INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG
|
|
- Karolina Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013 SAMMANDRAG
2 Innehåll Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen Eleverna som deltog i utvärderingen... 3 Bakgrundsinformation om undervisningen i hälsokunskap Resultat... 8 Regioner och kommuntyper Sökande till gymnasiet och yrkesutbildningen Vitsordet i hälsokunskap Elever i behov av stöd Föräldrarnas utbildningsbakgrund Fördelningen av årsveckotimmarna i hälsokunskap Lärarens betydelse Elevernas attityder till hälsokunskap Utvecklingsförslag Detta sammandrag baserar sig på publikationen: Anna-Mari Summanen TERVEYSTIEDON OPPIMISTULOKSET PERUSOPETUKSEN PÄÄTTÖVAIHEESSA 2013
3 Inlärningsresultaten i hälsokunskap i slutet av den grundläggande utbildningen 2013 Utbildningsstyrelsen utvärderade våren 2013 inlärningsresultaten i hälsokunskap bland elever i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen i enlighet med undervisnings- och kulturministeriets plan för utvärdering av utbildningen. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur väl målen för hälsokunskap i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen hade uppnåtts och vilken den nationella kunskapsnivån i läroämnet är. Utvärderingen genomfördes sampelbaserat i årskurs 9 i april Skolorna valdes ut till samplet så att de representerade landets olika delar och olika verksamhetsmiljöer: stadsliknande kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Dessutom ingick det i samplet både finsk- och svenskspråkiga skolor som ger grundläggande utbildning. Utvärderingen genomfördes i 105 skolor, av vilka 90 var finskspråkiga och 15 svenskspråkiga. Eleverna som deltog i utvärderingen Cirka 83 procent av eleverna hade finska som modersmål, cirka 13 procent svenska och 4 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. Omkring 11 procent av eleverna fick intensifierat eller särskilt stöd, alternativt fanns det ett tidigare beslut om intagning till specialundervisning eller så studerade de enligt en individualiserad lärokurs i modersmål eller hälsokunskap. Av deltagarna uppgav ungefär 52 procent att de efter den grundläggande utbildningen söker till gymnasiet och 46 procent till yrkesutbildning. Medelvärdet av vitsorden i hälsokunskap var 8,1 (flickorna 8,4 och pojkarna 7,7). Utvärderingen omfattade elever: pojkar och flickor elever från finskspråkiga och 514 från svenskspråkiga skolor INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
4 Bakgrundsinformation om undervisningen i hälsokunskap Utvärderingsinformationen samlades in genom uppgifter och enkäter riktade till elever och genom enkäter riktade till lärare och rektorer. Genom lärarenkäten kartlades vilka uppfattningar och åsikter de som undervisar i hälsokunskap har om bl.a. anordnandet av undervisningen, läroplanen, undervisningen i hälsokunskap, läromedlen, bedömningen och inlärningsresultaten. Rektorsenkäten fokuserade på skolans rutiner, undervisningsarrangemangen och förutsättningarna för inlärning. Lärarenkäten besvarades av 193 lärare (kvinnor 75,6 % och män 24,4 %) Majoriteten av dem som besvarade lärarenkäten hade magisterexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper (26,9 %), filosofie magisterexamen (23,3 %) eller pedagogie magisterexamen (16,6 %). Lärarnas medelålder var 42 år. Nästan alla lärare undervisade under läsåret i minst ett annat läroämne (t.ex. gymnastik, biologi eller huslig ekonomi) utöver hälsokunskap. Av de lärare som deltog i utvärderingen hade en dryg tredjedel (37,8 %) behörighet som ämneslärare i hälsokunskap. Cirka hälften (53,9 %) av lärarna ansåg att antalet årsveckotimmar (3 åvt) i hälsokunskap enligt timfördelningen inom den grundläggande utbildningen är lämpligt, en dryg tredjedel (35,2 %) att antalet är