SVERIGEDEMOKRATERNAS BUDGET 2018 Inledning Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ i svensk politik och kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. I vårt Halmstad bygger vi äldreboenden inte flyktingboenden Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare. Det bör även vara möjligt att sambo med sin livspartner även om denna i grunden inte är i samma behov av seniorboende. Att efter årtionden tillsammans behöva leva separerade visar sig i många fall kraftigt gå ut över individernas psykiska hälsa. För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också vår kommunala ekonomin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, kan vända sig. Sverigedemokraterna ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till högt ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inom äldreomsorgen bör kvalitet alltid gå före pris. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma i vårt Halmstad. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien, och stjäl framförallt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning bör åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor. Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå och kommunicera på svenska bör om förutsättningar finns kunna få vård på sitt modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt
andraspråk bör dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av äldre invandrare bör inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare, vilket ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare bör självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper bör erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia bör höjas vid nyanställning. En äldre- och funktionsnedsättningsombudsman bör finnas i Halmstad kommun och ha som uppgift att bevaka intressena för dessa grupper som ofta själva kan ha svårt att göra sin röst hörd samt att vara en opartisk instans för information, stöd och rådgivning till de äldre och funktionshindrade samt deras anhöriga. I kommunen bör även ett pensionärsråd, bestående av representanter för olika seniororganisationer, finnas. Detta råd bör ges insyn i alla beslut som rör äldre och ses som en central och tungt vägande remissinstans. Införandet av sprinkler på våra äldreboenden bör uppmärksammas eftersom det kan i större utsträckning rädda liv på äldre och funktionsnedsatta än vanliga brandlarm. I syfte att skapa en trygg omsorg bör kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom äldrevården. 1. Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden skall ökas. 2. Möjligheten till att få fortsätta vara sambo med sin livspartner på särskilda boenden bör garanteras. 3. Vid upphandling av vård- och omsorg bör kvalitet gå före pris. 4. Halmstad kommun bör införa en äldre- och funktionsnedsättningsombudsman. 5. Kommunen bör införa godkända sprinklersystem i alla äldreboenden där det/om det eventuellt saknas. 6. I syfte att skapa en trygg omsorg bör kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter. 7. Att samma kvalité garanteras den äldre oavsett inkomst. I vårt Halmstad finns Hemtjänstpersonal med tid för brukaren Halmstad kommun har en väl utbyggd hemtjänst, men som mer bör tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin
omsorg och till exempel göra det möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med matlagningen eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Att inte veta vem som kommer på besök och ständigt behöva möta nya ansikten är en källa till oro och otrygghet för många äldre. Därför bör tjänstgöringsscheman delges brukarna i så god tid som möjligt och antalet personal som besöker varje äldre bör hållas till ett minimum. För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa ska få sin mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt bör maten i alla fall vara relativt nylagad och varm. För att hålla nere ledtider, upprätthålla kvalité och näringsvärde samt minska miljöpåverkan bör maten lagas så nära brukaren som möjligt, till exempel av en utbildad kock eller kokerska på ett närliggande äldreboende. Fryst eller kyld mat som värms i mikrovågsugn ska inte få förekomma. För att spara in tidsödande och kostnadskrävande resor till och från hemtjänstcentralen efter brukarnas nycklar bör samtliga centraler snarast möjligt införa digitala låssystem som kan öppnas, till exempel med koder från en mobiltelefon som personalen alltid har med sig. För att minska risken för att skrupelfria ligor tar sig in hos äldre genom att uppge sig vara från hemtjänsten bör en särskild legitimation införas som hemtjänstpersonalen uppvisar innan de släpps in i bostaden. Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att administrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete ska vara en självklarhet bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så lågt som möjligt eller slopas helt. 8. Hemtjänst bör tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. 9. Tjänstgöringsscheman bör delges brukarna i så god tid som möjligt. 10. Antalet personal som besöker varje äldre bör hållas till ett minimum. 11. De äldres mat bör vara nylagad och i regel varm. Kalla rätter får dock förekomma. 12. Digitala låssystem bör införas som komplement. 13. Hemtjänstpersonal bör ha särskild legitimation. 14. Trygghetslarm bör vara kostnadsfritt.
