VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

INNEHÅLL Inledning 4 Styrelsen 5 Hälso- och sjukvård 6 Administration och försörjning 26 Verksamhetsmål 2010 32 BILAGOR: Bokslut 1-21 Verksamhetsstatistik 1-19 Personalberättelse 1-15 Layout: Anette Korpi Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

ÅLANDS HÄLSO INLEDNING Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ansvarar för den offentliga hälso- och sjukvården på Åland, omfattningen på verksamheten bestäms av den budget som landskapsregeringen fastställer. De ekonomiska problemen i omvärlden har påverkat även Finland och Åland vilket 2010 föranledde landskapsregeringen att vidta akuta åtstramningar vilket drabbade ÅHS. De resurser som landskapet avsätter till sjukvård skall användas så att de gör största möjliga nytta, vilket gör att prioriteringar är nödvändiga. Vid prioriteringar finns tre viktiga principer; människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. De två förstanämnda uppfattas ofta som naturliga inom en sjukvårdsorganisation, men inte alltid den sistnämnda. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det inte är etiskt riktigt att använda resurserna till en verksamhet om det finns ett alternativt användningsområde som genererar mer patientnytta. Arbetet med att göra ovanstående principer kända och accepterade har påbörts under 2010. En arbetsgrupp för en reviderad organisation och reglemente tillsattes av ÅHS styrelse den 27.11.2009 och har arbetat under hela 2010. Arbetsgruppens målsättning var att uppnå ett tydligare ledarskap och ansvar för verksamhet och ekonomi inom ÅHS. Ett led i förverkligandet av detta är införandet av klinikvisa verksamhetsuppföljningar där den multiprofessionellt sammansatta klinikledningen träffar ÅHS-ledning i en direktdialog, dessa har tagits emot mycket positivt. Arbetet i det nya organet samarbetskommittén påbördes under året och bör fortsatt utvecklas. I ledningen för ÅHS har personförändringar skett på såväl förvaltningschefbefattningen som vid chefläkar- och vårdchefstjänsten. Bemanningssituationen har förbättrats under året då vissa strategiska rekryteringar kunnat genomföras och kan som helhet betecknas som god, även om vissa kritiska sektorer finns. En handlingsmodell för tidig intervention och minskning av sjukfrånvaro inom ÅHS har tagits fram. En verksamhetsförändring under året var stängningen av en långvårdsavdelning, stängningen motiverades med att det fanns ett antal patienter som vårdades på en vårdnivå som inte ansågs optimal. Ett antal verksamheter har centraliserats för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet, t.ex. studerandehälsovården och södra Ålands mödrarådgivning. En principiellt intressant verksamhetsförändring som genomförts är att vårdavdelningar och mottagningar fått ett ökat ansvar för provtagningsverksamheten, prover tas av vårdpersonal istället för av särskild personal från laboratoriet. Arbetsinsatsen och därmed kostnaden belastar då den som initierar förbrukningen vilket gagnar ett adekvat prioriteringsarbete. Ett flertal nya verksamheter har initierats, planerats och delvis påbörts under 2010. Här kan nämnas fosterscreening, aortascreening, sammanhållen hemvård, hemrehabilitering och försäljning av förlossningar. Plan för säker läkemedelsbehandling har upprättats klinikvis. Ett ekonomiskt överskott skapades under året, vilket ökar möjligheterna att göra nödvändiga investeringar och nysatsningar inom olika verksamhetsområden. Personalen gör ett utomordentligt arbete och vården är generellt av hög kvalitet och tillgängligheten är god men det finns eftersatta områden där vi måste bli bättre, en stabil ekonomi gör detta möjligt. Jag vill tacka all personal för det goda arbetet som genomförts 2010 och som gör att vi är väl rustade att klara de nya utmaningar som vi står inför 2011. Peter Rask Förvaltningschef 4

- OCH SJUKVÅRD STYRELSEN Landskapsregeringen beslöt den 21 april 2010 enligt 5 LL om hälso- och sjukvården att utse fölnde personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 26.04.2010-31.12.2011. Ordinarie ledamot Torbjörn Björkman, ordförande Jan Salmén, viceordförande Ulla-Britt Dahl Gun Carlson Roger Jansson Gun-Mari Lindholm Camilla Gunell Personlig ersättare Gunnar Jansson Henry Lindström Rai-Liisa Eklöw Runar Karlsson Eva Dahlén John Hilander Rolf Söderlund Styrelsen har sammanträtt 14 ggr under året (2009: 15 ggr) och behandlat 123 ärenden (2009: 163) Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har närvaro- och yttranderätt. Lagtingsledamoten och landskapsläkaren har närvaro- och yttranderätt så också de fackliga huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter, vilka har varit närvarande vid de flesta sammanträden. Rekryteringar och organisationsförändringar har förutom sedvanligt budgetarbete präglat styrelsens arbete 2010. Under året har förslag till ett nytt reglemente och organisation utarbetats och kommer att tas i bruk 2011. Även en ny ÅHS lag är under beredning. En organisation av ÅHS storlek behöver ett tydligt regelverk och modern lagstiftning för att kunna bedriva en effektiv sjukvård till gagn för den åländska befolkningen. Styrelsen har efterlyst strukturella förändringar inom organisationen som också till en del påbörts. Servicen till befolkningen ska trots det inte försämras. Styrelsen har bl.a. som målsättning att ha kvar skärgårdsberedskapen på en rimlig nivå samt bibehålla Godby hälsocentral som en servicepunkt för invånarna på norra Åland. De ekonomiska målsättningarna för ÅHS uppfylldes väl för år 2010. Budgetdisciplin och kostnadsmedvetenhet resulterade i ett överskott på 3,3 miljoner. Överskottet på kostnadssidan kommer att återinvesteras i ÅHS verksamhet. Samarbetet med ledningsgruppen och inom styrelsen har fungerat bra. Det är en förutsättning för att kunna utvecklas och ro framtida reformer i land. I egenskap som ordförande för styrelsen har g försökt framhålla vikten av gott samarbete och det ska förhoppningsvis vara en ledstjärna på alla nivåer inom organisationen. En implementering av reglemente och organisationsförändring är en av de stora utmaningarna för år 2011 och kommer att kräva ett fungerande samarbete på alla nivåer. Bland investeringarna är den sista etappen av psykiatribygget i sitt slutskede. Nya projekt är under beredning. De projekt som ännu återstår är bl.a. ombyggnad av medicinavdelningen och geriatriska kliniken, en ny IVA-enhet samt läkemedelscentral. De tills nu genomförda byggprojekten har varit nödvändiga och med dem står vi väl förberedda för framtiden. Till sist vill g rikta ett stort tack till personalen för det gångna året. Torbjörn Björkman Styrelseordförande 5

HÄLSO- OCH SJ ALLMÄNT CHEFLÄKARENHETEN Chefläkaren är chef för klinikcheferna, chefen för läkemedelscentralen, laboratorie-enheten, socialkuratorerna, sjukhusläkarna, primärvårdens medicinskt ansvariga läkare, en kvalitetssamordnare och två sekreterare. Chefläkaren har under året fattat 586 beslut i olika löne- och personalärenden. Det har varit flera personbyten på chefläkarposten år 2010. Peter Rask tillträdde som ordinarie chefläkare efter att Kai Fagerströms vikariat avslutades i mars 2010. Peter Rask avgick i september för att i stället axla rollen som förvaltningschef. Därefter har flera tjänsteinnehavare innehaft chefläkartjänsten. Tjänsten som chefläkare utlyses i december 2010. Under året har en patientenkät utvecklats i syfte att öka kvaliteten i mötet mellan vårdtagare och vårdgivare. Införandet av dataprogrammet Flexite har gjort att kvaliteten i avvikelsehanteringen under året har kunnat hös. Inom chefläkarkansliet har arbetet med en kontinuerlig hantering av anmälningsärenden från patienter, anhöriga och patient- och klientombudsmannen fortsatt. Arbetet fortsätter när det gäller utvecklingen och uppföljningen av ingångna avtal och upprättandet av nya avtal med vårdleverantörer, samt ramavtal med serviceleverantörer. Under året hållits 13 protokollförda klinikchefsmöten där man t.ex. diskuterat kvalitetsarbete och avvikelserapportering i Flexite, ekonomi och budget, såsom t.ex. vård utom Åland, men även provtagning på avdelningarna och kötider för vård. Chefläkaren har också regelbundet deltagit i vårdchefens möten med överskötarna. AT-läkarnas placering på Åland har bört struktureras upp och tillströmningen av AT-läkare har varit betydligt jämnare än tidigare år. Den osäkra bemanningssituationen på kirurgienheten har stabiliserats i och med rekrytering av två nya ortopeder. Detta har fått till följd att de ortopediska operationsköerna minskat under slutet av året. En kvalitetssamordnare är ordinarie anställd på heltid från hösten 2010 för att bl.a. förbättra kvalitetsarbete, riskhantering och avvikelserapportering. Under året har det varit fortsatt omfattande satsning på HHR-utbildning (hjärt-hjärnräddning) för alla anställda på ÅHS. En dialog för att förändra processen vid laboratorieprovtagningar inom ÅHS påbördes under året och gav till resultat att proverna alltmer i huvudsak tas på avdelningarna. Ett nytt reglemente för ÅHS har varit under intensiv bearbetning av den s.k. ROR-gruppen och tanken är att det nya reglementet ska sjösättas under våren 2011. Syftet är bl.a. att tydliggöra organisationen och avskaffa den dubbla linjeorganisationen. Detta kommer givetvis att påverka chefläkarenheten kommande år. 6