för lågt och en liten andel (6,7 %) att det är för högt. De lärare som ansåg att antalet timmar var för lågt upplevde bland annat att undervisningstiden är för kort med tanke på målen i läroplanen, att behandlingen av frågor blir ytlig samt att användningen av aktivitetsinriktade arbetssätt och mångsidiga arbetsmetoder blir knapp. Årsveckotimmarna i hälsokunskap fördelade sig i genomsnitt på följande sätt mellan årskurserna i sampelskolorna: 0,95 åvt i årskurs 7, 1,18 åvt i årskurs 8 och 0,87 åvt i årskurs 9. I cirka hälften (52,4 %) av skolorna fördelade sig antalet årsveckotimmar i hälsokunskap jämnt ( ) på årskurserna 7 9. Drygt tio procent av skolorna hade ingen undervisning i hälsokunskap efter årskurs 8. Majoriteten av lärarna ansåg att kravnivån i hälsokunskap i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 är lämplig och att målen är tillräckligt tydliga. 4 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
5 De undervisningsmetoder som lärarna använde mest var diskussionsundervisning, läraren frågar, läraren presenterar eller föreläser samt par- eller grupparbete (Figur 1). Av de alternativa läromedel som nämndes i enkäten användes främst material på internet, eget material som inte är digitalt och lärarmaterial som hör till läroboken (Figur 2). På de vitsord som lärarna gav eleverna inverkade särskilt elevernas timaktivitet och resultaten i skriftliga prov. Enligt lärarnas uppfattning påverkas elevernas inlärningsresultat i hälsokunskap negativt av externa faktorer, såsom av att eleverna är mer intresserade av annat än skolarbetet, heterogena elevgrupper, elevernas brist på motivation och elevernas ovilja att göra hemuppgifterna (Figur 3). FIGUR 1. Undervisningsmetoder som lärarna i hälsokunskap använder (n = ) Diskussionsundervisning Läraren frågar Läraren presenterar eller föreläser Par- eller grupparbete Eleverna arbetar självständigt under lektionen Hemuppgifter Praktiska övningar Lärande på internet eller i nätbaserad lärmiljö Tester eller prov Ser på DVD eller video Projektarbete Eleverna håller presentationer eller föredrag Observation Elevernas självvärderingar Läsning av böcker eller tidningar Arbetssätt som grundar sig på problemlösning Läsning ur läroboken Portfölj Undervisningen planeras tillsammans med eleverna Rollekar eller drama Debatter Besök av experter Temadag Utflykt eller studiebesök % Inte alls/ganska lite Måttligt Ganska mycket/väldigt mycket INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
6 FIGUR 2. Läromedel som lärarna i hälsokunskap använder (n = ) Material på internet 3 67 Annat material som jag själv skapat Lärarmaterial som hör till läroboken Åskådningsmaterial Material som jag själv skapat Andra läroböcker i hälsokunskap Förlagens digitala läromedel Tidningar och tidskrifter Bandinspelningar, filmer Tilläggsmaterial till läroboken Arbetsbok i läroämnet Material som eleverna själva skapat Faktaböcker och uppslagsverk % Inte alls/mycket sällan Ibland Ofta/nästan alltid 6 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
7 FIGUR 3. Lärarnas (n = ) åsikter om vilka omständigheter som gör det svårare att uppnå goda inlärningsresultat i hälsokunskap Eleverna är mera intresserade av andra saker än skolarbetet Heterogena elevgrupper Brist på motivation hos eleverna Elevernas ovilja att göra hemuppgifter För stora undervisningsgrupper Kvaliteten på läromedlen Alltför omfattande innehåll i läroplanen För få undervisningstimmar Brist på arbetsro i klassen Elevernas svaga kunskapsnivå Otillräckliga datatekniska resurser i skolan Icke ändamålsenligt klassrum Bristande grundutbildning hos lärarna som undervisar i hälsokunskap Otillräckliga specialundervisningsresurser Läroämnets status i arbetsgemenskapen Otillräcklig mängd läromedel Lärarens bristfälliga IT-kompetens Period- och