18 Mars 2008 1 (15), Finn Hultman Energideklaration 2008 Brf Visitören, Helsingborg Finn Hultman 046-19 28 19l Annedalsvägen 9 Tel 046-19 28 00 227 64 Lund Fax 046-32 00 39 Organisationsnummer 556471-0423 www.evu.se
18 Mars 2008 2 (15), Finn Hultman Sammanfattning Energiprestanda Energiprestandan för Brf Visitören är 185 kwh/m 2 år A8temp) normalkorrigerat med SMHI:s graddagar (energiindex) för Helsingborg. Evu har gjort en kvalificerad bedömning på plats samt U värdes beräkningar Vi kommer fram till att 150 kwh/m 2 borde vara ett skäligt riktmärke för byggnaderna med en rumstemperatur runt 22 grader. Att komma ner ytterligare, till ca 110-120 kwh/m 2 är fullt möjligt, men kräver större investeringar, som inte är kostnads effektiva, sådana åtgärder är fönsterbyte samt tilläggsisolering av fasader samt vindar. De åtgärderna bör finnas i Er underhållplan.
18 Mars 2008 3 (15), Finn Hultman Åtgärdsförslag Åtgärder Kostnad kkr Besparing Följa upp förbrukningen 0 Har Ni redan idag via HSB Injustering av Radiatorer samt byte av radiatorventiler och termostater, optimering av reglercentral 231 73MWh Byte av VVC ventiler samt injustering 85 8 MWh Byte av VVX samt styrventiler och reglercentral 200 Normalt underhåll Byte till tryckstyrd pump 30 Normalt underhåll Statusbesiktning av badrum och vs 30 Krävs för att kunna fatta beslut om stambyte samt badrumsrenovering Byte av armaturer i trappor och källare till armaturer med närvarostyrning. Ytterbelysning med lågenergibelysning Även detta måste betraktas som underhåll Bakgrund Syfte EVU AB har fått uppdraget att inom Brf. Evu göra en energideklaration d.v.s. en övergripande kontroll av fastighetens förbrukning av Energi vidare så har genom en besiktning av fastigheten olika delar och dess funktion (status). Vidare att föreslå lämpliga/nödvändiga åtgärder på dessa system, vilka bl. a ska leda till lägre drift- och underhållskostnader, säkrare funktion och ett bättre inomhusklimat. Förutsättningar Besiktningsman: Finn Hultman, Claes Nordström Oberoende energiexpert: Finn Hultman Ackrediterat kontroll organ: EVU AB ackrediterings nr Swedac 7067 Stickprov har gjorts i 10 % av lägenheterna
18 Mars 2008 4 (15), Finn Hultman Tillgängligt underlag Uppgifter om energistatistik har vi erhållit från energileverantören. Byggnaden Beskrivning av byggnaden Byggår: 1945 Antal lägenheter: 48 st. 2457 m² Fasader Tegel Original Tak Tegelpannor Fönster 2-glas Tilläggsisolering Nej Uppvärmd källare Delvis Ventilation Självdrag OVK-besiktning Utförd 2004 nästa besiktnings tillfälle 2013 Uppvärmning Fjärrvärme Utrustning i undercentral 1989? Expansionskärl 1988 Stamventiler/tryckregulatorer 1989? Radiatorventiler Uppgift saknas troligen 1989 Injustering värme, Uppgift saknas troligen 1989 Tappvattenledningar Kopparrör Bytade Blandare Ett- och tvågrepps Delvis utbytt Värmeanvändning Vi har tittat på fjärrvärmeförbrukningen för åren 2006-2007 Den ser ut som följer:
18 Mars 2008 5 (15), Finn Hultman 2006 520,718 MWh 2007 492,342 Mwh Tappvarmvattenanvändning Vattenförbrukningen ligger runt 3561m³/år eller 74,18 m³/lgh. Enligt jämförelse med andra fastigheter så är denna förbrukning rimlig. Fastighetselanvändning Elförbrukningen ligger runt 21212 kwh/år Enligt jämförelse med andra fastigheter så är detta en rimlig förbrukning. Till verksamhets-el räknas tvättstugor, ytterbelysning, bredband mm. Fastighets-el är pumpar, hissar, fläktar
18 Mars 2008 6 (15), Finn Hultman Besiktning av byggnaden Klimatskärm Besiktningsobservationer Kopplade två glas fönster som man klätt med aluminium utvändigt. Fasader i tegel, tegelpannor tak, inga synliga läckage hittade. Klimatskärm sedan 1945. Resultat Det finns idag bättre fönster med bättre U-värde dvs. mindre värmeläckage genom fönster Slutsats Ett fönster byte, fasadrenovering bör finnas i underhållplanen och är ingen kostnadseffektiv åtgärd i energideklarationen, återbetalningstiden är för lång. Vidare så är inte en tillägsisolering av fasaden inte heller en kostnadseffektiv åtgärd, men bör finnas med den dagen man skall åtgärda fasaderna och eventuellt gör ett fönsterbyte. Värme- och ventilationssystem Besiktningsobservationer Det finns 1st värmecentral (undercentral) som betjänar vardera 1 hus om ca 48 lägenheter.
