter och system och en del av dem finns kvar än... Idag är i demokratiska länder människans frihetsgrad enorm. Men det finns fortfarande krafter och utveckling som blir styrande och den nya tekniken ger enorma möjligheter men också effekter som vi kanske inte alltid gillar. Finns det nån som inte tycker att Internet och det digitala samhället är en befrielse men som också medför en del problem och sånt som måste anpassas antingen vi vill det eller inte. Idag kan människor i diktaturer twittra och blogga och rapportera, samtidig som deras redskap innebär en enkel match att spåra dem och förfölja dem I Vitryssland där Telia genom sitt ägande av andra medverkar till att säkerhetspolisen genom mobiler kan spåra demonstranter och avslöja dissidenters positioner..finns det nån som inte inser att den digitala tekniken har två huvuden. Möjligheterna till registrering och övervakning i skadlig riktning till förbättra öppenheten och tillgängligheten t o m demokratin till att se röntgenbilder på distans och eller. Vår vardag vill jag påstå har ändrats kanske mer än vi kan tro och för oss handlar det verkligen om att utvinna alla de fördelar som finns men samtidigt bemästra de ickeönskvärda följderna. 1995 3 KONSTFORMERNA PÅVERKAS Det känns onekligen lite obehagligt att stå mitt i en fråga praktiskt taget och tala om biblioteken - bland er som kan dåtid och framtid bättre, jag får nöja mig med att peka på förändringar. Få frågor har väl dykt upp från ingenting till något stort och viktigt att diskutera. Vi säger boktempel, mötesplats, folkbildning, kulturhus och vi kan alla argumentera för vår sak. Jag tänkte inte göra det jag tänkte försöka
möjligen sprida förvirring mer än klarhet men det kan ju också var någons roll för att ur det töcken jag ser kanske nån annan ser sanningen. En god effekt av digitaliseringen vill jag säga. Och mitt senaste biblioteksbesök i förrgår det var inte proppfullt men ganska många där som frågade efter ljudböcker som ägnade sig åt tidningskopiering av tidningar från 40 talet, tidningsläsning, bokläsande och förstås lånande. 800 besökare per dag och många förfrågningar om e böcker. Man brukar verkligen säga att om man vill se framtiden titta på barnen. Och det är klart att man gör mer än förr därför, att barn intuitivt söker det, de vill ha, digital natives Samtidigt finns de som mycket av kultur och kunskap hos andra generationer som adderad till de ungas förmågor kan göra att 1 plus 1 blir 3 för bägge generationer. Det viktiga är ju bara den harmoniska sammansmältningen av dessa två världar som inte är skilda spår utan ett gemensamt vägsystem men där förståelsen ökar om vi inte sätter oss i hörnorna var och en istället för runt bordet tillsammans. Jag vill påstå att den nya tekniken rätt använd är generationsöverbyggande. Alla områden berörs av digitaliseringen och vad beträffar konsten är det fullständigt solklart att det är positivt inte mints för förnyelse och för tillgängligheten. Men samtidigt reser frågor som faktiskt blir ganska svårlösta. Det kan många gånger kokas ner till ekonomi och vem som ska betala. Det är processer som i grunden rubbas med digital teknik. Ta mobilen den kräver eterutrymme även om varje ny teknik kräver mindre plats. Förut var det försvaret och public service sen kom kommersiella medier sen kom den digitala tekniken och det är ju därför att etern varken är fri eller gratis som PTS beslutar om vem som ska vara där och var och vem som tar betalt för att bygga näten och vem får trafikera näten. Den som först byggt nätet eller den som vill köpa in sig i nätet. Vem får betala för detta, konsumenten naturligtvis. När sen ny tekniker dyker upp som Skype och Viber då ser mobiloperatörerna hur deras affärsmodell börjar naggas i kanten folk ringer gratis och vem tjänar då på Skype? vi som använder den och så Niklas Zennström som sålt it-hajpen Skype två gånger.
