KAROLINSKA INSTITUTET CURRICULUM VITAE

Meritportfölj för lärare och forskare vid Karolinska Institutet KAROLINSKA INSTITUTET CURRICULUM VITAE Fullständigt namn: Lena Marie Therese Ljungquist Adress: Ekhagsvägen 6, 3 tr, 114 18 Stockholm Telefon: 0708-790 447 E-post: lenamarietherese@gmail.com Nuvarande anställning Administratör, Institutionen för Neurovetenskap, forskargrupp Grillner, maj 2015 fortf. Tidigare anställningar Forskningssamordnare, Karolinska Institutet, Sektionen för Försäkringsmedicin, jan 2010-april 2015 Koordinator Vetenskapliga Rådet för Ryggcentra, HSN-förvaltningen, Stockholms läns landsting, september 2004 - juni 2009 Doktorand Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, Neurotecinstitutionen, och Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för Klinisk neurovetenskap februari 1995 augusti 2002 Sjukgymnast HälsoInvest, april 1992 april 1997 Sjukgymnast Karolinska sjukhuset juni 1977 maj 1992 Utbildning Medicine doktorsexamen inom ämnesområdet sjukgymnastik/fysioterapi maj 2002 Magisterexamen i sjukgymnastik, dec 1994 Examen Sjukgymnastinstitutet i Stockholm, Karolinska Institutet, juni 1977 Avhandling 2002: Physical performance tests and spinal pain. Assessing impairments and activity limitations Ämne: Sjukgymnastik/fysioterapi Handledare: Prof. Karin Harms-Ringdahl, Sektionen för sjukgymnastik, Neurotecinstitutionen, och prof. Åke Nygren, Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap, båda Karolinska Institutet

Klinisk kompetens och formell utbildning Specialistkompetens i sjukgymnastik inom ortopedisk manuell terapi. Vetenskapliga rådet inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, mars 2010. Examen i ortopedisk manuell terapi (OMT) Steg 2, maj 2005 Examen Sjukgymnastinstitutet i Stockholm, Karolinska Institutet, juni 1977 Större förtroendeuppdrag Deltagande i arbetsgrupp inom regeringsuppdrag till Försäkringskassan att vidareutveckla metoder och instrument för arbetsförmågebedömning (Aktivitetsförmågeutredning, AFU), jan 2011- dec 2012. Referenspersoner - Sten Grillner, professor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-524 86900, mobil 070-343 99 00 - Kristina Alexanderson, professor, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, tel 08-524 83200, mobil 070-216 20 99 - Irene Jensen, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, tel 08-524 83212, mobil 070-577 76 59 Karin Harms-Ringdahl, professor, Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet, Stockholm, tel. 08-524 88815, mobil 070-513 47 58

KAROLINSKA INSTITUTET VETENSKAPLIG PORTFÖLJ 1 Vetenskaplig produktion Publikationer i referee-granskade internationella tidskrifter 1. Gustavsson C, Hinas E, Ljungquist T, Alexanderson K. Obstetricians/gynecologists problems in sickness certification consultations: two nation-wide surveys. Obstetr Gynecol Int 2016 Article ID 9421316, http://dx.doi.org/10.1155/2016/9421316 2. Ljungquist T, Hinas E, Nilsson GH, Gustavsson C, Arrelön B, Alexanderson K. Problems with sickness certification tasks: experiences from physicians in different clinical settings. A cross-sectional nation-wide study in Sweden. BMC Health Services Research 2015;15:321. 3. Ljungquist T, Alexanderson K, Kjeldgård L, Arrelöv B, Nilsson GH. Occupational health physicians have better work conditions for handling sickness certification compared to general practitioners - results from a nationwide survey in Sweden. Scand J Publ Health 2015;43:35-43 4. Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences. Eur J Ca Care 2014;23:89-97 5. Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Reasons for and factors associated with issuing sickness certificates for longer periods than necessary: results from a nationwide survey of physicians. BMC Public Health 2013, 13:478 6. Gustavsson C, Kjeldgård L, Bränström R, Lindholm C, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Problems experienced by gynecologists/obstetricians in sickness certification consultations. Acta Obstet Gynecol Scand 2013;92: 1007-1016. 7. Ljungquist T, Hinas E, Arrelöv B, Lindholm C, Wilteus AL, Nilsson GH, Alexanderson K. Sickness certification of patients--a work environment problem among physicians? Occ Med 2013;63:23-29. 8. Nilsson GH, Arrelöv B, Lindholm C, Ljungquist T, Kjeldgård L, Alexanderson K. Psychiatrists' work with sickness certification: frequency, experiences and severity of the certification tasks in a national survey in Sweden. BMC Health Services Research 2012;12:362 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23075202 9. Ljungquist T, Arrelöv B, Lindholm C, Löfgren Wilteus A, Nilsson GH, Alexanderson K. Physicians who experience sickness certification as a work environment problem: where do they work and what specific problems do they have? A nationwide survey in Sweden. http://www.bmjopen.bmj.com/content/2/2/e000704.abstract 10. Rasmussen-Barr E, Lundqvist L, Nilsson-Wikmar L, Ljungquist T. Aerobic fitness in patients at work despite recurrent low back pain: a cross-sectional study with healthy age- and gender-matched controls. Journal of Rehabilitation Medicine 2008;40(5):359-365. 11. Jensen IB, Bergström G, Ljungquist T, Bodin L. A 3-year follow-up of a multidisciplinary rehabilitation programme for back and neck pain. Pain 2005;115:273-283. 12. Ljungquist T, Nygren Å, Jensen I, Harms-Ringdahl K. Physical performance