Energideklaration 18 Mars 2008 7 (15), Finn Hultman Generellt kan sägas att samtliga komponenter i värmecentralerna är närmar sig sin tekniska livslängd, som fungerar som avsett En av cirkulationspumparna fungerar inte. Värmeväxlarna är av typen plattvärmeväxlare fabrikat Cete pref Bild 1 Värmeväxlare Bild 2 Cirkulationspumpar Rörmärkning saknas generellt, vilket gör det onödigt svårt att följa funktionen på rörsystemet. Temperaturen på varmvattencirkulationen i central 1 var ca 48 C. Detta kan bero på att injusteringen av VVC inte är stämmer längre. Den typ av ventiler som Ni har för detta slits med tiden och de inställningar som gjordes när de monterades stämmer inte längre. Lägsta godtagbara VVC-temperatur enl. BBR är 50 C (legionellarisk).. Pumpar Cirkulationspumpar för värme är troligen från samma tidsperiod som växlarpaketet De saknar möjlighet att reglera varvtalet. En av pumparna fungerar inte, man kan inte växla pump, vilket man gör en gång i månaden. Vidare så är inte pumpstoppet inkopplat vilket medför att pumpar kör även sommar tid, när det inte behövs. Detta kostar el-energi. Nya varvtalsstyrda pumpar dra mindre energi än de befintliga. Varmvattencirkulationspumpen har också några år på nacken. Hela VVC-systemet bör ses över och systemet bör injusteras. För att en injustering ska kunna göras på VVCsystemet måste samtliga VVC-ventiler bytas mot nya mätbara ventiler. På så sätt kan man säkerställa att korrekt temperatur (minst 50 C) erhålls i samtliga delar av systemet, detta för att undvika legionella påväxt och korta tapptider innan varmvatten erhålls vid
18 Mars 2008 8 (15), Finn Hultman tappstället. Expansionssystem mm Expansionskärlet är placerat i värmecentralen och är från 1988. Enligt uppgift får man fylla på kärlet ett par gånger per säsong. Kärlet bör kontrolleras med avseende på täthet samt om gummi blåsan som sitter inne i kärlet är helt. Man bör känna till, att vattennivån förändras i förhållande till utetemperaturen. Det är alltså helt i sin ordning att nivån sjunker något, när utetemperaturen stiger och höjs när det blir kallt ute. Påfyllning av vatten skall endast ske när trycket i värmesystemet är lägre, än vad som krävs för att värmen skall nå upp till översta våningarna. Kontinuerlig påfyllning av värmesystemet bör undvikas. Att fylla på ofta minskar radiatorsystemets tekniska livslängd avsevärt samt medför tyvärr ofta kostsamma vattenskador. Värmefördelning Radiatorventiler av denna årgång (troligen 1988-1989) har visat sig ha problem med att de fastnar. Dessa bör byttas eftersom de närmar sig sin tekniska livslängd på ca 20 år. Det är inte försvarbart att göra en injustering på dessa ventiler då det är tänkt att en injustering ska bestå i 15 år. De stamventiler som finns är av typen STAD och kan användas för en ny injustering av värmesystemet, Ni har även avstängningsventiler på stammarna av typen kulventiler, som även de bör fungera. Vid besiktningen konstaterades stora skillnader i temperatur mellan de besiktigade lägenheterna. Därför föreslås ny injustering, byte av radiatorventiler samt att montera nya termostater på radiatorerna. När när detta har utförts bör man optimera reglerkurvan i reglercentralen.
