Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda

Relevanta dokument
Äventyrspedagogik. Spännande lärande. Sven-Gunnar Furmark

Verksamhetsplan för äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Äventyrspedagogik i förskolan

Förskoleverksamheter i Vårgårda kommun

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Förskoleverksamheter i Vårgårda kommun

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Förskoleverksamheter i Vårgårda kommun

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Förskolan Skogsgläntan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

för Havgårdens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

I UR OCH SKUR MULLEBO

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

2.1 Normer och värden

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan 14/15

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

för Lofsdalens Förskola/Skola

ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Arbetsplan för Östra förskolan

Vår verksamhet under läsåret

Transkript:

Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda Verksamhetsplan för arbetet med äventyrspedagogik. "Med äventyrspedagogiken som grund vill vi genom lek och lärande skapa förutsättningar för att barnen skall känna sig trygga, ha roligt och lära för livet."

Innehåll Presentation sid 2 Vad är Äventyrspedagogik? sid 3 Pedagogisk plattform sid 4 Syftet med Äventyrspedagogiken är att... sid 4 Äventyrspedagogik i praktiken sid 5 Så här arbetar vi med Äventyrspedagogik sid 6 Källförteckning sid 7

Presentation av förskolan Kesbergs förskola, Äventyrsförskolan i Vårgårda är en 1-5 årsförskola med tre avdelningar, där vi har valt att dela upp barnen efter ålder. Gläntan har de yngre barnen, Tuvan har mellan och Dungen har de äldre barnen. Denna uppdelning tycker vi gynnar barnens utveckling eftersom vi lättare kan anpassa verksamheten och material utifrån barnens olika utvecklingsnivåer. På förskolan har vi under flera år jobbat utifrån Äventyrspedagogiken och har fr.o.m ht 2014 valt att profilera förskolan som en Äventyrsförskola. Att arbeta med Äventyrspedagogik är en bra metod för att kunna jobba mot målen i vår läroplan Lpfö-98. På förskolan har vi också en arbetsplan där vi beskriver vår övriga verksamhet. 2008 gick personalen på Dungen grundkursen i Äventyrspedagogik på Luleå Tekniska Universitet. De började använda sig av kunskapen och införlivade metoden på sin avdelning under några år. Det var så roligt och inspirerande och de fick positivt gensvar från föräldrar och barn, så när det kom en fortsättningskurs, inriktad mot yngre barn så gick två av personalen även den. Förskolans arbete med denna pedagogik startade alltså på Dungen, med förskolans äldsta barn, och har sedan inspirerat övriga avdelningar. 2012 gick ytterligare personal från förskolan grundkursen och fler kommer att gå kursen framöver. Nu arbetar alla förskolans tre avdelningar med olika koncept från Äventyrspedagogiken. Vi tycker att detta är ett fantastiskt roligt och inspirerande arbetssätt som fungerar utmärkt med alla åldrar. Vi upplever sällan att vi får ett så stort gensvar från barnen i vårt arbete som när de får vara med om sagoäventyr eller miniäventyr.

Vad är Äventyrspedagogik? I Sverige har Äventyrspedagogiken utvecklats framförallt vid lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet av Sven-Gunnar Furmark. Äventyrspedagogiken, som vilar på en vetenskaplig grund, utvecklas hela tiden och omfattar idag en rad spännande metoder och arbetssätt för undervisning och lärande, personlig- och grupputveckling, anpassade till alla åldrar från barn till vuxna. Tanken med Äventyrspedagogik är att man lär sig bättre om man använder hela kroppen, att man har roligt, upplever känslor och att man gör det tillsammans. Allas insatser är viktiga och man använder gruppens olika förmågor för att jobba mot ett gemensamt mål. Detta skapar möjligheter att lära sig på ett sätt som känns meningsfullt och skapar ett stort engagemang. Äventyrspedagogiken nyttjar utemiljön och naturen som arena för upplevelse och lärande. En stor vinst med Äventyrspedagogiken är att man kan använda den till många olika ämnen och till våra läroplansmål. "Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen" "Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker" "Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter och kunskaper. " Lpfö-98

