SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974
BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn, aprl 1974 John-Chrster Lndhé Inlednng Kärnkraften är som bekant omgärdad av en rad lagar och bestämmelser. V på strålskyddsnsttutet har tll uppgft att utfärda bestämmelser son begränsar strålnngsrsker samhället allmänhet och för kärnkraftverken utfärdar vd strålskyddsnormer som gäller bl.a» personalskydd, utsläppsgränser vd normaldrft och avfallshanterngen. Dessutom har v tll upj./jft att ge råd tll länsstyrelserna om beredskapsplanerng mot atomolyckor. I>et är nämlgen så att den särsklda lagen oro skyddsåtgärder vd atomolyckor kräver att länsstyrelsen det län där det fnns atomanläggnng skall upprätta en särskld beredskapsplan. De svenska kärnkraftverken är enlgt nu planerad utbyggnad lokalserade tll fyra län: Hallands, Malmönus, Kalmar och Uppsala län. I dessa län skall alltså länsstyrelsen utarbeta en specell beredskapsplan för atomolyckor, som anger hur länets befntlga resurser avsedda för katastrofer bäst skall utnyttjas vd reaktorhaverer. Om ett haver skulle nträffa är det länets landshövdng som enväldgt ansvarar för de åtgärder som måste vdtagas tll befolknngens skydd. Beredskapssekton och beredskapsnämnd JCL/BP 740425 200 ex Strålskyddsnettutet har fått ökade resurser för att ge råd vd beredskapsplanerngen. Dess kämfyskalska avdelnng har utökats med en beredskapssekton f.n. bestående av en heltdsanställd strålskyddsnspektör och en sekreterare på halvtd. Denna sekton fnanseras genom avgfter från kärnkraftens koncessonsnnehavare. Dessutom har en permanent rådgvande nämnd beredskapsnämnden mot atomolyckor knutts tll nsttutet. BNA kommer att bestå av 15 ledamöter och 15 suppleanter och dessa är experter från ett flertal fackorgan med anknytnng tll kärnkraftens problemställnngar. 'Förste strålskydds nspektör, beredskapssektonen, kärnfyskalska avdelnngen, Statens strålskyddsnsttut, Fack, 104 01 Stockholm 60
BNAts uppgft är att ge råd tll strålskyddsnsttutet, både vd beredskapsplanerngen och om en olycka skulle nträffa. Insttutets föreståndare är ordförande nämnden. Experts från statens kärnkraftnspekton (f.d. delegatonen för atomenergfrågor), försvarets forsknngsanstalt, statens vattenfallsverk, radobologska nsttutonen vd Karolnska nsttutet, cvlförsvarsstyrelsen, Sverges meteorologska och hydro logska nsttut, Karolnska sjukhuset, Kärnkraft ndustrn, AB Atomenerg, statens lvsmedelsverk, statens naturvårdsverk och socalstyrelsen kommer att ngå nämnden. Httlls har Kungl 3d: t utsett 13 av nämndens ledamöter och det är sannolkt att ytterlgare något eller några fackorgan får bdraga med experter tll BNA när nämnden sn helhet blvt utsedd. Beredskapsplanerng Beredskapsnämndens arbetsformer är sådana att mndre arbetsgrupper ur BNA kan väljas efter uppgftens natur. Ensklda experter kan också konsulteras vd behov. Insttutet har således möjlghet att utnyttja nämndens sakkunskap på bästa möjlga sätt. Ett av de problem nämnden redan hjälpt tll att lösa gällde en enhetlg norm för larmsgnal vd kärnkraftverken vd strålnngsfara. Problemet kan tyckas trvalt men det förelåg två oförenlga ntressen; å ena sdan var det önskvärt att na ett enkelt system vd larm, en sgnal för fara och en för faran över, eftersom många olka sgnaler för fara kunde skapa förvrrng? å andra sdan ansågs det nödvändgt med olka larmsgnaler för brand och s trål fara eftersom olka skyddsåtgärder krävs och olka personalgrupper berörs. Vd ett sammanträde med berörda parter enades man dock om att det var motverat med en specell strållarmsgnal som nte kunde sammanblandas med andra larmsgnaler. Man enades också både om sgnalens beskrvnng ocn dess användnngsområde. Bland de problem som nu är aktuella att lösa genom råd från beredskapsnämnden kan som exempel nämnas frågan om utdelnng av jodtabletter tll allmänheten, behandlng av kontamnerade patenter samt förutsättnngarna för evakuerng. Insttutets rådgvnng tll länastyrelserna har httlls vart av exklusv karaktär f man har försökt lösa problemen lokalt på en plats taget*
