Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia
|
|
- Karl Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammandrag Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i historia och samhällslära i slutet av den grundläggande utbildningen våren 11. Uppgifterna samlades in genom stratifierat urval i två steg i 98 finska och 15 svenska grundskolor, som på ett heltäckande sätt representerade olika områden och kommungrupper. Elever i årskurs 9 i skolorna valdes ut till utvärderingen genom systematisk sampling. Analyserna och resultaten i denna rapport baserar sig på dessa sampelelevers prestationer. De uppgifter i historia och samhällslära som ingick i utvärderingen utgick från de centrala kunskaper och färdigheter som beskrivs för ifrågavarande ämnen i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Uppföljningsutvärderingen av samhällsämnena visade inga skillnader mellan flickornas och pojkarnas inlärningsresultat i vare sig historia eller samhällslära. De regionala skillnaderna mellan olika delar av Finland eller olika statistiska kommuntyper var också små. Däremot fanns det både i historia och samhällslära skillnader i inlärningsresultaten mellan eleverna i finska respektive svenska skolor och mellan elever som sökte till gymnasiet respektive yrkesutbildning. En indelning av eleverna enligt föräldrarnas utbildningsbakgrund visar också skillnader mellan elevgrupper. I historia var den allmänna kunskapsnivån i hela uppföljningsutvärderingen försvarlig (lösningsprocenten var %). Sammanlagt 16 % av eleverna uppnådde berömliga eller goda resultat i historia. Nöjaktiga eller försvarliga resultat uppnåddes av cirka 7 % av eleverna. Ungefär 13 % av eleverna uppnådde hjälpliga resultat och sammanlagt 2 % av alla sampelelever presterade svaga resultat i uppföljningsutvärderingen i historia. Användning och tolkning av källor, liksom uppfattning av tid och historisk empati, utgör en viktig del av ämnet historia. I uppgifter som hänförde sig till användning och tolkning av källor presterade 64 % av sampeleleverna försvarliga eller nöjaktiga resultat. Mer än 16 % av eleverna uppnådde goda eller berömliga resultat och i stort sett lika många elever (15 %) uppnådde hjälpliga eller svaga resultat inom det här delområdet. I de uppgifter som förutsatte uppfattning av tid uppnådde 63 % av sampeleleverna antingen nöjaktiga eller goda resultat och 6 % berömliga resultat. Sammanlagt 23 % uppnådde försvarliga resultat och 9 % av sampeleleverna presterade hjälpliga eller svaga resultat. I den uppgiftsdel som mätte inlevelse i människans förflutna och historisk empati uppnådde 17 % av eleverna berömliga resultat. Största delen av eleverna (7 %) presterade goda, nöjaktiga eller försvarliga resultat. Resultaten i uppgifterna där eleverna till exempel förutsattes urskilja relevanta detaljer från mindre relevanta i en beskrivning, skapa orsakssammanhang, presentera och motivera egna åsikter om historiska händelser eller förklara en historisk händelse eller företeelse utifrån olika parters synvinkel var hjälpliga. I dessa uppgifter hade 24 % av eleverna svaga resultat, 38 % hjälpliga och 14 % försvarliga. Endast en femtedel (25 %) av eleverna uppnådde nöjaktiga, goda eller berömliga resultat.
