SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSFRÅGOR

Transkript

1 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSFRÅGOR

2 inriktningsprogram för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor 2013 Utgåva

3 INLEDNING Vikten av en god arbetsmiljö ska inte underskattas. Trygga, mänskliga, välfungerande och säkra arbetsplatser innebär ökad livskvalitet och bättre hälsa för den enskilde arbetstagaren. För arbetgivaren kan det innebära ökad produktivitet och förbättrade möjligheter att behålla nyckelkompetens. För staten och samhället leder goda arbetsmiljöer och välmående arbetstagare till minskade ekonomiska och sociala problem. Även om det svenska regelverket till skydd för en god arbetsmiljö står sig väl vid en internationell jämförelse, så är arbetsmiljöproblemen fortfarande betydligt större än vad som kan anses vara acceptabelt. För att regelverket ska ha avsedd effekt krävs det också att tillsynen och sanktionerna vid överträdelser fungerar väl. Sverigedemokraterna värnar och respekterar grunderna i den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter genom förhandlingar och kollektivavtal gör upp om villkor och regler på den svenska arbetsmarknaden. Staten kan dock aldrig undandra sig det yttersta ansvaret för medborgarnas välbefinnande. Mot den bakgrunden är vi inte principiellt främmande för viss statlig inblandning och utökad lagstiftning vad gäller de allra allvarligaste arbetsmiljöproblemen. Centralt för Sverigedemokraterna är att arbetsmiljö- och arbetstidsfrågorna, i likhet med övrig arbetsmarknadspolitik, ska beslutas av folkvalda i Sverige och inte flyttas upp på överstatlig nivå. 3

4 1. TRYGGHET I ARBETET SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: utbilda fler skyddsombud. se fler händer i vården. ge ökade möjligheter till både heltid och deltid. avveckla de ofrivilliga turordningsreglerna. stärka möjligheterna till upprättelse. HÖGA AMBITIONER FÖR ATT MÖTA UTMANINGARNA I FRAMTIDENS TILLSYNSARBETE Arbetsmiljöverkets inspektörer och fackförbundens skyddsombud har en central och viktig roll i arbetet med att upprätthålla lagar och regler och befrämja arbetstagarnas trygghet, hälsa och välmående. Framtida utmaningar för tillsynsarbetet i form av fler och mindre företag, fler arbetstagare som arbetar högre upp i åldrarna, ett hårdnat samhällsklimat där alltfler yrkesgrupper riskerar att utsätts för hot och våld och fler utländska entreprenörer som opererar på svensk arbetsmarknad, gör att statens stöd till arbetsmiljöverket och skyddsombuden behöver stärkas. Rekommendationen från International labour organization, ILO, om minst 1 yrkesinspektör per arbetstagare bör ses som ett absolut minimum och ska inte understigas. Staten bör bistå fackförbunden i arbetet med att utbilda skyddsombud. FLER HÄNDER I VÅRDEN OCH OMSORGEN! Stress, förslitningsskador och andra arbetsrelaterade besvär är idag alltför vanligt bland arbetstagarna inom vården och omsorgen. De dåliga arbetsvillkoren har naturligtvis också en negativ inverkan på brukarna och vårdkvalitén. En stor del av problemen kan härledas till neddragningar och underbemanning. Inom äldreomsorgen har var tionde anställd försvunnit under 2000-talet samtidigt som de äldre blivit fler. Sverigedemokraterna vill verka för kraftfulla personalförstärkningar inom 4

5 vården, skolan och omsorgen. ÖKADE MÖJLIGHETER TILL BÅDE HELTID OCH DELTID Inom vården och omsorgen är det sedan länge ett stort antal arbetstagare som vill jobba heltid, men som endast erbjuds en deltidstjänst. Att erbjuda samtliga ofrivilligt deltidsarbetslösa inom den offentliga sektorn en heltidstjänst är ett snabbt och effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön och kvalitén i vården och omsorgen. Då den absoluta merparten av de ofrivilligt deltidsarbetslösa inom den offentliga sektorn är kvinnor, så har frågan ofrånkomligen också en tydlig jämställdhetsprofil. Heltidsarbete innebär bättre möjlighet till kompetensutveckling, högre lön och bättre pension. En utökad möjlighet till heltid för de anställda inom offentlig sektor är således sannolikt ett av de mest effektiva sätten att stärka kvinnors egenmakt och minska det generella lönegapet mellan könen. Sverigedemokraterna anser att staten bör ge kommuner och landsting ett generöst stimulansbidrag för att förverkliga en utökad möjlighet till heltid. Skulle detta inte hjälpa är partiet beredd att överväga tvingande lagstiftning. Viktigt att komma ihåg är att alla inte vill jobba heltid. En viss del av arbetstagarna föredrar deltidsarbete under vissa faser av livet. Även i detta avseende bör den offentliga sektorn föregå med gott exempel genom att erbjuda ökad valfrihet och möjliggöra ett flexibelt arbetsliv, som underlättar för människor att få ihop sina livspussel. Med nuvarande regelverk har ena föräldern en lagstadgad rättighet att arbeta på 75 procents deltid fram till den tid barnet fyller 8 år. Det finns faktorer som talar för att denna reglering inte är optimal för alla grupper av föräldrar och barn eller för samhället i stort. Sverigedemokraternas uppfattning är att föräldrar, åtminstone under barnets tidiga år, borde ges möjlighet att arbeta mindre än 75 procent. Sverigedemokraterna vill, för anställda i offentlig sektor, utöka möjligheterna att arbeta deltid, ner till 50 procent. Genom att göra det möjligt för de föräldrar som så önskar att spendera lite mer tid med barnen tror vi att stress, oro och sjukskrivningar kan minska. En positiv följdeffekt är också att fler personer som idag står helt utan arbete kan få chansen att få in en fot på arbetsmarknaden när någon annan tillfälligt väljer att gå ner i tid. 5

