ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM PM HYDRAULISKA BERÄKNINGAR. Försättsblad Hydrauliska beräkningar.docx

Relevanta dokument
PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Vattenståndsberäkningar Trosaån

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

Dagvattenutredning Brofästet Öland Mörbylånga kommun Rev Upprättad av: Johanna Persson och Robert Eriksson

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

365 Tappström 3:1 (Wrangels väg) Kort version

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Södra Vrinnevi Modellering

PM PÅSKAGÄNGET Revidering dagvattenmodell

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Uppdrag nr VA-utredning. Skogsdungen Storvreta.

STOCKHOLM VATTEN VA AB Avloppsrening

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Beräkning av tryckfall för vattenledning till ny detaljplan och golfklubb.

Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan

Myrsjön Behov av breddning samt rensning av utlopp

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

PM dagvatten Malmölandet Händelö 2:41. Norrköpings kommun. Datum

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

PM BILAGA 4 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andréasson UPPRÄTTAD AV. Andreas P Karlsson, C-G Göransson

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

PM - VA SYSTEMHANDLING SOLBRINKEN GRUNDET (9434), NACKA KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av

PM VA-plan Eneby Torg i Danderyds Kommun

Planprogram för Norra Borstahusen

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Ny spårvagnsdepå vid AGA, stadsdelen Skärsätra Lidingö Kommun

PM Dagvattenåtgärd Mörbyviken

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

PM INRE HAMNEN I NORRKÖPING FÖRDJUPAD HYDRAULISK UTREDNING

PM Översvämningsanalys

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

BILAGA 3 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Översvämningskartering Tegelholmen, Snickarudden och Garngården i Jonsered

Dagvattenutredning Hunnebostrand, Sotenäs Kommun

Sara Eriksson,

Dammbrottsutredning Twin Valley

Bilaga 6 PM Hydrologi. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Råvattenintag Delary, Älmhults kommun

Handlingsförteckning

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

1 Beräkning av inläckage till bergtunnel

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Hagby Spillvatten- och vattenanslutning

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

Utredning av forsar och dämme i Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets fiskhabitat

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Hydrauliska modeller för Riksten Spill- och dagvatten, DP 4 5

Utredning och beräkning av dagvattenflöden inom Stare 1 :i 3, Ödegardsvagen, Strömstads kommun

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Säfsen ski resort, utredningar

Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun

Ny och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1:43 Tjörns kommun

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningsanalys Sollentuna

DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20

TORSBY KOMMUN ÖSTMARKSKORSET DAGVATTENUTREDNING Tobias Högberg. Torsby kommun UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV: KUND:

Beräkning av kapacitet för avvattning av Tidagränd och anslutande gator i Bagarmossen

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Beräkning av kanal för Väsbyån vid stationsområdet

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

SOLBRINKEN - GRUNDET (9434) UTBYGGNAD VA & GATA SAMT LANDSKAP NACKA KOMMUN, EXPLOATERINGSENHETEN FÖRFRÅGNINSUNDERLAG

HÄRRYDA KOMMUN HYDRAULISKA BERÄKNINGAR FÖR MÖLNDALSÅN GENOM LANDVETTER

Uponor IQ Utjämningsmagasin

VA och dagvattenutredning

ÖVERSIKTLIG VA-UTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32)

KILENKRYSSET BYGG AB VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattensystemet i Falköping Dagvattenberäkningar för Logistic Center Skaraborg, Marjarp

Storfallet konsekvensutredning

VA och dagvattenutredning

YTVATTENMODELL. Centrala Lyckeby

Uppdragsnr Niklas Pettersson/Elfrida Lange. Datum Tel Mobil Fax

ÖVERSIKTLIG VA-UTREDNING FÖR HUS 13 (SICKLAÖN 13:79)

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM Bollebygd kapacitetskontroll dagvattensystem

PM Infiltrationstest vid Barkarby station. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG

Askums Anneröd 1:17 Sotenäs kommun

Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar

Dagvattenutredning för Borstahusen 1:1 detaljplan för Bovieran

KISTA ÄNG SYSTEMHANDLING/ GRANSKNINGSHANDLING PM Yttre VA- ledningar. Upprättad på uppdrag av Storstockholm Vatten VA AB

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Utbyggnad av ny plan vid Andreastorpet

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

TORSBY BOSTÄDER KVARTERET BJÖRKEN DAGVATTENUTREDNING Charlotte Stenberg. Torsby bostäder UPPDRAGSNUMMER: GRANSKAD AV:

Avledning av vatten med diken

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3: Preliminärhandling

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Transkript:

ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM 2016-12-01 4.3.3 PM HYDRAULISKA BERÄKNINGAR Försättsblad Hydrauliska beräkningar.docx

R:\5656\2015\10217114\3_Projektering-Utredning\R1\Dokument\PM\R1_Hydrauliska beräkningar_öva.docx UPPDRAGSNAMN FÖRFATTARE DATUM ÖVA Michael Graspeuntner 2016-12-01 UPPDRAGSNUMMER GRANSKAD AV ÄNDRINGSDATUM 10217114 Maria Näslund DOKUMENTNAMN GODKÄND AV GRANSKNINGSSTATUS R1_Hydrauliska beräkningar_öva Marie von Matérn ANSVARIG PART SKEDE ÄNDRINGSBETECKNING R1 Systemhandling KÄPPALAFÖRBUNDET ÖVA PM Hydrauliska beräkningar

Innehåll 1 METOD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1 I BERÄKNINGARNA HAR FÖLJANDE INDATA ANVÄNTS... 4 2 BERÄKNINGAR OCH RESULTAT... 5 2.1 DIMENSIONERING AV LEDNINGEN MELLAN SLÄPPKAMMAREN I KARBY OCH BEFINTLIG TUNNEL... 6 2.2 BERÄKNING AV NIVÅ I SLÄPPKAMMARE I KARBY... 6 2.3 BERÄKNING AV BRÄDDNING VID EXTREMFLÖDE... 8 2.4 NIVÅ OCH HASTIGHET I TUNNELN... 9 2.5 SJÄLVRENSNINGSBERÄKNING... 10 3 VOTNING... 13 2 (13)

Detta PM beskriver de hydrauliska beräkningar som har utförts för den planerade ÖVA-tunneln från Svinninge fram till anslutning till befintlig tunnel i Karby. 1 METOD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Beräkningarna har utförts i en hydraulisk modell (MIKE URBAN CS). Då modellen har vissa begränsningar i beräkningar av lokala förluster har modellen kompletteras med handberäkningar för att kontrollera resultaten. Tunneln är ca 15,14 km lång och avslutas med att vattnet pumpas i Karby till en kammare för att sedan med självfall ansluta till befintlig tunnel. Figur 1. Modellens utbredning. Mellan Vallentuna och Karby finns ett tillflöde i Täby Kyrkby vilken inte syns i figuren. 3 (13)

Figur 2. Pump, kammare och anslutning till befintlig tunnel i Karby. 1.1 I beräkningarna har följande indata använts Medelflöde tunnel Medelflöden på olika sträckor i tunneln (beräknad efter bilaga 1 Dimensionerande flöde erhållen från Beställaren): År 2020 o Svinninge Vallentuna: 136 l/s o Vallentuna Täby Kyrkby: 233 l/s o Täby Kyrkby Karby: 256 l/s År 2035 o Svinninge Vallentuna: 212 l/s o Vallentuna Täby Kyrkby: 333 l/s o Täby Kyrkby - Karby: 362 l/s Dimensionerande maxflöde (år 2070) är 2616 l/s. Flöden till Svinninge pumpas via en sjöledning. För att beräkna självrens har uppgifter kring dimensionerande från till Svinninge via anslutande sjöledningarna erhållits av Sweco (mail 2016-11-03 Torbjörn Olsson) och är 122 l/s i en timme per dag från Margretelund och 78 l/s under en halvtimme två gånger per dag från Engarn. Pumpstation Dimensionerande flöden för pumpstation i Karby: 4 (13)