Halmstad Kommun som arbetsgivare Många anställda inom den kommunala sektorn, varav största delen inom vård och omsorg, arbetar idag deltid trots att de vill och kan arbeta heltid. Ofrivillig deltidsarbete medför en rad nackdelar i form av dålig ekonomi, dålig pensionsutveckling och försämrade möjligheter till kompetensutveckling. Detta är såklart ett problem för män såväl som kvinnor, men eftersom huvuddelen av de ofrivilligt deltidsarbetslösa är kvinnor är det också ett allvarligt jämställdhetsproblem. Denna sektorn är en stor arbetsgivare för Halmstads kvinnor. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att denna bör gå i bräschen för goda villkor på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna anser att staten bör skjuta till de resurser som behövs för att alla offentliganställda som idag arbetar deltid, bör ges möjlighet att utöka sin tjänst till heltid. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten för att detta ska bli verklighet. Tills vidare bör kommunen så långt ekonomin tillåter omvandla ofrivilliga deltider till heltidstjänster och noga studera lärdomarna och misstagen från de kommuner där rätt till heltid redan har införts. Delade turer, där personalen tvingas till långa och ofta obetalda håltimmar mellan två längre arbetspass, är ett fenomen som tyvärr är ganska vanligt på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet inom den offentliga sektorn. Ca 10 % av de anställda, som uppger att de uppskattar att arbeta med delade turer bör givetvis få fortsätta med detta. För en långt större grupp är de delade turerna dock en tvingande plåga. Många har svårt att få familjelivet att gå ihop. Tiden som skulle ha använts till att laga mat, skjutsa barnen till idrottsaktiviteter, läsa godnattsaga och så vidare försvinner. Många ser inte sina barn i vaket tillstånd på en hel arbetsvecka. Fyra av tio som arbetar med delade turer har uppgett att de dagligen känner stress och trötthet och många löper ökad risk för att drabbas av sociala problem. Ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv är det viktigt att åtgärder vidtas för att minska de delade turerna. Detta då dåliga arbetsvillkor är en av huvudanledningarna till den hotande framtida bristen på vård- och omsorgspersonal. Delade turer är på många sätt ett fenomen kopplat till bristande resurser och underbemanning. Kommunen bör så långt det är möjligt avskaffa de ofrivilliga delade turerna samt utöva påtryckningar mot staten om ökat ekonomiskt stöd för detta arbete. 15. Kommunerna bör i så hög utsträckning som möjligt erbjuda sina anställda möjlighet till heltid. 16. Kommunerna bör så långt det är möjligt avskaffa ofrivilliga delade turer. 17. Kommunerna bör kompensera de anställda, inom framförallt vården och omsorgen, som blivit sjuka efter att ha tvingats arbeta under högriskperioder.
Halmstad Kommun - bäst arbetsmiljö i länet Att värna om arbetstagarnas psykiska och fysiska hälsa är både en fråga om moral och rättvisa och en ekonomisk vinst för arbetsgivaren. Fysisk träning får människor att må bättre och att fungera bättre på jobbet. Många kommuner erbjuder därför sina anställda en möjlighet att träna på arbetstid och/eller en särskild friskvårdspeng som den anställde kan använda för att förbättra sin fysiska hälsa. Sverigedemokraterna ser det som självklart att erbjuda sin personal en friskvårdspeng eller en möjlighet till träning på arbetstid. Särskilt viktigt är detta för de yrkesgrupper där arbetsuppgifterna innefattar ett stort mått av tunga lyft och fysisk belastning, vilket t ex ofta är fallet inom äldreomsorgen. Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen är tyvärr ett relativt vanligt fenomen som har en starkt negativ inverkan på människors hälsa. Kommunen bör upprätta en handlingsplan för att förebygga detta. Utbildningar där den fackliga expertisen på området anlitas bör löpande anordnas och kommunen bör noga följa forskningsutvecklingen och samverka med aktörer för att finna goda exempel. Kommunen har i sin roll som arbetsgivare ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta innebär att man i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter bör undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. 18. Kommunerna bör ha en handlingsplan för att motverka mobbning och trakasserier på arbetsplatsen och för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kunna implementeras och efterlevas. 19. Kommunerna bör erbjuda sina anställda en friskvårdspeng. Halmstads Brottsförebyggande arbete Brottsbekämpning är inte i första hand ett kommunalt ansvar. Många av de åtgärder som krävs måste vidtas på riksnivå i form av ökade resurser till rättsvårdande myndigheter, skärpta gränskontroller, en ansvarsfull invandringspolitik som inte ytterligare spär på segregation och utanförskap med mera. I avvaktan på detta bör kommunen dock göra vad man kan för att hålla brottsligheten i schack och öka invånarnas trygghet. Brottsförebyggande arbete kan delas upp i två områden. Social brottsprevention innebär åtgärder som, ofta långsiktigt, påverkar en persons benägenhet att begå