Sak samma med e tjänster jag jobbar gratis åt banken genom att inte gå dit och vinsten går i chefernas ficka. Och eftersom digital teknik kan användas för att skapa konst och förstärka konstformer sker två saker: konstformerna kan utvecklas men betalningsmodellerna får sig en törn och måste ändras. För konstnärerna ska betalt och den som förmedlar men nätet är ju skapat för att för frihet och ökad tillgänglighet inte mindre tillgänglighet. Här uppstår konflikterna och frustrationerna, som kräver nya gränssnitt och betalningsformer och fortsatt stark offentlig finansiering. Och ansvar inte minst. BOKEN OCH LÄSANDET Så litteraturen och texten och berättandet och läsandet Litteraturen och texten och boken och berättandet då. Aldrig förr har jag i alla falla sett en så bokcentrism Bokbilagor särskilda tidningar för böcker Läsecirkeln efter SR:s romanprisjury har återuppstått och pocket boken säljs trycks och säljs som aldrig förr och våra olika bibliotek fylls till bredden. Barnens Romanpris Priset till Astrid Lindgrens minne DN:s egen bibliotikekarie Vi läser och låt mig slå fast här att för mig är en bok just en bok en bok i sin materiella form även om det sker förändringar. Som väl egentligen började med Xeroxmaskinen som blev enklare att kontrollera och som var en ganska omständlig historia. Nu kan kopieringen ske med special datorprogram som gör att det går fort och lätt och går att kontrollera också mycket lättare Produktionen fortfarande som skriver på maskin paradoxen som ska scannas in som sen ska bli ett digitalt format Trycket naturligtvis lättare med digitaliseringen publiceringstiden kortare Pappret spar man på ska ett antal träd ryka bara för att man vill ha nåt att läsas
Och så själva läsningen läsplattorna gör sitt intåg en grupp blir Messias den gruppen syns och hörs och beskrivs men ska inte överskattas det är ingen revolution möjligen en evolution MEN VAD SOM ÄR EN BOK ÄR EN BOK ÄR EN BOK är omtvistat plötslig. Eller är det inte det - - - - *Är det en bok för att den är bunden eller är det en bok när det är en e bok och en sk e bok plus. Men då måste man kanske våga tala om att det finns böcker som har hög kvalitet och sådana som har lett begränsat värde för en större allmänhet och eftervärlden och sådana som egentligen bara berör ett fåtal men som ändå idag kan bli en bok till rimliga kostnader. En fil är en fil är en datafil eller en bok eller, en pdf är det en bok och hur ska de som avgör betalningsmodell, skatt och distribution och upphovsrätt egentligen se på det. Och är det rätt att det är de som avgör vad som är en bok? Digitalieringen gör det ganska knepigt. YTTERST HANDLAR DET JU OM BETALNINGSMODELLEN OCH LÄSANDET OCH DET ÄR JU TVÅ SIDOR AV SAMMA SAK nämligen ett innehåll som nån vill betala för och läsa eller nån annan anser att det är ett innehåll som om det läses på ett visst sätt ska beskattas på ett särskilt sätt. Om man börjar med Läsandet: LITTERATURUTREDNINGEN SITTER OCH TÄNKER på läsandet och med fokus på at stimulera och sprida detta och med hjärnforskare och marknadskunniga och litteraturkunniga. Har hittills genererat tre projekt som kulturrådet fått ansvar för som är signifikativa. 1 boklådorna Litteraturutredningen beskriver situationen för de fysiska bokhandlarna som är utsatta för hård konkurrens från internetbokhandeln och tappar försäljning. Bokhandlarna har en betydelsefull roll när det gäller att presentera böcker för människor i det fysiska rummet. Bokhandeln är också en plats där människor samlas för att lyssna på författare och delta i andra aktiviteter kopplade till litteratur och läsning. Det behovet kan inte uppfyllas av nätbokhandlarna. Utredningen pekar också på behovet av exponering utanför storstäderna. Kulturrådet har en miljon kronor att fördela till detta stöd 2012. 2 backlist Beslutet gör det möjligt att under en försöksperiod ge bidrag till kvalitetsutgivning av e-böcker från förlagens befintliga katalog av tryckta titlar. Syftet är att stärka och stimulera den inhemska marknaden. 2012