tests for people with spinal pain sensitivity to change. Disability and Rehabilitation 2003;25:856-866 (ingår i avhandling). 13. Ljungquist T, Nygren Å, Jensen I, Harms-Ringdahl K. Physical performance tests for people with long-term spinal pain aspects of construct validity. Journal of Rehabilitation Medicine 2003;35:69-75 (ingår i avhandling). 14. Jensen IB, Bergström G, Ljungquist T, Bodin L, Nygren ÅL. A randomized controlled component analysis of a behavioral medicine rehabilitation program for chronic spinal pain: are the effects dependent on gender? Pain 2001;91:65-78. 15. Jensen I, Bodin L, Ljungqvist T, Bergström G, Nygren Å. Assessing the needs of patients in pain: A matter of opinion? Spine 2000;25(21):2816-2823 (ingår i avhandling). 16. Ljungquist T, Harms-Ringdahl K, Nygren Å, Jensen I. Intra- and inter-rater reliability of an 11-test package for assessing dysfunction due to back or neck pain. Physiotherapy Research International 1999;4(3):214-232 (ingår i avhandling). 17. Ljungquist T, Fransson B, Harms-Ringdahl K, Björnham Å, Nygren Å. A physiotherapy test package for assessing back or neck dysfunction discriminative ability for patients versus healthy control subjects. Physiotherapy Research International 1999;4(2):123-140 (ingår i avhandling). Abstracts accepterade för presentation vid vetenskapliga konferenser Ljungquist T, Hinas E, Alexanderson K. Sickness certification as a work environment problem results from a nation-wide survey in Sweden. 20:th EUMASS Congress, Stockholm 11-13 Sept 2014 Ljungquist T, Kjeldgård L, Arrelöv B, Nilsson GH, Alexanderson K. Occupational physicians have better prerequisites for handling sickness certification cases, compared to other physicians - results from a nation-wide survey in Sweden. 6th European Public Health Conference, Bryssel 13-16 november 2013. Ljungquist T, Hinas E, Lindholm C, Löfgren A, Alexanderson K. Sickness certification a work environment problem among physicians in Sweden. 3 rd European Public Health Conference, Amsterdam, The Netherlands, November 10-13, 2010 (European Journal of Public Health, 20:17-17, 2010). Lindholm C, Arrelöv B, Nilsson G, Ljungquist T, Alexanderson K. The association between manager s support and a policy regarding sickness certification on one side and physicians sickness certification practice on the other. 3rd European Public Health Conference 10-13 Nov 2010, Amsterdam, the Netherlands; 2010. (European Journal of Public Health, 20:198-198, 2010.) 1. Ljungquist T, Harms-Ringdahl K, Nygren Å. Which outcome measures should we use in rehabilitation for back and neck patients? 5th Nordic Research Symposium in Physiotherapy in Reykjavik, 22-24 juni 2000. 2. Ljungquist T. Rörelsetest Body Awareness Scale, BAS-Hälsa ett försök till validering. Sjukgymnastdagarna, Stockholm 21-23 april 1995 3. Boström C, Ljungquist T. Träning av reumatiker. Symposium Träning. Fortbildningsdagar Göteborg, LSR 1987 Publikationer i svenska tidskrifter 1. Grahn B, Kjellberg K, Ljungquist T, Stigmar K, Wåhlin C. Arbetsförmåga, del 1. Definitioner, modeller, perspektiv, prediktorer, riskfaktorer. Fysioterapi 2012;5:42-49. http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/evidensbas_sjukgym/documen ts/forskning_pagar/nya%20fysioterapi/fysioterapi_arbetsförmåga_särtry CK_2012.pdf

2. Grahn B, Kjellberg K, Ljungquist T, Stigmar K, Wåhlin C. Arbetsförmåga, del 2. Bedömningar och insatser. Fysioterapi 2012;6:36-42. http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/evidensbas_sjukgym/documen ts/forskning_pagar/nya%20fysioterapi/fysioterapi_arbetsförmåga_särtry CK_2012.pdf 3. Jensen IB, Bergström G, Bodin L, Ljungquist T, Nygren Å. Effekter av rehabilitering efter sju år. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige. Läkartidningen 2006;23:1829-1839. PMID: 1683859 4. Boström C, Ljungquist T: Aktiv dynamisk träning - något för reumatiker med axelsmärta? Sjukgymnasten 1984(14):25-29. 5. Tunedal T, Wikstrand M, Swedborg I. Varför och hur behandlar vi lymfödem i armen hos bröstcanceropererade patienter? Sjukgymnasten 1983 (1):10-14. Rapporter/motsvarande 1. Elrud, R, Ljungquist T, Alexanderson K. Litteraturöversikt svenska rapporter ( grå litteratur ). Bilaga 3. Förstudierapport Stöd för rätt sjukskrivning. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet 2015 http://ki.se/sites/default/files/projekt_fm_bilaga_3_srs_litteraturoversikt_sv enska_rapporter.pdf. 2. Ljungquist T. Utvärdering av utvidgad sjukgymnastisk undersökning inom arbetsförmågeutredning (AFU). Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2014. ISBN 978-91-7549-350-3. 3. Alexanderson K, Ernstsson O, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Kalmar län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-981256-5-8 4. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västerbottens län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-351-0. 5. Alexanderson K, Ernstsson O, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västernorrlands län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-9821256-6- 5. 6. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Gävleborgs län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-351-0. 7. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Dalarnas län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-348-0. 8. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Södermanlands län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-352-7. 9. Alexanderson, K, Arrelöv B, Bränström R, Gustavsson C, Hinas E, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson G. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004. Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91-981256-0-3.