UKVÅRD OBDUKTIONSVERKSAMHETEN Antalet obduktioner under 2010 fortsatte i volym att vara i samma omfattning som de senaste åren med 38 stycken rättsmedicinska och fem stycken medicinska obduktioner. SJUKHUSBIBLIOTEKET Verksamheten vid sjukhusbiblioteket sköts som en köptjänst där ÅHS är köpare och Mariehamns stad sälre. Verksamheten upprätthålls av stadsbiblioteket och regleras av ett avtal mellan ÅHS och stadsbiblioteket. Avtalet utvärderas en gång per år. Möjligheten att köpa bibliotekstjänster grundar sig på den åländska bibliotekslagen. Biblioteket har under 2010 varit bemannat endast tisdagar p.g.a. minskande användning av biblioteket samt av ekonomiska skäl. Till bokvagnsronderna har fler böcker köpts in, samt en läsplatta. Totalt ökade utlåningen 2010 till 1 432 jämfört med år 2009 då de var 1 237. Under året inköptes 76 böcker. Fortsättningsvis finns en Internet-dator i biblioteket för patienternas ärenden. Den är i regelbundet bruk. Förutom böcker och läsplatta har patienterna lånat talboksspelare och talböcker. SOCIALKURATORERNA Ur ett personalperspektiv har året 2010 varit ett stabilt år med samtliga tjänster besatta. Under året har socialkuratorerna statistikfört patientbesöken elektroniskt och har då kunnat se att gruppen haft dryga 1 500 patientbesök, varav ca 80 % gällde inneliggande patienter och ca 20 % öppenvårdspatienter. Två intensivare perioder kan tydligt ses i statistiken, under nuari till mars samt juli till och med september är besöksantalet högre än andra perioder under året. Under hösten 2010 inleddes en kartläggning om behovet av socialkurator inom primärvården. Kartläggningen fortsätter under år 2011. Arbetet med att utveckla informationsmaterial har fortsatt under året. Under våren arbetade socialkuratorerna tillsammans med cancersjukskötaren och sjukhusprästen fram broschyren Råd till anhöriga vid dödsfall. Under hösten togs broschyren i bruk. Eftersom socialkuratorerna verkar inom många av ÅHS verksamhetsområden har man under året arbetat med att utveckla och förbättra samarbetet med dessa. Detta har genomförts genom olika samarbetsmöten med bland annat FPA, Pensions Alandia och kommunala socialarbetare vilka handhar platser på De Gamlas Hem, men även genom studiebesök, så som besök på ÅUCS och socialarbetarkollegorna där samt besök på Sunnanberg vårdhem. Socialkuratorerna har även deltagit i utbildning om medicinsk rehabilitering som FPA anordnat i samarbetet med ÅHS. Under året har socialkuratorerna deltagit i äldreomsorgsmässan i Stockholm som detta år hade temat bemötande. 7

BASENHETER med direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter AKUTENHETEN Akutenhetens verksamhet har följt tidigare riktlinjer. Akutmottagningen hade drygt 10 000 patientbesök under året, vilket är en viss ökning jämfört med året innan. De största patientvolymerna representerades av internmedicinsk (45 %) och kirurgisk (39 %) problematik. Icke-ålänningar utgjode 12 % av patienterna. Belastningen på mottagningen varierade som vanligt mycket över tid. De punktstängningar som skedde inom olika verksamheter under året gav sig till känna på akutenheten genom hög belastning av patientgrupper hörande till dessa områden. Akutvårdsavdelningen, med fem observationsplatser, har används flitigt. Sammanlagt 684 vårddygn har registrerats. Tanken är att dessa platser i första hand ska nytts för korttidsobservation och behandling av patienter som med stor sannolikhet kan skrivas ut inom 24 timmar. Det finns en ökande tendens att felutnytt dessa platser som buffert för övriga enheter p.g.a. platsbrist på vårdavdelningarna, men man strävar kontinuerligt till att renodla akutvårdsavdelningens verksamhet. En av enhetens två ordinarie läkartjänster är fortsatt vakant. Läkarbemanningen har ändå, genom duktiga vikarier med både längre och kortare förordnanden, varit stabil. Petter Westerberg var t.f. klinkchef fram till 31.08.2010 och blev därefter ordinarie. På sjukskötarsidan har bemanningssituationen fortsättningsvis varit stabilt god. Tillsammans med Mariehamns stads räddningsverk har satsningen på en formalisering av ambulansmännens utbildning och delegeringar fortsatt under året. Två utbildningsdagar med ett varierat och uppskattat teoretiskt och praktiskt program ordnades under vår och höst. Man införde en ny delegering; Cyanokit prehospitalt vid rökgasintoxikation. Delegeringstentamen ordnades i slutet av året. Samarbetet med Mariehamns stads räddningsverk fortsatte också genom den ambulansgrupp, med representanter från akutenhetens och räddningsverkets personal, som träffades under året. Helikoptergruppens arbete att utveckla ÅHS helikopterverksamhet fortsatte under året. Gruppen fick förstärkning av en anestesiläkare med tidigare gedigen erfarenhet av luftburna patienttransporter. Kompetenskraven för helikopterskötarna omdefinierades och godkändes av ledningsgruppen. Ett gott samarbete med transportkoordinatorn har inneburit en avsevärd avlastning avseende planering, samordning och logistik vid transporterna. Utöver primäruppdragen (ca 30), med personal från räddningsverket som följeslagare, genomfördes 179 sekundärtransporter med sjukskötare från ÅHS helikopterjourgrupp som följeslagare. Av sekundärtransporterna klassades 43 som akuta. Som en del i det pågående HHR-projektet (hjärt-hjärn-räddning) startade i mars 2010 en hjärtstoppsgrupp bestående av jourhavande läkare och en sjukskötare från akutenheten. Denna grupp tillkallas vid alla intrahospitala hjärtstopp. Uppdragen utanför akutenheten har under året varit fem stycken. På enheten har under året hållits två interna utbildningsdagar. ATSS-fakulteten (Akut Traumasjukvård för Sjuksköterskor) har hållit utbildning med deltagare från andra sjukvårdsdistrikt. På avdelningen har hållits traumaövningar. Uppdragsutbildning med primärvården och Öppna högskolan är ett fortgående arbete som fortsätter under 2011. Slutligen kan nämnas att akutenheten stod som arrangörer för ÅHS julfest, 20 november, som i den ekonomiska krisens skugga ordnades i form av en spargala. 8

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN Personalsituationen Enheten ha fortfarande en vakant läkartjänst, men med en god tillgång till vikarier, vilket innebär att verksamheten har kunnat drivas med full kapacitet. Däremot finns fortfarande ett stort behov av sjukskötare med barnspecialisering. Patientsituationen Mottagningsverksamhetens volymer motsvarar tidigare år. Avdelningens vårddygn har minskat marginellt men kan inte ytterligare decimeras. Efterfrågan på allt mer komplicerad och intensiv sjukvård är konstant. Behovet av avdelningsvård kommer att öka p.g.a. att ätstörningsvården tagits hem. Ett externt vårdlag bemannat av öppenvården har i hemmet omhändertagit en kroniskt sjuk patient med medicinsk ledning från barn- och ungdomsenheten. Kösituationen är fortfarande utmärkt, d.v.s. det finns i praktiken inga köer för högprioriterad vård. Barn- och ungdomsenheten har utökat allergitestning, s.k. pricktestningen både kvantitativt och kvalitativt. Målet att förbättra tillgängligheten för sjukskötarkonsultationer angående obstipation (förstoppning) och uppgörande av ett obstipationsprogram har delvis uppnåtts. Vårdprogrammet är ännu inte färdigställt. Antalet mottagningsbesök på barn- och ungdomsenheten var 3 722, telefonbesöken 940. Antalet mottagningsbesök på Treat var 387. Vissa besök bokförs utanför Treat (musikterapi, barnmottagningen). Antalet konsulterande besök på BB var 374 (fortfarande bokförs inte ca 200 besök). Samarbetet mellan barn- och ungdomsenhetens läkare, rehabiliterings- och fysiatrienhetens tal-, ergo- och fysioterapeuter samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningens psykolog och läkare, den s.k. BUF-verksamheten, har ytterligare fördjupats och verksamheten har implementerat de nya rön och krav som FPA och gängse vård ställer på modern habiliteringsverksamhet. Habiliteringsplanerna görs på ett strukturerat sätt tillsammans med föräldrarna, målsättningar definieras och resultatet av terapierna utvärderas med s.k. GAS-skattning. Den länge planerade större ombyggnaden på avdelningen sköts fortsättningsvis på framtiden, vilket försämrar vårdkvaliteten och försämrar patientsäkerheten speciellt för de kritiskt sjuka barnen. Regelbundet återkommande hands-on-övningar och föreläsningar för personalen från barn- och ungdomsenheten och BB har anordnats kring återupplivning enligt guidelines. Planeringen för de nya återupplivningsövningarna med simuleringar och debriefing ledde till införskaffandet av en avancerad simulatordocka för barn. Bidrag erhölls från Ålands Barnfond och Posten Åland. Barn- och ungdomsenheten samt lungmottagningen anordnade en utbildningsdag kring det nationella allergiprogrammet i samarbete med Filha r.f. Internutbildning inom ätstörningar startades på hösten. Klinikchefens slutarbete inom KBT-utbildningen är ett lokalt vårdprogram för restriktiva ätstörningar. Två barnskötare har vidareutbildats på Sahlgrenska i Göteborg, en barnskötare på ÅUCS inom neonatologi och två sjukskötare på Sachsska Barnsjukhuset inom diabetologi. Guldkorn under året var diabetesseglatsen med Albanus som anordnades i samarbete med Sachsska Barnsjukhuset för nionde året i rad samt träffen som diabetesskötarna och läkarna ordnade för de lite yngre diabetikerna med bowling och gemensam middag. 9

BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN Läkarbemanningen på enheten har varit bristfällig p.g.a. föräldra- och kompledigheter i kombination med svårigheter att rekrytera vikarier. Vikarier anställdes för 28 veckor under året. Detta täckte 36 % av de ordinarie läkarnas frånvaro. Sammantaget var en läkartjänst obemannad hela året. På sjukskötarsidan var årets börn färgat av flera långtidssjukskrivningar och graviditeter. Under året har tre barnmorskor varit på hospitering i två månaders perioder på Danderyds sjukhus i Sverige. Dessutom har vårdpersonalen deltagit i flera utbildningstillfällen både i Sverige och i riket. En barnskötare och en sekreterare har under året gått i pension. I maj hospiterade en barnmorska från ÅUCS på avdelningen. Mariehamns rådgivning inhyses som tidigare i enhetens utrymmen och sedan maj 2010 även södra Ålands mödrarådgivning. Papa-mottagningen har sedan tidigare sina lokaler på gynekologiska polikliniken och sommaren 2010 flyttade även preventivmedelsrådgivningen för de under 25 år in. Starten av den planerade renoveringen sköts på framtiden eftersom medicinska enhetens samtidiga renovering uteblev. Smärre VVS-arbeten har gjorts för att möjliggöra kvinnomottagningen. Införandet av Balanserat Styrkort på avdelningen har inte påbörts. Multidisciplinära samarbetsgruppen har planerat vårdkedn för inkontinens med start i nuari 2011. Kartläggning och planering av fosterscreening har gjorts, införandet sker sannolikt våren 2011. KIRURGIENHETEN Under året har kirurgienheten erbjudit fortsatt basservice inom kirurgi, ortopedi och urologi, såväl akut som planerad. Den ortopediska verksamheten har kunnat öka markant p.g.a. att läkarbemanningen inom ortopedi nu stabiliserats, då tre erfarna ortopeder kunnat anställas. Under verksamhetsåret har en markant ökning av den polikliniska verksamheten skett, till stor del beroende på den ökade ortopediska verksamheten, men även inom urologin och allmänkirurgin. Ett annat resultat av detta är att patienter som varit tvungna att sändas iväg för vård utom Åland, nu kunnat behandlas inom ÅHS. LABORATORIEENHETEN Laboratorieenheten har under året gett ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs av primärvården och specialsjukvården. Laboratorieenheten har som tidigare år haft svårt att få vikarier för att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar, vilket tidvis resulterat i underbemanning. Det totala antalet beställda analyser sjönk för tredje året i rad och stannade i år på 351 309, vilket är en minskning med 2,3 % jämfört med 2009. Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 9,5 % av det totala antalet och hade minskat med 2,7 % jämfört med föregående år. Laboratorieenheten fortsatte under året med utvecklandet av laboratoriets kvalitetshandbok. För att förbättra olika delområden på enheten deltog hela personalen i arbetet med Balanserat Styrkort. Den enkätstudie som utfördes 2009, om hur de olika enheterna inom ÅHS upplever laboratorieenhetens service, analyserades och presenterades. I sin ständiga strävan till att försöka ta hem bortskickeanalyser för att reducera kostnader och ge snabbare svar kunde laboratorieenheten detta år inte göra något, eftersom det samtidigt skulle ha gett ett merarbete som man inte skulle klara av med befintlig personalstyrka. Enhetens sparkrav inför 2011 innebär att övrig vårdpersonal inom ÅHS börr ta blodprov. Laboratorieenheten ordnade därför under hösten utbildning i provtagning för alla intresserade. Laboratorieenheten anskaffade under året ett nytt instrument för protein elektrofores. Ergonomin förbättrades genom att installera elektronisk lucka i receptionen och höj- och sänkbart bord i lablandskapet. Laboratorieenheten hade kontinuerliga möten med den medicinskt ansvariga läkaren för att diskutera olika kliniska problemställningar. 10

LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN Avdelning Övergårds har varit utlokaliserad till Grelsby sjukhus sedan 2008. Sparkraven för år 2010 har genomförts enligt plan genom att stänga avdelningen Övergårds den 30.04.2010. Personalen flyttades till övriga avdelningar och till respiratorvården. Behovet av respiratorvård upphörde under året och den ordinarie personalen flyttades till övriga avdelningar inom långvårdsenheten. Efter stängningen har långvårdsenheten haft 72 patientplatser som minskades ytterligare den 01.07.2010 till 68 platser. Vårdtyngden har ökat på avdelningarna samtidigt som patientflödet inte fungerar ändamålsenligt och det har funnits färre rörliga platser. Långvårdsenheten har inte kunnat ta emot patienter i samma utsträckning och lika snabbt som tidigare för bl.a. rehabilitering, palliativ vård och utredningar. På kliniken finns hela tiden 10-15 patienter som kunde vårdas på lättare vårdnivå. I denna beräkning har man inte beaktat patienter med mycket hög ålder och som under flera år varit inskrivna på enheten och då uppenbar risk finns att flyttningen kan påverka deras tillstånd menligt. Minnesmottagningen har under året haft full bemanning med två geriatriker och en sjukskötare som sköter mottagningen som en arbetsuppgift bland många på enheten. Patientbesöken har varit 215 stycken och 423 vårdkonsultationer har utförts. Därtill kommer uppföljning hos sjukskötare samt minnesrådgivning. Väntetiden för nybesök har varit 3-10 veckor. Tillgång till behörig personal har varit tillfredsställande. Sjukskötarbemanningen bör fortfarande hös för att klara av patienternas ökade medicinska vårdbehov. Läkarsituationen har varit bra. Detta tack vare att AT-läkare numera gör ca fem veckor av sin primärvårdsplacering inom geriatriken vilket har givit långvårdsenheten ett bra läkarflöde. Patienter med speciella behov, t.ex. med diagnosen Huntington, ökar. Dessa kräver mycket individuella insatser av personalen, varför bemanningen tidvis måste hös för att vårdkvaliteten ska kunna garanteras. Plan för säker läkemedelsbehandling har slutförts på långvårdsenheten i april 2010. Gullåsens framtid-gruppen slutförde sitt arbete i april 2010. Inga slutliga beslut har tagits vad gäller nybyggnation/renovering. Ett pilotprojekt har påbörts på enheten vars syfte är att se hinder och möjligheter som kan genomföras med nuvarande resurser och lokaler. Rehabiliteringsavdelningens personal är inkopplad i projektet. En del av långvårdsenhetens och rehabiliteringsoch fysiatrienhetens personal var på studiebesök i december till Uleåborgs Stadssjukhus (Geriatriska kliniken). LÄKEMEDELSCENTRALEN Totalt har läkemedelsframställningen ökat med ca 34,8 % jämfört med 2009. Den nedgång som kunde ses i läkemedelsframställningen under 2009 gällde i första hand cytostatikadosberedningarna och var troligtvis tillfällig. Antalet är nu åter på ungefär samma nivå som år 2008 och tidigare. Till 56 utdelningspunkter inom ÅHS levererades under året 35 834 beställningsrader vilket är en minskning med ca 1,9 % jämfört med 2009. Omsättningen under året var 2 352 452 euro vilket är en minskning med 1,5 % jämfört med året tidigare. Ca 74 238 förpackningar distribuerades under året till enheterna vilket är en ökning med ca 29,6 % från föregående år. Den stora ökningen beror troligen på att förpackningsstorlekarna har ändrats. De läkemedel som under året kasserats vid läkemedelscentralen utgjorde ca 6,9 % av lagervärdet vilket var 365 108 euro (år 2009 var kasserade läkemedel ca 4,8 % av lagervärdet). Att andelen läkemedel som kasserades vid läkemedelscentralen under året var betydligt högre än år 2009 beror på att flera dyra läkemedel som lagras vid läkemedelscentralen blev föråldrade under året. Kostnaderna för kasserade läkemedel från enheterna utgjorde ca 2,6 % av omsättningen. Summan för föråldrade läkemedel ute på enheterna minskade med 35,4 % jämfört med 2009 vilket är en betydande minskning. Målsättningen att minska andelen läkemedel som blivit föråldrade ute på enheterna kunde därmed delvis uppnås. Den övergripande målsättningen var liksom de senaste åren att åtgärda de brister som påvisades vid Fimeas (tidigare Läkemedelsverket) inspektion hösten 2007. I detta arbete ingår även att utveckla verksamheten så att den uppfyller de krav som finns i Fimeas föreskrift 7/2007 Sjukhusapotekets och läkemedelscentralens verksamhet som trädde i kraft redan år 2008. Under flera år har påtalats att personalen bör utökas framförallt för att stärka grundbemanningen men också för att kunna fullföl ovanstående arbete. Detta blev förverkligat då en ordinarie farmaceuttjänst inrättades under våren. Den planerade undervisningen/informationen om läkemedelshantering samt visitationer av avdelningarna har dock ännu inte påbörts. För personalen anordnades internt en skolningseftermiddag. Målsättningen att anordna minst två skolningstillfällen uppnåddes därmed inte. Arbetet med att klargöra ansvarsfördelningen inom enheten i enlighet med Fimeas föreskrift 7/2007 påbördes. Under år 2009 anslöt sig ÅHS till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upphandlingsring i vilken även Satakunda sjukvårdsdistrikt ingår. Den första gemensamma upphandlingsperioden börde 01.01.2010. Nya rutiner för upphandlingen krävde extra resurser och innebar merarbete, speciellt under första delen av året då en stor del av läkemedelsurvalet byttes ut. 11

