Förslag till kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården

Transkript

1 Förslag till kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården 2005 Utarbetat av Tassan Andrén, Birgitta Arvidsson, Annika Bjurling, Eva Frantz, Niklas Föghner, Birgitta Grahn, Iréne Josephson, Margareta af Klinteberg, Gertrud Nilsson och Lena Oldfors Engström. De kan nås via Fammi eller Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund.

2 Bakgrund Möjligheten för sjukgymnasten att under arbetslivet kontinuerligt utveckla sin kompetens är av vitalt intresse för såväl arbetsgivaren som sjukgymnasten själv. Behovet av så kallat livslångt lärande finns beskrivet i Kunskaps- och kompetensutveckling för sjukgymnaster i primärvård (Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund 2002). Annan intressant läsning i ämnet är Struktur för kompetensutveckling i primärvården, ett dokument som utvecklats av Familjemedicinska institutet, Fammi (finns på En arbetsgrupp inom Fammis nätverk för sjukgymnaster har arbetat med kompetensfrågor och haft som mål att utforma ett förslag på vilken kompetensutveckling som är lämplig i primärvården. Ett sådant dokument skulle kunna utgöra ett stöd i kliniken för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Mycket arbete hade redan gjorts på olika håll i landet när det gäller kompetensutveckling och riktlinjer som utarbetats för Primärvården i Örebro läns landsting, Landstinget i Uppsala län, reagera klinikerna i Hallunda, Stockholms läns landsting, samt Region Skåne har beaktats. Dessa riktlinjer, vilka samtliga har sanktionerats och tillämpats i de olika länen, ligger till grund för det gemensamma förslag som gruppen nu arbetat fram. Här presenterar gruppen ett förslag på innehåll i ämnesfördjupning som är lämplig vid arbete i primärvården samt förslag på innehåll i en specialistkompetens för sjukgymnaster i primärvården. Förslaget gäller sjukgymnaster i hela primärvården: i landstingen, i kommunerna samt inom privat verksamhet. Förslagets utformning Förslaget presenteras som en modell i form av ett hus med tre nivåer, vars bas vilar på grundutbildningen som sjukgymnast (Fig. 1). Mellan grundutbildningen och inträdet i primärvården rekommenderar gruppen annan erfarenhet som sjukgymnast. I arbetsgruppens diskussioner stod det ganska snart klart att sjukgymnaster som arbetar i primärvården behöver viss kompletterande kunskap på basnivå förutom den som inhämtas under grundutbildningen. Kunskapen på den här nivån är av entydigt intresse för verksamheten och bör inhämtas så snart det är möjligt, med stöd av arbetsgivaren. Mentorskap och handledning under de första ett till två åren anses värdefullt, framför allt om man som nyexaminerad börjar arbeta direkt i primärvården. Efter det att baskunskapen kompletterats finns många valmöjligheter beträffande relevant utbildning på fördjupningsnivå eller högre nivå. Kompetensutvecklingen utvecklas lämpligen i samsyn mellan verksamhetens behov och individens personliga intressen, varvid stödet från arbetsgivaren anpassas till den lokala situationen. 2 (7)