kurssystem Brister i lärarnas fortbildning Brister i den egna kompetensen För lite samarbete mellan de lärare som undervisar i hälsokunskap Ledarskap och chefskap Samarbete mellan skola och hem Alltför begränsat innehåll i läroplanen % Inte alls/ganska lite Måttligt Ganska mycket/väldigt mycket Enligt rektorsenkäten finns det i genomsnitt 17 elever i undervisningsgrupperna i hälsokunskap i årskurs 9. Cirka en tredjedel av de skolor i vilka rektorerna svarade på enkäten hade under de senaste tre åren deltagit i ett hälsofrämjande program eller projekt. Rektorerna ansåg som regel att hälsokunskap är ett viktigt läroämne (medelvärde 4,4, maximum 5). Av sampelskolornas rektorer svarade 59 procent på enkäten INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
8 Resultat Lösningsandelen i hela utvärderingen var 59 % flickor 64 % pojkar 54 % De elever som deltog i utvärderingen fick i genomsnitt 59 procent av det maximala poängtalet i utvärderingen i hälsokunskap, vilket motsvarar nöjaktiga kunskaper. Flickornas genomsnittliga lösningsandel var 64 procent och pojkarnas 54 procent (p < 0,001). Flickorna nådde goda resultat i utvärderingsuppgifterna och pojkarna nöjaktiga. Tabell 1 visar elevernas lösningsandelar både i hela provet och i de delområden som anges i läroplanen. TABELL 1. Den allmänna kunskapsnivån i utvärderingen av inlärningsresultaten i hälsokunskap: hela provet och delområdena i hälsokunskap Delområdena i hälsokunskap Medelvärde alla (%) Standardavvikelse alla Medelvärde pojkar Standardavvikelse pojkar Medelvärde ickor Standardavvikelse ickor p-värde ( ickor vs. pojkar) Hela provet 58,9 14,8 54,2 14,6 64,1 13,3 < 0,001 Uppväxt och utveckling 58,2 18,0 53,1 18,0 63,7 16,4 < 0,001 Hälsa och val i det dagliga livet 61,5 12,3 58,3 12,0 65,0 11,6 < 0,001 Resurser och överlevnadsförmåga 64,9 20,4 59,6 20,4 70,6 18,7 < 0,001 Hälsa, samhälle och kultur 53,4 18,5 47,9 18,1 59,3 17,0 < 0,001 Vid en jämförelse av de innehållsområden i hälsokunskap som ingår i läroplansgrunderna från år 2004 framkommer att eleverna klarade uppgifterna i delområdet Resurser och överlevnadsförmåga bäst och uppgifterna i delområdet Hälsa, samhälle och kultur sämst. Kunskaperna var svaga i de uppgifter som gällde näring. Eleverna hade även svårigheter med de uppgifter som gällde folksjukdomarna och den offentliga hälso- och sjukvården. Däremot hade eleverna berömliga kunskaper om rusmedel. Alla uppgifter som rörde användning av rusmedel var förvisso flervalsuppgifter. Eleverna klarade de olika flervalsuppgifterna mycket bättre än de 8 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
9 uppgifter som krävde öppna svar. Deras svar i produktionsuppgifterna var mestadels korta och ytliga. Många elever hade svårigheter med att motivera sina egna svar. De uppgifter som gällde hur man ska behandla vardagliga åkommor och sjukdomar klarade eleverna bra. Frågan om Världshälsoorganisationen visade sig vara svår. Enligt utvärderingen finns det utvecklingsbehov även vad gäller färdigheterna i konstruktiv kommunikation. I den uppgift som rörde förmåga till mediekritik fann eleverna lätt den mest tillförlitliga informationskällan bland alternativen, men de hade svårt att uppge varför den var mest tillförlitlig. Elevernas kunskaper i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap granskades också med utgångspunkt i kunskapsnivåer. Majoriteten av eleverna uppnådde en nöjaktig eller god nivå i utvärderingsuppgifterna. En tiondel nådde en utmärkt nivå. En dryg femtedel av eleverna låg antingen på en hjälplig eller svag kunskapsnivå. Figur 4 visar kunskapsnivåerna i hela provet och i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