kan stöd sökas för planerad utgivning av e-böcker. Förlag kan ansöka om utgivningsstöd för flera titlar i en och samma ansökan. Kulturrådet har en miljon kronor att fördela 2012 för detta stöd. 3 att stödja modeller för samverkan mellan folkbibliotek och studieförbund. Den viktigaste målgruppen är ovana läsare. Målet för utvecklingsarbetet bör vara att finna nya modeller för samarbete och samarbetsprojekten bör vara tillräckligt stora för att ge långsiktig och strukturell betydelse. De bör vara väl dokumenterade för att resultatet ska kunna spridas. VAD VET VI : Och märk väl det är en litteraturutredningen inte en bokutredning. Redan här ser vi förskjutningen, det handlar om läsningen primärt. Kulturrådet vill dessutom se litteratur som en konstform. Vad vet vi om vad som hänt? Vad vet vi om barns och ungas medievanor i stort? Som innebär förändringar för läsningen. Naturligtvis att de nya medier som dykt upp. Men Olle Findahl har forskat i detta och det finns att läsa i Barn och ungas medieanvändning i Internet-världen och utges av Nordicom och är en läsning jag rekommenderar här är bara ett litet axplock: Tv påverkade i början inte de yngres bok-konsumtion, men när kabel och satellitkanaler kom och allt fler barnprogram skapades och inte minst videon gjorde sitt intåg minskade läsandet hos förskolebarnen. Men det påverkade inte läsningen bland skolbarn och ungdomar. Allt enligt Findahl. Sen med Internet är traditionella medier mer använda i åldrarna 9 till 25 år. Men med allt fler medier minskar tv något och nu börjar läsningen minska i åldrarna 15 24 år, men det är skol och faktaböcker som går ner och inte läsningen av skönlitteratur. Medietiden hålls konstant säger Findahl men datorn tar mer plats, man kan se mer med play och använder datorn för sociala kontakter,som vi som var unga då förr håll på med ute eller i telefon. Findahl vet att hälften treåringar använder Internet, de flesta från 12 har en mobil men alla har ingalunda en smartphone. Under 10 procent har än så länge en I pad
Om radiolyssnandet minskar något de senaste tio åren på grund av tex Spotify och Tv tittandet ganska stabilt så läser flickor mer än pojkar i åldern 14 till 31 år. Bokläsning på 40 talet ägnades 20 minuter per dag utslaget på alla. Det är samma tid idag men skillnaden blir ju då att så många fler läser naturligtvis med den ökad bildning och skolgång också enligt Olle Findahl. Den vanliga boken är ingen omodern företeelser trots att de funnits så länge. Perpspektiv: Who the hells want to hears the actors talk, sa en av bröderna Warner när ljudfilmen kom. Radion är kvar Men hur är det då med e boken? På mitt bibliotek efterfrågas de och bibliotekarierna där påpekar att urvalet är smalt och opåverkbart det är förlagen som väljer. Men att e boken kan tyckas vara större än den är och att den inte slår så bra i Sverige är enligt Olle Findahl inte unikt. Det är snarare regel. Inte ens i Japan där Sony presenterade sin läsplatta 2003. Naturligtvis i USA där Amazons Kindle drar fram. Den läsvänligare än I pad. Men också Ipad et betydligt större urval av böcker som finns tillgängligt, 88 000 och priset 10 dollar. Och lättillgängligheten och en inarbetad kundkrets. Här i Sverige: E boken ha med 25 procents moms något som förläggarbranschen med självklarhet tycker är konstigt och som naturligtvis påverkar priset men man kanju komma ihåg att det inte krävs så mycket papper och bindning -. Det finns ingen stark rörelse i EU mot en förändring. Inom EU är fransmännen rädda för att det ska införas moms på böcker ingen kraftfullhet i EU på grund av detta. Men inget är omöjligt om man skulle vilja. Momsen var en gång en enkel och smart skatt men även den får en annan dimension med digitaliseringen där det skillnaden mellan en vara och tjänst blir suddigare. Biblioteken och förläggarna är parterna och frågan är vem som ska betala och vem som ska tjäna pengar och hur får författarna sin berättigade del?