Vid inspektionen av läkemedelsverket år 2007 framkom att det finns brister i läkemedelscentralens utrymmen. Det finns instruktioner, direktiv och regelverk för hur lokaliteter måste vara utformade för att uppfylla dagens krav. Dagens lokaliteter är både trånga och föråldrade och utrymmen för vissa speciella verksamheter saknas. För att uppnå de krav som gäller bör lokaliteterna förnyas genom att byggas till/om eller genom nybyggnation. Under året påbördes planeringen för läkemedelscentralens nya utrymmen. MEDICINENHETEN Produktionen av sjukvårdstjänster ligger fortsättningsvis på ungefär samma nivå som tidigare, vilket är förväntat då bemanningen varit densamma som tidigare år. Användning av vikarier och konsulter har liksom tidigare varit nödvändig. Personalsituationen i sin helhet har varit tillfredsställande. Nuvarande lokaler på avdelning och poliklinik har dock inte varit tillfredsställande. MEDICINSKA AVDELNINGENs om- och tillbyggnad har inte ännu kommit igång. Nuvarande utrymmen är, med tanke på patientsäkerhet, såsom t.ex. smittorisk, trivsel och ergonomi, inte ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs idag. Avdelningens 30 vårdplatser kan inte utnytts effektivt och bristen på enkelrum har inneburit att badrummet och korridoren alltför ofta har använts som patientplatser. Hjälpmedel finns, t.ex. liftar, men i många utrymmen är det omöjligt att använda dessa vilket gör det trångt och svårarbetat. Strävan efter rätt patient på rätt vårdnivå har inte kunnat verkställas främst p.g.a. långa väntetider, tre-fyra veckor, till rehabiliteringsplatser och brister i kommunernas möjligheter att erbjuda behövlig hjälp. Till avdelningen har skrivits in patienter som inte behöver sjukhusvård utan vars största bekymmer har varit ohållbar hemsituation. Gällande vårdpersonalen har tjänsterna till största delen av året varit besatta med kompetent personal som också har deltagit i olika, mest interna, utbildningar. Ojämnheten i avdelningens bemanning av sjukhusläkare har tidvis stört kontinuiteten och påverkat patientsäkerheten och vårdkvaliteten negativt. Medicinska avdelningen har handlett både vård- och medicinstuderande samt läkare i AT- tjänstgöring. En del har efter sin praktikperiod sökt arbete på avdelningen och med tanke på rekrytering har det varit viktigt att ta väl hand om de studerande. Trots goda arbetsinsatser av personalen nåddes budgetmålet inte. MEDICINSKA POLIKLINIKEN Verksamheten vid ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN har fortlöpt som tidigare förutom för De Gamlas Hem, Sunnanberg Vårdhem och Trobergshemmet, som skött doseringen för sina klienter. Två stycken coagucheck-mätare har lånats ut för hemtester. Antalet patienter var 662 stycken varav 495 var mellan 65-85 år. Medicinska polikliniken på rekreationsdag. 12

Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ges behandlingar till patienter med sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi, hematologi, endokrinologi och infektionssjukdomar t.ex. Borrelia. Mottagningen utför även lumbalpunktioner, sternalpunktioner samt biopsier. Den intravenösa Borrelia behandlingen har minskat något under året, då läkemedel istället ges i tablettform. Cirka 2 000 behandlingar har givits under året. DIETISTMOTTAGNINGENs verksamhet har fortsatt med stor variation i kostbehandling beroende på bl.a. ålder och diagnos. Under första halvåret inleddes gruppinformation för patienter med cancer och deras anhöriga. Tre informationstillfällen hölls med temat Kost vid cancer. Dietistmottagningen har även varit delaktig under temat kost för livsstilsmottagningens gruppverksamhet under hösten. Vårdprogrammet för obesitaskirurgi (överviktskirurgi), som dietistmottagningen var delaktig i utarbetandet av under 2009, har tagits i bruk vilket gett en strukturerad pre- och postoperativ kostrådgivning. En dietiststuderande hade sin verksamhetsförlagda utbildning vid dietistmottagningen under tre veckor i maj. Det var en trevlig erfarenhet och efter positiv respons kommer ytterligare en dietiststuderande från Göteborgs universitet att få handledning vid dietistmottagningen under våren 2011. Under våren deltog dietistmottagningen vid en CeFam-kurs om kognitivt förhållningssätt i arbetet som dietist. Kursen var mycket intressant och lärorik. Dietistmottagningen har fortsättningsvis närvarat vid nätverksmöten för dietister verksamma inom diabetes i Stockholm. Dessa möten ger mycket intressant information inom diabetesområdet, som sedan kan förmedlas vidare även till diabetesmottagningen. Externa föreläsningar har hållits även i år, bl.a. för patientföreningar. Arbetet med den nybildade arbetsgruppen Näringsrådet inleddes genom ett första möte med avdelningsskötare från vårdavdelningar och hemsjukvårdens distrikt. Mötet resulterade i en kartläggning av hur nutritionsbehandling inom ÅHS bedrivs. På sikt är målet att ta i bruk de nya rekommendationerna för sjukhuskost. På ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN har diabetesskötare från primär- och specialsjukvården deltagit vid diabetesdagarna i Lund. Handledningstillfällen för sjukskötare vid medicinska avdelningen har inletts av diabetesskötare. Läkare under specialistutbildning har handletts vid diabetesmottagningen. Ökad teknisk utveckling har skett på mottagningen med kontinuerliga glukos-sensoreringar och ins.pumps-starter. Mottagningen har arbetat med en fortsatt administrativ uppdatering för statistik per besök och patientantal. I övrigt har verksamheten fortgått som tidigare med ett ökande antal patienter. På ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har kateterfri 24-timmars ph-mätning införts under året, vilket är lindrigare för patienten. Ny utrustning har även införskaffats för användande av koldioxid istället för luft i samband med kolonoskopier, vilket minskar obehag efter undersökning. Antalet genomförda undersökningar är väsentligen oförändrat men köerna har ökat ganska påtagligt under senare år. HJÄRTMOTTAGNINGEN har, som ett led i att minska utgifterna för bortremitterade patienter, tagit hem alla pacemaker och ICD kontroller. De flesta pacemakeroperationer utförs nu vid ÅHS. Nästa år blir det aktuellt att inoperera primärprofylaktiska ICD. Hjärtmottagningen har etablerat kontakt med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) för att förkorta väntetiderna samt minska kostnaderna för förmaksflimmerbehandlingen. Väntetider har minskat drastisk från ett-två år på Uppsala Akademiska Sjukhus till nuvarande två-tre månaders väntetid på ÅUCS. Belastningen på hjärtmottagningen är väsentligen oförändrad. Remisserna till hjärtultraljuds undersökningarna har minskat något. Utbildning och handledning har påbörts för hjärtsjukskötare som i framtiden ska utföra vissa pacemakerkontroller. HUD- OCH NEUROLOGIMOTTAGNINGEN har under 2010 verkat i sina nya ändamålsenliga lokaler. Som tidigare år har remissflödet ökat, speciellt till neurologmottagningen, där flödet varit större än tillgången till läkartider vilket har lett till långa väntetider. Hudmottagningen har under delar av året varit haltande p.g.a. brist på hudläkare. Patienterna har fått vänta länge för att få en hudläkartid. 13