18 Mars 2008 9 (15), Finn Hultman För att säkerställa värme till de hyresgäster, som bor längst bort från centralen, har man ökat framledningstemperaturen, vilket resulterar i att de som bor närmast får alldeles för varmt. Detta innebär att Ni får en högre förbrukning av värmen än vad ni borde ha. Genom en omsorgsfull injustering av flödet till respektive elementen kan Ni åstadkomma en jämn värmefördelning i föreningen och därmed sänka den genomsnittliga temperaturen i fastigheten. Målet kan vara ± 0,8 C mellan den varmaste och kallaste lägenheten. Vid en ny injustering tas hänsyn till gavellägenheter och lägenheter som av annan karaktär har ett utsatt läge. Vatten- & avloppssystem Fastighetens vattenledningssystem är sen huset byggdes, med undantag för att man bytt i källaren. WC-stolar är av originalmodell, ett byte av dessa, mot snålspolande bör planeras. Badkarsblandare och tvättställsblandere är originalutförande s.k. tvågreppsblandare, några boende har bytt.ggenom att byta dessa mot nya ettgreppsblandare kan man reducera vattenförbrukningen markant. Avstängningsventilerna till kall-varmvatten och värme som finns monterade i källaren är troligtvis byta 1988-1989. En infolapp i trapphuset angående vattenförbrukningen kan kanske spara några procent; kanske slarvas det med rinnande kranar vid diskning etc. Avloppsledningarna och golvbrunnarna är sedan huset byggdes och har passerat sin tekniska livslängd. Risk för läckage och otäta golvbrunnar är överhängande. Att byta golvbrunn i ett badrum är ett omfattande arbete som normalt sett innebär att hela badrummet renoveras. I vissa lägenheter har gamla gjutjärnsvattenlås byts mot nya i plast, omfattning okänd För att kontrollera eventuella fuktskador i väggar och golv, bör en fuktmätning av samtliga badrum utföras.
Energideklaration 18 Mars 2008 10 (15), Finn Hultman I vilket fall som helst bör föreningen ha en plan över hur boende, som själv vill renovera sina badrum, skall hanteras och vilka regler som gäller. Styr- & Regler Styr- & reglerutrustning är den automatik som ser till att bl a varmvattnet och radiatorerna håller rätt temperatur. Detta är ett område där det hänt enormt mycket på sen dataåldern tog vid. Idag är regulatorer mycket noggrannare, reglertekniker mycket mer avancerade. Bl a tas hänsyn till exempelvis vind och rumstemperatur. Den utrustning som Ni har idag fungerar och bör göra så ytterligare några år. Genom att optimera inställningarna och utnyttja funktionerna i styrutrustningen bör energiförbrukningen kunna sänkas något. Ventilställdon och andra komponenter med rörliga delar har uppnått sin tekniska livslängd och bytte bör planeras. (En del ställdon är redan utbytta p g a haveri)
18 Mars 2008 11 (15), Finn Hultman Vid en renovering/ombyggnad av centralen skulle en tänkbar lösning vara ett system som tar hänsyn till fler parametrar såsom rumstemperatur och vindförhållande och därmed förbrukas inte mer energi än nödvändigt men inneklimatet blir optimalt.. Likadant kan även fläktarna kopplas ihop med reglerutrustningen i undercentralen för att optimera driftsambandet mellan dessa. Ventilation Ventilationen inom Brf Visitören är s k S-ventilation, d v s självdragsventilation. Systemet bygger på att luften kommer in i lägenheten genom uteluftsventiler (springventiler i fönster) och passerar sen lägenheten och sugs ut i frånluftsventiler och kökskåpor. Den drivande kraften i detta är termiken i frånluftskanalerna. Värmesystemet skall vara dimensionerat för att klara av att värma upp den kalla luft som sugs in vintertid. M a o så skall inte lägenheten kylas