Förord Stockholm växer! Vi blir fler som behöver bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden. Till år beräknas Stockholm öka sin befolkning med 150 000 personer eller fler. Ska vi klara det på ett bra sätt ställer det krav på stadsplaneringen. Resandet behöver fungera effektivt, staden behöver försörjas med varor, energi m.m. Utmaningen är att på ett långsiktigt hållbart sätt klara av de krav och behov en växande befolkning ställer på Stockholm. Idag har Stockholm 760 000 invånare och regionen 1,8 miljoner, men det behövs fler människor för att staden ska kunna utvecklas som huvudstad och motor i Sverige, och för att Stockholms position i norra Europa ska kunna stärkas. Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret beskrivit förutsättningarna för att Stockholm och regionen växer. Vi har kommit fram till att strategin för stadsbyggandet att bygga staden inåt, som lades fast i Översiktsplan 99, håller. Men det förutsätter satsningar på trafikinfrastrukturinvesteringar, regionalt samarbete och att vi utvecklar ytterstaden. Resultatet presenteras i den här rapporten. ag lägger fram rapporten som ett diskussionsunderlag. ag menar att en dialog med politiker, andra förvaltningar och nämnder, en intresserad allmänhet med flera kan utveckla underlaget. Allas engagemang är viktigt för en fortsatt god utveckling av Stockholm. ag ser fram emot dialogen om Stockholms framtid. Stockholm i februari 2004 Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör 1
I. Stockholm år sammanfattning och slutsatser Stockholm vill växa Stockholm är en framgångsrik storstad som hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. För att behålla denna attraktivitet måste staden fortsätta att se positivt på det som karaktäriserar en global storstad, bland annat mångfald och nya kulturer, och samtidigt värna om stadens unika karaktär. Stockholm behöver en större befolkningsmängd för att även i framtiden hävda sin roll som en viktig nod i såväl stockholmsregionen och mälarregionen som i hela landet. Stockholms stad vill och kommer att växa. Till år beräknas Stockholm enligt RUFS 2001 (Den regional utvecklingsplanen för Stockholms län) öka sin befolkning med 150 000 personer. Då kommer det att finnas 900 000 stockholmare som behöver bostäder, arbetsplatser, kommersiell och offentlig service, och snabb, bekväma kommunikationer. De behöver tillgång till rekreationsområden och mötesplatser. Hela staden behöver försörjas med varor liksom med värme, el, vatten, avlopp m.m. Stockholm blir centrum i en växande urban nätverksregion Mälardalen I Stockholm-Mälarregionen förblir Stockholm den självklara medelpunkten. Det är viktigt för Stockholm att mälarregionen fortsätter att växa och utvecklas till en sammanhängande pendlingsregion med en integrerad arbets- och bostadsmarknad. En viktig förutsättning för att detta ska ske är stora satsningar på infrastruktur, framförallt på spårbunden kollektivtrafik och en regional samordning av taxan. En flerkärnig stockholmsregion Stockholmsregionens befolkningsökning ställer krav på att regionen utvecklas och förändras. Stockholms stad ställer sig bakom strategierna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län RUFS 2001 och avser att medverka till att de kärnor som berör staden (den centrala regionkärnan, Kista-Sollentuna-Häggvik, Kungens Kurva-Skärholmen) utvecklas på ett bra sätt i nära samverkan med grannkommunerna och andra berörda aktörer. 6 Stockholm år sammanfattning och slutsatser Stockholm kan få en hållbar stadstillväxt Utmaningen inför framtiden är att på ett långsiktigt hållbart sätt tillgodose behoven hos den växande befolkningen. Stadsbyggandet ska syfta till att skapa goda förutsättningar för livet i staden och främja en långsiktigt håll-
bar markanvändning som bidrar till en positiv ekonomisk utveckling utan att viktiga miljövärden går förlorade. För att kunna planera för en hållbar utveckling behöver staden formulera en gemensam, långsiktig strategi för framtiden. Det handlar om att identifiera viktiga frågor samt skapa förutsättningar för ett gott vardagsliv. En utgångspunkt, en vision, för en fortsatt dialog om framtiden formuleras här: Ett dynamiskt, attraktivt, tillåtande och effektivt Stockholm. Staden ska vara dynamisk och kunna förändras. Staden ska tåla att byggas till och byggas om. Staden ska innehålla stråk, mötesplatser och offentliga rum som kan vara våra gemensamma vardagsrum. I staden ska sammanbindande länkar utvecklas som inbjuder till händelser. Staden ska vara attraktiv. Det naturgivet attraktiva med vattnet, grönskan och förkastningsbranterna samt den bebyggelse som skapats i samklang med detta, ska bevaras och utvecklas, liksom det rika utbudet av kultur, service, utbildning och arbetsplatser. Staden ska vara tillåtande. Här ska alla få utrymme och möjlighet att vara sig själva och utveckla sina egna idéer. Staden ska ta emot de som vill verka och växa. Ingen ska utestängas, det finns inga gränser för hur många som får komma hit. Staden ska vara en plats att passera, stanna i en stund eller länge, flytta till, från och runt i. Staden ska kunna erbjuda sina invånare en plats där man känner sig hemma. Staden ska vara effektiv. Resursförbrukningen ska vara låg. Transporter av varor och människor ska ske på ett hållbart sätt. De tekniska försörjningssystemen ska vara långsiktigt hållbara och utnyttjas effektivt. Stockholm en attraktiv storstad Stockholm är en vacker och attraktiv storstad. Att Stockholm är huvudstad har stor betydelse för attraktiviteten. Det är i huvudstaden man kan finna en koncentration av ett brett näringsliv, utbildningsplatser, kultur, service och mötesplatser. Stockholm är en stad som lockar många unga men också många besökande. Stockholm, som motor och huvudstad, har stor betydelse för utvecklingen i hela stockholmsregionen, Mälardalen och Sverige. Attraktiviteten måste dock värnas och utvecklas: 2 400 000 2 200 000 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 D A T E Antal invånare ynamisk ttraktiv illåtande ffektiv STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS STAD 0 År 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Befolkningsutvecklingen i Stockholms stad och Stockholms län åren 1900 2000 med prognos till år. 2.4 milj 900 000 - Segregationen måste brytas och det mångkulturella bejakas. - Det måste finnas tillräckligt många bostäder av alla storlekar och prislägen som alla grupper av människor kan efterfråga. - Det måste finnas ett väl fungerande och attraktivt transportsystem. - Det måste finnas faciliteter som gynnar Stockholm som internationell mötesplats. - Näringslivet måste ha fortsatt goda utvecklingsmöjligheter. Morgondagens stockholmare är yngre Det är idag främst unga personer som flyttar till Stockholm. Fler barnfamiljer flyttar från staden än in. Flyttströmmarna är stora; över 10 procent av befolkningen flyttar över kommungränsen varje år. RUFS 2001 föreslår att Stockholmsregionen utvecklas till en flerkärnig region med nya kärnor och nya kommunikationer på tvären. Stockholm år sammanfattning och slutsatser 7
Antal invånare 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 År 20 39 år 65 år 1976 1980 1990 2000 Unga och gamla i innerstaden 1976 2000. BYGG STADEN INÅT Översiktsplanens strategi innebär att: - återanvända redan exploaterad mark, - bevara och utveckla Stockholms karaktär och grönstruktur, - bygga ny stad i gamla hamn- och industriområden runt innerstaden, - utveckla attraktiva knutpunkter i ytterstaden, - bygga i goda kollektivtrafiklägen, - komplettera ytterstadsdelar för lokala behov. Stadens befolkning blir yngre och får mer mångkulturell bakgrund i framtiden. De värderingar och förväntningar som en stads invånare har påverkar starkt stadens framtida utveckling. Det blir alltså viktigt att försöka tolka och förstå stockholmarnas förväntningar och också förstå hur värderingar förändras. Studier visar att dagens unga, har en stark tilltro till sin egen förmåga och misstror kollektiva lösningar. Nästa generation kan ha andra värderingar. Inflyttningen till Stockholm påverkas av den ekonomiska utvecklingen och av vad som händer på arbetsmarknaden. Men också tillgången på bostäder har betydelse för människors möjlighet att flytta till Stockholm. Strategin i ÖP99 att bygga staden inåt håller Det finns all anledning att hålla fast vid och vidareutveckla översiktsplanens strategi, Bygg staden inåt. Översiktsplanens tolv stadsutvecklingsområden kommer att kunna rymma en stor del av den utbyggnad som behövs till år. Minst 50 000 nya bostäder och 100 000 arbetsplatser kan tillkomma här. Skulle emellertid något av utvecklingsområdena inte utnyttjas minskar dessa siffror. Bromma flygplats rymmer till exempel cirka 15 000 20 000 bostäder. En planberedskap i form av detaljplaner kommer att kunna finnas i hela staden för 20 000 nya lägenheter fram till år 2006. På längre sikt finns ytterligare stora utvecklingsmöjligheter, främst i ytterstaden. Ytterstadens olika grannskap och stadsdelar behöver kopplas ihop funktionellt och fysiskt. För att möta efterfrågan på fler bostäder, lokaler, m.m. samtidigt som ytterstadens kvaliteter bevaras och utvecklas behöver den fysiska planeringen kompletteras på nivån mellan översiktsplan och detaljplan. Bromma flygplats 8 Stockholm år sammanfattning och slutsatser Några osäkerheter om markanvändningen behöver klaras ut Det är viktigt att ta ställning till om staden ska behålla Bromma flygplats eller om staden ska verka för en utbyggnad av Arlanda och marktransporter dit, eventuellt i kombination med en flygplats söder om Stockholm. I det senare fallet ökar möjligheterna till bostadsbyggande i stockholmsregionens centrala delar och antalet bullerstörda invånare i regionen minskar. Hamnens framtida verksamhet påverkar möjligheterna att utveckla och bygga nya bostäder och arbetsplatser i stadsutvecklingsområdet Värtan-Frihamnen. Det är viktigt att hamnbolagets framtida planer och behov av mark tydliggörs. Översiktsplanen redovisar Västberga-Årsta samt Lunda som terminalområden. De ligger intill väl fungerande trafikleder och också nära målpunkterna för transporterna. Dessa lägen är emellertid också attraktiva för andra verksamheter och för bostadsbebyggelse. Tills vidare kan staden behålla centralt belägna terminalområden som Lunda och Västberga-Årsta men framtida förbifarter, nya spår och ny teknik inom transportbranschen kan förändra förutsättningarna för terminalområdena. Andra mer perifera lägen i regionen kan då bli mer effektiva.
Lokaliseringen av terminalområden har betydelse för hela stockholmsregionen och frågan bör därför snarast utredas i regional samverkan. Åtta utmaningar inför framtiden FLER BEHÖVER EN BOSTAD Stockholm kommer enligt prognoserna i RUFS 2001 att få 150 000 fler invånare fram till år. Det betyder att det behövs ungefär 80 000 fler bostäder. Om den ekonomiska utvecklingen blir mycket positiv och människor vill ha mer utrymme än man har idag behövs det fler bostäder än så. Tillgången på bostäder har stor betydelse för människors möjlighet att förverkliga sina drömmar och livsmål. Utbudet av bostäder måste vara varierat så att olika grupper har möjlighet att efterfråga de bostäder de vill ha och behöver. Blandade upplåtelseformer, boendekostnader och lägenhetsstorlekar är viktigt också för att öka integrationen. En god tillgång på bostäder medverkar till en positiv ekonomisk utveckling i såväl staden som i hela stockholmsregionen. FLER SKA ARBETA OCH STUDERA Stockholm har ett särskilt ansvar för att ge plats åt de företag och organisationer som har intresse av centrala lägen. City kommer att behålla och troligen öka sin betydelse som arbetsplats för många människor i framtiden även om nya regionala kärnor utvecklas. Möjligheterna att bygga arbetsplatser är störst i stadsutvecklingsområden som Liljeholmen, NV Kungsholmen, Hammarby sjöstad, Norra station, och Värtan-Husarviken. Fler arbetsplatser behövs också i ytterstaden. De bör tillkomma främst i knutpunkter som till exempel Kista, Älvsjö, Alvik och Bromma. Med förbättrade tvärförbindelser kan fler arbetsplatser etableras även i Skärholmen-Kungens kurva. Antalet arbetsplatser behöver öka även i söderort. Det blir allt viktigare med en god tillgång till högutbildad och specialiserad arbetskraft och ett fungerande samspel mellan kvalificerade forskningsinstitutioner. I framtiden bör varje kärna i en flerkärnig region kunna erbjuda högre utbildning. Hammarby Sjöstad FLER SKA ANVÄNDA STADENS PARK OCH NATUR I en växande storstad är det viktigt att även de gröna kvaliteterna ökar. Det kan ske genom en aktiv planering och utveckling av grönstrukturen. För att långsiktigt värna den biologiska mångfalden i Stockholm behöver det finnas länkar mellan naturområdena i staden och regionens gröna kilar och gröna bälten. I en tät stad är det viktigt att planera för långsiktig förvaltning och utveckling av grönstrukturens värden med genomförbara utbyggnads- och förvaltningskostnader. Detta kan inte redas ut i varje enskilt projekt utan måste arbetas fram i en områdesplanering. FLER MÖTESPLATSER BEHÖVS Stadens fysiska struktur har en stor betydelse för hur människor möts. Väl utbyggda kommunikationer underlättar för människor att röra sig och att Tensta Centrum Stockholm år sammanfattning och slutsatser 9
mötas. Mötesplatser erbjuds i fungerande offentliga rum som torg, gator och parker. Det är viktigt att skapa mötesplatser så att människor med olika bakgrund och livsstil kan mötas. Stadsbyggandet kan på så sätt öka förutsättningar för integration i samhället. FLER BEHÖVER SERVICE DÄR DE BOR När staden inte längre är den enda aktör som erbjuder barn-, skol- och äldreomsorg blir det allt viktigare att ansvaret för planering och beställning av lokaler för offentlig service samordnas på ett bra sätt. Den kommersiella servicen är beroende av bebyggelsestrukturen. Närhet till kollektivtrafik, tunnelbaneuppgång eller busshållplats, kan vara avgörande för lönsamheten. Biltillgängligheten har också stor betydelse, självklart för stora köpcentra men också för den lokala närservicen. Ett stadsdelscentrums roll blir allt mer att vara komplement till större centrumanläggningar och externhandelsområden. Det gäller att se till att de större anläggningarna i stadsdelarnas centrum har god tillgänglighet och tillgång till parkeringsplatser. Det blir allt mer viktigt att försöka se hur samspelet fungerar mellan olika stadsdelscentrum och olika funktioner både inom staden och över kommungränsen. Staden kan genom att koncentrera bostadsbyggandet till ytterstaden och då särskilt i närheten av befintliga centrum stärka stadsdelscentrens ställning och möjlighet att överleva. Utbyggda tvärförbindelser gynnar också ytterstaden och underlättar för olika stadsdelar att fungera i samverkan med varandra. Tvärbanan 10 Stockholm år sammanfattning och slutsatser FLER RESER MER Tillgängligheten i staden och regionen bestäms främst av bebyggelsemönstret, hur vägar och kollektivtrafiklinjer är dragna, hur kollektivtrafiklinjerna trafikeras och hur framkomligheten är på vägarna. Förutom att trafiksystemet ska förbättra tillgängligheten ska det också vara säkert och miljöanpassat. En hög andel kollektivresande är en förutsättning för att miljön och trafiksäkerheten i Stockholm och länet påtagligt ska förbättras. De kollektivtrafiksatsningar som får störst betydelse för ökad tillgänglighet i Stockholm är Citybanan/Mälartunneln och den fortsatta utbyggnaden av Tvärbanan. För att bibehålla eller öka kollektivtrafikens konkurrenskraft behövs inte bara nya banor utan också ökad turtäthet, större pålitlighet och bättre bekvämlighet. Den framtida utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser i regionen måste därtill samordnas med såväl det befintliga som det planerade spårnätet. Befolkningsutvecklingen och en god eknomisk utveckling leder också till ökad biltrafik. Nya och förbättrade vägar behövs för att försörja olika utbyggnadsområden och för att bättre integrera regionen över Saltsjö- Mälarsnittet. En ny västlig förbifart samt fullständig utbyggnad av Ringen är den vägsatsning som betyder mest för att öka tillgängligheten. Miljöavgifter kan medverka till mindre biltrafik i innerstaden och en bättre fördelning av trafiken över tiden.
I de nationella planerna för järnvägar, kollektivtrafik och vägar för åren 2004 2015 väntas länet få pengar till ca 30 procent av de investeringar som Stockholmsberedningen redovisat som nödvändiga. Dessutom är ytterligare utbyggnader av infrastruktur motiverade. Om inte behoven av investeringar tillgodoses kommer trafiken i staden och regionen att utvecklas på ett ogynnsamt sätt. Detta kommer i sin tur att hämma Stockholms utveckling och minska stadens internationella konkurrenskraft. FLER SKA FÖRSÖRAS Stockholm och regionen är storkonsumenter av mat, kläder, bilar, el, bränsle, vatten m.m. och är för detta beroende av tillförsel utifrån. Samtidigt är storstadsområdet en stor producent av material för återvinning och återinförsel i kretsloppet. Varuförsörjning. Det är troligt att godsvolymerna kommer att öka i framtiden och att antalet transporter ökar snabbare än volymerna då produkterna blir allt mer kundanpassade. Från miljösynpunkt är det fördelaktigt att terminalområdena, som hanterar dessa varor, ligger i goda trafiklägen relativt nära kunderna och därmed stadens centrum. För partihandeln är det också viktigt med lagercentraler i goda trafiklägen, liksom att vara samlokaliserad med företag inom samma bransch. Hur varuförsörjning fungerar idag och i framtiden har betydelse för hela stockholmsregionen och bör därför utredas på regional nivå, där även lokaliseringsfrågan vad gäller terminalområdena ingår. Energiförsörjning. Stockholm har storskaliga, miljövänliga och effektiva system för försörjningen av värme och elektricitet. En långsiktig strategi för stadens och regionens energiförsörjning saknas idag. Arbete med en energiplan för Stockholm har inletts och intiativ har också tagit till en regional energiplanering. Fjärrvärmekapaciterten i Stockholm täcker dagens behov, men kommer att vara otillräcklig inom en snar framtid. Värmeproduktionsanläggningarna behöver ligga relativt nära bebyggelsen, för att undvika värmeförluster i långa transporter. Nya lägen för värmeanläggningar behövs både för att ersätta de nuvarande, och för att försörja tillkommande bebyggelse. I samarbete med eldistributörerna behöver en plan tas fram för hur eldistributionsnätet kan utvecklas i Stockholm. I planen behöver också möjligheterna att förlägga större luftledningar under mark beaktas för att för att frigöra områden för exploatering. En samordnad planering av byggande och nätinvesteringar är viktig. Vattenförsörjning och avlopp. Stockholm har goda förutsättningar att klara sin framtida vattenförsörjning genom den stora vattentillgång som Mälaren utgör. Kapaciteten i vattenverk och ledningsnät bedöms räcka för överskådlig tid, liksom kapaciteten i avloppsreningsverken. Avfallhantering. Målet för staden är att mängden avfall per invånare ska minska och att källsortering och återvinning ska uppmuntras. Staden behöver därför kunna erbjuda en väl utbyggd avfallshantering med hög kvalitet och servicenivå. Framför allt ska det farliga avfallet sorteras ut och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Stockholms särskilda förutsättningar med tät och äldre bebyggelse kräver en flexibel och storstadsanpassad avfallshantering. Fisk och skaldjur 7 kg/person Kött och charkprodukter 62 kg/person Frukt, grönt, rotsaker och potatis 153 kg/person Livsmedelskonsumtionen per person och år i Stockholms län. Stockholm år sammanfattning och slutsatser 11
FLER MEDVERKAR I STADSBYGGANDET När ytterstadens strukturer förändras och staden fortsätter att växa inåt berörs många olika aktörer. En ny planeringsnivå mellan detaljplan och översiktsplan på områdesnivå ställer nya krav på dialog med medborgare och intressenter. Intresset för stadsbyggnadsfrågor och Stockholms framtid är stort. Staden kan möta detta intresse genom att på olika sätt, genom olika aktiviteter, föra en dialog kring såväl Stockholm som kring framtida områdesplanering. Örebro Västerås Eskilstuna Arlanda Kista Science City Södertälje Kungens Kurva/ Flemingsberg Gävle Uppsala Täby Centrum/Arninge Stockholm Haninge C Nyköping/Oxelösund 100 km (1 tim) Norrköping/ Linköping Centra i Stockholm-Mälarregionen Norrtälje/Kapellskär 20 km 50 km Nynäshamn Stockholm den centrala regionkärnan Stockholmsregionens yttre kärnor Stockholmsregionens logistikcentra Mälardalens större centra Stockholm-Mälarregionens grannar 200 km (2 tim) Framtidens stadsbyggande inriktningar och strategier För att hantera den önskade tillväxten i staden på ett långsiktigt hållbart sätt krävs tydliga och gemensamma inriktningar för stadens utveckling. Det gäller att framöver diskutera och komma överens om några huvudstrategier för stadsbyggandet som sammantaget verkar för en positiv utveckling. Här formulerar stadsbyggnadskontoret några inriktningar och strategier som utgångspunkten för den breda dialog som ligger framför oss under år 2004. De är en utveckling av strategin i Översiktsplan 99: Bygg staden inåt. INRIKTNING 1: EN STARK NOD I NÄTVERKSREGIONEN MÄLARDALEN Stockholms framtid finns i Mälardalen. Det är som en stark nod i en sammanhängande flerkärnig nätverksregion med mer än tre miljoner invånare på sikt som Stockholm kan konkurrera med kontinentens storstadsregioner. Förutsättningen för att ett stort område ska fungera som en sammanhållen pendlingsregion är att det finns mycket goda kollektivtrafikförbindelser mellan noderna. Stockholm är den självklara medelpunkten i stockholmsregionen. RUFS 2001 föreslår att den framti-da utvecklingen i Stockholmsregionen i huvudsak ska ske i sju nya kärnor: Barkarby-akobsberg, Kista-Sollentuna- Häggvik, Täby centrum-arninge, Flemingsberg, Kungens Kurva-Skärholmen, Haninge Centrum och Södertälje. Satsningen på de regionala kärnorna avser att gynna en utveckling på flera håll i regionen. En sådan utveckling kan gagna såväl regionens som landets utveckling. Men en förutsättning är att Stockholms funktion som regional, nationell och internationell nod samtidigt stärks. Därför är det nödvändigt med satsningar på infrastruktur i form av vägar och spår som motsvarar regionens andel av Sveriges invånarantal och tillväxtkraft. Det gäller att de nya kärnorna blir integrerade med varandra och regionens centrum samtidigt som den centrala noden inte utarmas och därmed mister sin attraktivitet. Strategier: - Stärk samarbetet och de funktionella sambanden i mälarregionen - Bygg ut infrastrukturen - Koncentrera utbyggnaden till mälarregionens kärnor - Utveckla Stockholm som huvudstad och regioncentrum - Samverka kring stockholmsregionens försörjning - Utveckla det mellankommunala samarbetet 12 Stockholm år sammanfattning och slutsatser
INRIKTNING 2: EN STAD MED FLERA TYNGDPUNKTER Ett sätt att få större balans mellan stadens olika delar är att söka förändra strukturen eller mönstret av kärnor med olika storlekar och funktioner. Den flerkärnighet som eftersträvas i regionen finns på flera nivåer, också inom staden, och kan stärkas. En ny, mer decentraliserad struktur kan utvecklas. Citys och innerstadens roll som nav i en växande region kommer ytterligare att förstärkas genom utbyggnaden av Citybanan. Den dramatiskt ökade tillgänglighet som Cityområdet får, kommer att öka företags och institutioners intresse av innerstaden och framför allt av City. Ett ökat tryck på innerstadsområdet kan väntas. Citybanans stationer vid Södra Station och Odenplan kommer att medverka till att sprida ut cityfunktionerna. En beredskap behöver finnas för att möta det ökade trycket på ett utvidgat city. Strategier: - Planera för ett utvidgat större cityområde - Planera för den utvidgade centrala regionkärnan - Stärk stadsutvecklingsområdenas samband med övriga staden - Ha beredskap för möta en förändring av ytterstadens centrumstruktur - Bygg ut tvärförbindelser Stockholm i den inre regionen år DANDERYD Den centrala regionkärnan enligt RUFS 2001 Regionala kärnor enligt RUFS 2001 Samverkan mellan regionala kärnor Stadsutvecklingsområden enligt ÖP99 Terminalområden enligt ÖP99 Den regionala grönstrukturen Befintligt huvudvägnät äll- ä Ö T S Utbyggnader av huvudvägar till år Befintligt spårnät Utbyggnader av spårnätet till år EKER Ö Fö SK ådet NACKA T Stockholm år sammanfattning och slutsatser 13
Högdalen INRIKTNING 3: EN LEVANDE YTTERSTAD De största möjligheterna för en fortsatt utveckling av Stockholm kommer att ligga i ytterstaden. För att åstadkomma en god livsmiljö i ytterstadens stadsdelar behöver man lyfta blicken och se hur samspelet ser ut inom stadsdelen och mellan stadsdelarna. Ytterstaden har en stor potential för ett ökat invånarantal. Stadsbyggnadsidealet från Generalplan 52 behöver förnyas. Fokus bör ligga både på att skapa attraktiva stadsdelar i staden och att öka sambanden mellan olika delar av staden genom att utveckla offentliga rum torg, gator, parker, gång- och cykelvägar m.m. Detta kräver en insikt om stadens och bebyggelsemiljöernas karaktärer och lokal kunskap om hur invånarna upplever sin byggda miljö. En öppen dialog med såväl boende, politiker och planerare blir viktig. Ytterstaden har stora möjligheter att kompletteras med nya bostäder och arbetsplatser. Det är också här många infrastruktursatsningar kommer att ske. Det väl utbyggda tunnelbanenätet är en given grund att bygga vidare på. Förtätningen behöver ske på flera olika sätt och utgå från stadsdelarnas lokala förutsättningar. Strategier: - Utveckla planeringen på nivån mellan översiktsplan och detaljplan - Utveckla ytterstaden på flera sätt och utifrån lokala förutsättningar - Utveckla det offentliga rummet Hässelby Strand 14 Stockholm år sammanfattning och slutsatser