Ska man kunna köa för en digital bok?? En anomali, men kanske. Som förläggare vill man ju tjäna pengar och som författare vill man väl både tjäna pengar och bli läst. Ja man kanske måste köa t o m i vårt ögonblickssamhälle om vi ska kunna ha en rättvis fördelning. Fordras ett par varv runt förhandlingsbordet. Men vad är folkbibliotekets roll - databasen eller redaktörens. Återkommer till det. Förläggarens bedömning av vad som lönar sig på kort och lång sikt blir ett urval. Men finns det andra urval, ja naturligtvis bibliotekets och det offentligt stödda urvalet för vissa titlar. Noterbart är dock att i USA: E boken går som tåget därför att där finns ett större antal titlar 88 000 brukar användas. Ljudböcker allt intressantare, nedladdningen bara ökar av l just ljudböcker Enligt Amazons ljudboks avdelning plockar medelläsaren tar hem 18 böcker per år och hälften av dem köpt en ljudbok tidigare ökar dramatiskt. Ljudboksförlaget Audible köpt av Amazon och deras studior nu fullproppade med folk som läser in och gärna kända röster fler av Amazons e böcker till ljudböcker. Men man kan ju se på digitaliseringens betydelse för texten utveckling Litteraturkritikern Malin Nauwerck skriver i en intressant artikel i tidskriften 10 tal om bloggen som litterär text både som en autentisk skildring av vad som händer nu som hon kallar den bevakande bloggen. och den litterära, den självupplevda som heller inte passerat en redaktör och därmed inte sållats av någon mer än av de som väljer att läsa eller inte läsa Hon skriver : om bloggen bloggmediets form har möjliggjort en ny form av text, böjlig och ofixerad korsbefruktad med andra uttrycksformer bild och video makalöst distribuerad till alla och på en gång. Samtidigt har avsaknaden av grindvakter skapat språkliga och tematiska möjligheter. Nauwerck menar alltså det finns behov av att trycka en del av dem till vad hon kallar en Blok. Och man kan tillägga att när man talar om mindre läsning, mycket internet osv har skrivandet ökat om än i helt andra former Twitter facebook och bloggar. Och det innehållet hur oöverskådligt det än må vara, kommer det att sätta spår i den litterära sfären. Just därför att den har en så speciell karaktär det frysta ögonblicket kanske man kan säga.
Nauwerck tar upp det fenomen vi hört om från neurologerna att man läser olika på papper och skräm och ställer frågan Kan bloken fånga en ny sorts läsare genom läsningen på paper Naurwerck avslutar sin artikel en text skriven i verklighetens medium publicerad i den form som hjärnan upplever som verkligast, borde ge en förhöjd verklighet Ännu verkligare för den nu har en prislapp. Nauwerck sätter fingret på den intressanta frågan om vad är en bok, en text och läsning.. Som har med innehållet och läsaren att göra men som en rad andra har makten över, en makt som bör förvaltas väl. Kan man önska beskattning och urval och betalning och digitaliserad. Det finns närtidsskildringar om skeden i den ekonomiska krisen skrivna mitt i och utgivna kort efter, en sorts ögonblicklig historieskrivning - tidsrymden kortas och i USA där e boken växer och den vanliga boken minskar, kan förlag och författare publicera så fort de själva vill. Yasmine El Rashidis Battle of Egypt blev en e bok som kom ut fyra månaders efter upproret startade skriver John Grapper i Financial Times och Twitter från Tahirtorget kom ut lika snabbt på förlaget OR: De som skriver historia långt efter klagar ofta på bristen på autentiska dokument och minnen men ser slutet och effekterna. När nutidshistoria blir allt snabbare och kanske mer partisk kan det bli allt svårare för historiker att bedöma och värdera men med den mängd data som många individer samlat in och spridit kan det bli ett kanske stort men omistligt digitalt råmaterial publicerat i realtid i form av Twitter facebook foton, filmer osv. Som journalist kan jag peka på dess värde men självklart också se dess begränsningar men något nytt som också har bäring på litteraturens framtid och på frågan om vad är en bok är en bok och dess värde nu och historiskt. Böcker kanske bedöms har ett högre värde än twitter och bloggar men kan en boks värde ligga i att en bindningsmaskin satt ihop den, tror jag Rasmus Fleischer formulerat det. Ytterligare ett exempel på vad som händer är hur e böcker kan minska totalitära regimers möjligheter att sätta stopp för kontroversiella publiceringar. Jag tänker på de som med Svenska Institutets stöd ger ut e - böcker som vänder sig till direkt till medborgare i Vitryssland och som gör att vitrysk litteratur även regimkritisk eller annat kan publiceras och läsas av vitryska medborgare, fast regimen inte skulle tillåta själva boken som sådan.