2 I samhällslära var den allmänna kunskapsnivån i hela uppföljningsutvärderingen försvarlig (lösningsfrekvensen var 64 %). Sammanlagt 47 % av sampeleleverna uppnådde berömliga eller goda resultat i samhällslära. Nöjaktiga eller försvarliga resultat uppnåddes av cirka 49 % och hjälpliga resultat av cirka 3 % av eleverna. I fråga om de centrala kunskaperna och färdigheterna i samhällslära klarade sig 38 % av sampeleleverna berömligt eller bra i de uppgifter som förutsatte kritisk tolkning av information, statistik och grafiska framställningar som media förmedlas. Sammanlagt 43 % uppnådde nöjaktiga eller försvarliga resultat och ungefär en fjärdedel av eleverna (19 %) svaga eller hjälpliga resultat. Standardavvikelsen var störst (21) inom det här delområdet. Bäst klarade eleverna uppgifterna där de skulle förklara samhälleliga frågor. Cirka 9 % av sampeleleverna uppnådde antingen berömliga eller goda resultat i dessa uppgifter. I en del av uppgifterna skulle eleverna granska olika former av samhälleligt beslutsfattande och ekonomiska lösningar och deras konsekvenser. De uppgifterna klarade eleverna med nöjaktigt resultat (lösningsprocenten var 53 %). Totalt 22 % av sampeleleverna uppnådde berömliga eller goda resultat, 69 % nöjaktiga eller försvarliga och cirka 1 % antingen svaga eller hjälpliga. I en av uppgiftshelheterna i samhällslära granskades etiska frågor i såväl samhällelig som ekonomisk verksamhet. Ansvarsfull konsumtion utvärderades i en egen del och där var elevernas lösningsprocent 79 %, vilket motsvarar en god kunskapsnivå. De elever som i första hand sökte till gymnasiet klarade sig både i historia och i samhällslära bättre i uppföljningsutvärderingen än de elever som sökte till yrkesutbildning. I historia var kunskapsskillnaden mellan respektive grupper 13 % och i samhällslära 11 %. Med hjälp av en skolvis enkät kartlades undervisningsarrangemang och resurser samt elevernas uppfattning om sina studier, om sina kunskaper i historia och samhällslära och om läroämnet. Enligt uppgifter av rektorerna för sampelskolorna var undervisningsgruppens storlek i både historia och samhällslära i genomsnitt 19 elever. Behörighetssituationen för lärarna i historia och samhällslära är god. Största delen av lärarna i sampelskolorna hade fullgjort huvudämnesstudier i historia. Resultaten av elevenkäten visade att pojkar har en positivare inställning till både historia och samhällslära som läroämne än flickor. Pojkarna har också en mycket positivare bild av sina kunskaper i både historia och samhällslära än flickorna. Pojkarna anger också att de tycker bättre om ifrågavarande läroämnen än flickorna. Uppfattningen om historia som ett nyttigt läroämne skiljde sig mellan eleverna i finska och svenska skolor. I motsats till de finska eleverna, tyckte de svenska eleverna att det är viktigt att kunna historia och de trodde att de kommer att behöva sina kunskaper och färdigheter i historia både i framtida studier och i vardagslivet. Både flickorna och pojkarna trodde att de kommer att behöva sina kunskaper och färdigheter i samhällslära i kommande studier och i vardagslivet. Eleverna tyckte att samhällslära är ett mycket nyttigt läroämne. Sampelskolornas rektorer och lärarna i historia och samhällslära fick information om de egna elevernas resultat i uppföljningsutvärderingen. Alla sampelskolor fick respons i form av jämförande information om de egna elevernas resultat och deras uppfattning om studierna. Utbildningsanordnarna fick motsvarande information om resultatet i sina skolor. Möjligheten att jämföra skolans resultat och betygssättning med
3 den nationella nivån och att använda uppföljningsutvärderingen som ett medel för att utveckla undervisningen i både historia och samhällslära upplevdes i flera skolor som positiv. ämnesord: grundläggande utbildning, samhällsämnen, historia, samhällslära, inlärningsresultat, utvärdering, elevbedömning, föräldrarnas utbildningsbakgrund, attityder. Publikation: Ouakrim Soivio N. ja Kuusela J.: Historian ja yhteiskuntaopin oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 11. Koulutuksen seurantaraportit 12:3. Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy, Tampere 12, Tampere. För ytterligare information, Projektchef Najat Ouakrim Soivio, puh eller najat.ouakrimsoivio@oph.fi. Bilagor: Eleverna uppnådde i genomsnitt % av det maximala poängtalet i historia. Inlärningsresultaten i historia uppvisar inga nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar eller olika regioner i Finland. Osuus oppilaista (%) Ratkaisuosuus (%) Koko otos (N = 4 726) 6 2