10. Alexanderson, K, Arrelöv B, Gustavsson C, Hinas E, Kjeldgård L, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004. Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91- 981256-2-7. 11. Alexanderson, K, Arrelöv B, Hinas E, Ljungquist T, Nilsson G. Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelse med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91-981256-3-4 12. Jensen I, Bergström B. Ljungquist T, Määttänen H, Busch H, Nygren Å. Manual för arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering (MMR) vid ickespecifika rygg- och nackbesvär. 2012. Institutet för miljömedicin, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet. http://www.fhvforskning.se/fixeddynamic/blank.aspx?mmr#6 13. Hansson T, Ljungquist T. Effekten på hälsa och arbetsåtergång efter rehabilitering vid Ryggcentra. Rapport från Vetenskapliga Rådet för Ryggcentra. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting, jan 2008. 14. Ljungquist T. Utvärdering av KVÅ/testmodulen. Rapport Stockholms läns landsting / Landstingsstyrelsens förvaltning/vårdinformatik dec 2006. 15. Bergström G, Jensen I, Ljungquist T, Bodin L. Kostnadseffektiviteten vid rehabilitering av patienter med långvarig nack-/ryggvärk. En treårsuppföljning. Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, mars 2004. 16. Nathell L, Lisspers J, Ljungquist T. Problem och möjligheter för mindre företag åtgärder inom lantbrukssektorn. Slutrapport. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Svenska Lantarbetareförbundet och Karolinska Institutet, mars 2002 17. Jensen I, Bergström G, Ljungquist T. Projekt III. Rehabilitering av patienter med smärttillstånd från ryggkotpelaren. Sektionen för Personskadeprevention, Institutionen för Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2002. 18. Ljungquist T. Rörelsetest Body Awareness Scale BAS-Hälsa - ett försök till validering. Projektarbete 10 poäng inom magisterutbildningen, Karolinska Institutet, dec 1994 19. Ljungquist T. En klinisk utvärderingsmetod av medicinsk träningsterapi för kroniska smärtpatienter med single subject design. Projektarbete 10 poäng inom forskningsförberedande fördjupningskurs i sjukgymnastik, Karolinska Institutet Stockholm 1988 20. Boström C, Ljungquist T. Aktiv dynamisk träning något för reumatiker med axelsmärta. Rotationsträning med pulleyapparat enligt den medicinska träningsterapins principer. Forsknings- och utvecklingsarbete från Hälsooch sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting. Rapportserie 12/1984. ISSN nr 0282-3608. Totalt antal citeringar i vetenskaplig litteratur de senaste 10 åren: 287 (2017-01-30) Kort sammanfattning av fynden i de viktigaste publikationerna de senaste 10 åren och deras respektive antal citeringar

1. Ljungquist T, Hinas E, Nilsson GH, Gustavsson C, Arrelön B, Alexanderson K. Problems with sickness certification tasks: experiences from physicians in different clinical settings. A cross-sectional nation-wide study in Sweden. BMC Health Services Research 2015;15:321. Tvärsnittsstudie baserad på data från enkät skickad till 33 000 läkare i Sverige i oktober 2012. Stora skillnader fanns mellan olika kliniska verksamheter vad gällde uppfattningen om sjukskrivningsärenden såsom problematiska. Bland läkare inom primärvården återfanns den största proportionen, men även bland läkare som arbetade inom psykiatri, på smärtkliniker och ortopedi var andelen stor. Att bedöma en patients arbetsförmåga var det som störst andel (57,8%) angav som problematiskt (6 citeringar 2017-02-06). 2. Ljungquist T, Alexanderson K, Kjeldgård L, Arrelöv B, Nilsson GH. Occupational health physicians have better work conditions for handling sickness certification compared to general practitioners - results from a nationwide survey in Sweden. Scand J Publ Health 2015;43:35-43. Tvärsnittsstudie baserad på data från enkät skickad till samtliga yrkesverksamma läkare i Sverige i oktober 2008. Läkare som arbetade inom företagshälsovård (FHV) rapporterade i lägre utsträckning att de upplevde olika problem i hanteringen av sjukskrivningsärenden, jämfört med andra läkare, och framför allt jämfört med läkare som arbetade inom primärvården. Läkare inom FHV upplevde även mer stöd från den närmaste ledningen i sjukskrivningsärenden (2 citeringar 2017-02-06).. 3. Ljungquist T; Hinas E; Arrelöv B; Lindholm C; Wilteus AL. Nilsson GH; Alexanderson K. Sickness certification of patients--a work environment problem among physicians? Occ Med 2013;63:23-29. http://occmed.oxfordjournals.org/cgi/reprint/kqs080? ijkey=etik0dusarjiywf&keytype=ref (Tre citeringar). Hälften av de svenska läkare som svarade på en enkät sänd till samtliga läkare i Sverige 2008 upplevde hanteringen av sjukskrivningsärenden som ett arbetsmiljöproblem, och 11% upplevde detta i hög grad. Högst prevalens för att uppleva sjukskrivningsärenden i hög grad som ett arbetsmiljöproblem fanns hos allmänläkare (prevalence ratio, PR = 4.05 jämfört med intermedicinare), psykiatriker (PR = 2.67) och ortopeder (PR = 2.66), och minst för läkare inom öra-näsa-hals (14 citeringar 2017-02-06). Ljungquist T, Arrelöv B, Lindholm C, Löfgren Wilteus A, Nilsson GH, Alexanderson K. Physicians who experience sickness certification as a work environment problem: where do they work and what specific problems do they have? A nationwide survey in Sweden. BMJ Open 2012;2:e000704 doi:10.1136/bmjopen-2011-000704 (Tre citeringar). Bland läkare som upplevde sjukskrivningsärenden i hög grad som ett arbetsmiljöproblem upplevde en majoritet (58.0 68.3%, tre olika frågor) daglig tidsbrist vid hantering av sjukskrivningsärenden, och detta var speciellt vanligt hos ortopeder (69.3 77.3%). Bland allmänläkare skattade signifikant fler 14 olika kliniska situationer relaterade till sjukskrivning såsom mycket problematiska, jämfört med läkare på andra kliniker. En större andel av psykiatrikerna (55.0%) angav att de saknade en s.k. patientkoordinator minst en gång i veckan, jämfört med läkare på andra kliniker (35.6% (20 citeringar 2017-02-06). 4. ).