brott. Exempel på sådan verksamhet kan vara antiskolkprogram och åtgärdsprogram mot droganvändning i skolan. Situationsanpassad brottsprevention innefattar åtgärder som syftar till att minska antalet situationer som kan resultera i brottslighet genom att göra brotten svårare att utföra, öka risken för upptäckt eller att minska vinsten av brottet. Exempel på sådan verksamhet kan vara att införa kameraövervakning eller patrullerande ordningsvakter på brottsutsatta platser. Sverigedemokraternas uppfattning är att båda angreppssätten är helt nödvändiga, men att den situationsanpassade brottspreventionen i dagsläget är mest eftersatt och därför kräver mest resurser i form av nysatsningar. Man vet t ex att en så enkel åtgärd som upplysta promenadvägar minskar risken för överfall avsevärt då mörkret i många fall är brottslingens bäste vän. Kommunen ska därför göra en övergripande utvärdering av belysningen i parker och promenadstråk. I första hand bör kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. Kommunens ideella föreningar bör kunna erbjudas extra föreningsstöd om de förbinder sig att anordna särskilda aktiviteter och öka sin synlighet i särskilt brottsutsatta områden. Kommunen bör verka för att förbättra kunskapen om barns, ungdomars och kvinnors rättigheter i det svenska samhället hos människor som invandrat till Sverige och som kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av svensk rättighetslagstiftning. Kommunen bör också ha en handlingsplan för motverkandet av hedersrelaterat våld och förtryck. All personal som arbetar med barn och ungdomar och andra utsatta grupper, såsom äldre och funktionsnedsatta, bör kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, stöld eller annan i sammanhanget relevant brottslighet. För att erhålla ekonomiskt stöd bör även arrangörer av frivilligverksamhet för barn och unga vara skyldiga att försäkra sig om att ingen vuxen inom verksamheten begått brott riktade mot barn. Smuggling och illegal försäljning av tobak och alkohol utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Kommunen måste därför ta sitt tillsynsansvar på detta område på stort allvar och utveckla ett nära samarbete mellan ansvarig tillsynsenhet, polis och socialtjänst. Kommunen bör även upprätta en lokal strategi mot organiserad brottslighet där samtliga nämnder löpande beaktar sitt ansvar.
20. Kommunen bör ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov. 21. Kommunen bör ha ett brottsförebyggande råd, där representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott. 22. Kommunen bör genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet. 23. Särskilt otrygga och brottsutsatta områden bör bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter. 24. Kommunen bör göra en övergripande utvärdering av belysningen av gator, parker och promenadstråk. 25. All personal som arbetar med barn och ungdomar eller andra utsatta grupper inom kommunen bör kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, stöld eller annan i sammanhanget relevant brottslighet. 26. Kommunen bör uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av nattvandringsgrupper och erbjuda föreningar som arrangerar brottspreventiv verksamhet ett särskilt stöd. 27. Kommunen bör upprätta en särskild handlingsplan mot hedersrelaterad brottslighet och annat våld i nära relationer. 28. Kommunen bör upprätta en lokal strategi för motverkandet av organiserad brottslighet. Stöd till brottsoffer När någon utsätts för brott har samhället ett ansvar att ge stöd och hjälp. Tyvärr tenderar samhället idag att sätta de kriminellas intressen före brottsoffrens. Kommunen bör ge största möjliga stöd till brottsofferjourer, kvinnojourer och andra brottsofferstödjande verksamheter. Kommunen har ett särskilt ansvar för omhändertagandet av brottsoffer som på olika sätt befinner sig inom kommunens verksamheter såsom barn och ungdomar i skolan, funktionsnedsatta och brukare inom äldreomsorgen. Personalen inom relevanta kommunala verksamheter bör därför erbjudas särskild utbildning kring metoder för hur man bäst bemöter och ger stöd till olika kategorier av brottsoffer.