4 Det fanns skillnader i inlärningsresultaten i historia mellan eleverna i finsk och svenskspråkiga skolor. Koko koe Lähteiden käyttö ja tulkinta Ajan hahmottaminen Menneen ajan ihmisen asemaan eläytyminen ja historiallinen empatia Erilaiset historian osaamiseen liittyvät taidot, kuten syy- ja seuraussuhteet jne Ratkaisuprosentti Ruotsinkieliset oppilaat Suomenkieliset oppilaat 36 Det fanns också ett samband mellan elevernas inlärningsresultat i historia och deras planer för fortsatta studier. Ratkaisuosuus (%) 7 1 Lukioon pyrkivät Ammatilliseen koulutukseen suuntautuvat Lisävalmiuksia jatko-opintoihin haluavat Työhön tai vapaavuotta harkitsevat Historia koko koe Lähteiden käyttö ja tulkinta Ajan hahmottaminen Menneen ajan ihmisen asemaan eläytyminen ja historiallinen empatia Erilaiset historian osaamiseen liittyvät taidot, kuten tapahtumien syy- ja seuraussuhteet, ilmiön selittäminen jne.
5 Eleverna anser att de är relativt bra i historia, särskilt pojkarna tycker om historia, men ämnet uppfattas inte som särskilt nyttigt. Asennekeskiarvo,2,14,27 Historia Osaaminen Hyödyllisyys -,2, -,4,11,33,55 Pitäminen -,4,12,29 -,1,,1,,,,, Kaikki Tytöt Pojat Eleverna uppnådde i genomsnitt 64 % av det maximala poängtalet i samhällslära. Inlärningsresultaten i samhällslära uppvisar inga nämnvärda skillnader mellan pojkar och flickor eller olika regioner i Finland. Osuus oppilaista (%) Ratkaisuosuus (%) 11 Koko otos (N = 4 726)
6 Inlärningsresultaten i samhällslära uppvisar skillnader mellan elever i finsk och svenskspråkiga skolor. Yhteiskuntaoppi koko koe Median välittämien tietojen, tilastojen ja graafien kriittinen tulkinta Yhteiskunnallisten asioiden perustelu Yhteiskunnallisen päätöksenteon ja taloudellisten ratkaisujen vaihtoehdot ja niiden seuraukset Ratkaisuprosentti Ruotsinkieliset oppilaat Suomenkieliset oppilaat Det fanns också samband mellan inlärningsresultatet i samhällslära och elevernas planer för fortsatta studier. Ratkaisuosuus Yhteiskuntaoppi koko koe Lukioon pyrkivät oppilaat Median välittämien Yhteiskunnallisten tietojen, tilastojen ja asioiden perustelu graafien krittinen tulkinta Ammatilliseen koulutukseen suuntautuvat oppilaat Yhteiskunnallisen päätöksenteon ja taloudellisten ratkaisujen vaihtoehdot ja niiden seuraukset
7 Eleverna anser att samhällslära är ett mycket nyttigt läroämne, de tycker om ämnet och anser dessutom att de behärskar det. Yhteiskuntaoppi Pitäminen Hyödyllisyys Osaaminen Asennekeskiarvo,31,25,38,18,17,18,52,54,51,96 1,8 1,,,1,,,,,,7,8,9 1, 1,1 1, 1, 1, Kaikki Tytöt Pojat Förhållandet mellan resultatet i utvärderingen i historia och vitsordsbedömningen De skolor som deltog i utvärderingen i historia delades in i fjärdedelar på basis av resultatet. I figuren syftar Q1 på den svagaste och Q4 på den starkaste fjärdedelen av de skolor som deltog i utvärderingen. På X axeln syns elevernas vitsord. Y axeln visar den lösningsfrekvens som elever med olika vitsord uppnått i utvärderingen i historia. Exempelvis har de elever som uppnått lösningsfrekvensen ( %) bedömts med vitsord mellan fem och sju, medan elever som uppnått % har vitsord som varierar mellan sju och nio. Saavutettu osuus enimmäispisteistä (%) Oppilaan historian arvosana Q1 = Alaneljännes Q2 = Toinen neljännes Q3 = Kolmas neljännes Q4 = Yläneljännes
8 Förhållandet mellan resultatet i utvärderingen i samhällslära och vitsordsbedömningen De skolor som deltog i utvärderingen i samhällslära delades också in i fjärdedelar på basis av resultatet. På X axeln syns elevernas vitsord. Y axeln visar den lösningsfrekvens som elever med olika vitsord uppnått i utvärderingen i samhällslära. Exempelvis har de elever som uppnått lösningsfrekvensen ( %) bedömts med vitsord mellan fem och sju, medan elever som uppnått % har vitsord som varierar mellan sex och åtta. Saavutettu osuus enimmäispisteistä (%) Oppilaan yhteiskuntaopin arvosana Q1 = Alaneljännes Q3 = Kolmas neljännes Q2 = Toinen neljännes Q4 = Yläneljännes