3 Förslag till kompetensutveckling på basnivå och fördjupningsnivå Basnivå Alla de föreslagna kunskapsområdena på denna nivå föreslås vara obligatoriska. Kompetensen bör inhämtas snarast efter inträde i primärvården och kan i en del fall inhämtas via informellt lärande. I det fall en kurs är lämpligast gäller det ofta någon vecka eller kortare tid. Basnivån föreslås omfatta följande områden: Rörelse- och stödjeorganens funktion Psykisk ohälsa Smärtfysiologi Arbete med grupper Funktionshöjande- och funktionsbevarande träning Hjälpmedelsförskrivning 1-2 års mentorskap/handledning av erfaren sjukgymnast på den egna eller annan arbetsplats Fördjupningsnivå De utbildningsbehov som arbetsgruppen identifierat har presenterats i två grupper, vilka båda har tydlig relevans för sjukgymnasten som arbetar i primärvården. Grupp 1 Här finns fördjupad kompetens inom kliniska ämnesområden: Psykisk ohälsa Smärta och smärtbehandling Funktionsstörningar i rörelse- och stödjeorganen Funktionsstörningar i andnings- och cirkulationsorganen Funktionsstörningar i nervsystemet Arbetsvetenskap Geriatrik- och gerontologi Palliativa insatser Funktionsstörning i rörelseapparaten, ofta i kombination med smärta, är den vanligaste anledningen till besök hos sjukgymnast i primärvården. Psykisk ohälsa kan orsaka smärta men också orsakas av smärta och är vanligt förekommande. Av den anledningen föreslår gruppen att fördjupad kunskap inom dessa områden bör inhämtas av samtliga sjukgymnaster i primärvården. Områdena i grupp 1 finns beskrivna i Specialistordning för Sjukgymnaster (LSR år 2000). Området Funktionsstörningar i rörelse- och stödjeorganen motsvaras där av specialistområdena Ortopedisk manuell terapi, Ortopedi, Reumatologi samt Idrottsmedicin. Området Funktionsstörningar i andnings- och cirkulationsorganen representerar primärvårdens behov av kunskap inom specialistområdet Lungmedicin. Palliativa insatser avser kunskap om etiska och praktiska aspekter kring den svårt sjuka personen och de närstående vid vård i hemmet. 3 (7)

4 Grupp 2 Här finns kunskap inom icke-kliniska ämnesområden vilka kompletterar sjukgymnastens kliniska kompetens på olika sätt. Hit hör t.ex. kunskap som kan förbättra sjukgymnastens förståelse för patiens bakomliggande problem och därmed möjligheten att hjälpa patienten. Hit hör också kunskap som ökar sjukgymnastens förutsättningar att medverka både i den egna verksamhetens utveckling och i utvecklingen av primärvården som helhet. Kunskap om beteendevetenskapliga hälsoteorier Kunskap i beteendevetenskap behövs t.ex. vid inlärnings- och beteendeförändring. Kunskap om ett kognitivt förhållningssätt/synsätt skall ingå. Pedagogik Pedagogiska kunskaper behövs i samarbetet med patient och närstående, med egna vårdteamet och med andra vårdgivare samt mot externa aktörer. Kommunikation Kunskap behövs om såväl verbal som icke-verbal kommunikation och dess betydelse i mötet med patienten. Hälsofrämjande insatser Omfattar friskvård och prevention. Kunskap behövs om metoder för att främja livsstilsförändring, t.ex. motiverande samtal. Samhällsmedicinsk kunskap Kunskap behövs om vilka externa aktörer som kan påverka patientens situation samt om samverkansmöjligheter. Avser faktorer som påverkar resurserna runt patienten, såväl kontakt medmyndigheter som sociala samband. Kunskaper för professionens och verksamhetens utveckling Hit hör nedanstående tre kunskapsområden: Organisationskunskap Kunskap om den egna organisationen (landsting/kommun/privat driven verksamhet) är en förutsättning för att: 1. Kunna fånga upp och driva hälsofrågor där sjukgymnasten i primärvården kan medverka. 2. Kunna bidra till utveckling av den lokala sjukgymnastikenhetens funktion, internt och i samverkan med övriga vårdgivare. Ledarskap Här bör ingå 1. kunskap om marknadsföring och hur man lyfter fram den professionella identiteten och dess möjligheter (t.ex. identifiering av områden där sjukgymnastens kompetens kan användas nytt eller bättre). 2. kunskap om arbetsmiljöfrågor på den egna arbetsplatsen. 4 (7)