En annan viktig och i mångt och mycket avgörande aspekt för brottets efterverkan är att särskilt stöd riktas mot dem som avser vittna eller på annat sätt bidra till att rättvisan segrar. Ibland framkommer rapporter om att vittnande parter vid en juridisk process påverkas av personer i eller i anknytning till domstolsförhandlingen. Kommunen bör därför alltid stödja och säkerställa en rättssäker domstolsprocess, både genom fysiskt skydd på plats, men även genom att vägleda individerna till hjälp med t ex skyddade identiteter om så behövs. 29. Kommunen bör stödja lokala brottsofferjourer och kvinnojourer samt noggrant följa upp deras verksamhet. 30. Kommunens personal bör erbjudas utbildning kring hur man bäst bemöter och ger stöd till olika kategorier av brottsoffer. 31. Kommunen bör alltid underlätta för den juridiska processen genom stöd för personer som på ett avgörande sätt bidrar till att rättvisan segrar. 32. Kommunen bör se över om möjlighet finns för införande av ett offentligt register över dömda pedofiler. Lärande och kunskapsinriktad skola Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till den svenska historien och kulturarvet i större omfattning än idag. Skolan bör sprida kunskaper om och verka för att upprätthålla såväl nationella som regionala traditioner och bör också ta aktiv del i firandet av nationella högtider. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. Den kommunala skolan bör därför erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkmål antingen inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsämne. Skolan har också ett viktigt ansvar för att främja nordisk språkförståelse. För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället och delta i det demokratiska samtalet krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska. Modersmålsundervisningen riskerar att försvåra invandrarlevernas förvärvande av en svensk kulturell identitet till det och forskningsläget kring dess effekter för inlärning av svenska och andra ämnen är oklart. Sverigedemokraterna förordar därför att kommunerna bör utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. De nationella minoritetsspråken undantagna.
Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. Samtidigt visar flera nationella och internationella studier att de svenska elevernas kunskaper i just matematik och naturvetenskap blivit allt sämre. En samlad insats måste göras för att förbättra och öka intresset för ämnena matematik och naturvetenskap i skolan. Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet bör erbjudas sådant stöd av skolan. I ett allt mer stillsittande samhälle är det viktigt att skolan bör kunna fungera som en garant för att barn och ungdomar får den fysiska exercis som behövs. Därför vänder sig Sverigedemokraterna mot de nedskärningar som gjorts på idrottsundervisningen och förespråkar tvärtom att den kraftigt utökas. Till stöd har vi bland annat Bunkefloprojektet som visade att om barn/ungdomar får röra på sig en timma per dag så påverkar det deras studieresultat positivt, inte minst för unga pojkar som ligger efter i dagens skola. Andra positiva bieffekter är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar samt att det så klart är ett led i att bekämpa den ökande barnfetman. 33. Skolan bör befrämja respekten för demokrati, kritiskt tänkande och åsiktsfrihet. 34. Kunskapsförmedling och ordning och reda bör stå i centrum för skolans verksamhet. Kommunen bör ställa sig positiv till ordningsomdömen och ökade inslag av traditionell katederundervisning. 35. Kommunen bör utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. 36. Samtalsspråket under lektionstid bör alltid, med undantag för språklektioner, vara på svenska. De nationella minoritetsspråken undantagna. 37. Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet bör erbjudas sådant stöd av skolan. 38. Kunskaper om den svenska historien och det svenska kulturarvet bör ges större vikt i undervisningen och skolan bör ha ett ansvar för att upprätthålla svenska traditioner. 39. Idrottsaktiviteter för grundskoleelever bör i någon form förekomma varje dag.