9 Då elevernas resultat klassificeradess enligt föräldrarnas utbildning framgick följande skillnader mellan de olika elevgrupperna både i historia och samhällslära: Historia: Samhällslära:
Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).
SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande
Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.
SVENSKT SAMMANDRAG AV RAPPORTEN LUONNONTIETEELLINEN OSAAMINEN PERUSOPETUKSEN 9. LUOKALLA 2011 (FÖRF. PIRKKO KÄRNÄ, RIIKKA HAKONEN OCH JORMA KUUSELA, UTBILDNINGSSTYRELSEN 2012) SAMMANDRAGET ÄR SKRIVET MED
INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG
INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG Innehåll Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013...... 3 Eleverna
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades
INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Inlärningsresultaten
HISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 TIIVISTELMÄ INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 BAKGRUND...
Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama,
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009
Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-07 Dnr 71-2009:00073 1 (6) Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009 Ämnesproven i biologi, fysik och kemi årskurs 9 utprövades
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b
Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011
Kundenkät om dagvården i huvudstadsregionen 2011 Målet med enkäten och hur den genomfördes Enkäten utredde åsikter om dagvården i fyra kommuner i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS
Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS Tre utvärderingar på kort tid A. Onko laskutaito laskussa? (2012) Inlärningsresultat i åk 9 våren
5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
PM Nationella prov (3) Redovisning av resultat
PM Nationella prov (3) 2018 Redovisning av resultat Sammanfattning Nynäshamns kommun rapporterade nationella prov för 299 elever i årskurs 3 läsåret 2017/2018. 290 elever gick i en kommunal skolenhet.
Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.
6. BEDÖMNING AV STUDIERNA 137 6.1 Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas
Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003
Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 23 SAMMANFATTNING AV CENTRALA UTVÄRDERINGSRESULTAT Våren 23 genomförde Utbildningsstyrelsen en riksomfattande
GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,
Specialundervisning 2013
Utbildning 2014 Specialundervisning 2013 Andelen elever som fick särskilt stöd minskade Stödet för inlärning för grundskolelever har sedan år 2011 indelats i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Om
Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b
TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
Resultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?
VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 I april 2003 utvärderade Utbildningsstyrelsen
Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
Slutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016
Didaktisk ämnesteori i gymnastik
Arvosana Didaktisk ämnesteori i gymnastik jan-erik romar http://www.vasa.abo.fi/users/jromar Jakob Söderman fd EU-justitieombudsman, VBL 25.6.2004 All form av motion är bra för ens välbefinnande. Dessutom
Internationella Engelska Skolan i Nacka
Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en
Elevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande
Elevbedömning Bedömning under studierna Slutbedömning Bedömning av valfria ämnen Bedömning av arbete Bedömning av uppförande Bedömning under studierna! leder och sporrar eleven i hans studier! baserar
Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg
Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av
Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian
Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2
Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
egrunder - en dynamisk läroplan
egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?