10 FIGUR 4. Elevernas allmänna kunskapsnivå i hela utvärderingen och i dess delområden Lösningsandelen var 59 % i finskspråkiga skolor 57 % i svenskspråkiga skolor Andel av eleverna (%) Hela provet Uppväxt och utveckling Eleverna i de finskspråkiga skolorna nådde något bättre resultat än eleverna i de svenskspråkiga skolorna. I de finskspråkiga skolorna var den genomsnittliga lösningsandelen 59 procent, i de svenskspråkiga skolorna 57 procent. För eleverna med ett annat modersmål än finska eller svenska var den genomsnittliga lösningsandelen 44 procent. Regioner och kommuntyper Hälsa och val i det dagliga livet Resurser och överlevnadsförmåga Hälsa, samhälle och kultur < 33 % % - < 48 % % - < 63 % % - < 78 % % > Eleverna i Östra Finland hade de bästa kunskaperna med en genomsnittlig lösningsandel på 61 procent. De svagaste kunskaperna hade eleverna i Norra Finlands skolor, där den genomsnittliga lösningsandelen var endast 56 procent. Eleverna i landsbygdskommunernas skolor hade bättre kunskaper än eleverna i tätortskommunernas och de urbana kommunernas skolor (Tabell 2). 10 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
11 TABELL 2. Lösningsandelar (%) i utvärderingen av hälsokunskap sorterade efter region och kommuntyp Elevantal Lösningsandel (%) Standardavvikelse Avvikelse från medelvärdet i hela utvärderingen Hela utvärderingen ,9 14,8 pojkar ,2 14,6-4,7 ickor ,1 13,3 5,2 REGION Södra Finland ,9 14,7 0,0 pojkar ,7 14,7-4,2 ickor ,3 13,4 4,4 Sydvästra Finland ,7 14,7 0,8 pojkar ,7 13,9-4,2 ickor ,9 13,7 6,0 Östra Finland ,1 13,8 2,2 pojkar ,7 13,2-1,2 ickor ,1 13,5 6,2 Västra och Inre Finland ,9 15,2 0,0 pojkar ,5 14,5-5,4 ickor ,2 13,4 6,3 Norra Finland ,4 14,8-2,5 pojkar ,9 14,9-8,0 ickor ,8 11,7 3,9 Lappland ,0 15,3-0,9 pojkar 67 51,0 15,4-7,9 ickor 81 63,8 12,5 4,9 KOMMUNGRUPP Urban kommun ,4 15,3-0,5 pojkar ,2 14,8-5,7 ickor ,9 13,8 5,0 Tätortskommun ,6 14,4-1,3 pojkar ,8 14,6-6,1 ickor 3 62,4 12,6 3,5 Landsbygdskommun ,7 13,9 1,8 pojkar ,8 13,8-2,1 ickor ,5 12,5 6,6 11
12 Elevernas genomsnittliga lösningsandelar varierade från skola till skola (40 72 %). I de flesta skolorna var den genomsnittliga lösningsandelen procent (Figur 5), vilket motsvarar en nöjaktig kunskapsnivå. Ungefär en femtedel av skolorna hade en god genomsnittlig kunskapsnivå (63 % upp till 78 %). I en liten andel skolor (3,8 %) var den genomsnittliga kunskapsnivån hjälplig. FIGUR 5. Genomsnittlig lösningsandel (%) i uppgifterna i sampelskolorna Genomsnittlig lösningsandel (%) Antal skolor 12 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
13 Sökande till gymnasiet och yrkesutbildningen Bland de elever som sökte till gymnasiet i den gemensamma ansökan var lösningsandelen 65 procent och bland dem som sökte till yrkesutbildningen 52 procent (Figur 6). De elever som sökte till gymnasiet hade klart bättre vitsord i hälsokunskap än de som sökte till yrkesutbildningen. De som sökte till gymnasiet hade vanligen goda (8) och berömliga (9) vitsord, medan de som sökte till yrkesutbildningen som regel hade nöjaktiga (7) och goda (8) vitsord i hälsokunskap. FIGUR 6. Lösningsandelarna för eleverna som i den gemensamma ansökan sökte till gymnasiet respektive till yrkesutbildningen, både i hela provet och i de centrala innehållsområdena i hälsokunskap Lösningsandelen i hela utvärderingen var 59 % elever som sökte till gymnasiet nådde 65 % av poängen elever som sökte till yrkesutbildningen nådde 52 % av poängen 80 Lösningsandel (%) Hela provet Uppväxt och utveckling Hälsa och val i det dagliga livet Resurser och överlevnadsförmåga Hälsa, samhälle och kultur Gymnasiet Yrkesutbildningen INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