Det har dock hela tden vart nsttutets avskt att utarbeta generella råd och anvsnngar tll länsstyrelsernas hjälp. Detta arbete har nu högsta prortet på beredskapssöktonen. Ett första utkast kommer sedan att lämnas tll beredskapsnämnden för synpunkter. Dess råd och rekommendatoner får sedan byggas n de slutlga anvsnngarna. Akutgruppen Några av BNAts ledamöter ngår en akutgrupp med samma funkton som KRA (Exportkommssonen för rådgvnng vd atomolyckor): att snabbt samlas fö 1 * att kunna ge länsstyrelsen råd vd ett nträffat reaktorhaver. - KRA har numera ersatts av BNA. - I akutgruppen ngår även strålskyddsexperter från kärnfyskalska avdelnngen. Om ett reaktorhaver nträffar skall strålskyddsnsttutet kunna larmas från vlket som helst av två håll, dels från kraftverket, dels från länsstyrelsen. Akutgruppens medlemmar beger sg då skyndsamt tll en kontaktcentral vd strålskyddsnsttutet. Där fnns materel form av beredskaps planer, kartor, rtnngar, tabeller, referensltteratur etc. Kontakten med länsstyrelsen går va telex och ett antal särsklda telefonlnjer. Strålskyddsnsttutets normala telefonväxel tar hand om förfrågnngar från exempelvs press och rado, så att nte kontaktcentralen störs. Akutgruppens uppgft är att göra det möjlgt för strålskyddsnsttutet att hjälpa länsstyrelsen med analys av olyckans omfattnng och föreslå tänkbara skyddsåtgärder under de första tmmarna. Så snart det akuta skedet är passerat kommer experterna att bege sg tll länsstyrelsen för att ge råd om det fortsatta strålskyddsarbetet. Så smånngom kommer övrga experter nom BNA, utöver de som ngår akutgruppen att anltas av strålskyddsnsttutet för råd på lte längre skt, exempelvs för organserande av lvsmedels(mjölk)undersöknngar. Larm tll strålskyddsnsttutet När ett reaktorhaver nträffar råder ngen tvekan larmhänseende. Insttutet larmas enlgt nstrukton länsstyrelsens beredskapsplan. Däremot kan osäkerhet förekomma vd andra typer av olyckor där nsttutets sakkunskap kan vara värdefull* Transportolyckor mod radoaktva ämnen, brand radokemskt laboratorum eller strålkälla som försvunnt är tänkbara händelser där nsttutet kan ge råd. För att lättare få kontakt med lämplg person på
nsttutet om en sådan olycka skulle nträffa utom ordnare kontorstd planerar v att nstallera en telefonsvarnxe nsttutets växel. Hänvsnng kan då lämnas tll AB Atomenerg Studsvk som alltd har en jourhavande strålskyddsfysker tjänst. Denne vdarebefordrar då larmet enlgt en specell telefonlsta över nsttutets personal där även tjänstemännens specalstområden fnns angvna. Det fnns dag även teknska möjlgheter att komplettera telefonsvararen ned et system för automatsk personsöknng som aktveras så snart någon rnger tll nsttutets växel utom kontorstd. Med ett sådant system vore det möjlgt att söka nsttutets personal på?avstånd upp tll någon ml från strålskyddsnsttutet. Innan v nfört något nytt system för larm, fnns det tlls vdare en larmlata hos SOS-centralen, som redan tdgare använts för att larma KRA. SOS-centralen kommer även framtden att ha kvar telefonnumret tll strålskyddsnsttutet och tll AB Atomenerg för att kunna vdarebefordra de larm som även fortsättnngen kan tänkas komma va 90 000.