5. Rasmussen-Barr E, Lundqvist L, Nilsson-Wikmar L, Ljungquist T. Aerobic fitness in patients at work despite recurrent low back pain: a cross-sectional study with healthy age- and gender-matched controls. Journal of Rehabilitation Medicine 2008;40(5):359-365. PMID: 18461261 Kvinnor med ländryggssmärta hade lägre konditionsnivå jämfört med kontrollgruppen. För män fanns inte denna skillnad (20 citeringar 2017-02- 06). Bedömning av andras arbeten 2006-2016: Flera referee-uppdrag Disability and Rehabilitation 2012-2014: Ett flertal referee-uppdrag BMC (biomedcentral.com) 2010: Opponent vid manusseminarium över Challenges in translating scientific evidence into intervention decisions, doktorand Randi Aas, Sektionen för försäkringsmedicin 1. Framtida forskningsplaner Läkarenkäten - idéskiss 1. En beskrivande studie om vad som kännetecknar läkare som INTE anser arbetet med sjukskrivningar vara problematiskt avseende exempelvis kontakter med andra professioner och aktörer, stöd från ledningen och tillgång till gemensam policy rörande sjukskrivningsärenden. 2. Fallbeskrivningar från FHV med avseende på samarbets-, uppföljningsoch rehabiliteringsrutiner. Material: a) Journaldata, b) Intervjuer av specialister i FHV, c) Intervjuer av patienterna. Minst 3 typfall av vardera diagnosgrupperna muskuloskeletala besvär och lättare psykiska diagnoser med varierande sjukskrivningslängd analyseras. Muskuloskeletala besvär idéskiss 1. Vilka faktorer påverkar framtida sjukskrivning för rygg- eller nackbesvär hos personer som varit sjukskrivna i ung ålder? En grupp (ca 50 personer) som varit sjukskrivna på grund av en ryggeller nackdiagnos i åldern 18-25 år följs under en 10-årsperiod med avseende på eventuell sjukskrivning. Olika bakgrundsfaktorers betydelse för sjukskrivningsmönster analyseras (t ex socioekonomisk familjesituation, utbildningsbakgrund, anhörigas sjukdomsbild, medicinska bakgrund). 2. Kan sjukgymnastisk bedömning och behandling förebygga sjukskrivning för rygg- eller nackbesvär? En prospektiv studie där personer som träffat sjukgymnast för bedömning/behandling av besvär i nacke eller rygg följs under en femårsperiod och jämförs med en ålders- och könsmatchad grupp som sökt hjälp hos primärvården på grund av besvär i nacke eller rygg utan att sjukgymnast blivit inkopplad. Minst 50 personer per grupp planeras.

3. Medicinsk laserterapi (LLLT) för personer med ländryggssmärta finns någon additiv effekt på fysisk funktion och hälsorelaterad livskvalitet? Randomiserad kontrollerad multicenterstudie. En grupp får sedvanlig sjukgymnastik med specificerade ingående metoder, en grupp får enbart LLLT, och en grupp får båda typerna av behandlingar. Utfallsmått: EQ- 5D och Patientspecifik Funktionell Skala. Beroende på att personer med ländryggssmärta sällan är sjukskrivna kan inte återgång i arbete användas som effektmått. 4. Hälsorelaterade konsekvenser av att vara sjukskriven i specifika muskuloskeletala diagnoser: Ökar sjukskrivning i specifika muskuloskeletala diagnoser risken för sjuk- och aktivitetsersättning respektive förtida död? En prospektiv, rikstäckande kohortstudie. Kohorten består av samtliga personer i åldrarna 20-64 år som den 31/12 2005 var folkbokförda i Sverige, dvs. det år från vilket Försäkringskassan har rikstäckande data om diagnosspecifik sjukskrivning, och baseras på data på individnivå från rikstäckande, populationsbaserade register: Vedertagna statistiska metoder för analyser av epidemiologiska kohortstudier kommer att användas. Incidence rate ratios respektive hazard ratios och 95%-iga konfidensintervall beräknas med multivariabel Cox regression (PHREG i SAS) i modeller justerade för potentiella confounders samt i modeller stratifierade för kön, ålder och socioekonomisk status. 2. Samverkan med det omgivande samhället Jan 2011-dec 2012: Deltagande i arbetsgrupp inom regeringsuppdrag till Försäkringskassan att vidareutveckla metoder och instrument för arbetsförmågebedömning (Aktivitetsförmågeutredning, AFU). Utveckling av förslag till sjukgymnastiska metoder för fördjupad bedömning av medicinska förutsättningar för arbete (Utvidgad sjukgymnastisk utvärdering av fysisk funktion, USUFF). Nov 2012: Debattartikel Arrius G, Grahn B, Hertting A, Kjellberg K, Ljungquist T, Stigmar K, Wåhlin C. Rehabilitering. Med rätt stöd kan fler klara att arbeta. Dagens Medicin 2012; 45(nov):31.

KAROLINSKA INSTITUTET PEDAGOGISK PORTFÖLJ 1 Sammanfattning av pedagogiskt arbete 1.1 Pedagogiskt arbete med studenter a. Tid. 2003-2015: Handledare på grund- och magisternivå samt vidareutbildningsnivå 1979-2005: Föreläsningsuppdrag vid sjukgymnast- och läkarprogrammen KI 1995-2002: Moderators-/examinationsuppdrag vid sjukgymnastprogrammet, KI 1979-1986: Arbete som klinisk instruktionssjukgymnast under totalt 7 terminer vid Sjukgymnastprogrammets termin 5, Karolinska Institutet (KI). b. Pedagogiska uppdrag Klinisk handledare/lärare, moderator/examinator, föreläsare, handledare 2010-2014: Mentorskap: Palmlöf L. Neck pain Factors of Importance for the Risk and Prognosis. Doktorsexamen 5 sept 2014. Enheten för kardiovaskulär epidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. c. Undervisningens art och mångfald Klinisk handledare/lärare Under totalt 7 terminer 1979-1986 klinisk handledare/lärare vid Sjukgymnastprogrammets termin 5 med inriktning rörelse- och stödjeorganen; medicinskt ansvar och praktisk handledning vid studenternas patientbehandlingar samt dagliga undervisningspass med teori och praktiska övningar under fyra veckor per studentgrupp, ca fyra grupper per termin. Moderatorskap/examination Examinator vid magisterkurs i Arbete och hälsa, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, HT 2014. 2013-10-03: Moderator vid sessionen Kroppsmedvetande vid psykisk ohälsa, Sjukgymnastdagarna i Göteborg Vid ett flertal tillfällen under doktorandtiden varit moderator vid avgångselevers muntliga och skriftliga redovisning och opponering av projektarbeten på sjukgymnastprogrammet, KI. Godkännande för examination efter revidering av respektive projektarbete. Föreläsningar Människan i rörelse, Fristående kurs på avancerad nivå, 15 HP, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, HT 2016. Föreläsningsämne: Funktionsbedömning, 2 x 1,5 timmar. Magisterprogrammet i Arbete och Hälsa, Inriktning Ergonomi, Beteendevetenskap och Företagssköterska (Arbetslivsinriktad rehabilitering) Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, HT 2016

och 2014, VT 2013 samt HT 2012. Föreläsningsämnen: Tester av fysisk funktion och Arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering (MMR) vid icke-specifika rygg- och nackbesvär Föreläsning Arbets- och miljömedicinskt vårmöte i Malmö 2013-04-25, Har företagsläkare bättre förutsättningar att hantera sjukskrivningsärenden, och i så fall, varför? Halvdagsutbildning för sjukgymnaster i utvidgad sjukgymnastisk undersökning inom Aktivitetsförmågeutredning (AFU) 2013-05-16. Tillsammans med fyra disputerade kollegor ansvarig för utbildningsdag för legitimerade sjukgymnaster vid Sjukgymnastdagarna i Göteborg 2013-10-04, Hållbar arbetshälsa. Sjukgymnastens roll i att främja, stärka och bedöma arbetsförmåga. Vid flera enstaka tillfällen undervisning på läkarlinjen, KI, såväl med utlärning av undersökningsteknik som vid föreläsningar, även med patientdemonstrationer. Vid ett flertal tillfällen medverkan som föreläsare vid Fördjupningskurs i sjukgymnastik vid Enheten för sjukgymnastik, KI. Handledning: Handledarskap för examensarbete läkarprogrammet Uppsala universitet, 30 HP 1. Ludvig Knape. Läkares upplevelse av att använda elektronisk överföring av läkarintyg till Försäkringskassan är de relaterade till läkarens ålder? Självständigt arbete, läkarprogrammet Uppsala universitet. VT 2015 Handledarskap för examensarbete läkarlinjen Karolinska Institutet, 30 HP, 1. Katrin Persson. Karaktäristika hos läkare som upplever det vara mycket problematiskt att bedöma patienters arbetsförmåga. HT 2013: 2. Joanna Larsdotter Huldt. Läkares erfarenheter av konflikter och hot i sjukskrivningsärenden. HT 2014 Handledarskap vid vidareutbildningskurs i försäkringsmedicin för läkare med pågående eller avslutad specialistutbildning, 22.5 HP, HT 2011-HT 2012: 1. Agneta Lillqvist Bennstam. Uppfattningar om samarbete med Försäkringskassan bland företagsläkare och andra läkare. Uppsats 4.5 HP, Karolinska Institutet, Sektionen för Försäkringsmedicin 2011-2012. 2. Lars Karlsson. Distriktsläkares upplevelse av sjukskrivningsuppdraget en jämförelse av enkätsvar från vårdcentraler i Dalarna och Sörmland. Uppsats 4.5 HP, Karolinska Institutet, Sektionen för Försäkringsmedicin 2011-2012. Handledarskap på magisternivå (D-uppsats) 1. Ulrika Jörgensen. Använder företagssköterskan sig av arbetsmetoden FaR fysisk aktivitet på recept? En enkätstudie. Magisterprogrammet Arbete och hälsa,huvudämne arbete och hälsa, inriktning företagssköterska. 15 HP, VT 2015. 2. LuzStella Londono Bergsten. Har användandet av EQ-5D klinisk relevans på en sjukgymnastisk mottagning med OMT-inriktning? Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (projektarbete 15 HP), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2012