Antalet konsulterande hudläkare har under året varit fem stycken. Läkarna har haft 42 mottagningsdagar med 962 patientbesök. Neurologen har haft mottagning 25 dagar och tagit emot 430 besök. Sjukskötaren har under året haft 630 patientbesök och utfört de ordinerade behandlingsordinationerna. P.g.a. ökad arbetsbörda med många olika behandlingsformer är behovet stort av en ny sjukskötartjänst på hud- och neurologmottagningen. Mottagningen har varit stängd sju veckor under året. Vid LUNGMOTTAGNINGEN omhändertas patienter som lider av lungsjukdomar och sömnapné. Under året har allergiverksamheten ytterligare utvecklats i samarbete med barn- och ungdomsenheten. Arbetet med förbättrade vårdkedjor vid omhändertagande av lungsjukdomar har fortsatt i samarbete med primärvårdsenheten. Verksamheten vid MAG- OCH TARMMOTTAGNINGEN har fortgått som tidigare med cirka fem arbetstimmar/vecka. Mer än så är inte möjligt att avsätta för att ta hand om denna patientpopulation utöver den endoskopiska verksamheten. IBD-studien i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala fortgår och ett flertal studier där åländskt patientmaterial ingår har presenterats i samband med kongresser inom och utanför Sverige. Vid NJURMOTTAGNINGEN ser man på dialyssidan en tredubbling av hemodialyspatienter. Behandlingarna har ökat från 700 år 2007 till 2 045 år 2010 (se separat diagram). Mottagningen har ändå lyckats hålla personalstyrkan nere, nu kan även dialyspatienter skötas av två sjukskötare med specialutbildning. Nyrekrytering för nya dialysskötare sker kontinuerligt. Dialysbehandling sedan starten 1980. Verksamheten på REUMAMOTTAGNINGEN har fortsatt som tidigare med en jämn tillströmning av nya patienter. Remisskvaliteten ha klart förbättrats och kanske mottagningen så småningom kan nå rätt vårdnivå. Samarbete med rehabiliterings- och fysiatrienheten fortsätter och mottagningen kan med glädje konstatera att patienter med behov av ortopediska åtgärder snabbare fått hjälp på hemmaplan. Adekvat fotvård saknas dock fortfarande. De biologiska läkemedlen har revolutionerat behandlingen av reumatiska sjukdomar vilket också återspeglas i verksamheten. Antalet behandlingar har ökat helt i enlighet med nationella och internationella rekommendationer. Patienternas livskvalitet förbättras betydligt vilket återspeglas i fortsatt arbetsförmåga och mindre utnyttnde av övriga sjukvårdsresurser. 14

ONKOLOGISKA VERKSAMHETEN Onkologiska-hematologiska verksamheten har fullföljt sitt uppdrag att erbjuda specialistvård genom onkologkonsulter från Akademiska sjukhuset i Uppsala två dagar i veckan och läkare från medicinska enheten (specialister i inremedicin alternativt ST-läkare) som tjänstgjort på heltid. Till stora delar har det fungerat bra med onkologkonsulterna, men kontinuiteten har blivit lidande. Hematologpatienterna har skötts av läkare från medicinska enheten. P.g.a. avsaknad av specialist i hematologi har vid behov universitetskliniker konsulterats. Verksamhetens vårdmiljö är välanpassad till patienternas behov och arbetsmiljön för personalen är trivsam i funktionella utrymmen. Sjukskötarbemanningen, med kompetent personal, har varit stabil under året. Samtliga sjukskötare har deltagit i seminarier och utbildningsdagar både i Sverige och i riket. Internutbildningen har genomförts av onkologkonsulterna i form av föreläsningar inom området onkologi. Personalgruppen har under året arbetat med Balanserat Styrkort och kvalitetsförbättringar inom verksamheten. Patientflödet har ökat och behandlingsmöjligheterna utvecklas i snabb takt, detta kräver större resurser. OPERATION-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN Inom enheten har arbetet, förutom det direkta patientarbetet, fokuserats på kvalitetsutveckling. Det har bl.a. inneburit att projekt har startats för att öka patientflödet på operation, utveckla personalutbildningen på IVA och uppvaket, uppgöra läkemedelsplaner i enlighet med planen för Säker läkemedelsbehandling samt utveckla olika riktlinjer för den kliniska verksamheten. Arbetet med förbättringen av den psykosociala arbetsmiljön på avdelningen har fortsatt för att ytterligare förbättra arbetsmiljön inom verksamheten. Under året har två anestesiläkare anställts på heltid på enheten, med en ökad stabilitet i läkarbemanningen som följd. Medarbetarsamtal har hållits kontinuerligt under året. På OPERATION OCH ANESTESI har under året 2 204 patienter opererats, således en knapp minskning jämfört med 2009. Från juni t.o.m. slutet av september fanns det ingen ordinarie ortoped men under hösten har två ortopeder anställts, varefter antalet ortopediska ingrepp har ökat. Under året har kontraktet med de mångåriga urologkonsulterna sagts upp. Nya konsulter har dock kunnat rekryteras. Under slutet av året påbördes operationskonferenser för alla opererande enheter varje fredag för att kunna utnytt operationssalstid mer effektivt. Under större delen av året har endast tre operationsteam kunnat erbjudas, detta p.g.a. långtidssjukskrivningar, vårdledigheter etc. Under åtta veckor sommartid fanns endast två operationsteam p.g.a. svårigheter att rekrytera vikarier. INSTRUMENTVÅRDEN fortsätter att serva verksamheterna med instrument och deras underhåll. Ett 40-tal olika verksamhetspunkter spridda inom hela ÅHS använder enhetens tjänster. Personalen består av 4,5 tjänster. Under året har det funnits en tilläggsresurs på 30 veckotimmar, delad med operation. Detta har inneburit verksamhet även på operationsenheten, vilket har underlättat och snabbat upp instrumenthanteringen. Den planerade investeringen av det datoriserade instrumenthanteringssystemet T-DOC, har inte kunnat genomföras p.g.a. resursbrist. Konsekvensen av detta är att instrumenthanteringen fortsatt inte kan kontrolleras på ett kostnadseffektivt sätt inom ÅHS. Gällande HYGIENARBETET har implementeringen av hygienregler fortsatt i de olika verksamheterna inom ÅHS. Intern utbildning har hållits vid olika tillfällen, varav ett för läkarna. Dessutom har Ålands Vårdinstitut medverkat under utbildningar. Hygienskötaren har också varit behjälplig med utbildning inom kommunal verksamhet. På 14 enheter har det utsetts ansvarspersoner för hygien- och instrumentfrågor. I slutet av året sattes en punktmätning igång, som ska mäta hur de framtagna och fastslagna hygienreglerna efterlevs. Hygienarbetet inom enheten fortsätter att vara en prioriterad verksamhet och sjukhusinfektioner blir registrerade. Hygienkommittén har sammankommit fyra gånger under året. På INTENSIVVÅRD OCH ÖVERVAKNINGen vårdades 287 patienter, varav 207 medicinska och 80 kirurgiska. Cirka en fjärdedel (66 stycken) av dessa var i behov av en avancerad intensivvård. Medelvårdtid för samtliga var 2,18 dygn och den genomsnittliga åldern var 63,5 år. Antalet respiratorvårdade patienter (21 stycken) har varit något fler än 2009, men med något färre totalt antal vårddygn i respirator (45 dygn). Intensiven har på grund av fem obesatta sjukskötartjänster haft en till två platser stängda på vardagarna under nio veckor. Arbetet med att rekrytera sjukskötare har fortgått under året. Kvalitetsarbetet med att upprätta riktlinjer för intensivvården har fortsatt och utvecklats under året. Rutiner gällande intoxikationer har utarbetats, samt rutiner gällande hjärt-lungräddning har uppdaterats. Ett omfattande arbete har fortgått för att se över och utveckla den interna utbildningsplanen och kompetensstegen för personalen. Detta med anledning av att det i Finland inte finns en specifik intensivvårdsutbildning för sjukskötare. På UPPVAKET har 1 333 postoperativa patienter vårdats och 212 patienter givits övriga behandlingar (elkonvertering, ECT, CVK inläggning m.m.). 15