6 AVVECKLA DE OFRIVILLIGA DELADE TURERNA! Delade turer, där arbetstagarna tvingas till långa, oavlönade håltimmar mellan två längre arbetspass, är tyvärr ett utbrett fenomen på den svenska arbetsmarknaden och i synnerhet inom offentlig sektor. De delade turerna är ett av våra allra största arbetsmiljöproblem. Forskning har visat att närmare hälften av de arbetstagare som ofrivilligt arbetar med delade turer upplever stress och trötthet och löper ökad risk för att drabbas sociala problem. I likhet med frågan om den ofrivilliga deltidsarbetslösheten anser Sverigedemokraterna att staten i första hand bör erbjuda kommuner och landsting ekonomiskt och kunskapsbaserat stöd för att kunna avveckla de ofrivilliga delade turerna. Hjälper inte detta är partiet beredd att överväga tvingande lagstiftning. STÄRKT MÖJLIGHET TILL UPPRÄTTELSE Merparten av landets företagare månar om sin personal och bedriver ett ansvarstagande arbetsmiljöarbete. Det händer dock att arbetstagare sägs upp på helt ogiltiga grunder. Den anställde kan naturligtvis överklaga uppsägningen i arbetsdomstolen och om arbetsgivaren fälls, kan denne i enligt med LAS bli skyldig att betala skadestånd. Dock får inte den uppsagda per automatik tillbaka sin anställning. Sverigedemokraterna finner denna ordning vara oacceptabel och anser att arbetstagare som blivit uppsagda på osakliga grunder ska få det lagstadgade valet att återgå till sin anställning om denne så önskar. 6

7 2. NATIONELLT KUNSKAPSCENTRUM FÖR ARBETSMILJÖFRÅGOR SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: att arbetsmarknaden ska vara fri från kvotering, diskriminering eller positiv särbehandling. se en ansvarsfull arbetskraftinvandring. Såväl statliga utredningar som arbetsgivarorganisationer och fackförbund har pekat på behovet av att inrätta ett nationellt kunskapscenter för arbetsmiljöfrågor. Centrets uppgift bör vara att bevaka, vårda och förmedla kunskap om arbetsmiljö till de grupper i samhället som har ett inflytande på hur arbetsmiljön ser ut, exempelvis politiska beslutsfattare, arbetsmiljöansvariga i näringslivet och lärare på arbetsmiljöutbildningar. Sverigedemokraterna tror att ett centrum som fokuserar på forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom arbetsmiljöfrågor skulle gynna både arbetsgivare, arbetstagare och samhället i stort. GODA KUNSKAPER I SVENSKA EN SÄKERHETSFRÅGA Korrekt informationsöverlämning och förståelse för säkerhetsföreskrifter är ofta en central faktor i upprätthållandet av en trygg och säker arbetsmiljö. Kraven på goda kunskaper i svenska språket bör därför höjas vid nyanställningar, i synnerhet inom det offentliga sektorn. Arbetsgivarna bör även vinnlägga sig om att erbjuda vidareutbildning i svenska språket för befintlig personal i de fall detta är påkallat. Även här bör den offentliga sektorn föregå med gott exempel. NEJ TILL DISKRIMINERING OCH POSITIV SÄRBEHANDLING! Sverigedemokraterna vill se en arbetsmarknad som är fri från såväl diskriminering som kvotering och positiv särbehandling. I praktiken är det ofta samma sak, då positiv särbehandling av individer tillhörande en viss grupp automatiskt medför negativ särbehandling av individer tillhörande en annan. Varje arbetstagare ska bedömas på basis av sina meriter och sin 7

8 arbetsinsats, inte sin grupptillhörighet. För att motverka oskäliga och diskriminerande lönesättningar bör det, med undantag för de allra minsta företagen, finnas ett lagstadgat krav på att genomföra årliga lönekartläggningar. På den svenska arbetsmarknaden ska svensk kultur och svenska normer råda. Arbetstagare som vägrar att följa anmodade klädkoder, visar bristande respekt mot kvinnliga medarbetare och kunder genom att vägra ta dem i hand etc ska inte med hänvisning till sin religiösa eller kulturella identitet kunna kräva särbehandling eller särskilt skydd från uppsägning. EN ANSVARSFULL ARBETSKRAFTSINVANDRING En ansvarslös och illa reglerad arbetskraftsinvandring kan få en negativ inverkan på lönebildningen och arbetsmiljön genom att via illojal konkurrens och överdrivet arbetskraftsutbud pressa ned löner och kraven på rimliga och säkra arbetsvillkor. Sverigedemokraterna förespråkar en restriktiv, väl kontrollerad arbetskraftsinvandring, baserad på tillfälliga arbetstillstånd och inriktad på högkvalificerad personal. Vid utstationering av utländsk arbetskraft ska en kontaktperson finnas på plats i landet och entreprenörsansvar ska gälla med innebörden att huvudentreprenören bär ansvar för att även entreprenörer längre ned i kontaktkedjan lever upp till kraven i svenska kollektivavtal. 8

9 EGNA ANTECKNINGAR 9

10 10 EGNA ANTECKNINGAR

11

12 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSFRÅGOR