RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama, Uskonto, elämänkatsomustieto ja tapakasvatus. Oppimistulosten arviointi perusopetuksen päättövaiheessa 2001. Oppimistulosten arviointi 5/2002. Opetushallitus. Helsinki 2002. Utbildningsstyrelsen Översättning: Jessica Vikfors Granskning: Chris Silverström Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN 952-13-1639-X (häft.) ISBN 952-13-1640-3 (pdf) ISSN 1237-1831 Yliopistopaino, Helsingfors 2002

INNEHÅLL 1 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT... 5 2 ÅSKÅDNINGSÄMNENAS KARAKTÄR... 7 3 EVANGELISK-LUTHERSK RELIGIONSUNDERVISNING... 8 Jämförelse enligt kön, språk och region...13 Undervisning och undervisningsarrangemang...15 4 ORTODOX RELIGIONSUNDERVISNING...18 Jämförelse enligt kön, språk och region...21 Undervisning och undervisningsarrangemang...23 5 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP...25 Jämförelse enligt kön, språk och region...28 Undervisning och undervisningsarrangemang...32 6 UMGÄNGESFOSTRAN...35 Ungdomarnas inställning till umgängesfostran...38 Undervisningen...43 LITTERATUR...45 3

4

1 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT Under de senaste åren har Utbildningsstyrelsen genomfört ett flertal utvärderingar av inlärningsresultat samt några lägesutvärderingar. Syftet med utvärderingarna är att stöda utvecklandet av läroplansgrunderna, läroämnena och undervisningen samt att samtidigt få fram material för vidare forskning. Inom den allmänbildande grundutbildningen har naturvetenskapliga ämnen (1998), matematik (1998, 2000), engelska (1999), modersmål och litteratur för både finsk- och svenskspråkiga elever (1999, 2001) samt det andra inhemska språket (2001) utvärderats i den grundläggande utbildningens slutskede. Inlärningsresultaten i matematik och modersmål utvärderas regelbundet under vissa år, medan de övriga läroämnena utvärderas mer sällan. Våren 2001 genomfördes utvärderingar av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket (i både svenska och finska skolor). Dessutom arrangerades en integrerad utvärdering av inlärningsresultaten i religion, livsåskådningskunskap och umgängesfostran. Den sistnämnda utvärderingen, som bestod av flera delar, var jämfört med tidigare utvärderingar exceptionell både vad gäller omfång och sättet som den genomfördes på. Rapporten har väckt internationellt intresse, eftersom en motsvarande nationell utvärdering av dessa läroämnen inte har genomförts någon annanstans. Inom grundskolan finns det sju läroplaner i religion, vilka har godkänts av Utbildningsstyrelsen under 1990-talet. Största delen av eleverna deltar i evangelisk-luthersk eller ortodox religionsundervisning. När det gäller grunderna för de övriga läroplanerna i religion har sådana godkänts för katolsk religion, islam, adventistisk religion, Kristensamfundets religion och Bahá í-samfundets religion. Av dessa religionsämnen utvärderades evangelisk-luthersk och ortodox religion. Livsåskådningskunskap var det tredje åskådningsämnet, i vilket inlärningsresultat utvärderades i den grundläggande utbildningens slutskede. Inom varje ämne bestod utvärderingen av kognitiva frågor och frågor som mätte attityder. 5

Vid sidan av att religion och livsåskådningskunskap utvärderades, genomfördes samtidigt en utvärdering av umgängesfostran bland samma elever. Umgängesfostran är inte ett egentligt läroämne i skolan, utan något som skall genomsyra hela skolans verksamhet och som 1996 lades till i grunderna för läroplanen. Enligt detta tillägg skall läroplanen innehålla en beskrivning av hur alla parter i skolsamfundet bör samverka för att grundlägga goda umgängesvanor. I utvärderingen som baserade sig på stratifierad sampling, deltog sammanlagt drygt 4 000 niondeklassare från hela landet, med undantag av Åland. Bland de elever som deltagit i ortodox religionsundervisning deltog i praktiken alla i utvärderingen, av dem som haft livsåskådningskunskap deltog 40 % och av dem som deltagit i luthersk religionsundervisning deltog 5,7 %. Dessa elever fick också kognitiva frågor om umgängesfostran samt frågor som mätte attityder. Drygt 3 000 elever besvarade uppgifterna i utvärderingen i luthersk religion. Av dessa elever var 10 % svenskspråkiga. I ortodox religion och livsåskådningskunskap besvarades uppgifterna av endast 6 respektive 10 svenskspråkiga elever. I samplen för dessa ämnen ingick dock 12 respektive 56 svenska elever, men bortfallet var förvånansvärt stort. Av de nästan 3 900 elever som besvarade uppgifterna i umgängesfostran var drygt 300 svenskspråkiga. Sammanlagt 18 svenska skolor ingick i samplen för utvärderingen av de tre åskådningsämnena samt umgängesfostran. Förutom den information som samlades in bland eleverna samlades även information om undervisningen in bland sampelskolornas rektorer och lärarna i de berörda ämnena (i fråga om umgängesfostran huvudsakligen studiehandledarna) för att helhetsbilden skulle bli bättre. Inom ramen för utvärderingen analyserades inte bara inlärningsresultaten. Det gjordes även jämförelser mellan kön och språkgrupp och mellan olika regioner: län, landskap, EU-stödområden och kommunformer. 6

2 ÅSKÅDNINGSÄMNENAS KARAKTÄR I åskådningsämnena ingår ett starkt allmänbildande, kognitivt element som skall främja elevernas psykiska utveckling. Den kognitiva aspekten har också anknytning till andra läroämnen. Åskådningsämnena skiljer sig till sin karaktär från många andra läroämnen inom den allmänbildande utbildningen bl.a. genom att ämnena beaktar barnens och deras familjers religiösa syn och världsåskådning, och genom att de kännetecknas av en tydlig valfrihet. Målen i åskådningsämnenas läroplaner är heller inte enbart kunskapsmässiga, utan till åskådningsämnena hör också aspekter som psykisk utveckling, livet, olikheter och tolerans. I ljuset av den undersökning som har gjorts verkar den nuvarande undervisningen i åskådningsämnena i hög grad stöda skolans mål i fråga om fostran, dvs. att hjälpa eleverna att växa upp till bildade och sociala vuxna som kan uppföra sig väl. Med bildning avses i det här sammanhanget en mångsidig förståelse av livet och dess olika ansikten. Enligt informationen i utvärderingen förhåller sig rektorerna och eleverna positiva till åskådningsämnena och innehållet i ämnenas läroplaner. Man önskar dock att de grunder för läroplanen som är under beredning skall innehålla mer precisa mål än tidigare. Nedan följer en sammanfattning av resultaten i den omfattande utvärderingen av tre åskådningsämnen och umgängesfostran. I de olika jämförelserna som gäller kunskap och attityder har i första hand statistiskt signifikanta eller mycket statistiskt signifikanta skillnader tagits upp. 7

3 EVANGELISK-LUTHERSK RELIGIONS- UNDERVISNING I den evangelisk-lutherska religionsundervisningen utvärderades elevernas kunskaper inom sju olika delområden. Dessa var bibelkunskap, religiösa begrepp och symboler, kyrkosamfund, den lutherska kyrkan, religioner, religionsfrihet och moral. FIGUR. Kunskapsuppgifternas fördelning på olika delområden (evangeliskluthersk religion). Elevernas attityder mättes genom uppgifter som hade delats in i nio områden: attityd till missionsarbete, attityd till religion som läroämne, bild av sig själv som studerande, attityd till ärlighet, etiska reflektioner, religionens betydelse, intresse för eller bundenhet vid religion, uppfattning om livets mening och självkänsla. Mest attityduppgifter (31 %) fanns inom det område som handlade om elevernas attityd till religion som läroämne. 8

FIGUR. Attityduppgifternas fördelning på olika områden (evangelisk-luthersk religion). I de centrala kognitiva uppgifterna som gällde Bibeln, den kristna trons särdrag, den lutherska bekännelsen och kyrkosamfund var elevernas kunskapsnivå nöjaktig, dvs. eleverna nådde 68 % av det totala antalet poäng (skalan: berömlig god nöjaktig försvarlig hjälplig svag). Däremot var kunskaperna om de stora världsreligionerna och deras anhängare antingen svaga eller hjälpliga. Speciellt i fråga om islam hade eleverna rätt svaga kunskaper. Att skilja på kristna symboler och andra religiösa symboler var problematiskt, och särskilt i religionsgeografi var kunskaperna svaga. Problem uppstod i synnerhet när det gällde att arbeta med världskartan, vilket är ett problem som inte bara berör religionsundervisningen. 9

FIGUR. Kunskaper i genomsnitt inom olika delområden (evangelisk-luthersk religion). En majoritet av ungdomarna anser att en religiös tro inte är motsatsen till vetenskaplig kunskap, och enligt majoriteten handlar missionsarbete inte om att tvångsomvända människor. Eleverna anser det vara viktigt att kunna något om religion i allmänhet och om olika religioner, och enligt svaren skall bl.a. invandrare ges möjlighet att utöva sin egen religion. I det finländska samhället verkar det åtminstone enligt ungdomarna ännu råda fred mellan olika religiösa grupper. Närmare frågor kring samma tema visar att religionernas roll i konfliktsituationer ute i världen eller som orsak till konflikterna inte är någon enkel sak. På frågan om krig i grunden handlar om religion är svaren jämnt fördelade: 35 % svarade ja och 36 % nej. Av eleverna kunde eller ville 29 % inte uppge sin uppfattning. De elever som deltog i religionsundervisning hade liknande åsikter i denna fråga, men en majoritet av eleverna som undervisas i livsåskådningskunskap (58 %) ansåg att många krig handlar om religion. De här siffrorna visar att man också i Finland bör fästa uppmärksamhet vid den positiva växelverkan som råder mellan olika religiösa grupper. Religiösa frågor är inget vanligt samtalsämne i kamratkretsen. Var femte elev uppgav dock att han eller hon brukar be eller läsa Bibeln. 10

Eleverna anser att religion är ett nyttigt läroämne, men det är ändå inte särskilt viktigt. Drygt hälften av eleverna ansåg att läroämnet religion hade positiva drag. Två tredjedelar ansåg att religionsstudierna hjälper dem att förstå det som är annorlunda. Viktiga kunskaper och färdigheter i läroämnet ger enligt majoriteten en god förståelse av kyrkans arbete, människoförhållanden, det egna livet och historien. Däremot ansåg under hälften (42 %) att religionsundervisningen var till nytta för förståelsen av finländska levnadsvanor. Endast en knapp fjärdedel av eleverna ansåg att religionsundervisningen var nyttig för förståelse av litteratur och annan konst. Den sist nämnda upplysningen kunde kanske uppmuntra till ett ännu närmare samarbete mellan olika läroämnen än tidigare. En växelverkan mellan religionsundervisningen och till exempel historia, modersmål och litteratur samt de konstnärliga ämnena skulle behövas. Utvärderingen avslöjade att en fjärdedel av lärarna i mycket liten utsträckning eller inte alls samarbetar med de övriga lärarna i skolan i fråga om innehållet i undervisningen. Fastän eleverna inte tycker att religion är något lätt läroämne, är det enligt majoriteten ändå relativt lätt att få bra vitsord. Trots det anser över hälften av eleverna att de inte är särskilt bra i religion. Hälften av dem som har besvarat frågorna ansåg att religionsstudierna inte kräver mycket arbete. På en särskild fråga om hur mycket tid som används för hemuppgifterna i religion svarade över hälften av dem som besvarat frågorna att de gör hemuppgifterna på några minuter. Var femte elev lade inte ner någon tid alls på hemuppgifterna i religion. Detta hänger samman med att två tredjedelar av lärarna uppgav sig ge hemuppgifter i religion bara ibland eller ytterst sällan. Enligt utvärderingen i modersmål och litteratur, som genomfördes vid samma tidpunkt och delvis av samma elever, var den tid som eleverna använder till hemuppgifter betydligt längre. Eleverna är inte särskilt aktiva under religionstimmarna; över hälften av dem som deltog i utvärderingen uppgav att de inte ställer några frågor under religionstimmarna. Det fanns dock personer som är aktiva på fritiden: enligt denna utvärdering deltar nästan 20 000 femtonåringar i landet regelbundet i församlingarnas ungdomsverksamhet. De unga förhåller sig realistiska och förväntansfulla till livet och framtiden. De ser många möjligheter. Livets mening ses som ett naturligt kontinuum och de sociala relationerna är viktiga. De unga önskar sig ett vanligt liv, som innefattar barn, arbete och studier, samt ett fullvärdigt liv med många nya erfarenheter. De unga hoppas på ett långt och rikt liv. Då livet är på väg att ta slut, bör det enligt ungdomarna inte upprätthållas på konstgjord 11

väg. Tre fjärdedelar av eleverna ansåg att det är etiskt godtagbart att påskynda en obotligt sjuk människas död om hon själv vill det. Bland eleverna med ortodox religionsundervisning förhåller sig något färre (62 %) positiva till eutanasi, medan däremot nio av tio elever som får undervisning i livsåskådningskunskap ansåg att eutanasi är etiskt godtagbart. FIGUR. Vad är meningen med livet? Klassificering av de deltagande elevernas svar (evangelisk-luthersk religion). En god människa är enligt ungdomarna hjälpsam, ärlig och tolerant. Ungdomarna själva vill vara sociala, rättvisa och ärliga. Viljan att hjälpa andra ser också ut att vara självklar i situationer där detta krävs. Ärlighet är en högt uppskattad egenskap, ännu mer bland flickorna än bland pojkarna. Bland svaren nämndes t.ex. sunda levnadsvanor, nykterhet och motion enbart någon enstaka gång. 12

Jämförelse enligt kön, språk och region Flickornas kunskaper var betydligt bättre än pojkarnas inom alla delområden som mätte elevernas kunskaper. De största skillnaderna fanns inom de områden som gällde moral och den lutherska kyrkan. FIGUR. Resultat i kunskapsuppgifterna enligt kön (evangelisk-luthersk religion). De elever som deltagit i finskspråkig undervisning har i medeltal fått bättre resultat än de som deltagit i svenskspråkig undervisning, och likaså har de elever som har finska som hemspråk lyckats bättre än svenskspråkiga elever. Bland eleverna i samplet uppgav 89 % att de var finskspråkiga, 10 % att de var svenskspråkiga, 0,4 % att de var ryskspråkiga och de övriga uppgav att de hade något annat språk som hemspråk. De finskspråkiga eleverna behärskade framför allt frågor om Bibeln och religiösa begrepp samt uppgifter som handlade om religionsfrihet betydligt bättre än de svenskspråkiga. De svenskspråkiga eleverna var å andra sidan något bättre i uppgifterna som gällde den lutherska kyrkan och kristna kyrkosamfund. Detsamma gäller moralpåståendena. De elever som hade något annat hemspråk (dock inte ryska) hade kunskaper som låg på ungefär samma nivå som de finsk- och svenskspråkiga elevernas kunskaper. Bland de ryskspråkiga eleverna hade en del svårigheter med språket, vilket inverkade på deras inlärningsresultat. 13

I alla attityduppgifter var flickornas grundinställning i medeltal mycket positivare än pojkarnas. De största attitydskillnaderna fanns bland uppfattningarna om religion som läroämne i skolan, missionsarbete och en sund självkänsla. Flickorna betonade betydelsen av ärlighet mer än pojkarna. Finskspråkiga elever betonade ärlighet betydligt mer än svenskspråkiga elever. Samma skillnad fanns mellan finska och svenska skolor. FIGUR. De deltagande elevernas attityder till olika frågor enligt kön (evangeliskluthersk religion). De bästa inlärningsresultaten uppnåddes i norra Finland, dvs. i Uleåborgs och Lapplands län. En jämförelse av resultaten i kunskapsuppgifterna i olika EU-stödområden visar att de i medeltal bästa resultaten uppnåddes i de mest välbärgade områdena (stödområde 0) och de sämsta resultaten i landsbygdsområdena (stödområde 5). Unga i städerna presterade i medeltal bättre resultat än de elever som bor i tätorter och på landsbygden. De i medeltal mest positiva attityderna hade de ungdomar som bor i Uleåborgs län. I Lappland var attityden till religion som läroämne dock mest reserverad. Något överraskande hade eleverna i Uleåborgs län i medeltal den mest negativa bilden av sig själva som studerande i jämförelse med eleverna i de andra länen. Vid en granskning av resultaten i landskapen framgår att spridningen är stor. I mellersta Österbotten var inställningen 14

till religion som läroämne positivast i hela landet. Där hade eleverna också den mest positiva bilden av sig själva som studerande. I fråga om EUstödområdena fanns de i medeltal mest positiva attityderna bland dem som bodde i stödområde 6, dvs. glesbygdsområden. Till religion som läroämne förhöll eleverna sig dock mer positiva i landets mest välbärgade områden (stödområde 0) och i städerna. Ärlighet och en positiv inställning till religion samt religionens betydelse betonades mest av de ungdomar som bor i glesbygden. Ungdomarna i tätorterna förhöll sig i medeltal mest positiva till uppgifterna i den här utvärderingen. Skillnaden mellan dem som bor i städerna och på landsbygden är tydlig. De unga på landsbygden förhöll sig dock betydligt positivare till kyrkornas missionsarbete. Bland eleverna i samplet hade 94 % gått i skriftskola, i allmänhet 8 9 månader före utvärderingen. Skriftskolelevernas andel av åldersklassen är fortfarande större än den andel av befolkningen som hör till kyrkan (85 %). Om eleverna hade genomgått skriftskola eller inte, hade i medeltal ingen större betydelse för inlärningsresultaten. Skriftskolan har dock haft en positiv inverkan på kunskaperna om den egna kyrkan och om dess bekännelse, men däremot inte på kunskaperna om Bibeln. Det fanns något fler skillnader bland attityduppgifterna än bland kunskapsuppgifterna mellan dem som gått i skriftskola och dem som inte hade gjort det. De som hade gått i skriftskola hade en positivare inställning till mission och till sig själva som studerande i fråga om ämnet religion. Däremot fanns det inga skillnader i inställningen till religion som läroämne eller till religionens allmänna betydelse. Skillnaderna i inlärningsresultat mellan dem som gått i skriftskola och dem som inte gått i skriftskola var betydligt mindre än i fråga om de elever inom den ortodoxa religionsundervisningen och livsåskådningskunskap som deltagit i motsvarande läger. Undervisning och undervisningsarrangemang I utredningen konstaterade nio av tio rektorer att religionsundervisningen utgör ett gott eller mycket gott stöd för skolans allmänna uppfostringsprinciper. Hälften av rektorerna ansåg att religion var lika viktigt som vilket annat läroämne som helst och 43 % ansåg att ämnet var viktigt eller mycket viktigt. 15

Av de lärare som undervisar i luthersk religion i klasserna 7 9 är två tredjedelar kvinnor. Av alla lärare i läroämnet är två tredjedelar behöriga; bland de svenskspråkiga lärarna är dock enbart 56 % behöriga. I minst en tredjedel av skolorna lärs religion ut av en lärare som har behörighet som ämneslärare i något annat läroämne. Tre fjärdedelar av alla religionslärare hade en högre akademisk examen. Religionslärarna är erfarna lärare. Största delen av dem har undervisat i religion under flera år och nästan nio lärare av tio hade undervisat i samma skola under minst två läsår. Användningen av läroböcker varierar i skolorna. En skillnad som framkom var att lärarna i de finska skolorna över lag använde läroböcker en aning mer än lärarna i de svenska skolorna. De finska lärarna var också i allmänhet mer nöjda med läroboksutbudet än de svenska lärarna. Kursbunden och periodiserad religionsundervisning ansågs av tre fjärdedelar av lärarna vara lämplig för klasserna 7 9. Däremot ansåg över hälften av lärarna att timresurserna var otillräckliga och en dryg fjärdedel var ganska nöjda med timresurserna. Vad eleverna hade lärt sig i religion i klasserna 1 6 visste åtta av tio lärare en aning eller mycket om. Ämneslärarna har alltså uppenbarligen haft kontakt med de klasslärare som har undervisat i religion i de lägre årskurserna, dvs. i allmänhet i andra skolor. Över hälften av lärarna uppgav att de samarbetade med religionslärare i andra skolor. 62 % av lärarna uppgav att de samarbetade med lärarna i andra läroämnen i den egna skolan. En fjärdedel av lärarna bedrev den här sortens samarbete i mycket liten utsträckning eller inte alls. I ljuset av inlärningsresultaten skulle det vara skäl att effektivera detta samarbete. Skolorna samarbetar mycket med andra skolor och med inrättningar utanför skolan. Av de utomstående instanserna hade skolorna näst mest kontakt med den lokala församlingen och de lokala kristna samfunden. Bland rektorerna konstaterade 86 % att samarbetet mellan skolan och den lokala församlingen fungerade väl eller mycket väl. Problem framkom när det gällde fortbildningen. Inom ramen för utvärderingen granskades lärarfortbildningen under år 2000. En fjärdedel av lärarna hade då inte alls deltagit i någon fortbildning. Bland dem som hade deltagit i fortbildning uppgav drygt hälften att utbildningen hade arrangerats av den som driver läroinrättningen. Nästan var tredje lärare hade deltagit i 16

ämnes- och fackföreningars fortbildning och var femte hade deltagit i fortbildning som hade arrangerats av ett universitet. När det gäller fortbildningens samband med inlärningsresultaten kan det konstateras att fortbildning som arrangerades av den som upprätthåller läroinrättningen inte gav upphov till bättre inlärningsresultat. Om läraren däremot hade deltagit i fortbildning som arrangerats av ett universitet eller av ämnesoch fackföreningar hade detta en positiv inverkan på elevernas inlärningsresultat. 17

4 ORTODOX RELIGIONSUNDERVISNING Kunskaperna inom den ortodoxa religionsundervisningen undersöktes inom sex delområden. Dessa var bibelkunskap, religiösa begrepp och symboler, kyrkosamfund, den ortodoxa kyrkan och tron, religioner och religionsfrihet. FIGUR. Kunskapsuppgifternas fördelning på olika delområden (ortodox religion). Elevernas attityder undersöktes med hjälp av samma uppgifter som i utvärderingen av evangelisk-luthersk religion. Det fanns nio områden: attityd till missionsarbete, attityd till religion som läroämne, bild av sig själv som studerande, attityd till ärlighet, etiska reflektioner, religionens betydelse, intresse för eller bundenhet vid religion, uppfattning om livets mening och självkänsla. I kunskapsuppgifterna uppnåddes ett gott resultat, 73 % av det möjliga antalet poäng (skalan: berömlig god nöjaktig försvarlig hjälplig svag). Kunskaperna var goda också i fråga om de uppgifter som gällde religiösa begrepp och symboler samt Bibeln. Eleverna hade nöjaktiga kunskaper om den ortodoxa kyrkan och andra kristna samfund. Kunskaperna om de viktigaste världsreligionerna var i medeltal försvarliga. I religionsgeografi var resultaten svaga. Kännedomen om världskartan var bristfällig, vilket stöder tanken på en närmare samverkan mellan läroämnena. Precis som 18

inom den lutherska religionsundervisningen kände de ortodoxa eleverna till islam rätt dåligt. FIGUR. Kunskaper i genomsnitt inom olika delområden (ortodox religion). Eleverna anser att religion är ett nyttigt läroämne, men det som tas upp är ändå inte särskilt intressant. Enligt majoriteten är religion ett långtråkigt ämne och det hör i allmänhet inte till favoritämnena. Ändå är det lätt att utan några större ansträngningar få goda vitsord i religion. Lärarna ger just inga hemuppgifter; två tredjedelar av lärarna uppgav att de gav läxor endast ibland eller mycket sällan. Ungefär en tredjedel av eleverna uppgav att de inte lade ner någon tid alls på läxor i ortodox religion och nästan hälften använde bara någon minut för religionsläxan. Andelen hemuppgifter var lägre än inom luthersk religionsundervisning och jämfört med andelen hemuppgifter i t.ex. modersmål och litteratur var skillnaden rätt stor. Intresset för religiösa frågor är inte stort, men inte heller litet. Enligt eleverna är religionen betydelsefull och bl.a. invandrare skall ha rätt att utöva sin egen religion. Meningen med livet är en svår fråga för ungdomarna, men i allmänhet förefaller livets mening att innebära ett vanligt liv från vaggan till graven. Sociala relationer spelar en stor roll. Målet är ett gott liv, men endast var tionde associerar det med att livet också har en religiös mening. 19

FIGUR. Vad är meningen med livet? Klassificering av de deltagande elevernas svar (ortodox religion). Ärlighet är en viktig egenskap. En god människa är ärlig, hjälpsam och tolerant. Ungdomarna själva vill vara sociala och rättvisa, ärliga, väluppfostrade och toleranta. Viljan att hjälpa är också stor. Ungdomarna har i genomsnitt en god självkänsla; flickornas självkänsla är dock bättre än pojkarnas och de finskspråkigas är bättre än de ryskspråkigas. Självkänslan ser ut att vara bäst bland ungdomar som bor i välbärgade regioner och sämst i glesbygden. 20

Jämförelse enligt kön, språk och region Flickornas kunskaper var i genomsnitt bättre än pojkarnas och på en del delområden var de betydligt bättre. I genomsnitt var skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskaper något mindre än i luthersk religionsundervisning eller i livsåskådningskunskap. Den största skillnaden (sex procentenheter) mellan flickor och pojkar fanns inom det område som gällde den ortodoxa kyrkan och tron. Bland de enskilda uppgifterna visste flickorna betydligt bättre än pojkarna när trosbekännelsen används (skillnaden 15 procentenheter), även om det fanns svarsalternativ att välja mellan. Flickorna kände också till kyrkans mysterier bättre än pojkarna. FIGUR. Resultat i kunskapsuppgifterna enligt kön (ortodox religion). Flickornas attityder var i genomsnitt positivare än pojkarnas, särskilt när det gällde religionsundervisning, religion i allmänhet och en sund självkänsla. Flickorna förhöll sig också positivare till kyrkans missionsarbete. När pojkarna beskrev meningen med livet betonade de ett gott liv och sociala relationer mer än vad flickorna gjorde. 21

FIGUR. De deltagande elevernas inställning till olika frågor enligt kön (ortodox religion). De svenska elever som deltog i utvärderingen av den ortodoxa undervisningen var alltför få för att en jämförelse mellan dem och de övriga språkgrupperna skall kunna göras. Däremot är det möjligt att jämföra finskoch ryskspråkiga deltagare. De som har ryska som hemspråk utgjorde 20 % av eleverna i ortodox religionsundervisning (inom den lutherska endast 0,4 %) och deras inlärningsresultat var betydligt svagare än de andra språkgruppernas. Statistiskt signifikanta skillnader mellan finsk- och ryskspråkiga fanns inom alla delområden. När det gäller de uppgifter som mätte attityder var de finskspråkigas poängtal klart högre än de ryskspråkigas inom t.ex. området en sund självkänsla. Det är tydligt att särskilt undervisningen av invandrare medför nya utmaningar för den ortodoxa religionsundervisningen. 22 De bästa inlärningsresultaten uppnåddes i Östra Finlands län, men i medeltal var skillnaderna mellan eleverna i olika län små. Flest ortodoxa elever (42 % av alla ortodoxa och 92 % av alla svenskspråkiga ortodoxa elever) fanns det i Södra Finlands län. Bland landskapen hade Nyland flest ortodoxa elever. De unga på landsbygden (28,5 % av alla elever) presterade i medeltal bättre resultat än stadseleverna (64 % av alla elever). I landsbygdsskolorna kände eleverna bäst till centrala frågor som gäller den egna kyrkan. De i medeltal mest positiva attityderna fanns bland eleverna i Uleåborgs län, men eleverna i detta län hade de svagaste resultaten i de kognitiva uppgifterna. Till religion som läroämne och till religion i allmänhet förhöll eleverna sig mer positiva inom de välbärgade områdena och städerna än på

landsbygden. Inom den lutherska religionsundervisningen var situationen den motsatta. Deltagande i den ortodoxa kyrkans kristendomsläger hade en klar inverkan på inlärningsresultaten. Tre fjärdedelar av eleverna hade deltagit i denna undervisning, vilket är en betydligt mindre andel än andelen elever i den lutherska religionsundervisningen som gått i skriftskola. I motsats till vad lärarna trodde, var skillnaderna mellan dem som hade deltagit och dem som inte hade deltagit i denna undervisning särskilt stora när det gällde kunskaperna om den egna kyrkan och dess tro. Deltagandet i undervisning på kristendomsläger hade också en positiv inverkan på attityderna. Denna undervisning utanför skolans verksamhet stöder helt klart religionsundervisningen. Undervisning och undervisningsarrangemang Kännetecknande för den ortodoxa religionsundervisningen är att en majoritet av dem som undervisar i religion inte har behörighet som ämneslärare. De har vanligen en gedigen kyrklig bakgrund, men utbildningen av ämneslärare i ortodox religion är ännu rätt ny. Till skillnad från lärarna i de andra åskådningsämnena åker många av lärarna i ortodox religion runt mellan olika skolor, som mest till 20 skolor. Tre fjärdedelar av lärarna hade arbetat som religionslärare i över fem år. En statistiskt intressant observation är att inlärningsresultaten i medeltal var bättre och attityderna positivare i grupper där läraren inte hade behörighet som ämneslärare. Lärarna upplever att skolans övriga lärare förhåller sig positiva till den ortodoxa religionsundervisningen, och det gör också rektorerna, förutom något enstaka undantag. En klar majoritet av lärarna ansåg att kursbundenhet inte är lämplig för ortodox religionsundervisning. Periodisering lämpar sig enligt lärarna ännu sämre för den ortodoxa religionsundervisningen. Det råder en stor skillnad i lärobokssituationen mellan ortodox och luthersk religionsundervisning. För den lutherska religionsundervisningen i finska skolor finns flera noggrant utarbetade läroböcker med tillhörande handledningar för lärarna. Den finska läroboksserie som har producerats för den ortodoxa undervisningen är föråldrad och lärarna är därför tvungna att söka mycket material på annat håll, bl.a. i läroböckerna för luthersk religion. 23

För de svenska skolorna finns några läroboksserier för den lutherska undervisningen. I den ortodoxa undervisningen används på svenskt håll mest kyrkans svenska material. Undervisningslokalerna är ändamålsenliga för undervisningen och undervisningen äger ofta rum utanför skolan. Enligt lärarna är det möjligt att undervisa elevgrupper i ortodox religion och livsåskådningskunskap i lämpliga utrymmen, eftersom undervisningsgrupperna är ytterst små. Den huvudsakliga arrangören av lärarfortbildning är den ortodoxa kyrkan. Det här är en klar skillnad jämfört med fortbildningen inom den lutherska religionsundervisningen. Knappt hälften av de ortodoxa lärarna hade deltagit i den här sortens fortbildning under år 2000. En dryg fjärdedel (27 %) hade deltagit i fortbildning som hade arrangerats av ämnes- och fackföreningar. Däremot hade endast var femte lärare deltagit i utbildning som hade arrangerats av den som upprätthåller läroinrättningen och ännu färre hade deltagit i Utbildningsstyrelsens utbildningar. Vid en jämförelse av deltagandet i fortbildning och elevernas inlärningsresultat var resultaten liknande som inom den evangelisk-lutherska religionsundervisningen. Deltagande i utbildning arrangerad av universitet eller ämnes- och fackföreningar hade en positiv inverkan på elevernas inlärningsresultat. 24

5 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kunskaperna i livsåskådningskunskap undersöktes inom sex delområden. Dessa var begrepp och världsåskådningar, moral, religioner, icke-religiösas riter, julfirande samt religionsfrihet, grundläggande rättigheter och FN. FIGUR. Kunskapsuppgifternas fördelning på olika delområden (livsåskådningskunskap). Elevernas attityder undersöktes med hjälp av uppgifter som hade delats in i åtta områden: attityd till livsåskådningskunskap som läroämne, bild av sig själv som studerande, attityd till ärlighet, etiska reflektioner, attityd till religion, attityd till världsåskådningar, uppfattning om livets mening och självkänsla. 25

FIGUR. Attityduppgifternas fördelning på olika områden (livsåskådningskunskap). I kunskapsuppgifterna var elevernas kunskaper i genomsnitt försvarliga, dvs. de nådde 59 % av de poäng som kunde uppnås (skalan: berömlig god nöjaktig försvarlig hjälplig svag). Eleverna hade nöjaktiga kunskaper om världsåskådningar och om de begrepp som beskriver ideologier. Kunskaperna i moraluppgifterna var försvarliga och kunskaperna i uppgifterna om världsreligioner och religionsgeografi var hjälpliga. Kartuppgiften vållade problem också för eleverna i livsåskådningskunskap, precis som för elever som läser luthersk eller ortodox religion. Eleverna hade svaga kunskaper om religionernas anhängarantal. Kunskaperna var också svaga i den moralfråga som handlade om grunderna för att få abort. 26

FIGUR. Kunskaper i genomsnitt inom olika delområden (livsåskådningskunskap). Eleverna som undervisas i livsåskådningskunskap anser det vara viktigt att känna till religioner. Enligt eleverna skall bl.a. invandrarna ha rätt att utöva sin religion. Eleverna som deltar i religionsundervisning hade en liknande uppfattning. Ärlighet är en viktig egenskap. En god människa är ärlig, hjälpsam och tolerant. Ungdomarna själva vill vara sociala och rättvisa, ärliga, väluppfostrade och toleranta. Viljan att hjälpa är dock inte nödvändigtvis särskilt spontan, vilket är en skillnad jämfört med de elever som deltar i religionsundervisning. Eleverna är medvetna om att användning av droger är skadligt, men ändå känns det för många unga svårt att stanna utanför en trevlig kompisgrupp (där droger används). Flickornas inställning till droger var mer negativ än pojkarnas och likaså betonade de som bor i städerna drogernas skadlighet mer än unga på landsbygden. För att förhindra självmord krävs det enligt unga många åtgärder på samhällelig nivå. På individnivå anses en dålig självkänsla, utslagning och ensamhet vara bidragande faktorer till självmord. Det behövs mera stöd och öppenhet människor emellan. 27

Livet har ett naturligt mål: barn, arbete och studier samt ett fullvärdigt liv med många nya erfarenheter. Dit hör också många sociala relationer. Eleverna kunde i viss mån fundera över livets mening ur en moralisk och filosofisk synvinkel. De ansåg att nedsmutsning och växthuseffekten utgör de största framtidshoten. FIGUR. Vad är meningen med livet? Klassificering av de deltagande elevernas svar (livsåskådningskunskap). De unga anser sig ha ett gott självförtroende, och flickorna har det i högre grad än pojkarna. Jämförelse enligt kön, språk och region Flickornas kunskaper var i medeltal klart bättre än pojkarnas; skillnaden var 10 procentenheter. När det gällde moraluppgifterna och icke-religiösas riter var skillnaderna särskilt stora. I uppgiften som gällde namngivningsfester låg flickornas genomsnittliga lösningsandel på 97 %, medan motsvarande andel för pojkarna var endast 54 %. När det gällde kunskaperna 28

om icke-religiösas begravningar var flickornas genomsnittliga lösningsandel 94 % och pojkarnas 64 %. Dessutom framgick att de bästa resultaten i uppgifterna som handlade om icke-religiösas riter uppnåddes i grupper där läraren gav läxor att göra eller fundera över till så gott som varje lektion. När det gällde att känna igen begrepp och faktorer som förenar världsreligionerna presterade flickorna mycket bättre än pojkarna. Däremot lyckades pojkarna bättre än flickorna när rätt personer skulle sammankopplas med en världsåskådning eller en politisk rörelse, när världsreligionerna skulle jämföras samt när religionerna skulle placeras ut på världskartan. FIGUR. Resultat i kunskapsuppgifterna enligt kön (livsåskådningskunskap). Flickornas grundinställning var i medeltal betydligt positivare än pojkarnas. De största attitydskillnaderna fanns inom områdena livsåskådningskunskap som läroämne, attityd till religionens betydelse, attityd till världsåskådningar och inställning till självkänslan. Inställningen till läroämnet är huvudsakligen positiv och eleverna tycker att det hjälper dem att förstå olika kulturer, världsåskådningar och olikheter. Flickorna förhöll sig negativare än pojkarna till frågan som handlar om att en kompis har träffat en grupp nya människor som använder droger. Flickornas svar präglades mera av omsorg och ansvarstagande. På frågan om livets mening var flickornas beskrivningar mer traditionella än pojkarnas och de beskrev ett vanligt liv, som innebär barn, arbete och studier samt ett fullvärdigt liv med många nya erfarenheter. Pojkarna betonade däremot sociala relationer mer än vad flickorna gjorde. 29

FIGUR. De deltagande elevernas inställning till olika frågor enligt kön (livsåskådningskunskap). Andelen elever med ett annat modersmål än finska var ytterst liten och därför var det inte möjligt att närmare jämföra de olika språkgruppernas resultat i de kognitiva uppgifterna och attityduppgifterna. Några iakttagelser kan ändå presenteras. Elever med finska som hemspråk presterade i medeltal bäst i kunskapsuppgifterna. De ryskspråkigas inlärningsresultat var i medeltal klart sämre än de andras resultat. Det fanns också en betydande skillnad mellan elever som har finska som modersmål och elever som har ett annat modersmål (inte svenska). I de uppgifter som handlade om moralfrågor var skillnaderna mellan de olika språkgrupperna betydande: de finskspråkigas kunskaper var nöjaktiga, de svenskspråkigas försvarliga, de övrigas hjälpliga och de ryskspråkigas kunskaper var svaga. Det är inte möjligt att göra en noggrann regional jämförelse på samma sätt som för religionsämnena, eftersom två tredjedelar av eleverna som undervisas i livsåskådningskunskap bor i Södra Finlands län och åtta av tio i ett välbärgat område (EU-stödområde 0). Regionala skillnader i elevernas kunskaper påträffades i viss mån. De var dock i medeltal inte statistiskt signifikanta. Inom Uleåborgs län uppnåddes något bättre resultat 30

än inom andra regioner. I fråga om attityder var de regionala skillnaderna och skillnaderna mellan boendeorterna små. De mest positiva attityderna fanns i Lapplands län. FIGUR. Kunskaper i genomsnitt i olika kommuntyper (livsåskådningskunskap). Deltagande i ett Prometheus-läger hade en betydande inverkan på inlärningsresultaten. 29 % av dem som deltog i utvärderingen hade deltagit i ett sådant läger. Drygt hälften av lärarna förmodade att deltagandet i lägret hade en viss betydelse och var fjärde ansåg att deltagandet hade en stor inverkan. De hade rätt i sina förmodanden. Skillnaderna mellan lägerdeltagarna och de övriga var tydliga. Lägerdeltagarnas kunskaper var betydligt bättre (nöjaktiga) än de övrigas kunskaper (försvarliga). Skillnaderna var stora när det gällde läroämnets centrala delområden. Deltagandet i ett Prometheus-läger hade också en klart positiv inverkan på attityderna. Deltagande i lägerverksamhet utanför skolan hade alltså en klart positiv inverkan på inlärningsresultaten. 31

Undervisning och undervisningsarrangemang I utredningen konstaterade 73 % av rektorerna att livsåskådningskunskap utgör ett gott eller mycket gott stöd för skolans allmänna principer för fostran. Hälften av rektorerna ansåg att livsåskådningskunskap är lika viktigt som vilket annat läroämne som helst och 36 % ansåg att ämnet var viktigt eller mycket viktigt. Vårdnadshavare och elever som inte hör till något trossamfund får på olika sätt information om möjligheten att delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Drygt hälften av rektorerna uppgav att de hade sänt ut ett meddelande, en anmälningsblankett eller en förfrågan. En fjärdedel av rektorerna ansåg undervisning i livsåskådningskunskap vara så självklar att inget meddelande behövdes, eftersom föräldrarna enligt rektorerna tar kontakt själva. Lärarna i livsåskådningskunskap gav ungefär samma uppgifter om informerandet. Ingen av lärarna uppgav att föräldrarna inte skulle ha informerats om att undervisning i livsåskådningskunskap kan arrangeras. Rektorerna fick en särskild fråga som gällde om skolan har speciella arrangemang för elever som undervisas i livsåskådningskunskap t.ex. då skolans elever går i kyrkan. I de flesta svaren betonades att särskilda arrangemang och undervisningsarrangemang tas i beaktande redan när arbetsordningen görs upp. Som ersättande och alternativa program nämndes t.ex. egna jul- och vårfester, filmförevisningar, diskussioner, utflykter och information om humanitärt arbete. Att placera in lektionerna i livsåskådningskunskap i läsordningen verkar vålla problem. En tredjedel av lärarna uppgav att de inte alls kan påverka hur lektionerna sätts in i läsordningen. Hur rektorn gör upp läsordningen är emellertid inte ett problem bara för lärarna i livsåskådningskunskap.var femte lärare i livsåskådningskunskap berättade att de i viss mån kan påverka var i läsordningen timmarna sätts in och 17 % uppgav att de kan påverka mycket eller väldigt mycket. Majoriteten av lärarna i livsåskådningskunskap är inte behöriga ämneslärare för ämnet i fråga. Undervisningen ges oftast av en lärare som är behörig ämneslärare i något annat läroämne. Undervisning i livsåskådningskunskap ges vanligen av antingen historie- eller religionsläraren. Var tionde lärare i livsåskådningskunskap är speciallärare, men undervisning ges också av lärare i modersmål, främmande språk, biologi, huslig ekonomi, gymnastik, matematik, musik samt av studiehandledare. Av lärarna är 60 % kvinnor. 32

Vad eleverna har lärt sig tidigare under den grundläggande utbildningen, särskilt i femte och sjätte klassen, kände de som undervisar i livsåskådningskunskap i de högre klasserna rätt dåligt till. Över hälften visste ingenting eller endast ytterst lite om den tidigare undervisningen. Detta visar att kontakten med klasslärarna för årskurserna 1 6 borde bli betydligt bättre. Liknande brister i informationsutbytet ser ut att finnas också när det gäller kontakten med andra lärare i livsåskådningskunskap. Över tre fjärdedelar uppgav att de inte hade någon kontakt med andra lärare i livsåskådningskunskap. Majoriteten uppgav att de inte samarbetade kring frågor som gäller livsåskådningskunskap med andra lärare i den egna skolan och 44 % uppgav att de samarbetade med skolans andra lärare i någon mån. Samarbetet inom skolan behöver helt klart effektiveras när det gäller läroämnenas innehållsliga frågor. Detta gäller inte enbart åskådningsämnena. Lärarna upplever att de andra lärarna i skolan förhåller sig rätt positiva till livsåskådningskunskap och rektorernas inställning upplevdes som ännu mera positiv. Majoriteten av lärarna tycker att kursbundenheten är lämplig eller mycket lämplig för ämnet. Enligt 63 % av lärarna i livsåskådningskunskap är periodisering lämplig eller mycket lämplig för undervisningen. T.ex. de ortodoxa religionslärarnas åsikter om kursbundenhet och periodisering var nästan de motsatta. Lärarnas uppfattningar varierar i fråga om timresurserna under årskurserna 7 9: 36 % av lärarna ansåg att de var rimliga och 30 % tyckte att de inte räckte till. För de finska skolorna finns det en lärobok i livsåskådningskunskap för årskurserna 7 9. Bara knappt hälften av lärarna använde den mycket eller i någon mån. Det verkar som om en tredjedel av lärarna inte alls kände till läroboken. I den svenska undervisningen används material från olika läroböcker. Lärarna samlar en stor mängd material från framför allt tidningar, böcker och bibliotek samt från radio, tv och Internet. De producerar eget kompletterande material i mindre utsträckning än lärarna i de andra åskådningsämnena. Undervisningslokalerna är enligt 62 % av lärarna lämpliga eller mycket lämpliga för undervisningen, och en tredjedel anser att utrymmena fungerar relativt bra. Undervisningen kan arrangeras i rum som lämpar sig för mindre grupper. Enligt denna utvärdering är undervisningsgruppernas storlek i årskurs nio i medeltal fyra elever, förutsatt att endast elever i samma årskurs deltar i undervisningen. 33

Även om aktiviteten när det gäller att studera livsåskådningskunskap inte är stor, är det enligt eleverna rätt enkelt att få ett gott vitsord. Drygt hälften av lärarna i livsåskådningskunskap berättade att de ger hemläxor endast ibland eller mycket sällan, och 46 % uppgav sig ge läxor till varje lektion. Av eleverna uppgav en fjärdedel att de inte alls gjorde några hemuppgifter och 42 % använde endast någon minut till att göra läxan. Enligt t.ex. den utvärdering i modersmål och litteratur som genomfördes samma vår och bland elever i samma skede av den grundläggande utbildningen, gav modersmålslärarna betydligt mer hemuppgifter och det fanns ett samband mellan regelbunden läxläsning och framgången i provet. Lärarna i livsåskådningskunskap deltog aktivast i fortbildning av alla lärare i åskådningsämnen. År 2000 hade knappt hälften av lärarna i livsåskådningskunskap deltagit i fortbildning som arrangerats av den som upprätthåller läroinrättningen. Dessutom uppgav 40 % att de hade deltagit i fortbildning som hade arrangerats av ett universitet och var fjärde hade deltagit i fackoch ämnesföreningars utbildning. 17 % av lärarna i livsåskådningskunskap hade deltagit i Utbildningsstyrelsens fortbildning, dvs. andelen var lika stor som bland lärarna i ortodox religion. Av lärarna i luthersk religion hade 10 % deltagit i Utbildningsstyrelsens fortbildning. När det gäller fortbildningens samband med inlärningsresultaten kan man precis som i fråga om de andra åskådningsämnena konstatera att fortbildning som hade arrangerats av den som driver läroinrättningen inte hade någon inverkan på inlärningsresultaten. Däremot hade deltagande i fortbildning som hade arrangerats av ett universitet eller av ämnes- och fackföreningar en positiv inverkan på elevernas inlärningsresultat. 34