14 Vitsordet i hälsokunskap Elever med höga vitsord hade de bästa kunskaperna i hälsokunskap, medan elever med lägre vitsord hade de svagaste kunskaperna. Figur 7 visar de kunskaper som eleverna med vitsordet åtta (8) hade i utvärderingen av hälsokunskap. Lösningsandelarna i utvärderingen har delats upp i tio jämnstora grupper på x-axeln. På y-axeln visas den procentuella andelen elever som fått vitsordet åtta i hälsokunskap. De flesta av de elever som hade fått vitsordet åtta fick i genomsnitt procent av det totala poängtalet i utvärderingen. Det fanns dock variation i kunskapsnivån för de elever som hade fått detta vitsord: en del av dem hade en kunskapsnivå under 40 procent och en del kom upp till lösningsandelar på mer än 85 procent, till och med 90 procent. FIGUR 7. Utvärderingsresultaten i hälsokunskap för de elever som fått vitsordet åtta (8) 35 Andel av eleverna (%) Lösningsandelar i %, grupper Elever i behov av stöd I utvärderingen var den genomsnittliga lösningsandelen 43 procent för de elever för vilka det fanns ett beslut om särskilt eller intensifierat stöd eller ett motsvarande tidigare beslut om intagning till specialundervisning eller som hade en individualiserad lärokurs i modersmål eller hälsokunskap. De elever som inte omfattades av dessa stödformer hade en genomsnittlig lösningsandel på 61 procent. 14 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
15 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarnas utbildningsbakgrund hade samband med elevernas ämneskunskaper. De barn som hade de bäst utbildade föräldrarna hade de bästa kunskaperna. Om elevernas båda föräldrar hade avlagt studentexamen, fick eleverna i genomsnitt 64 procent av det maximala poängtalet i utvärderingen. Om den ena föräldern var student var den genomsnittliga lösningsandelen 61 procent och om ingen av föräldrarna var student var den genomsnittliga lösningsandelen 57 procent. Fördelningen av årsveckotimmarna i hälsokunskap De elever som hade fått undervisning i hälsokunskap i årskurs 7, 8 och 9 nådde bättre resultat (lösningsandel 59,4 %) än de som inte hade fått någon undervisning i ämnet i årskurs 9 (lösningsandel 56,1 %). Dessutom hade skoltrivsel ett positivt samband med kunskaperna i hälsokunskap. Lärarnas betydelse Det framkom ingen statistiskt signifikant skillnad i elevernas inlärningsresultat då elever till formellt behöriga lärare och andra lärare som undervisade i hälsokunskap jämfördes. Variansen i inlärningsresultat mellan skolorna var dock något högre för de skolor där läraren eller lärarna i hälsokunskap inte var behöriga. Aktivitetsinriktade metoder hade ett positivt samband med elevernas kunskaper. Användning av par- eller grupparbeten i hög utsträckning gav i sin tur genomsnittligt svagare resultat. Det fanns ett visst samband mellan lärarnas deltagande i fortbildning i hälsokunskap och elevernas kunskaper. Om en lärare hade deltagit i fortbildning i hälsokunskap i minst fyra dagar under de tre år som föregick utvärderingen hade detta ett riktgivande positivt samband med elevernas kunskaper i ämnet. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
16 Elevernas attityder till hälsokunskap Flickorna ansåg att hälsokunskap är nyttigare, de tyckte mer om ämnet och upplevde sig i högre grad behärska ämnet än pojkarna. Men också pojkarnas inställning till hälsokunskap och uppfattning om ämnet var positiv (Figur 8). Dessutom upplevde eleverna att atmosfären var positiv under lektionerna i hälsokunskap. Eleverna gav positiv feedback på undervisningen i hälsokunskap. FIGUR 8. Flickors och pojkars attityder till hälsokunskap Att behärska ämnet 3,5 3,6 3,7 Att ha nytta av ämnet 3,6 3,9 4,2 Att tycka om ämnet 3,1 3,4 3,6 Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Är osäker eller har ingen klar uppfattning Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt Alla Flickor Pojkar 16 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