Pedagogisk plattform Äventyrspedagogiken baseras på gedigen praktisk erfarenhet av mångårigt arbete med barn och ungdomar i skolan, samt pedagogisk forskning och den senaste hjärnforskningen. Här nedan presenteras de viktigaste pedagogiska utgångspunkterna. Upplevelsebaserat lärande Samarbetsbaserat lärande Man lär sig lättare om man får uppleva med Genom att arbeta i små grupper mot ett hela kroppen, använda många sinnen, blir gemensamt mål där alla är delaktiga och känslomässigt berörd och engagerad. allas insatser är viktiga, stärker man barnens självkänsla och utvecklar Erfarenhetsbaserat lärande deras samarbetsförmåga. Vid planering av verksamheten utgår man från barnens tidigare erfarenheter. Uppdragsbaserat lärande Man blir motiverad av att lära sig, då Vi lär med hela kroppen kunskapen kommer in i ett meningsfullt För att lättare ta till sig kunskap skall man sammanhang då den behövs för att kunna använda olika inlärningsstilar och alla sina lösa uppdraget. sinnen. Emotionellt lärande Multipla utmaningar När man är känslomässigt engagerad lär Genom uppdraget ställs man inför sociala, man sig bättre. Hjärnan stimuleras av och fysiska, kognitiva och emotionella kommer ihåg det man förknippar med starka utmaningar. känslor. Syftet med Äventyrspedagogiken är att... väcka lust till att lära. lära sig viktig kunskap genom spännande upplevelser som engagerar kropp och själ. Arbeta temainriktat på ett sätt som skapar ett stort engagemang hos barnen. Stärka barnet som individ alla ska få uppleva att de är viktiga. Lära sig mer om sig själv, om andra och om världen. Öka barnens sociala kompetens och stärka samhörigheten i gruppen. Ta tillvara fantasins och sagans kraftfulla potential som pedagogiska redskap.

Äventyrspedagogik i praktiken Äventyrspedagogik i praktiken innehåller många olika metoder och koncept. Här nedan ger vi några exempel som alla hjälper oss att uppnå målen i vår läroplan. Kamratövningar och Kamratbanor Här jobbar man för att stärka samarbetet i gruppen genom uppgifter som gruppen ska lösa tillsammans och sedan reflektera kring. Syftet är att utveckla barnets sociala kompetens, motorik, kreativitet och problemlösningsförmåga. Kamratövningar kan göras ute eller inne året runt och genomförs ofta med den egna kroppen som enda redskap. Kamratbanor är uppbyggda hinder som gruppen gemensamt ska ta sig igenom. Att klara av grundläggande fysiska övningar i grupp ger trygghet, stärker kamratrelationerna och skapar möjlighet till vidare inlärning. Sagoäventyr I ett sagoäventyr skapar pedagogerna en saga/fiktiv berättelse där någon har ett problem/svårighet som barnen får i uppdrag att hjälpa till med. För att klara uppdraget behöver barnen träna på olika saker. Detta gör att barnen blir väldigt motiverade att lära sig de olika kunskaper som behövs. Själva uppdraget genomförs oftast i skogen där vi kliver in i "fantasins värld". Sagoäventyret sträcker sig över en längre period som avslutas med att vi genomför uppdraget. Detta ger häftiga upplevelser och genom att använda sagans kraft motiverer vi barnens inlärningsförmåga. Miniäventyr Detta är en förenklad version av sagoäventyr som sträcker sig över en dag. Detta använder vi tex när vi vill lyfta ett kunskapsområde under en kort tid eller som en uppstart/avslutning av ett temaarbete. I vissa fall använder vi det när vi vill ge barnen en spännande upplevelse.

Så här arbetar vi med Äventyrspedagogik Gläntan Här går förskolans yngsta barn och här använder vi oss av miniäventyr tex för att avsluta våra teman. Då får barnen träffa sagofigurer i skogen som de lärt känna under temaarbetet och hjälpa dem lösa uppgifter. Vi vill skapa positiva upplevelser kring begreppet "äventyr". Tuvan Här går förskolans mellanbarn. Vårt mål är att det skall bli ett sagoäventyr per termin där vi besöker, eller får besök, av de olika figurerna i Sagolandet Silvamund. Detta inspirerar och motiverar barnen till att ta till sig kunskap kring de olika ämnen vi jobbar med. Två gånger i veckan erbjuds barnen att delta i kamratövningar och kamratbanor ute på gården.

Dungen På Dungen går förskolans äldsta barn. Målet här är att barnen ska vara med om ett sagoäventyr per termin som tar upp aktuella ämnen och kunskaper som vi arbetar med. Utöver det genomför avdelningen även flera mini-äventyr tex som en uppstart eller avslut av teman. Vi använder oss regelbundet av kamratövningar i gymnastiksalen. Dungens barn deltar även i kamratövningar och kamratbanor som genomförs under utevistelsen två gånger i veckan. Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda Aug 2014 Källförteckning Läroplan för förskolan Lpfö 98 Skolverket Äventyrspedagogik Spännande lärande Sven-Gunnar Furmark www.ltu.se (läs gärna mer på: www.ltu.se/pol/aventyrspedagogik)