40. Att småskolor förlagda på landsbygden skall i största mån bevaras. 41. Att inget ritual slaktat kött förekommer i Halmstads skolor. 42. Att Kommunen bör införa ett klassmorfarsystem. En modern gymnasieskola och utbyggd vuxenutbildning Likaväl som elever ska klara behörighet till gymnasium, ska elever klara eventuell behörighet till högskola eller annan utbildning. Nästan var femte niondeklassare, 17,9 procent, på Halmstads grundskolor uppnådde inte behörighet. Detta är ett mycket stort problem. Inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att över huvud taget erhålla ett arbete. På samma sätt som att gymnasieutbildningen i mångt och mycket är en grundförutsättning för att erhålla anställning, blir det idag allt vanligare att läsa vidare på högre instanser. Trots detta är det samtidigt många ungdomar som istället föredrar en yrkesinriktad gymnasieutbildning, som ger dem arbete direkt efter avklarade studier. Sverigedemokraterna välkomnar därför systemet med en tydligare uppdelning mellan yrkesinriktade och studieförberedande program, vilket förhoppningsvis leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg. Både vad gäller lärlingsutbildningar och de yrkesinriktade gymnasieprogram är det av största vikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet. Gymnasieskolans uppdelning mellan studieförberedande och yrkesinriktade program kräver dock en väl utbyggd vuxenutbildning. En person som valt att läsa ett yrkesförberedande program, måste ges en reell möjlighet att läsa in de ämnen som saknas för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning. 43. Gymnasieskolans samarbete med näringslivet bör stärkas. 44. Elevers egna förutsättningar och mål bör tillvaratas vid studievägledning då olika elever väljer olika vägar i livet. 45. Komvux bör vara väl utbyggt och erbjuda medborgarna en reell möjlighet till vidareutbildning.
Social beredskap För Sverigedemokraterna är familjen samhällets grundläggande byggsten. En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Sverigedemokraterna ser och förstår att det idag finns exempel på välfungerande familjer med olika konstellationer. Vi ser dock ingen anledning till att aktivt ifrågasätta den traditionella kärnfamiljen som grundläggande norm. Alla familjer bör dock ha samma rätt till samhällets stöd i krissituationer. För detta krävs en väl utbyggd familjerådgivning, utan långa väntetider. Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder med sina barn. Delade familjer ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika slag. Många vuxna, särskilt i storstäderna, lever i singelhushåll. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livsval och vi är beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också bör få det. Kommunens socialförvaltning bör ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten bör genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Den som behöver akut hjälp bör ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd bör alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet bör kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation. Antalet aborter är enligt Sverigedemokraternas mening alldeles för högt i vår kommun. Att antalet aborter kan minskas utan förändrad lagstiftning eller minskad valfrihet har visats i bland annat Norge, där en nationell handlingsplan i syfte att minska antalet aborter har inrättats. Sverigedemokraterna vill att liknande handlingsplaner bör upprättas i Sveriges kommuner. Sådana handlingsplaner kan till exempel innehålla preventivmedelskampanjer, ökad diskussion i skolorna kring betydelsen av ansvarsfulla relationer och de etiska aspekterna av abort, ökat kommunalt stöd till gravida kvinnor med sociala eller ekonomiska problem eller ökat stöd till organisationer och samfund som arbetar för att minska aborttalen. Sådana kampanjer skulle sannolikt också kunna bidra till att minska spridningen av könssjukdomar. Utsatta individer som befunnit sig i samhällets vård och som genom misstag inom socialtjänsten har utsatts för övergrepp och vanvård bör ges en tydlig och ett särskilt stöd med att hantera sina trauman.
Trots en nollvision från regeringen angående vräkningar av barnfamiljer så har dessa fortsatt att ske. Socialtjänsten bör ha tydliga rutiner för att förebygga, motverka och följa upp dylika fall. 46. Kommunens socialförvaltning bör ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. 47. Allt arbete inom socialtjänsten bör genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. 48. Försörjningsstöd bör alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. 49. Försörjningsstödet bör kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation. 50. Kommunen bör erbjuda kvalificerad rådgivning i svåra livssituationer. 51. Kommunen bör ha en väl utbyggd familjerådgivning utan långa väntetider. 52. Kommunen bör upprätta en handlingsplan i syfte att minska antalet aborter. 53. Individer som utsatts för lidande på grund av misstag från socialtjänsten bör ha rätt till en tydlig ursäkt och särskilt stöd. 54. Socialtjänsten bör ha tydliga rutiner för att förebygga, motverka och följa upp vräkningsfall där barn är inblandade. Invandring Sverige har genom århundradena upplevt ett antal invandringsvågor. Främst har det rört sig om ett begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrare har kunnat assimileras in i den svenska nationen. Trots att problem inte har saknats har denna historiska invandring i flera fall haft en positiv nettoinverkan på samhället. Vi ser en framtid som blir mer internationell, vi reser mer, vi flyttar och jobbar i andra nationer i större utsträckning än tidigare. Med det sagt kan invandring under kontrollerade former vara positivt. Tendensen i modern tid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar. Trots att det inte saknas exempel på enskilda individer som på ett positivt sätt anpassat sig och bidragit till det svenska samhället under senare tid, så är ändå den sammanlagda nettoeffekten av massinvandringen från avlägsna länder starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt.
Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet. En ansvarsfull invandringspolitik i Halmstad Statens ersättningar till kommunerna för invandringsrelaterade kostnader har länge varit kraftigt underdimensionerade. Sveriges kommuner har därmed tvingats ta ett orimligt tungt ansvar för statens misslyckade invandrings- och integrationspolitik, vilket fått en negativ inverkan på välfärden. På senare år har trycket ökat ytterligare i takt med att massinvandringen slagit nya rekord. Sverigedemokraterna Halmstad vill att vår kommun gemensamt med övriga kommuner bör sätta ned foten för att få till stånd en förändring. Kommunerna kan idag inte längre neka Migrationsverket vissa utplaceringar av flyktingar. Likaså måste samtliga kommuner idag ha en beredskap för att ta emot nyanlända. Sverigedemokraterna är mycket kritiska till denna inskränkning av det kommunala självbestämmandet. Till dess att en ny ansvarsfull invandringspolitik på riksnivå har implementerats, är det vår inställning att Halmstads kommun aktivt bör bedriva opinionsarbete för att få en förändring till stånd. Så länge invandringen till kommunen är större än vad man klarar av att hantera på ett ansvarsfullt sätt och så länge kommunen inte får full täckning även för de långsiktiga invandringsrelaterade kostnaderna, så bör kommunen så långt som möjligt motsätta sig nya avtal med Migrationsverket om fortsatt mottagande av nyanlända asylanter. I de fall privata aktörer, mot kommunens vilja, aviserar att man tänker öppna förläggningar för nyanlända asylanter, så bör kommunen se över alla tillgängliga verktyg för att stoppa detta. Till exempel detaljplaner och bygglov. För att stimulera till ökad debatt i invandringsfrågan och eventuellt få ökad tyngd i diskussionerna med staten kan kommunala folkomröstningar angående avtal med Migrationsverket eller krav på staten om återupprättat kommunalt självstyre i invandringsfrågan vara en framkomlig väg. Ett viktigt verktyg för att empiriskt kunna påvisa den inverkan som statens oansvariga invandringspolitik har på kommunerna är att årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens samtliga konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses. I dagsläget är det svårt att sätta exakt siffra på denna kostnad då ett sådant bokslut ej finns i Halmstad.
Sverigedemokraterna tror på en korrelation mellan rättigheter och skyldigheter och anser den svenska välfärden i första hand vara till för dem som är lagligt och varaktigt bosatta i landet. EU-migranter som vistas i landet tillfälligt bör således inte beredas plats inom utbildningsväsendet och illegala invandrare bör inte ha rätt till försörjningsstöd. 55. Kommunen bör utöva påtryckningar och bedriva opinionsbildning i syfte att få staten att återupprätta det kommunala självbestämmandet på det invandringspolitiska området. 56. Kommunen bör, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om invandrarmottagning och med alla tillgängliga medel söka hindra att privata flyktingförläggningar startas mot kommunens vilja. 57. Kommunala folkomröstningar i invandringsrelaterade frågor bör uppmuntras. 58. Kommunen bör årligen upprätta ett mångkulturellt bokslut. 59. Tillfälliga EU-migranter bör inte beredas plats i det kommunala skolväsendet och illegala invandrare bör inte ges rätt till försörjningsstöd och bostäder genom kommunens försorg. Gemenskap sker genom anpassning Sverigedemokraterna anser att invandrare som kommer till Sverige bör anpassa sig till den svenska kulturen och inte tvärtom. Detta är det som är princip i flera andra europeiska länder. Nyanlända invandrare bör få hjälp med att lära sig svenska, få god hjälp med validering av utbildningar och yrkeserfarenheter från hemlandet samt god information om lagarna och levnadssättet i det svenska samhället. Utöver detta bör ansvaret för anpassningen till det svenska samhället vila på den enskilde och invandrare bör ha samma rättigheter och skyldigheter som infödda svenskar. Vare sig mer eller mindre. I kommunerna har den mångkulturalistiska integrationspolitiken slagit igenom på olika sätt. Mångfaldsplaner fungerar som styrdokument för dold etnisk kvotering, där infödda svenskar i praktiken diskrimineras till förmån för invandrare. Sverigedemokraterna vill avskaffa dessa mångfaldsplaner, men så länge lagen kräver att kommunen har en sådan är det viktigt att den så långt det är möjligt utformas på ett sådant sätt att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas.