Bemanningen på uppvaket har prioriterats under året och har varit bemannad dag- och kvällstid hela året. Nätter och helger sköts akuta postoperativa patienter av IVAs personal. Uppdatering av vårdprogram och rutiner gällande det kliniska arbetet på uppvaket har fortgått under året och bl.a. uppdaterades vårdprogrammen gällande höft- och knäplastiker. DIALYS Totala antalet hemodialyser var 2 045 under 2010, en ökning med 315 dialysbehandlingar (+15 %), varav två akuta. Antalet gästdialyser har varit 31 stycken, i stort samma som under 2009. Antal patienter i börn av året var 11 stycken och i slutet av året 13. Dialysverksamheten är bemannad dagtid tisdagar, torsdagar och lördagar samt dags- och kvällstid måndagar, onsdagar och fredagar. Personalutbildningen har fortsatt. Verksamheten har planerat och fått godkänt ett projekt för att starta en patient i hemohemdialys. D.v.s. att patienten sköter dialysen hemma och ifall problem uppstår kontaktar antingen njurmottagningen eller en central i Helsingfors för hjälp. Medicinska poliklinikantalet patienter är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare. SMÄRTMOTTAGNINGEN har under året fortsatt varit stängd p.g.a. svårigheter att rekrytera en specialistkompetent smärtläkare för kronisk smärta. PRIMÄRVÅRDSENHETEN Personalsituationen har under året varit god beträffande vårdpersonal och sekreterare på de flesta områden men vissa svårigheter har det dock varit att få kompetenta hälsovårdar- och barnmorskevikarier. Beträffande läkarsituationen har situationen varit tillfredsställande. Hyrläkare anlitades temporärt under nuari. ROHTO-verksamheten (multiprofessionell internutbildning i workshop-format) har pågått under året. Områdesansvarsmodellen är genomförd så att alla distrikt har egna vårdteam bestående av läkare, sjukskötare, hälsovårdare och sekreterare. Sparbetinget, som motsvarade två veckors lön för de anställda, innebar att de båda hälsocentralerna hade enbart jourverksamhet en vecka under våren och en vecka under hösten samt att jouren avslutas kl 18.00 vardagar och kl 16.00 lördagar och söndagar. Detta innebar initialt en förlängning av väntetider för patienterna. Med anledning av nämnda sparbeting drogs föräldraförberedelsekurserna in. Detta medförde förutom missnöje från de blivande föräldrarna även att de gravida kvinnorna var sämre förberedda inför förlossningen. Vidare är den av läkare utförda 3-års granskningen på barnrådgivningen fortsättningsvis indragen. Initialt p.g.a. läkarbrist men fortsättningsvis som en sparåtgärd. Ett besök för barn mellan 6-12 månader slopades också.i samarbete med barnrådgivningarna har 3-års blanketten införts på alla daghem för att skapa en helhetsbild av barnens mående och utveckling och för att kunna sätta in resurser där behov föreligger. Under året har centralisering av studerandehälsan genomförts. Hälsovårdarna, skolpsykologerna och kuratorerna finns sedan 10.11.2010 i gemensamma lokaler för att optimera omhändertagandet av de studerande. Skolhälsovårdarna träffar grundskolans blivande förstaklassisterna och deras föräldrar redan på våren. En hälsovårdare har gått utbildning till uroterapeut och en grupp har nu utarbetat riktlinjer för att starta upp en sådan mottagning. En projektgrupp har under året planerat en verksamhet angående hemrehabilitering. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Mariehamns stad och ÅHS. Målsättningen är att skapa snabbare patientflöden för vissa patientgrupper och sålunda frigöra vårdplatser. 16

Riktlinjerna för sammanhållen hemvård har klargjorts under detta år. Eckerö, Geta, Kökar och Vårdö har inbjudits till pilotförsöket. Delegering av vissa sjukvårdsuppgifter ges från ÅHS till hemvårdspersonalen. Skolning för berörd personal har ägt rum vid två tillfällen. Skärgårdsberedskapen ändrades även under året med anledning av det ansträngda budgetläget. Brändö, Kumlinge och Kökar har beredskap kl. 16-24 vardagar och kl. 08-24 lördagar och söndagar. Föglö och Sottunga lördagar och söndagar kl. 08-24 samt 15.06-15.08 även vardagar kl. 16-24. Den kostnadsfria vaccineringen mot TBE har fortsatt under året med nya åldersgrupper. Framtidsverkstäder med tyngdpunkt på olika områden (mödra-, barn-, skol, företags- och hemsjukvård) har under året arrangerats. Interna utbildningar har hållits vid fem tillfällen. Två av utbildningstillfällena har behandlat den palliativa vården, smärtlindring och hur denna ska utvecklas i fortsättningen. På DIETISTMOTTAGNINGEN har arbetet med att bygga upp ett kvalitativt omhändertagande av patienter med typ-2 diabetes fortsatt. Samarbetet mellan specialsjukvården och primärvården har utvecklats. Recall-system för diabetespatienter till HC-läkare planeras. Konstateras att patientantalet på diabetesmottagningen ökar stadigt. 2010 var antalet patienter som besökt mottagningen 509 stycken. Detta att relatera till ett rekommenderat ledtal på 400 patienter/heltidsanställd diabetesskötare inom primärvården. FÖRETAGS- OCH PERSONALHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovården omfattar cirka 55 företag och 95 lantbrukare. Totalt cirka 764 personer, varav ca 134 personer med sjukvårdsavtal. Nya företag har kunnat tas emot, men samtidigt så har ett antal företag sagt upp sina avtal p.g.a. olika orsaker (företagen upphört, gått över till privat företagshälsovård, FHVs avsaknad av möjlighet att erbjuda fysio- och ergoterapeuttjänster, arbetspsykologtjänster, sjukvårdsavtal m.m.). För tillfället finns ingen kö. Företagshälsovården består främst av förebyggande arbete, sjukvård i mindre skala och då främst arbetsrelaterad sådan. Arbetet består av arbetsplatsbesök, utredningar, gårdsbesök och hälsoundersökningar. Därtill har det varit många möten/ undersökningar angående arbetsklimat, konflikter på arbetsplatserna och fuktskadade byggnader. Personalhälsovården har personalen inom ÅHS, cirka 1 200 personer inklusive långtidsvikarier, knutna till verksamheten. Verksamheten omfattar förutom förebyggande hälsoundersökningar (lagstadgade) även arbetsrelaterad sjukvård. Verksamheten omfattar även arbetsplatsbesök, samarbete med rehabiliteringsinstanser, FPA, arbetsförmedling och omplaceringsteam. FÖREBYGGANDE HEMBESÖK har erbjudits alla åländska seniorer, i landsortskommunerna vid en ålder av 75 år, och i Mariehamn vid en ålder av 77 år. Primärvårdens ergoterapeut har utfört hembesöken tillsammans med en representant från respektive kommun (ofta äldreomsorgsledare). Under hembesöket (frivilligt och gratis) som varat ca 1,5-2 timmar har man samtalat om hälsa, livskvalitet och vardagsliv och gett råd och stöd i frågor som gällt bland annat kost, motion, hjälpmedel, trygghet i bostaden samt informerat om sociala serviceformer och rättigheter. Det uppfölnde besöket har oftast skett som ett telefonsamtal fölnde år. HEMSJUKVÅRDEN I GODBY ansvarar för hemsjukvården i Finström, Geta, Saltvik och Sund med sina 5 767 invånare. Antalet inskrivna på enheten har legat mellan ca 160-170 och antalet besök har varit detsamma som år 2009, 6 511 besök. Den 1 juni fick Godby hemsjukvård en ny sjukskötartjänst. Tjänsten har betytt mycket. Först och främst har arbetsbelastningen minskat på personalen. Ett nytt arbetssätt har kunnat införas. Istället för att var och en ansvarar för sin kommun, är nu personalen uppdelad i två team; två sjukskötare och en primärskötare i vardera, där sjukskötarna är huvudansvariga. Patientsäkerheten har ökat och ansvaret delats på flera. Fortfarande är läkarbristen inom hemsjukvården påtaglig, men blev ändå bättre under hösten p.g.a. bättre bemanning på läkarmottagningen. Hemsjukvårdens patienter behöver en alltmer avancerad vård. Detta ställer krav på utbildning, både intern och extern. Godby hemsjukvård har under fyra års tid verkat i en lägenhet som skulle vara temporär. Den är inte lämpad som arbetslokal för sex-åtta personer/dag. En utredning har påbörts av företagshälsovården och arbetarskyddet p.g.a. dålig arbetsmiljö. Vid HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN finns hemsjukvårdsservice dygnet runt. Verksamheten ökar fortfarande i omfång. Allt fler svårt sjuka vill vårdas hemma, samtidigt som vårdtiden på sjukhuset förkortas, vilket gör att vårdtyngden och belastningen ökar i hemmet. Målet är att den som vill vårdas hemma ska kunna få göra det även om man behöver avancerad hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och dylikt. Under 2010 har alla patienter som önskat att få vårdas hemma kunnat tas emot. Det totala antalet besök har uppgått till 21 029, vilket är en ökning med 2 000 besök mot i fjol. Samarbetet med bland annat norra- och södra Ålands hemsjukvård, kvällstid och nattetid fortsätter som tidigare. Målet är att få rätt patient på rätt vårdnivå, att erbjuda lika vård åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt samt att erbjuda valmöjligheter för patienten och dess anhöriga. Mariehamns hemsjukvårds läkarresurser är ca åtta timmar/ vecka (delat på ca 270 patienter) som även inkluderar viss möjlighet till hembesök med läkare. Detta har gjort att patienter kunnat undvika besök på hälsocentralen eller akutenheten, samt förbättrat och gjort vården av palliativa och svårt sjuka patienter i hemmet smidigare. 17