Därför att man slipper mellanhänderna man slipper möjligheter att fysiskt Och mitt i detta var är bibliotekens roll : därför att de ska : Och till detta ska biblioteken för hålla sig: Som ska vara med sin tid Som ska vara före sin sin tid Som ska vara facilatorer som ska vara kulturhus, boktempel, mötesplats, studierum och värmestuga, Som ska vara gratis Som ska vara kunniga Som ska ha allt Som ska en nationell biblioteksstrategi Som ska vara en databas Som ska läggas ner Som ska finnas kvar Som ska folkbilda Som ska passa Valfrid Palmgren och som ska passa Vilhelm Torbech nu när han blivit t vuxen. Den brittiske journalisten Matthew Engel skriver apropå att man firar National Libraries Day nu för nån månad sen. Att av 4612 bibliotek har 407 stängts privatiserats eller lämnats till frivilliga. De två sista liknar exekution enligt Engel. Engel menar att det funnits för många böcker av John Maynard Keynes och för många av Machiavelli. Samma sak sker i USA. Men inte i Sydkorea som planerar att öppna nästa 200 nya bibliotek. Och det öppnas nya bibliotek i Liverpool Birmingham och Manchetster, städer som vänt en nedgång till uppgång bland annat genom en satsning på kultur. Digitaliseringen har kommit för att stanna men låt mig peka på några saker Digitalisering kostar pengar och kräver kunskap. Digitaliseringen av det redan utkomna ljud bild och manus och analog film kostar pengar att göra och rätt betydande arbete med upphovsrätt hur lång tid ska det ta och var ska det ligga.
Vad man underskattar många gånger är att serverkapacitet är dyrt.kyla är dyrt fast man inte tror det. Bärare är dyrt överföring kostar pengar Men man får inte glömma beroende av vad datatrafik kostar kostnaderna för konsumenten som redan är betalda när man köper en bok Jag är tveksam till om att det kommer att bli billigare att ladda ner med fler som laddar ner? Det kommer sannolikt inte att bli billigare därför att nätkapacitet kostar pengar att bygga att underhålla. Den kostnaden finns redan i bokpriset Se på KB:s ytterst berättigade krav på krav på resurser för att bygga databaser som dessutom måste vara sökbara och som sen ska kunna användas för forskning. Rättigheterna till det gamla måste lösas beroende på vem som ska ha tillgång till detta och hur. Betalningsmodeller för digitala utgåvor vilka ska de vara Och det handlar om urval just för att det smala faktiskt kan hitta sin plats Bibliotekslånen och e boken är ett annat kapitel men rimligen måste nån betala för att boklånaren ska ha något att låna. Den som tror att ny teknik bara sparar pengar och gör allt enklare har fel men det finns stora möjligheter att fortsätta och utveckla folkbildningen och en demokratisk tillgång till bildning. Några exempel: Men om man nu är dystopisk och inte ser alla fördelar låt mig ge DN rapporterar om mikrobibliotek begagnade böcker som får nyttliv dela böcker med andra Sydkorea bygger bibliotek Jan Gradvall skriver om hur Thåström lockar unga till biblioteket därför att han har så många referenser till litteratur i sitt senaste album: Låna Remarques Triumfbågen, fråga efter De okända av Alexander Blok, bli ledda till hyllan för Bertil Malmbergs Klaviatur för att kolla diktsamlingens sista ord osv.
Beväpna Dig med vingar det är väl just det biblioteket oavsett digitalt eller på papper handlar om. Berättarministeriet startat av Nick Hornby växer där och i Sverige drivs med framgång av Disla Demirbag Steen Lust och intresse handlar det om säger Nick Hornby. Kulturrådet arbetar med dessa områden med stort allvar Yttrandefriheten och fristadsförfattare. Läsfrämjande De litterära upphovsmännes villkor Bokmarknaden Internationella utbyten på det litterära området. Och allt detta har bäring på att biblioteket ska ha sina hyllor, magasin och datorer fyllda med begåvat och medvetet urval gjort av kunniga människor Och att skönlitteraturen faktiskt får sin viktiga plats som en oöverträffad del i nutiden för de som nästan alla är vetgiriga på olika plan. och det kommer biblioteken att kunna göra tror jag därför att de svårligen kan ersättas med något annat även om nätet finns. För det handlar om redaktörsskapet d vs bibliotekets och bibliotekariens förmåga och makt att ha inflytande genom att kunna innehåll och göra urval och kunna teknik på ett helt annat sätt än i dag och vara förhandlare. Kombinera hyllorna med databasen och få tid också till detta. Redaktörskapet är det vi talar om inom medievärlden och som fortsatt gör medierna viktiga. Domedagen är inte här bara för att digitalsieringen kommit tvärtom. I det fullständigt omätligt stora hav av innehåll som finns tex på nätet finns behov av behövs redaktör för att ge oss möjligheten att att också möta det man kanske inte tror man är intresserad av och för att få möta andra åsikter än de egna. Där har vi biblioteketets ännu viktigare roll i framtiden.