ner bara för att kall uteluft kommer in. Hur stor luftomsättning varje lägenhet skall ha styrs av bygglagstiftningen. Det finns ett lagkrav om att fastighetsägaren skall utföra besiktning av ventilationssystemet med givna intervaller, s k OVK-besiktning (OVK = Obligatorisk Ventilations Kontroll) Det intervall som gäller för S-system är vart 9:e år. Senast ni utförde OVK var 2004. (Protokoll från den besiktningen har vi tagit del av.) Kanaler och don är smutsiga, Troligtvis är också luftomsättningen mycket ojämn i fastigheten. Många lägenheter har nog alldeles för liten luftomsättning. Är luftomsättningen låg behöver inte så mycket uteluft värmas upp = låg kostnad. Är det tvärtom, för mycket uteluft så skenar uppvärmnings-kostnaderna iväg. Slutsatsen är alltså att låga uppvärmningskostnader inte nödvändigtvis behöver innebära att värme- och ventilationssystemen fungerar som de skall. Ett optimalt system är injusterat både vad gäller vatten och luftflöden och lägenheterna/uteluften värms med minsta möjliga energi. Systemen skall vara jämt fördelade per lägenhet (dock kompenseras för lägenhets storlek och läge t ex gavellägenhet). I ett injusterat system är det också mycket jämn värme mellan lägenheterna.
18 Mars 2008 12 (15), Finn Hultman Resultat Utrustning såsom styrventiler, ventiler och övriga armaturer, börjar närma sig slutet på sin tekniska livslängd och byte av denna utrustning bör finnas i planeringen för byte inom en 5-7-årsperiod. De åtgärder ni skulle behöva göra i värmecentralen och lägenheter är att Optimera reglercentralen Injustera VVc och radiatorsytem, byte av radiatorventiler, termostater, vvc ventiler Byta värmeväxlare samt pumpar A. Driftuppföljning 1. Se över den befintliga driftuppföljningen och hur man bör hantera den information/statistik som man får från HSB som följer upp statestiken löpande B. Styr- & regler 1. Ersätta befintlig värmecentral med ett nytt komplett VVX-paket vilket även innehåller nya styrventiler och reglercentral C. Värmesystemet 1. Byta radiatorventiler samt termostater 2. Injustera värmesystemet.
18 Mars 2008 13 (15), Finn Hultman 3. Byta till tryckstyrda cirkulationspumpar. D. Vatten- och avloppssystem 1. Utför statusbesiktning inom samtliga badrum för att kontrollera skick på avloppsstammar, golvbrunnar och ev fukt i väggar och golv. 2. Installera nya stamreglerventiler på VVC 3. Injustera VVC-systemet E. Ventilation 1. Rensa kanaler. 2. Kontrollera springventiler och tilluftsventiler F. Tvättstugor/torkrum 1. Modernisering sker löpande och bör finnas i er UH-plan Planering bör också göras för stambyte/badrum avseende vatten och avlopp inom en 5-10 årsperiod Elinstallationer Besiktningsobservationer Det är tvätt- och torkutrustning samt cirkulationspumpar som drar mest ström. Dessa maskiner kommer på ett eller annat sätt att beröras vid framtida renoveringar, och då bör man beakta energiförbrukningen vid val av ny utrustning. Statusen på tvätt- / torkutrustning är god. I tvättstugorna finns relativt nya och energieffektiva maskiner. När de gäller pumpar så är de gamla och inte speciellt strömsnåla. Se vidare under avsnitt värme. Armaturer i trappor är av typen vanligt
18 Mars 2008 14 (15), Finn Hultman glödljus, trapphusautomatiken bör även den bytas. Byt armaturer i trappor och publika utrymmen till armaturer med lägre energi förbrukning och bättre ljusbild. Varför inte lägga styrningen av belysningen direkt i armaturerna, varför tända hela trappan när man bara behöver belysning på det plan man befinner sig? Samma gäller även för källaren
18 Mars 2008 15 (15), Finn Hultman