Erhållen uppgift om dimensionerande flöden vid pumpstation Karby från Käppala (Bilaga 1 Dimensionerande flöde) o Minflöde: 250 l/s o Maxflöde år 2035 inkl. inläckande dränvatten: 1616 l/s o (Maxflöde år 2070: 2616 l/s) Pumpstationen i Karby dimensioneras för att klara maxflödet år 2035. Utifrån ovan angivit maxflödet 1600l/s (Bilaga 1 Dimensionerande flöde, Tabell 7) inklusive inläckage av dränvatten på ca 16 l/s har medelflödet för pumparna räknats ut med max dygn- och max timfaktor (3,2). Medelflödet för pumparna har då beräknats till ca 490 l/s, se 5.1.1 PM VA-installationer Karby för detaljer om pumpdimensioneringen. Startnivå för pumparna har satts till -15,0 m och stoppnivå till -17,1 m. Sugrören till pumparna har dimension 600 mm. Tryckledningarna har dimension 500 mm. Släppkammare och befintligt nedströms tunnel Släppkammaren har lagts in i modellen med måtten 7x6x3,7m på bottennivån +6,5 (RH2000). Bräddledningen förbi pumpstationen har dimensionerats för att klara maxflöde år 2070. Befintlig tunnels vattengång är ca +5,5 (RH2000) enligt underlag från beställaren (skanning). Ledningen mellan släppkammaren och befintlig tunnel har dimensionen 1200 mm (borrad och stålbeklädd på insidan) med en lutning på 0,8 % och en längd på 125 m. Befintlig tunnel antas ha god kapacitet och vid dimensionerande fall ca 2 dm vatten i tunnel (randvillkor). Ny tunnel Tunnelsektionen är 4 meter bred och 5 meter hög med rundat tak. Botten lutar från kanterna in mot tunnelns mitt. Mellan Svinninge och Vallentuna finns det med vissa parameter problem med självrensning (se kapitel Självrensningsberäkning). Nivåer i tunneln är satta enligt 3D-modell. 2 BERÄKNINGAR OCH RESULTAT De resultat som presenteras nedan bygger på de indata som presenteras i kapitel Metod och förutsättningar. 5 (13)

2.1 Dimensionering av ledningen mellan släppkammaren i Karby och befintlig tunnel För dimensionering av ledning mellan släppkammaren i Karby och befintlig tunnel har antagits att ledningen borras och bekläs med ett stålrör (Manningstal = 80). Ledningen från kammaren till befintlig tunnel har diameter 1200 mm. För dimensionerande flöde år 2070 (2616 l/s) samt en lutning på 0,8 % blir vattennivån då 0,82 m i hela ledningen vilket motsvarar 68 % fyllnadsgrad. Vattenståndet i ledningen motsvarar trycknivån. Höjdskillnad mellan vattenståndet i inlopp och utlopp av ledningen motsvarar tryckförlusten på sträckan (i m över havet, RH 2000). För maxflöde år 2035 (1616 l/s) är vattenstånd i ledningen 0,6 m över ledningsbotten vid lutning 0,8 %. Vid annan lutning än 0,8 % (till följd av trollans vid borrning) krävs ny beräkning av vattenstånd och förlustlinje. 2.2 Beräkning av nivå i släppkammare i Karby Resultat av nivån i släppkammaren med modellberäkningen presenteras i Figur 3 och Figur 4. Ur dem kan man utläsa att nivån i kammaren stiger till ca +8,02 m vid maxflöde år 2070 (Figur 4). Dock tar inte modellen hänsyn till detaljerna i släppkammarens utformning, vilket leder till att detta troligen är en överskattning av vattennivån. Förlusten i utlopp från kammaren är ca 0,18 m enligt modellen. Då släppkammaren ska utformas med vagga mellan ingående och utågende ledning (se ritning KY10-40-605, kapitel 5.1.2) kommer förlusterna vara mindre. Handberäkning med rundade anslutningar ger att förlusten i kammaren vid dimensionerande flöde blir ca 0,04 m, vilket ger en nivå på ca +7,88 i släppkammare. För att ha marginal föreslås det att utloppet av bräddledningen från pumpsumpen till släppkammaren är på +8,2 m eller strax över. Vid ett flöde av 250 l/s i pumparna (5.1.1 PM VA-installationer Karby) sjunker vattenståndet i släppkammaren och förlusterna blir mindre jämfört med ovan beräkningar. Vid detaljprojektering kan detta fall beräknas vid behov. Handberäkningarna redovisas i Tabell 1 och 2. 6 (13)