17 Utvecklingsförslag Utvärderingen av inlärningsresultaten i hälsokunskap och resultaten av den gav anledning till reflektioner kring kunskaperna och undervisningen i hälsokunskap. Den tekniska utvecklingen förändrar vår vardag, hälsoforskningen och medierna ger ständigt ny information och nya rekommendationer på hälsokunskapsområdet. Dessutom utvecklas läromedlen och kunskapen om lärande. Kunnandet och undervisningen i hälsokunskap bör vara aktuell. På grundval av utvärderingen finns det skäl att beakta i synnerhet följande: 1. Det är nödvändigt att reflektera över och hitta sätt att minska skillnaderna i inlärningsresultat mellan flickor och pojkar, mellan språkgrupper, mellan elever med invandrarbakgrund och andra elever samt mellan skolor i olika regioner och i olika typer av kommuner. 2. I undervisningen i hälsokunskap bör man sträva efter mångsidig förståelse och kritisk granskning, utöver konstaterande av fakta. Eleverna behöver få öva upp sin förmåga att skriftligt uttrycka sig, att exakt definiera begrepp och att motivera sina uppfattningar. Den kunskap som behandlas på lektionerna bör öppnas för olika tolkningar och kritisk behandling. 3. I synnerhet när det gäller innehållsområdet Hälsa, samhälle och kultur finns det behov av bättre kunskaper. Även kunskaperna om näring och färdigheterna i konstruktiv kommunikation bör bli bättre. I undervisningen i hälsokunskap och i lärarutbildningen bör man ta hänsyn till de olika innehållsområdena i hälsokunskap och använda varierande och motiverande arbetsmetoder. 4. I följande läroplan bör ömsesidigt samarbete mellan hälsokunskap och närliggande läroämnen betonas. 5. Med tanke på elevernas utveckling är det positivt att undervisning i hälsokunskap ges i ungdomarnas alla utvecklingsstadier. Detta är viktigt också för att deras kunskaper om hälsa ska öka. På grund av att hälsokunskap innehåller ämnesområden som rör de ungas uppväxt och utveckling bör undervisning i hälsokunskap ges i årskurserna 7, 8 och 9. Undervisningen i hälsokunskap på andra stadiet bör effektiveras. INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
18 6. Bedömningen av eleverna bör förenhetligas. Kriterierna vid slutbedömningen bör vara tydliga och entydiga. I lärarutbildningen är det viktigt att elevbedömningen behandlas ingående. Lärarna bör erbjudas fortbildning i elevbedömning. 7. Arbetsmetoderna i undervisningen i hälsokunskap bör bli mångsidigare. Undervisning som ger hälsofrämjande färdigheter bör beaktas även i nästa läroplan. Användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen bör effektiveras. Undervisningen bör träna upp elevernas kritiska medieläskunnighet, elevernas förmåga till observation av närmiljön och grupper i sin närhet samt elevernas agerande som aktiva samhällsmedlemmar. 8. I nästa läroplan bör innehållsområdena i hälsokunskap prioriteras och eventuellt delas upp med hjälp av en kärnstoffsanalys. I undervisningen bör det finnas tid för en djupare och mångsidigare behandling av lärostoffet samt för aktivitetsbaserade arbetsmetoder. 9. De som undervisar i hälsokunskap bör ha behörighet som ämneslärare i hälsokunskap. Lärarutbildningen bör ges tillräckliga undervisningsresurser för utbildningen av ämneslärare i hälsokunskap. 10. Utbudet av läromedel på svenska bör uppdateras och utökas. 18 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2013
19 INLÄRNINGSRESULTATEN I HÄLSOKUNSKAP I SLUTET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
20 Utbildningsstyrelsen PB Helsingfors Informationsmaterial 2014:1 Bilder: Hanna Anttila, Hannu Piirainen och Microsoft Clipart Ombrytning: Sirpa Ropponen Översättning: Lena Björkqvist Tryck: Kopijyvä Oy
INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I HUSLIG EKONOMI I SLUTSKEDET AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 SAMMANFATTNING INNEHÅLL Inlärningsresultaten
Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).
SAMMANDRAG Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen våren 2011. Informationen samlades in med hjälp av ett sampel, som på ett heltäckande
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007
UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades
Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.
SVENSKT SAMMANDRAG AV RAPPORTEN LUONNONTIETEELLINEN OSAAMINEN PERUSOPETUKSEN 9. LUOKALLA 2011 (FÖRF. PIRKKO KÄRNÄ, RIIKKA HAKONEN OCH JORMA KUUSELA, UTBILDNINGSSTYRELSEN 2012) SAMMANDRAGET ÄR SKRIVET MED
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ
KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 TIIVISTELMÄ INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 13 BAKGRUND...
Sammandrag i vare sig historia eller samhällslära historia
Sammandrag Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i historia och samhällslära i slutet av den grundläggande utbildningen våren 11. Uppgifterna samlades in genom stratifierat urval i två
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
HISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material Ca 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
Jaakko Rusama RELIGION, LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP OCH UMGÄNGESFOSTRAN I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Utvärdering av inlärningsresultat 7/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Ett sammandrag av rapporten Jaakko Rusama,
Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten
Modersmål och litteratur i åk 9 2014 Sammandrag av utvärderingsresultaten Jan Hellgren / Chris Silverström 12.9.2018 Material Ca 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor i den pappersbaserade
Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?
VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 I april 2003 utvärderade Utbildningsstyrelsen
TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen
Finskan i fokus Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen 13.2.2019 Frågan om finska i enkäten till bildningsdirektörena Hur kan vi utveckla och stödja kompetensen i finska i
A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:2b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:2b
"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige
Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt
3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm
3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet
BIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 44-2016:5175 Kristna skolföreningen i Malmö Org.nr. 846002-6654 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress:
Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018
Publiceringsår 2018 Skolenkäten Resultat våren 2018 2 (15) Innehållsförteckning Inledning... 3 Var sjunde elev i årskurs nio känner sig inte trygg i skolan...4 Försämring avseende upplevd trygghet...4
Arbetsformer - (Multiple Items)s profil
Föredrag eller förevisning Par- eller 3 % grupparbeten 4 % Dokumentär, film eller teater förevisning 4 % Arbetsformer - (Multiple Items)s profil Diskussion eller debatt 2 % Flippat klassrum 1 % Framställande
Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003
Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 23 SAMMANFATTNING AV CENTRALA UTVÄRDERINGSRESULTAT Våren 23 genomförde Utbildningsstyrelsen en riksomfattande
+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg
Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av
Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar
Träff för utbildningsanordnare 09.11.2018 Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar Avdelningen för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Utbildningsstyrelsen Målsättning: är kundorienterad
Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
KEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Resultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:6b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MUSIK för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:6b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:6b ISBN
Beslut för grundskola
Landskrona kommun Rektorn vid Sandakerskolan 2 Beslut för grundskola efter tillsyn i Sandåkerskolan 2 i Landskrona kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan
Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Fysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Undervisnings- och kulturministeriets förordning
Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik. Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS
Rapport från Utbildningsstyrelsens utvärderingar i matematik Rektorsdagarna 2013 Kristian Smedlund, UBS Tre utvärderingar på kort tid A. Onko laskutaito laskussa? (2012) Inlärningsresultat i åk 9 våren
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Ålandsprovet i matematik
Statistik 2013:1 Ålandsprovet i matematik En mätning av matematikkunskaperna i årskurs 6 hösten 2012 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel 1 Utredningsrapport Utbildning I serien Utbildning
Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
Esbo stad. Utvärderingsrapport. Svenska bildningstjänster
Esbo stad Utvärderingsrapport 2016 Svenska bildningstjänster Innehåll Inledning... 2 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT... 3 Den grundläggande utbildningen 2016-2017... 3 Studentskrivningsresultat...