Under året har hemsjukvården i Mariehamn, tillsammans med Mariehamns stad, utarbetat en projektplan om hemrehabilitering. Syftet är att förlänga boendet hemma och förkorta äldre personers inskrivning på institution. Kraftiga inbesparingar inom ÅHS har även drabbat HÄLSOCENTRALEN I GODBY och hälsocentralens personal har tagit ut 12 dagar semesterpenningsledighet/anställd. Under dessa två veckor togs endast jourpatienter emot. Norra Ålands patienter fick sina recept förnyade, de kunde hämta diabetesmaterial, laboratoriet kunde vara öppet som vanligt och telefontider hållas. Det var stressiga veckor för personalen men även tillfredställande att kunna bibehålla nödvändig service åt befolkningen. Laboratoriet har från den 1 april ingen provtagning på fredagar vid Godby hälsocentral och inte heller under 10 veckor på sommaren. Fredagens indragning har inte inneburit något problem. Patienterna har kommit måndag-torsdag kl. 08-12 istället. Dessa dagar har antalet patienter i genomsnitt ökat från 19 till 21. Sommarens stängningsperiod gjorde att belastningen på hälsocentralens sjukskötare ökade. De flesta provtagningspatienter hänvisades till Mariehamn. Endast brådskande EKG och prov gjordes i Godby och utdelning av provburkar begränsades. Positivt är att läkarbemanningen under hösten har varit mycket bättre än på många år. Köerna för elektiva patienter var i slutet av året 2,5 månader. De akuta läkartiderna har i princip räckt till under hösten. Patientflödena fungerar mycket bättre för norra Ålands patienter nu när hälsocentralerna är indelade i tre regioner; stadsregionen och södra Åland i Mariehamn och norra Åland i Godby. Områdesansvar har fungerat under många år i Godby och likaså teamarbetet. Sjukskötarnas arbetsbelastning har ökat, till viss del p.g.a. den betydligt bättre läkarbemanningen. Patienter som kommer för åtgärd eller bedömning hos sjukskötare före ett eventuellt läkarbesök ökar. LEVAbesöken har fortsatt. Blodtrycksmottagningen har flyttats till sjukvårdsmottagningen vid Godby hälso- och sjukvårdsmottagning. Detta har sparat ca 45 minuter till en timme i arbetstid per dag. Kompetensen har upprätthållits med utbildningar och hospitering. En sjukskötare har även deltagit i landskapets operativa drogförebyggande grupp. Sammanfattningsvis är hälsocentralen i Godby en effektiv enhet med kunnig och engagerad personal. Den goda trivseln har naggats i kanten av det nedläggningshot, verkligt eller inte, som har dykt upp med jämna mellanrum. Verksamheten på HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN bygger nu på områdesansvarsmodellen. Mottagningen är indelad i två distrikt, Mariehamn och södra Åland (landsbygd, skärgård). Sjukskötarna har nu nya ansvarsområden, t.ex. öronkontrollerna hos barn. Dessa har nu utvidgats så att en sjukskötare i vardera distrikt har mottagning en dag i veckan. Uppföljning av kvinnor med graviditetsdiabetes överfördes också till hälsocentralen och sköts av två sjukskötare, en i vardera distriktet. Flera patienter bokas även in till sjukskötarna för bedömning av vårdbehov. Massvaccineringen mot TBE fortsatte under våren. En läkare och avdelningsskötaren har deltagit i ett utvecklingsprojekt tillsammans med akutenheten där man i samråd med Högskolan på Åland planerat en uppdragsutbildning för sjukskötare. Målsättningen är att överföra en del läkaruppgifter till vårdpersonal. Inom ROHTO-programmet har tre workshopar hållits för primärvårdens läkare, hälsovårdare och sjukskötare. Focus har varit på att skapa gemensamma normer och lokala vårdprogram. Teman under året har varit hjärtrisk, öroninflammationer och astmadiagnostik. Under året har LIVSSTILSMOTTAGNINGEN haft ett givande samarbete med både primär- och specialsjukvården. Mottagningen var stängd under sju sommarveckor (varav två veckor var semesterpenningsledighet). Besöksstatistiken visar att denna stängning minskade antalet enskilda besök. Föreläsningar har hållits vid Högskolan på Åland, ABF och diabetesföreningen. Handledning har skett av ett flertal studerande från bl.a. närvårdar-, sjukskötar-, hälsopedagogoch hälsovetenskapsutbilningen. Från april t.o.m. juni inkom så många remisser till Livsstilsmottagningen, att det blev nödvändigt att starta upp gruppundervisning. Två grupper startades på hösten och deltagarna fick först komma på ett individuellt besök. Interna och externa föreläsare bokades in och föreläsningarna bestod bl.a. av risk- och friskfaktorer samt balans i tillvaron, kostföreläsningar, föreläsningar om fysisk aktivitet, stress och sömn. Gruppträffarna fortsätter. Under året har sjukskötaren vid Livstilsmottagningen deltagit i flere kvalitetshönde utbildningar och nätverksmöten har hållits med såväl interna som externa samarbetspartners. Till personalstyrkan vid MARIEHAMNS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING samt SKOLHÄLSOVÅRD hör, förutom fast stationerade hälsovårdare, en läkare som har mottagning inom barn- och preventivmedelsrådgivningen och skolhälsovården. Läkarundersökningar för gravida och efterkontroller efter förlossning har skötts av en gynekolog som varit anställd på timbasis. Liksom övriga verksamheter inom ÅHS har denna verksamhet drabbats av årets sparkrav och uttag av semesterpenningsdagar. Av 120 planerade semesterpenningsdagar blev endast tre inte uttagna och detta p.g.a. sjukskrivning. Skolhälsovårdarna tog i huvudsak ut sina semesterpenningsdagar under sommaren. Flera långtidssjukskrivningar samt en relativt hög frekvens av kortare sjukskrivningar har förekommit under året. Detta i kombination med ovan nämnda uttag av semesterpenningsdagar har påverkat verksamhetens tillgänglighet och tillgång på tider. Antalet inskrivna barn ligger fortfarande över normen i Mariehamn. Barn som bor i vissa delar av Jomala har överförts till Mariehamn. Detta innebär längre väntetider för patienterna samt viss övertid, speciellt för distriktshälsovårdaren som utöver rådgivningsarbetet även har administrativa uppgifter. 18

Under hösten har arbetet med kvalitetsförbättring genom Balanserat Styrkort påbörts. Sommaren 2010 flyttade preventivmedelsrådgivningen för de under 25 år från inhyrda lokaler i Mariehamn till gynekologiska polikliniken på Ålands centralsjukhus, i anslutning till preventivmedels- och PAPA-mottagningen för de över 25 år. Detta medför mindre hyreskostnader samt synergieffekter vid t.ex. sjuk- och semesterfrånvaro men också vissa negativa konsekvenser beträffande anonymiteten som speciellt yngre patienter efterlyser. Under året har mödrarådgivningen samt barnmorskan för södra Åland centraliserats till samma lokaler som Mariehamns mödrarådgivning, d.v.s. till Ålands centralsjukhus, där nya mottagningsrum ställts i ordning. Mödrarådgivningen är den verksamhet som mest känt av sparkraven och en otillräcklig tillgång på vikarier, speciellt sommartid. Möjligheten att göra tidigt hembesök efter hemkomsten fån BB till förstföderskor har påverkats. På mödrarådgivningen har man under året infört ett s.k. tidigt hälsosamtal. Avsikten är att erbjuda, speciellt förstföderskor, möjlighet att tidigt i graviditeten få information och samtal om faktorer som levnadsvanor o.dyl. vilket har betydelse för den gravida kvinnan och hennes väntade barn. Detta har emottagits väl av de gravida kvinnorna. Under hösten 2010 har skolhälsovården fått hjälp av Röda korset med undervisning för gymnasialstadiet, årskurs ett, om HIV/AIDS och olika könssjukdomar. Från skolhälsovården har man under året gjort en skrivelse för återinförande av läkarundersökningarna för årskurs fem. Vid NORRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING har året varit arbetsdrygt och fullt med aktiviteter på alla de olika områden som ingår i norra Ålands distrikt, skolhälsovården, barn- och mödrarådgivningen, hemsjukvården samt de öppna sjukvårdsmottagningarna i de olika kommunerna. Hela personalen på norra Åland har blivit skolad i HLR av en medarbetare vilket har varit mycket nyttigt och uppskattat av personalen. Denna har lett till ökade färdigheter och som bonus en godare sammanhållning. Inom mödrarådgivningen har man påbört glukosbelastning enligt givna direktiv under året. Mödrarådgivningarna har också efter skolning tagit över informationen om kost och motion till dem som fått avvikande värden och vidare instruerat dem i hur man följer upp sina sockervärden själv hemma med hjälp av en glukosmätare. En representant från norra Ålands distrikt deltar i gruppen Kvinnofrid vars arbete ska ge nya direktiv och ökad kunskap inom området. Under hösten har vaccinering av nyfödda med Pneumovacc vaccinet påbört på barnrådgivningarna. Mottagandet har varit avvaktande från föräldrarnas sida. Gemensamt för alla verksamhetspunkter är att datajournalerna tar mycket tid och energi. Utöver naturligt personalbyte p.g.a. pensioneringar har det funnits vissa svårigheter med att få tag i kompetent personal för långa och kortare vikariat. Personalen, speciellt i skärgården, har varit tvungen att vara flexibla och flytta på sina semestrar så att verksamheten ska fungera på bästa möjliga sätt. All blodtrycksmätning har flyttats från hälsocentralen i Godby till öppna sjukvårdsmottagningen för att skapa mera utrymme för personalen på hälsocentralen att ta blodprov. Vidare har distriktshälsovårdaren under året deltagit i projektet sammanhållen hemvård/hemsjukvård och hållit utbildning om detta till närvårdarna inom den kommunala sektorn från de kommuner som valts att delta i projektet. Vid SÖDRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING har hemsjukvården på södra Åland, inom ramen för Balanserat Styrkort, utarbetat en checklista inför utskrivning till hemsjukvården. Detta för att effektivera omhändertagandet av patienterna. Dokumentet finns att tillgå på intranätet. Skolhälsovårdarna har infört hälsosamtal för grundskolans första klass. Föräldrarna och eleven har inbjudits till detta samtal vilket varit mycket uppskattat. På barnrådgivningen har 3-års blanketten införts i samarbete med daghemmen. 19