Figur 3. Resultat av nivåer vid beräknat flöde. Tryckledning, schematiskt Vattennivå enligt modellberäkning Manuellt beräknad vattennivå i kammaren med hydraulisk rundade anslutningar +7,88 Max. vattennivå i ledning (+7,32 m) Kammaren visas bara som ett smalt streck i resultatet Figur 4. Nivå vid släppkammare och ledningen till befintlig tunnel. På vänster sida visas inkommande tryckledning. Släppkammaren visas som ett smalt streck. Ledningen till befintlig tunnel visas från mitten till höger sida. Mike Urban har vissa begränsningar vid beräkning av lokala förluster. Därför har en handberäkning utförts för att få ett resultat när man har avrundad anslutning mellan kammare och utgående ledning. Nivån i släppkammaren kan troligen sänkas från ca.+ 8,02 m till ca. +7,88 m. Tabell 1. Förluster vid utlopp från släppkammare till ledning V, hastighet i tunneln (m/s) k koefficient för förlust k t Förlust (m) Utströmning (från kammare) 3,2 0,08 0,04 7 (13)

Nedanstående ekvation har använts i beräkningen av förlust i kammare. k t = k v2 2g där k t = förlusten, k= koefficient, v =medelhastighet, g= 9,81. Tabell 2. Vattenstånd i kammaren Vattenstånd i ledning från kammare Hastighetshöjd i ledning från kammare (v 2 /(2*g)) Förlust (utströmning från kammaren) Energihöjden (Summa dvs, vattenstånd i kammaren) +7,32 m 0,52 m =(3,2 2 /(2*9,81)) 0,04 m +7,88 m 2.3 Beräkning av bräddning vid extremflöde Ett extremscenario där pumparna antas vara ur funktion vid dimensionerande flöde år 2070 beräknades. Efter drygt 1,5 dygn har nivån stigit till bräddnivå (+8,2 m) och rinner ut till släppkammaren igen. Volymen i arbetstunnlarna har inte tagits med i beräkningen på grund av begränsningar i beräkningsprogrammet (Mike Urban). Uppströms bräddledningen, i tunneln, stiger nivån till ca +10,00 m, se Figur 5. Bräddledningen har dimensionerats för att klara dimensionerande flöde år 2070 (2616 l/s) och har dimension 1200 mm. Observera att detta fall innebär att angivet flöde, vilket inkluderar både max dygnoch max timfaktorer, inträffar under hela modelleringsperioden, vilket är osannolikt. Det går att förfina beräkningen genom att simulera ett mer troligt scenario på inflöde och därmed troligen sänka nivån betydlig. Dessutom har de framtida arbetstunnlarna inte tagits med i beräkningen. 8 (13)