6 UMGÄNGESFOSTRAN Kunskapsuppgifterna för umgängesfostran har utarbetats i enlighet med grunderna i läroplanen. Uppgifterna hänför sig till socialt ansvar, miljöansvar, uppförande i olika situationer, kännedom om traditioner och bevarande av traditioner samt en utvärdering av nya vanor. Särskild uppmärksamhet fästes vid två delområden, Finland och att vara finländare samt brott och straff. Resultatet i kunskapsuppgifterna var nöjaktigt i umgängesfostran: eleverna nådde 61 % av det totala antalet poäng (skalan: berömlig god nöjaktig försvarlig hjälplig svag). Allmänna frågor som handlade om Finland och att vara finländare gav i medeltal endast ett försvarligt resultat. Under två tredjedelar av eleverna i årskurs 9 visste vilket år Finland hade blivit självständigt de svenska eleverna var dock bättre än de finska. Kunskaperna om brott och om straff för brotten var nöjaktiga. Elevernas attityder undersöktes med hjälp av uppgifter som handlade om elevernas förhållande till sin omgivning (hemmets betydelse, uppfattning om atmosfären i skolan, attityd till umgängesfostran, attityd till skoldisciplin, spelregler i arbetssituationer och uppfattning om egen satsning på arbete i hemmet), förhållande till sig själv (självkänsla, skolmobbning, attityd till droger och uppfattning om det egna uppförandet) samt förhållande till andra människor (uppfattning om jämlikhet, sexualitet och sällskapande, respekt för äldre människor, attityd till rasism, uppfattning om vardag och fest, förhållande till dem som är annorlunda, attityd till miljövård och uppfattning om levnadsvisdom i ordspråk). 35

FIGUR. Attityduppgifternas fördelning på olika teman (umgängesfostran). Flickornas genomsnittliga resultat i kunskapsuppgifterna var bättre än pojkarnas. FIGUR. Genomsnittliga resultat i kunskapsuppgifterna enligt kön (umgängesfostran). 36

FIGUR. Genomsnittliga resultat i kunskapsuppgifterna enligt språkgrupp (umgängesfostran). I de flesta attityduppgifter var skillnaderna mellan pojkar och flickor avsevärda. Skillnaderna var störst när det gäller attityderna till rasism, olikheter och umgängesfostran. FIGUR. Inställning till olika frågor enligt kön (umgängesfostran). Attityderna var positivast bland ungdomar som bor i tätorter. De i medeltal mest reserverade attityderna hade unga på landsbygden. 37

Ungdomarnas inställning till umgängesfostran Enligt ungdomarna hjälper umgängesfostran dem att lära sig umgås med andra människor och ta hänsyn till andra. De anser att gott uppförande främst tas upp i huslig ekonomi och elevhandledning. Var tredje elev kom också ihåg att det hade varit tal om gott uppförande i modersmål och litteratur. Flickorna hade en betydligt positivare inställning till betydelsen av umgängesfostran än pojkarna. Umgängesfostran uppskattades mest av eleverna i Uleåborgs län, särskilt i Kajanaland, och minst av eleverna i Södra Finlands län. Umgängesfostran uppfattas ha ett nära samband med ett gott bordsskick. Skolans matsal är ett försöksfält för goda vanor. Eleverna uppger att de inte får mycket undervisning om bordsskick i skolan. Rektorerna och lärarna var dock av en helt annan åsikt i frågan. Enligt eleverna ligger ingripandet i olämpligt beteende i matsalen på försvarlig nivå (39 %), men en femtedel har inget minne av att någon skulle ha blandat sig i deras bordsskick i matsalen. Ungdomarna anser att man lär sig goda vanor hemma. Nio av tio lärare håller med om detta påstående. Två tredjedelar av lärarna ansåg också att kamraterna spelar en viktig roll när eleverna lär sig ett gott uppförande. I skolan tas frågor om gott uppförande främst upp i huslig ekonomi och elevhandledning. Några skolor har en noggrann plan för undervisningen i umgängesfostran och den här planen är indelad enligt de olika läroämnena: modersmål och litteratur, främmande språk, religion och livsåskådningskunskap, huslig ekonomi, gymnastik och elevhandledning. Rektorerna betonade att alla vuxna i skolans personal och framför allt lärarna inverkar på umgängesfostran. För de unga är läraren alltid en vuxen förebild och en av de viktigaste förebilderna överlag. Atmosfären i skolan anses allmänt taget vara god, men enligt eleverna finns det vissa problem i förhållandet mellan lärarna och den övriga personalen. Förtroligheten har tydligen utsatts för påfrestningar, eftersom enbart drygt hälften av eleverna uppgav att de kan föra ett förtroligt samtal med en lärare. Majoriteten (79 %) av eleverna kände sig trygga i skolan. Uppfattningen om atmosfären och sammanhållningen i skolan var betydligt positivare bland rektorerna och de lärare som ansvarar för umgängesfostran än bland eleverna. 38

I Nyland hade de svenskspråkiga eleverna en betydligt positivare uppfattning om atmosfären i skolan än de finskspråkiga eleverna. Likaså gav de svenskspråkiga eleverna i Österbotten en något positivare bild av atmosfären i sin skola än de finskspråkiga gjorde. De ungas uppfattning om sitt eget uppförande var mycket hög, men trots detta använder de svordomar oftare än de säger tack. Flickorna hade en positivare uppfattning om sitt uppförande än pojkarna. Flickorna tackar oftare än pojkarna, men de svär lika ofta som pojkarna. Mobbning anses i första hand vara psykisk, men delvis också fysisk. Små gräl anses inte vara mobbning, men att en grupp retar någon och att någon utsätts för slag under en längre tid anses vara mobbning. I klassen finns det i genomsnitt en eller några elever som mobbas. Majoriteten av eleverna har inga erfarenheter av mobbning i skolan, men på basis av denna undersökning verkar ändå drygt 10 000 ungdomar i den här årskullen ha blivit mobbade. Rektorerna och lärarna betonade i sina svar att det nästan enda möjliga tillvägagångssättet i mobbningsfall är att föra diskussioner med eleverna, lärarna och föräldrarna samt att en elevvårdsgrupp kopplas in. Endast var tionde lärare uppgav att bestraffning hade använts som lösning. Rektorerna gav liknande uppgifter, vilket visar att skolorna in i det sista försöker lösa mobbningsfall på annat sätt än genom bestraffning. Bland eleverna löser majoriteten dock mobbningsfall med hjälp av en annan elev, och därför kommer uppenbarligen endast en del av mobbningsfallen till lärarnas kännedom. I några skolor har man på försök använt Utbildningsstyrelsens program Ansvarstrappan i mobbningsfall. Det är en metod som kan användas när man vill ingripa i förseelser som barn och unga har gjort sig skyldiga till. Syftet med metoden är att lära eleven att ta ansvar för sina handlingar. Idén är att när eleven tar ansvar för sina gärningar, växer hans eller hennes ansvarskänsla och risken för att han eller hon skall göra om förseelsen minskar. Andra metoder som används är Lions Quest och Polkas-modellen. I de flesta svenskspråkiga skolor tillämpas Farstametoden, som har utvecklats i Sverige för bekämpning av mobbning. Då de olika språkgrupperna jämfördes, framkom att det förekommer minst mobbning bland de svenskspråkiga eleverna. Mobbning förekommer i medeltal mest i Lappland och oftare i städerna än på landsbygden. I grundskolan bestraffas pojkar betydligt oftare än flickor. Vid en jämförelse utgå- 39