Ålandsprovet i matematik
Statistik 2013:1 Ålandsprovet i matematik En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten 2012 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel 1 Utredningsrapport Utbildning I serien Utbildning
En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008
Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-01 Uppdaterad med uppg. om övergång till gymn.skolan 2009-03-12 2008:00004 1 (7) En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008 Slutbetyg enligt det mål- och
Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013
Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,
Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005
UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens
Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten
Modersmål och litteratur i åk 9 2014 Sammandrag av utvärderingsresultaten Jan Hellgren / Chris Silverström 12.9.2018 Material Ca 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor i den pappersbaserade
A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Så man nu sen vet hur det går
Så man nu sen vet hur det går Bedömning av lärande och kunnande inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen SAMMANFATTNINGAR 7:2019 Bedömningen kunde kanske vara lite mångsidigare än bara
Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.
ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har
Swedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Nationella prov i årskurs 3
Utbildningsstatistik 1 (9) Nationella prov i årskurs 3 Nationella ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk genomförs under vårterminen i årskurs 3 sedan våren 2009 och är obligatoriska
RELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER
Ritva Jakku-Sihvonen KÖNSBUNDEN VARIATION I SKOLELEVERS INLÄRNINGS- RESULTAT OCH ATTITYDER Uppföljningsrapporter 2014:1 Utbildningsstyrelsen Uppföljningsrapporter 2014:1 ISBN 978-952-13-5824-1 (pdf) ISSN-L
En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans
Utbildningsstatistik 2013-11-28 1 (8) En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans årskurs 6 I denna promemoria redovisas terminsbetygen vårterminen 2013 för elever i årskurs 6. Betygssättningen
Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
På gång i Skolfinland 2014
På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken
Ämnesprov i årskurs 3
Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Betyg 2016/17. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar
Betyg 2016/17 Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete 2017-10-05 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 4 2. Resultat betyg vår
Särskilt begåvade elever
Särskilt begåvade elever En handlingsplan för att utveckla undervisningen i de svenskspråkiga skolorna i Borgå Tammerfors 31.8.2018 ÅH Behovet föddes Ur utvärderingen av de svenska skolornas verksamhet
Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Tyresö kommun Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola 32 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning
Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6
Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är
En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012
Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Stödets A B C Helsingfors Åbo Vasa
Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig 24.10 2018 Helsingfors 25.10.2018 Åbo 26.10.2018 Vasa Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Broskolan AB Org.nr. 556709-1391 Maria.nordberg@broskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Broskolan AB Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Beslut Dnr 44-2018:11707
Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 2017-11-30 1 (19) Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från de nationella
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 I anslutning till 2016 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN
Skolbeslut för Grundskola
Beslut Moheda- och Vegbyskolan Banérsgatan 15 342 61 Moheda 2010-06-08 Dnr 43-2009:4033 Skolbeslut för Grundskola efter tillsyn av Moheda- och Vegbyskolan i Alvesta kommun Skolbeslut Tillsyn i Moheda-
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar
Nationella prov 2018 Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och 9 2018-12-03 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat Nationella prov 2018...3 2.1 Engelska...3 2.2
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I TEATERKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:8b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:8b
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014
Enheten för Utbildningsstatistik 20-12-09 1 (8) Dnr: 20:00054 Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 20 I den här promemorian beskrivs s statistik om resultaten från ämnesproven i årskurs
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen
RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering
RP 122/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa lagar om utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna
Global Youth Tobacco Survey 2012
Global Youth Tobacco Survey 12 Resultatet från enkäten i Finland 9.1.15 Esityksen nimi / Tekijä 1 GYTS Finland Urvalet baserar sig på Statistikcentralens läroanstaltsregister Urvalsförfarandet genomfördes
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM
FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM 10.3.2017 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det digitala provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena i digital
Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)
Relationen mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och 9, 2018 1 (22) Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Betyg... 3 Nationella prov... 3 Underlag för resultatredovisningen... 4 Datamaterial...