Figur 5. Profil över tunneln med extremt fall för bräddning 2.4 Nivå och hastighet i tunneln För nivån och hastigheterna i tunneln har beräkningar utförts med olika votning i tunneln på grund av problem med självrensning (kapitel Självrensningsberäkning). Nivå och hastighet i tunneln mellan Täby Kyrkby och Karby (dimensionerande flöden) vid en votning på 20 % Vid medelflödet år 2035 (362 l/s) stiger nivån i tunneln ca 40 cm över botten och medelhastigheten blir ca 0,4 0,5 m/s. För beräkningen har antagits ett tvärsnitt som består av betongbotten och berg (Manningstal 40). Vid dimensionerande maxflöde år 2070 (2616 l/s) blir nivån ca 0,95 m över botten och medelhastigheten blir ca 0,85-0,95 m/s. Vid beräkning med 250 l/s vilken är minflöde vid karby uppgår nivån till ca. 36 cm över botten och medelhastigheten är ca. 0,4 m/s Det kan konstateras att nivån och hastigheten är beroende av material och utförande av tunneln. Modelleringar har gjorts med varierande parametervärden för råhet och de har visat att nivåerna alltid understiger 1 m och hastigheterna maximalt uppgår till 1,3 m/s vid normal drift. Nivå och hastighet i tunneln mellan Svinninge och Karby år 2020 vid en votning på 20 % I Tabell 3 redovisas flödesdata för delsträckorna mellan Svinninge och Karby för år 2020. 9 (13)

Tabell 3. Resultat från modellering för olika delsträckor, votning 20% Nivåer och hastigheter mellan Svinninge och Karby, år 2020 Delsträcka Medelflöde år 2020 Vattenstånd Medelhastighet Svinninge - Vallentuna 136 l/s ca. 0.28 m ca. 0.34 m/s Vallentuna Täby Kyrkby 233 l/s ca. 0.35 m ca. 0.39 m/s Täby Kyrkby - Karby 256 l/s ca. 0.36 m ca. 0.40 m/s Nivå och hastighet i tunneln mellan Täby Kyrkby och Karby (dimensionerande flöden) vid en votning på 5 % Vid medelflödet år 2035 (362 l/s) stiger nivån i tunneln ca. 26 cm över botten och medelhastigheten blir ca. 0,4 0,5 m/s. Vid dimensionerande maxflöde år 2070 (2616 l/s) blir nivån ca 0,8 m över botten och medelhastigheten ca 0,8-0,9 m/s. Vid beräkning med 250 l/s vilken är minflöde vid Karby uppgår nivån till ca. 22 cm över botten och medelhastigheten är ca. 0,37 m/s Nivå och hastighet i tunneln mellan Svinninge och Karby år 2020 vid en votning av 5 % I Tabell 4 redovisas flödesdata för delsträckorna mellan Svinninge och Karby för året 2020. Tabell 4. Resultat från modellering för olika delsträckor, votning av 5% Nivåer och hastigheter mellan Svinninge och Karby, år 2020 Delsträcka Medelflöde år 2020 Vattenstånd Medelhastighet Svinninge - Vallentuna 136 l/s ca. 0.17 m ca. 0.29 m/s Vallentuna Täby Kyrkby 233 l/s ca. 0.21 m ca. 0.36 m/s Täby Kyrkby - Karby 256 l/s ca. 0.22 m ca. 0.38 m/s 2.5 Självrensningsberäkning I publikation P 90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svensk Vatten) rekommenderas en skjuvspänning mellan vattnet i ledningen och ledningens botten större än 1,5 N/m 2 för att ledningen ska vara självrensande. Ett värde under 1,0 N/m 2 anses indikera att systemet inte är självrensande. Dessa värden har antagits 10 (13)