5 Kvalitetsutveckling Här bör ingå 1. hur man redovisar primärvårdens arbetssätt och resultat (framtagande av kvalitetsindikatorer), även i samverkan med andra professioner i primärvården. 2. hur man redovisar resultatet av sjukgymnastiska behandlingsinsatser. 3. hur man effektiviserar sjukgymnastisk verksamhet. Magisterexamen ( p) Magisterprogrammet består av utbildning i vetenskapliga metoder (10 p) och ett projektarbete (10 p) samt universitetskurser motsvarande 20 p. Förslag till Specialistkompetens i sjukgymnastik inom primärvård Den här föreslagna specialistkompetensen skiljer sig i ett avseende från de specialistkompetenser som tidigare utvecklats av LSR: den utgår från ett verksamhetsområde. LSR:s regler för specialistkompetens skall i sina huvuddrag följas så som de beskrivs i Specialistordning för Sjukgymnaster (LSR år 2000). Den största skillnaden mellan specialisten i primärvård och specialisering inom de av LSR tidigare fastställda områdena är att i den förra varierar diagnoserna. Sjukgymnasten måste därför vara beredd att kunna undersöka, bedöma och behandla inte bara ett diagnosområde utan flera. Specialisten i primärvård skall ha en bred klinisk kompetens och föreslås ha fördjupad kunskap inom tre av de områden som det är vanligast att patienten söker sjukgymnasten för. Områdena att välja mellan är Psykisk ohälsa, Funktionsstörningar i rörelse- och stödjeorganen, Funktionsstörningar i nervsystemet, Funktionsstörningar i andnings- och cirkulationsorganen samt Smärta (se Fig. 1). Randutbildning skall inhämtas inom kunskapsområdena Habilitering, Psykiatri, Geriatrik- och gerontologi, Arbetsvetenskap och Palliativa insatser. Specialisten förväntas dessutom ha kunskap som kompletterar sjukgymnastens traditionella kompetens inom kliniska ämnesområden. Kunskapen beskrivs inom Grupp 2 ovan. På den här vårdnivån är det viktigt att ligga steget före för att möta samhällets behov av hälsoinsatser och effektiv vård. Det är i kombinationen av bred klinisk kompetens och god kunskap inom de föreslagna kompletterande områdena (Grupp 2) som en särskild specialistkompetens inom verksamhetsområdet primärvård har ett berättigande. Kompetensutvecklingen kan påbörjas redan på fördjupningsnivån, dvs. före en magisterexamen. Om så inte skett kan kompetensen i stället inhämtas i sin helhet efter erhållen magisterexamen. Förslag till särskild bestämmelse: Den som redan har specialistkompetens inom ett kliniskt område kan bli specialist i primärvård genom komplettering på specialistnivå. 5 (7)

6 Sammanfattning En arbetsgrupp i Fammis nätverk för sjukgymnaster har lagt ett förslag på lämplig kompetensutveckling för sjukgymnaster i primärvården. Gruppen betonar att förslaget är ett arbetsmaterial som redovisar samlad erfarenhet av kompetensutveckling i primärvården och som kan utvecklas. Förhoppningen är att det skall väcka tankar och ge inspiration till såväl sjukgymnasterna som arbetsgivare och utbildningsledare. Eftersom Fammi inte är ett beslutande organ utan ett samverkansorgan är dokumentet avsett att vara rådgivande. För arbetsgruppen Margareta af Klinteberg, sjukgymnast och projektledare, Fammi 6 (7)

7 Specialistkompetens i sjukgymnastik inom primärvård Specialistutbildning Grupp 1 Välj 3 av nedanstående: - Psykisk ohälsa - Smärta - Funktionsstörningar i rörelse- och stödjeorganen - Funktionsstörningar i andnings- och cirkulationsorganen - Funktionsstörningar i nervsystemet Magisterexamen p Grupp 2 Grupp 1 Grupp 2 Basnivå Fördjupningsnivå Psykisk ohälsa Smärta och smärtbehandling Funktionsstörningar i rörelse- och stödjeorganen Funktionsstörningar i andnings- och cirkulationsorganen Funktionsstörningar i nervsystemet Arbetsvetenskap Geriatrik- och gerontologi Palliativa insatser Rörelse- och stödjeorganens funktion Psykisk ohälsa Smärtfysiologi Arbete med grupper Beteendevetenskapliga hälsoteorier Pedagogik Kommunikation Hälsofrämjande insatser Samhällsmedicinsk kunskap Kunskap för professionens och verksamhetens utveckling Funktionsträning Hjälpmedelsförskrivning 1-2 års mentorskap/handledning av sjukgymnast på den egna eller annan arbetsplats Grundutbildning sjukgymnast 120 p Figur 1. Förslag på modell till hur kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården kan se ut. 7 (7)