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD. för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter Föreskrifter och anvisningar 2017:3b
ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I SLÖJD för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:3b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:3b ISBN
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Dnr 44-2017:5715 Kunskapsskolan i Sverige Aktiebolag Org.nr. 556566-1815 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kunskapsskolan Linköping i Linköpings kommun Skolinspektionen Box
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Didaktisk ämnesteori i gymnastik
Arvosana Didaktisk ämnesteori i gymnastik jan-erik romar http://www.vasa.abo.fi/users/jromar Jakob Söderman fd EU-justitieombudsman, VBL 25.6.2004 All form av motion är bra för ens välbefinnande. Dessutom
Utbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
gymnasiediplomet i musik 2006-07
gymnasiediplomet i musik 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Gymnasiediplomets form 3 A Provportfölj med arbeten från gymnasietiden 3 B Provportfölj med ett projektarbete 3 Portföljens innehåll 4 1 Musikalisk biografi
Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla
Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.
Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk
ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Broskolan AB Org.nr. 556709-1391 Maria.nordberg@broskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Broskolan AB Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Beslut Dnr 44-2018:11707
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet
Hur ser gymnasie- och yrkesutbildningen ut ur lärarnas perspektiv? Resultat från OAJ:s enkät till lärare inom andra stadiet Målgrupp och genomförande Ett slumpvist urval på 2000 personer bland OAJ:s medlemmar
3. Hur många år har du sammanlagt undervisat i engelska på mellanstadiet?
Engelska Lärarenkät 1 åk 5 NU89 Det här formuläret innehåller frågor, som rör Din undervisning i engelska. Den första delen behandlar den lärarutbildning Du fått samt eventuell fortbildning och/eller behov
HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07
GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD 2006-07 Innehåll Allmänt 3 Anvisningar till läraren 3 Studier före diplomkursen 3 Anordnande av diplomkursen och kursens tidpunkt 4 Material och verktyg 4 Utförande av uppgifterna
Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med 2 https://beta.oph.fi/fi/blogi Obs! Nya webbsidor kommer i sommar! Tillsvidare https://beta.oph.fi 3 Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box
Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola
2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN Föreskrift 10/011/2016 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2016
Slutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete
1B/2017 Erfarenheter av hur lärares Erasmus+ -fortbildningsperioder påverkar finländska grundskolor och gymnasier Nya idéer och perspektiv för vardagligt skolarbete BAKGRUND Europeiska unionens program
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Beslut för grundskola och fritidshem
Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,
Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
GRUNDSKOLAN FÖRNYAS. Information till föräldrarna
GRUNDSKOLAN FÖRNYAS Information till föräldrarna Bästa förälder, Du håller en broschyr om den nya läroplanen i handen. Med den här broschyren vill vi öka informationen till föräldrarna om vad som händer
Internationella Engelska Skolan i Nacka
Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland
Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland Från år 2010 till år 2016 minskade antalet läroanstalter i Finland med 15 procentenheter inom den grundläggande utbildningen i hela landet. Minskningen