Många kommuner har slutat med skolavslutningar i kyrkan eftersom det anses diskriminera vissa invandrargrupper. Det finns också exempel på kommuner som infört mångkulturella lovdagar, börjat tillhandahålla kommunal service och information på en mängd olika språk, infört särskilda badtider för kvinnor från hedersorienterade kulturer, infört könssegregerad simundervisning, anpassat skolmaten efter muslimska traditioner med mera. Årligen utdelas stora summor i kommunala bidrag till etniska föreningar vars primära syfte är att upprätthålla och förstärka invandrares ursprungliga kultur och identitet i Sverige. 60. Kommunens mångkulturalistiska integrationsarbete bör ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet. 61. Etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling bör inte få förekomma inom kommunens verksamhet. 62. Så kallade mångkulturella lovdagar i skolan bör inte förekomma inom kommunen. 63. Stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet bör avvecklas. 64. Kommunen bör kräva språktest samt prov i svenskt samhällsliv, med godkänt resultat, för de invandrare som önskar delta i ceremonier för nyblivna svenska medborgare. 65. Kommunen bör som en naturlig del i det viktiga arbetet mot rasism även belysa och motverka svenskfientliga attityder. 66. Kommunal information och service bör endast ges på svenska. Restriktiva regler bör gälla för anlitande av tolkar. 67. Kommunens mångfaldsplan bör utformas så att alla former av diskriminering även omvänd sådan motverkas. 68. Om Modersmålsträning i förskolan finns, bör den avvecklas. 69. Att stora religösa byggnader som sticker ut ifrån det svenska traditionella, ej bör byggas, då det inte bidrar till assimilering. Medborgardemokrati inflytande och tillgänglighet Halmstad Kommun bör ständigt sträva efter att få kommuninvånarna att känna sig delaktiga i beslutsprocessen och efter att förbättra dialogen med och mellan medborgarna. Typer av medborgarkontor, allmänhetens frågestund, politikercaféer,
rådslag, folkomröstningar och medborgarförslag är några konkreta exempel på hur man kan närma sig dessa målsättningar. Konceptet e-demokrati öppnar för möjligheter till medborgarinflytande genom olika IT-lösningar för tillgänglighet och diskussion. 70. Kommunen bör ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin bör vitaliseras. 71. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. 72. Kommunen bör vara öppen för medborgarförslag. Politik på lika villkor Även om Sverigedemokraterna idag är Sveriges tredje största parti så har vi efter många år i olika politiska forum blivit medvetna om att det råder demokratiska missförhållanden i det svenska samhället, även i den kommunala sfären. Moderaterna och till viss del Socialdemokraterna har de senaste 2 åren börjat efterlikna Sverigedemokraterna i frågor gällande invandring. Moderaternas partiledare har sagt att flyktinginvandringen skall tillfälligt totalstoppas. S-minister Morgan Johansson har tidigare nämnt att större antal flyktingar ska utvisas än tidigare gjort. Men fortfarande blir Sverigedemokraternas invandringpolitik beskylld för både det ena och det andra av dessa partier. De stora politiska partierna gynnas ofta på de mindres bekostnad, till exempel genom valkretsindelning som sätter proportionaliteten ur spel. Antalet platser i styrelser, nämnder och beredningar har ibland ändrats godtyckligt utifrån valresultat, vilket kan få till följd att folkvalda partier nekas insyn i den kommunala verksamheten. Partierna finansierar sin verksamhet genom kommunala partistöd som beräknas på ett sätt så att de redan stora partierna gynnas. Alltför stora partistöd motverkar traditionellt folkrörelsearbete. Allt detta är sådant som riskerar att minska medborgarnas förtroende för politiken. 73. De partier som är representerade i kommunfullmäktige bör inte ha särskilda privilegier gällande till exempel regler för affischering, information på skolor, möjligheten att hyra kommunala lokaler eller deltagande i offentliga debatter.