giltiga även för avloppstunneln. Som dimensionerande flöde för självrensning används medelflödet. Skjuvspänningsvärdet τ beror på lutningen i ledningen/tunneln och den hydrauliska radien vilken beräknas från tvärsnittet och vattenståndet i ledningen/tunneln: τ=ρ*g*r*s o, med ρ =1000 kg/m3, g =9,81 m/s 2, R=hydraulisk radie och S 0 =lutning (0,001). I Tabell 5 och 6 redovisas sambandet mellan vattenstånd och skjuvspänning för ett antal olika fall och delsträckor. I Tabell 5 har alla sträckor i tunneln en votning av 20 % och i tabell 6 har alla sträckor i tunneln en votning av 5 %. Ur tabell 6 ser man att delsträckan mellan Svinninge och Vallentuna år 2020 har ett τ-värde som är nära 1 och därför kan man konstatera att det finns ingen tillräckligt självrensning på denna sträcka med en votning av 5 %. Med en votning om 20 % (tabell 5) kan man konstatera att τ-värde vid medelflöde uppgår till 1,4 vilket är nära rekommenderat värde för självrens. Tar man hänsyn till att flödet till Svinninge är pumpat kan man konstatera att det finns en risk för att självrens inte uppnås på sträckan Svinninge- Vallentuna. τ-värde är 1,31, under en timme per dygn, vilket är lägre än rekommenderade 1,5. Därmed kan det behövas extra underhåll (spolning) på sträckan. Om det finns möjlighet att öka självrensflödet från Margretelund eller Engarn till ca 200 l/s alternativ samköra pumparna från Margretelund och Engarn med självrensflöde under 1 timme om dagen kommer man att uppnå självrens i tunneln. Det har studerats andra möjliga alternativ som en annan utformning på sektionen för små flöden (kanalliknande) men den kan dock inte klara hela flödet utan att man ökar lutningen. Från Vallentuna till Karby är τ-värde ca 1,5 redan vid år 2020 för både fallet med 5 % och 20 % votning, vilket är tillräckligt för självrens. Det har föreslagets i systemhandlingen att hela tunnelsträckan har en votning på 20 %, men det är enligt ovan resonemang möjligt med 5% votning mellan Vallentuna och Karby. För att säkerställa självrensning behövs det utredas vidare i fortsatt detaljprojektering. Tabell 5 visar sambandet mellan vattenstånd och skjuvspänningsvärde. Beräkning av Skjuvspänningsvärde τ för en tvärsnitt med votning 20 % År Sträcka Flöde [l/s] Vattenstånd [m] Hydraulisk radie [m] τ Svinninge- Vallentuna (Engarn) Svinninge- Vallentuna 78 0.23 0.11 1.11 122 0.27 0.13 1.31 11 (13)

(Margretelund) 2020 Svinninge- Vallentuna 2020 Vallentuna Täby Kyrkby 2020 Täby Kyrkby - Karby 2035 Svinninge- Vallentuna 2035 Vallentuna Täby Kyrkby 2035 Täby Kyrkby - Karby 136 0.28 0.14 1.37 233 0.35 0.17 1.67 256 0.36 0.18 1.73 212 0.34 0.16 1.61 333 0.40 0.19 1.91 362 0.41 0.20 1.99 Tabell 6 visar sambandet mellan vattenstånd och skjuvspänningsvärde. Beräkning av Skjuvspänningsvärde τ för en tvärsnitt med votning 5 % År Sträcka Flöde [l/s] Vattenstånd [m] Hydraulisk radie [m] τ Svinninge- Vallentuna Svinninge- Vallentuna 2020 Svinninge- Vallentuna 2020 Vallentuna Täby Kyrkby 2020 Täby Kyrkby - Karby 2035 Svinninge- Vallentuna 2035 Vallentuna Täby Kyrkby 2035 Täby Kyrkby - Karby 78 0.13 0.08 0.80 122 0.16 0.11 1.03 136 0.17 0.12 1.14 233 0.21 0.15 1.49 256 0.22 0.16 1.57 212 0.20 0.14 1.42 333 0.25 0.19 1.84 362 0.26 0.20 1.93 12 (13)

3 VOTNING Utifrån de resultat som presenteras i kapitel Självrensningsberäkning framgår att en votning på 20 % krävs för självrensning mellan Svinninge och Vallentuna. På sträckan mellan Vallentuna och Karby uppnås självrensning med en votning på 5 %. Med hänsyn till bergschakt och konstruktion rekommenderas en votning på 20 % över hela tunnelsträckan. 13 (13)