3. Lina Palmlöf. Patienters uppfattningar av multiprofessionell rehabilitering vid rygg- och nacksmärta en intervjustudie. Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Magisterprogram klinisk medicinsk vetenskap (projektarbete 15 HP) HT 2008. 4. Ann Hafström. Beskrivning av multimodala behandlingsinsatser på två ryggcentra i Stockholm. Magisterutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2007. 5. Marjan Akhavan-Sadeghi. Användande av KVÅ, en intervjustudie bland arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Karolinska Institutet, magisterprogram Medicinsk Informatik (projektarbete 10 p), VT 2006. 6. Ann Aronson. Klinisk implementering av formuläret Fas I, II, och III patientfrågeformulär. Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2006. 7. Lena Lundqvist. Samband mellan beräknad kondition, smärta, fysisk aktivitet och hälsa hos en grupp patienter med återkommande ländryggssmärta. Magisterutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2006. Handledarskap på grundutbildningsnivå (C-nivå) 1. Lindh A, Warner J: Comprehensive ICF Core Set vid ländryggssmärta innehållsvaliditet och tillämpbarhet ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2006. Delat handledarskap med med dr, universitetslektor Carina Boström. 2. Blomkvist J-O, Carlsson T. Sensitivitets- och specificitetstest för mätinstrumentet Balansobservation, Egenupplevelse och Självskattningstest. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2004. 3. Küller C, Lewis J. Reliabilitetstestning av Balance observation, Egenupplevelse och Självskattningstest. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2003. d. Examination och bedömning Examinator vid magisterkurs i Arbete och hälsa, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, HT 2014. Vid ett flertal tillfällen under doktorandtiden moderator vid avgångselevers muntliga och skriftliga redovisning och opponering av projektarbeten på sjukgymnastprogrammet, KI. Godkännande för examination efter revidering av respektive projektarbete. 1.2 Pedagogiskt arbete inom vård- och medicinområdet och för yrkesverksamma Handledning av personer med rygg/nackbesvär inom randomiserad kontrollerad studie vid Karolinska Institutet september 2010-

november 2011. Handledd träning under sex veckor enligt speciellt utformat träningsprogram, uppföljning efter åtta veckor. Undervisning för patientgrupper; Rygg- och nackskola, Smärtskola, Tillämpad Avslappning, Progressiv Avspänning, Kroppskännedomsträning (KROK) under åren 1978-1995. Undervisning av enskilda patienter; Träningsprogram av många olika slag, avslappningstekniker, råd och tips om hälsofrämjande åtgärder och livsstil, beteendeförändringar, ryggmedvetenhet, ledskydd, självbehandling, 1977-fortf. 2 Utveckling av pedagogiska kunskaper Grundläggande högskolepedagogik, 7,5 HP, HT 2014 Karolinska Institutet Pedagogik (1 p), Doktorandkurs vid Karolinska Institutet nov. 2001 6. Reflektion kring de egna pedagogiska insatserna Kursen i högskolepedagogik under HT 2014 gav mig mycket nya kunskaper och insikter. Jag hoppas få omsätta dessa i praktisk undervisning den närmaste tiden. Den första föreläsningen efter genomgången kurs är avklarad, och jag insåg då två saker; 1. Att jag trivs med och tycker det är mycket roligt att undervisa, och 2. Att jag behöver tid och praktisk övning för att internalisera och till fullo kunna använda mina nya kunskaper och färdigheter. I mitt arbete som sjukgymnast är en god pedagogisk förmåga en förutsättning för att kunna motivera patienter att ändra sitt beteende på olika sätt, vilket i sin tur i många fall är en förutsättning för långsiktig förbättring av patienternas funktionstillstånd.

KAROLINSKA INSTITUTET KLINISK PORTFÖLJ 1 Klinisk kompetens och formell utbildning Specialistkompetens i sjukgymnastik inom ortopedisk manuell terapi. Vetenskapliga rådet inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, mars 2010 Examen i ortopedisk manuell terapi (OMT) Steg 2, maj 2005 Examen Sjukgymnastinstitutet i Stockholm, Karolinska Institutet juni 1977 Klinisk verksamhet 2015-fortf. Sjukgymnastkonsult hos privat vårdgivare (Kognitiva Teamet Rehab) inom vårdval för långvarig smärta och utmattningssyndrom inom Stockholms läns landsting 2000-2016: Patientverksamhet på privat sjukgymnastmottagning med inriktning mot OMT (ortopedisk manuell terapi). Verksamheten omfattar för närvarande ungefär 50% av heltid. De personer som söker upp mottagningen har oftast problem i rörelseorganen, men även andra problemområden förekommer. 2010-2011. Handledning av personer med rygg/nackbesvär inom randomiserad kontrollerad studie vid Karolinska Institutet september 2010-november 2011. Handledd träning under sex veckor enligt för studien speciellt utformat träningsprogram, uppföljning efter åtta veckor. 1999: Vikariat sex månader på privat sjukgymnastmottagning i Stockholm med inriktning mot OMT, företrädesvis med personer med problem från rörelseorganen. 1992 1997: Sjukgymnast, HälsoInvest. Arbete i multiprofessionella team med rehabiliteringskurser för personer med långvariga smärttillstånd. Arbetsuppgifterna var, förutom bedömning av funktionstillstånd, framför allt inriktade på olika typer av gruppbehandlingar. Även ansvar för att utveckla bedömnings-, behandlings- och utvärderingsinsatser inom sjukgymnastiken vid enheten. Juni 1977 1992: Sjukgymnast, Karolinska sjukhuset. Under denna tid arbete såväl inom sluten vård på olika avdelningar, såsom Radiumhemmet, Öronkliniken, Endokrinologen, som inom öppen vård, där framför allt personer med problem från rörelseorganen sökte hjälp. Även parallellt arbete som klinisk instruktionssjukgymnast för studenter på sjukgymnastprogrammet, termin 5. Under en 3-månadersperiod tjänstledig för ett vikariat på Svenska Re, Gran Canaria, innebärande såväl gruppträning som individuella behandlingar av personer med problem från rörelseorgan, cirkulation, luftvägar eller neurologiska symptom.

Chefsbefattning 1984-1987 Vikariat som chefsgymnast, Karolinska sjukhuset, under semesterperioderna 1984-1988 Vikariat som 1:e sjukgymnast, polikliniken, Karolinska sjukhuset, enstaka veckor Dokumentation av klinisk kompetens (bredd och kvalitet) Fortbildningskurser inom sjukgymnastik/rehabilitering Rehabilitering Användande av TIPPA, Test Instrument for Profile of Physical Ability. Stockholms läns landsting, HSN-förvaltningen, 8 timmar, juni 2010 Bedömning av funktion och arbetsförmåga ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv, 7.5 p, Sektionen för sjukgymnastik, Umeå universitet HT 2009 Get on the ball musculoskeletal part 1-2, Joanne Elphinston, Täby Rehab 24-25 september samt 19-20 november 2007 Funktionell fotortos-terapi i klinisk miljö. Orthotics Europé 12 februari 2004 Redefining whiplash and its management, Folksam forskning/karolinska Institutet/Institutet för Framtidsstudier3-4 maj 1995 Akupunktur för rehabiliteringsläkare del I, Karolinska Institutet 15-19 okt 1990, del II, 18-20 mars 1991 EMG-biofeedback, Ergonomic Instrument Trading 14-15 sept 1989, Grundkurs i PNF, Proprioceptiv Neuromuskulär Facilitering, Nordvästra sjukvårdsområdet, Stockholms läns landsting, 3-7 december 1984 Rehabilitering vid smärttillstånd i rörelseorganen, 20 poäng, Karolinska Institutet HT 1982-VT 1983 Metoder att mäta smärta, forskarutbildningskurs, Karolinska Institutet, 23-24 april 1981 Biomekanik, 20 timmar, dec 1980-april 1981, internutbildning Karolinska sjukhuset Medicinsk träningsterapi del II, LIC-REHAB 9-10 sept 1981 Medicinsk träningsterapi del I, LIC-REHAB 18-19 maj 1979 + 29-31 maj 1985 Neuro- och muskelfysiologi, 32 timmar, HT 1979, internutbildning Karolinska sjukhuset Beteendemedicin ACT, Acceptance and Commitment Therapy, grund- och fördjupningskurs Human ACT, 4 dagar, feb-mars 2016 Beteendemedicinska metoder inom sjukgymnastik, 5 poäng, Mälardalens Högskola, VT 2004 Idrottsmedicin Idrottsmedicinsk grundkurs Steg 2, Svensk Idrottsmedicinsk Förening, 6-10 november 2006 Idrottsmedicinsk grundkurs, Steg 1, Svensk Idrottsmedicinsk Förening, 16-20

sept 1984 Ortopedisk manuell terapi, OMT Specialistkompetens i sjukgymnastik inom ortopedisk manuell terapi. Vetenskapliga rådet inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, mars 2010. Examen i ortopedisk manuell terapi Steg 2, Sektionen för ortopedisk manuell terapi, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund maj 2005 Ortopedisk manuell terapi/medicin, 20 poäng, Karolinska Institutet VT-HT 2000 Behörighet att ange speciell inriktning inom rörelse- och stödjeorganen, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds behörighetsnämnd nov 1985 Analys och behandling av ryggens funktionsproblem (R II), Svensk Förening för Ortopedisk Medicin och LSR:s sektion för ortopedisk medicin 4-9 maj 1981 Analys av ryggens funktionsproblem (R I), internutbildning Karolinska sjukhuset jan-mars 1980 Extremitetsledkurs II (E II), Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting 13-17 aug 1979 Psykosomatik Steg 1-utbildad i Basal Kroppskännedom, terapeutisk kompetens, Skandinaviska Institutet för Kroppskännedom 1993 Basal kroppskännedom III (KROK III), Skandinaviska Institutet för Kroppskännedom 19-23 april 1993 Basal kroppskännedom II (KROK II), Prevab utbildning/skandinaviska Institutet för Kroppskännedom 16-20 mars 1992 Kroppsorienterad psykologi, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund 20-21 april och 4-5 maj 1991 Kroppskännedomsträning I (KROK I), internutbildning Karolinska sjukhuset feb 1989 Psykiatrisk och psykosomatisk fysioterapi I, Grundkurs I, Kursarrangör Marie Weigardh 5-6 sep och 7-8 nov 1987 Autogen träning, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund 16-17 nov 1984 2 Kliniskt utvecklingsarbete Utvärdering av nya behandlingsformer etc 1. Jensen I, Bergström B. Ljungquist T, Määttänen H, Busch H, Nygren Å. Manual för arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering (MMR) vid ickespecifika rygg- och nackbesvär. 2012. Institutet för miljömedicin, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet. http://www.fhvforskning.se/fixeddynamic/blank.aspx?mmr#6 2. Medverkan i randomiserad kontrollerad studie inom programmet för forskning om företagshälsovårdens metoder vid Karolinska Institutet (www.ki.se/imm/iir ) i samarbete med Institutet för medicinsk yoga, Previa, Feelgood samt Friskis och Svettis vid Karolinska Institutet i Solna. Se rapport Nylund K., Hagberg J., Aboagye E., Lohela Karlsson M., Jensen I. Att förebygga funktionsnedsättande ryggbesvär. Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Institutet för miljömedicin (IMM). Karolinska Institutet. Stockholm 2013.

3. Medverkan i tidningen Land med presentation av träningsprogrammet som ingick i studien. Land 2014;6:19-21. http://tidningenland.se/trana-bortryggvarken-7-bra-ovningar-att-gora-hemma/ 4. Ljungquist T. Rörelsetest Body Awareness Scale BAS-Hälsa - ett försök till validering. Projektarbete 10 poäng inom magisterutbildningen, Karolinska Institutet, dec 1994 5. Ljungquist T. En klinisk utvärderingsmetod av medicinsk träningsterapi för kroniska smärtpatienter med single subject design. Projektarbete 10 poäng inom forskningsförberedande fördjupningskurs i sjukgymnastik, Karolinska Institutet Stockholm 1988 6. Boström C, Ljungquist T. Aktiv dynamisk träning något för reumatiker med axelsmärta. Rotationsträning med pulleyapparat enligt den medicinska träningsterapins principer. Forsknings- och utvecklingsarbete från Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting. Rapportserie 12/1984. ISSN nr 0282-3608. Klinisk handledare/lärare Under totalt 7 terminer klinisk handledare/lärare vid Sjukgymnastprogrammets termin 5 med inriktning rörelse- och stödjeorganen; medicinskt ansvar och praktisk handledning vid studenternas patientbehandlingar samt dagliga undervisningspass med teori och praktiska övningar under fyra veckor per studentgrupp, ca fyra grupper per termin. Handledare i kliniska projektarbeten: på magisternivå (240 p.) 1. LuzStella Londono Bergsten. Har användandet av EQ-5D klinisk relevans på en sjukgymnastisk mottagning med OMT-inriktning? Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (40 p), Karolinska Institutet, 2007 (pågående). 2. Lina Palmlöf. Patienters uppfattningar av multiprofessionell rehabilitering vid rygg- och nacksmärta en intervjustudie. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Magisterprogram klinisk medicinsk vetenskap, (15 p), Karolinska Institutet 2008 3. Ann Hafström. Beskrivning av multimodala behandlingsinsatser på två ryggcentra i Stockholm. Magisterutbildning i sjukgymnastik (30 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2007 4. Marjan Akhavan-Sadeghi. Användande av KVÅ, en intervjustudie bland arbetsterapeuter och sjukgymnaster, magisterprogram Medicinsk Informatik, (10 p), Karolinska Institutet 2006 5. Ann Aronson. Klinisk implementering av formuläret Fas I, II, och III patientfrågeformulär. Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (40 p), Karolinska Institutet 2006 6. Lena Lundqvist. Samband mellan beräknad kondition, smärta, fysisk aktivitet och hälsa hos en grupp patienter med återkommande ländryggssmärta. Magisterutbildning i sjukgymnastik (30 p), Karolinska Institutet 2006 på grundutbildningsnivå (120 p.) 1. Lindh A, Warner J: Comprehensive ICF Core Set vid ländryggssmärta innehållsvaliditet och tillämpbarhet ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2006. Delat handledarskap med med dr, universitetslektor Carina Boström. 2. Blomkvist J-O, Carlsson T. Sensitivitets- och specificitetstest för mätinstrumentet Balansobservation, Egenupplevelse och Självskattningstest.

Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2004. 3. Küller C, Lewis J. Reliabilitetstestning av Balansobservation, Egenupplevelse och Självskattningstest. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2003. 2. Ledning KAROLINSKA INSTITUTET LEDNINGS-, UTVECKLINGS- OCH SAMVERKANSPORTFÖLJ Fastställd av styrelsen för forskning 2008-01-01 2.1 Ledarskapsbefattningar - 1992-1997 Ansvar för att utveckla bedömnings-, behandlings- och utvärderingsinsatser inom sjukgymnastiken vid HälsoInvest - 1984-1987 Vikariat som chefsgymnast, Karolinska sjukhuset, under semesterperioderna - 1984-1988 Vikariat som 1:e sjukgymnast, polikliniken, Karolinska sjukhuset, enstaka veckor 2.2 Handledare/lärare/mentor Mentorskap 2010-2014: Palmlöf L. Neck pain Factors of Importance for the Risk and Prognosis. Doktorsexamen 5 sept 2014. Enheten för kardiovaskulär epidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. 2.3 Arbetsledarkompetens och social ledarskapskompetens I anställningen i HUR-projektet (1995-2002) ingick ansvar för utformning, förankring och uppföljning av de sjukgymnastiska insatserna i projektet. 2.4 Klinisk lednings- och samarbetskompetens Administrativa uppdrag inom vården September 2004 - juni 2009: Koordinator Vetenskapliga Rådet för Ryggcentra, HSN-förvaltningen, Stockholms läns landsting. Ansvar för samordning och kontakter mellan SLL, Försäkringskassan, Vetenskapliga Rådet och Ryggcentra, för kvalitetssäkring, och för utveckling av administrativa rutiner. Analysering och sammanställningar av data, författande av rapporter och beredning av tjänsteutlåtanden. Även planering av, deltagande i och dokumentering av möten och seminarier. Genomförda kvalitetsarbeten Ljungquist T. Utvärdering av KVÅ/testmodulen. Rapport Stockholms läns landsting / Landstingsstyrelsens förvaltning/vårdinformatik dec 2006.

Uppbyggnad av teamverksamhet/ tvärdisciplinära kliniska samarbetsprojekt September 2004 - juni 2009: Koordinator Vetenskapliga Rådet för Ryggcentra, HSN-förvaltningen, Stockholms läns landsting. På Ryggcentra arbetade multidisciplinära team, som även inkluderade naprapater och kiropraktorer. Tillsammans med Vetenskapliga Rådet planering av verksamhetsupplägg, behandlingsmetoder och metoder för kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering. Förmåga att leda och samarbeta med kollegor och andra personalgrupper inom vården 1992-1997 Ansvar för att utveckla bedömnings-, behandlings- och utvärderingsinsatser inom sjukgymnastiken vid HälsoInvest 1984-1987 Vikariat som chefsgymnast, Karolinska sjukhuset, under semesterperioderna 1984-1988 Vikariat som 1:e sjukgymnast, polikliniken, Karolinska sjukhuset, enstaka veckor I anställningen i HUR-projektet (1995-2002) ingick ansvar för utformning, förankring och uppföljning av de sjukgymnastiska insatserna i projektet. 4 Samverkan 4.1 Samverkan med det omgivande samhället Myndigheter - Samverkan med myndigheter och förtroendeposter 2011-2012 Deltagande i arbetsgrupp inom regeringsuppdrag till Försäkringskassan att vidareutveckla metoder och instrument för arbetsförmågebedömning: Utveckling av förslag till sjukgymnastiska metoder för fördjupad bedömning av medicinska förutsättningar för arbete.