PSYKIATRIENHETEN Under året har verksamheten fortsatt med två avdelningar, 20 platser, med vilka man har kunnat tillfredsställa behovet av sluten psykiatrisk vård. Årets vårddagar, 5 389, är lite färre än föregående år men fler än år 2008. Intagningarna har varit 266. Antalet observationsperioder mot patientens vil är högre än tidigare, en ökning från 40 ifjol till 47 vårdtillfällen i år, samt från 30 patienter till 41 detta år. Dock vårdades endast 6 % av klienterna oberoende av sin vil. Den genomsnittliga vårdtiden har varit kort, noteras nästan samma antal, ca 11 vårddagar, på psykiatriska akutavdelningen. Vården av missbrukspatienter har fortsatt i samma omfattning. Under året flyttades psykiatriska rehabiliteringsavdelningen från gamla bostadshuset till stora vårdbyggnaden i D-huset och finns nu placerad i våningen under psykiatriska akutavdelningen vilket underlättar samarbetet avdelningarna emellan. Öppenvårdsverksamheten har fortsatt som tidigare med högt tryck till både vuxen- och barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen. Kognitiv beteendeutbildning har fortsatt tredje året och flera klienter har redan kunnat erbjudas denna behandlingsform som en del av utbildning och handledning. Under året har det också gjorts en studie Kvalitet ur patientens perspektiv, patienternas upplevelse av vårdkvalitet vid Grelsby sjukhus av Lena Wiklund Gustin. Psykiatrienhetens nybygge framskrider och under året börr konkreta planer göras för kommande verksamhet. Detta redovisades också till styrelsen under året. Personalen har samlats vid två tillfällen för att diskutera kommande verksamhet. Ideologiskt har påbörts en inriktning med positiv psykologi med bl.a. föreläsningar och kurser om lycka. Vid BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN har tillgången till kompetent personal varit fortsatt bra. Under hösten 2010 gick en psykolog i deltidspension. Den alltjämt ojämna tillgången på skolpsykologer har fortsatt att påverka inflödet och trycket på mottagningen. Under året har arbetet i BUF-teamet (Barns Utveckling och Funktion) strukturerats till ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete med såväl representanter för pediatrik, fysio- och ergoterapi, barnpsykiatri samt logopedi. Att fler högkvalitativa helhetsutredningar gällande barns utveckling och funktionsförmåga kan göras inom ÅHS innebär en samhällsekonomisk inbesparing, samt ur ett patientperspektiv, betydligt smidigare tillvägagångssätt än tidigare då patienter remitterades utanför Åland. Från barn- och ungdomspsykiatriska mottagningens sida deltar en psykolog och en barn- och ungdomspsykiater i BUF-teamet. Under året har mottagningen sett en ökning av familjer med mångkulturell bakgrund, liksom behovet av ökad kompetens hos personalen för just denna grupp. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen har haft ett fortsatt nära samarbete med instanser och myndigheter också utanför sjukvården, såsom t.ex. socialsekreterare, skolor, arbetsmarknadsmyndigheten, polisen och missbrukarvården. Varje vecka har ett, och oftast flera, nätverksmöten hållits på mottagningen då åtminstone någon extern samarbetspartner bjudits in. På DAGKLINIKEN kunde den interna skolningen i rehabiliteringsprocessen (enligt Boston University) avslutas under året, dock fortgår en ständig utbildning p.g.a. personalflöde, nyanställdas skolning, vidmakthållande av kompetens o.s.v. Familjeinterventionsarbetet har förts fram och både skolning och familjeinsatser har koordinerats via dagkliniken och genomförts. En anhöriggrupp har startats på dagkliniken i samarbete mellan psykiatrienheten och intresseföreningen Reseda r.f.. Värdefullt samarbete med Åland Fountainhouse klubbhus Pelaren har startat, gemensamma informationsträffar till Ålands kommuner görs samt personal från dagkliniken är medlemmar i klubbhusets styrelse. Besöksstatistiken ser ut att hållas på samma nivå, ca 5 000, och då måste även det sparbeting som fanns 2010 beaktas. För dagklinikens del motsvarade uttaget av semesterpenning i ledighet 15 veckor, vilket resulterade i minskad tillgänglighet. PSYKIATRISKA AKUTAVDELNINGEN har haft ökad åldersspridning det senaste året. På avdelningen har vårdats såväl minderåriga som patienter med demenssjukdom under längre tider. Dessa patientgrupper har krävt speciella arrangemang på avdelningen. Personalen har även vid flera tillfällen deltagit i vården av barn och ungdomar med psykiatrisk problematik på barnavdelningen. Fokus på avdelningen har legat på värdegrundsfrågor med integrering i den dagliga verksamheten genom Balanserat Styrkort och två gemensamma planeringsdagar med rehabiliteringsavdelningen. Personalen har under året deltagit i en längre psykiatrisk omvårdnadsutbildning. Målsättningen har varit att fördjupa den psykiatriska vårdkompetensen och integrera kognitiva metoder. Förebyggande av hot och våld samt självförsvar har varit en av årets viktiga utvecklingsfrågor. Avdelningen lyckades genomföra planerade sparåtgärder och sjukskötarsituationen förbättrades på hösten. Vid PSYKIATRISKA REHABILITERINGSAVDELNINGEN har beläggningen varit hög under hela året. Vårdarbetet har varit krävande och ställt höga krav på kunskap, kreativitet, samarbete och tålamod, vilket avdelningen klarat på ett professionellt sätt. Den största händelsen var att avdelningen flyttade till våning två i D-huset från personalbostadshuset, 20

efter att långvårdsenhetens avdelning Övergårds stängdes. Flytten gjordes dels för att få lite fräschare och mer lättarbetade utrymmen samt för att avdelningarna ska kunna samarbeta lättare, speciellt nattetid. Avdelningen administrerar fortsättningsvis substitutionsvården, d.v.s. en koordinering mellan drog- och alkoholmottagningen, dagkliniken och avdelningen. Under året har personalen deltagit i bland annat en omvårdnadsutbildning om åtta eftermiddagar. Tolv anställda fick gå en lyckokurs, övriga kurser är patientsäkerhet, psykiatrisk rehabilitering och spelmissbruk. Arbetet med värdegrunden har kommit in i tillämpningsfasen och bearbetas i Balanserat Styrkortsgruppen samt i avdelningens vardag. Trycket på VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN är fortsatt högt, och inför såväl åren 2009 som 2010 har man planerat överföring av resurser från slutna vården till öppna vården för att möta efterfrågan på tjänster, detta har dock inte kunnat genomföras. Personalresursen har således varit oförändrad under året. Vikariat har kunnat tillsättas med goda medarbetare. Läkarresursen på mottagningen har under året varit tillfredsställande. Mottagningen har varit tvungen att fortsätta prioritera patienter i behov av psykiatrisk specialsjukvård. P.g.a. sparkraven (som förutsatte att personalen tog ut sin semesterpenning i ledig tid) har väntetiden såväl till första bedömningsbesök som till läkarbesök, och till start av psykoterapi, varit längre än de föregående åren och man har inte alltid lyckats hålla väntetiden inom det uppsatta målet. Väntetiden för inledande av psykoterapi har varit upp till fyra månader lång. Fyra medarbetare har fortsatt utbildningen i kognitiv beteendeterapi (KBT) på högre specialnivå och blir färdiga med den i slutet av 2011. P.g.a. den pågående KBTutbildningen inom psykiatrin har behovet av köptjänster i KBT så gott som försvunnit. Tre medarbetare har fortsatt i familjeterapiutbildning, en har blivit klar under året och två fortsätter ännu under 2011. En medarbetare har under året blivit klar med sin fördjupade utbildning i kroppsorienterad psykoterapi samt i EMDR. Genom utbildningarna får man dels in ny kunskap på mottagningen, dels ersätter man kunskap som försvunnit genom pensionsavgångar. Uppföljningen och planeringen av nybygget har tagit mycket tid i anspråk och arbetet med vårdprogram har därför skjutits upp. Överläkare Ingela Dahlman Byggnaden där vuxenpsykiatriska mottagningen har sina lokaler. Sjukskötare Carola Wikström-Nordberg och sjukskötare Sai Ström-Karlsson. 21