Köpenhamn 20-21 maj 2015 Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Pernilla Fransson Trafikverket
Trafikledning i tunnlar vikten av utbildning Pernilla Fransson, Trafikverket pernilla.fransson@trafikverket.se 2
Trafikverkets trafikcentraler 3
Bakgrund Trafikledning och trafikinformation i Sverige sedan 1992. Tunnelövervakning 1998 Lundbytunneln Göteborg 2004 Södra länken Stockholm Tunnelövervakning i 5 tunnlar från Göteborg.snart ytterligare 2 tunnlar 4
Utbildning Grundutbildning Underhåll; vinterväghållning, barmarksunderhåll VVIS, meterologi och vägvädersystem Stödsystem Mediautbildning Praktik Regelbunden fortbildning 5
Utbildning tunnlar Övergripande information om objektet Historik Orsak till framtagande av objektet Studiebesök (objektet och dess omgivningar) Teknisk förståelse Handhavande NTS/CSS i verkligheten och i simulatorn Brandlarm Belysning Fläktar Luftkvalitet Trafikförståelse Övningar på plats Övningar scenarier i simulatorn Studiebesök Avstängningsplaner/ Åtgärdsplaner Styrning från manöverskåp Brandövning Återkommande table top-övningar 6
Utbildning Framtid Utbildningsmoduler införs 2016, nationellt Gäller utbildning av alla operativa funktioner Certifiering Tunnelstyrningsutbildning regional och anläggningsvis Troligen ramar för vad utbildning bör innehålla Utbildning krävs för både vägtrafikledare och drifttekniker, krav på utbildningen kan skilja sig åt. 7
Erfarenheter 1 (2) Viktigt med regelbunden utbildning, både teoretisk och praktiskt. Kunskap är färskvara. Simulatorträning ger trygghet i att få göra fel utan att det händer något. Det ska vara lätt att göra rätt. Genomarbetade åtgärdsplaner. Så få undantag som möjligt. Manuella rutiner lätt tillgängliga, uppdaterade, och övade. 8
Erfarenheter 2(2) Viktigt att ha tät och öppen dialog med Räddningstjänst, Polis, SOS, vad gäller Samarbetsrutiner, prata samma språk Debriefings efter större händelser i tunnlar Övningar tillsammans, live och table top Samarbete och rutiner internt viktigt med Underhåll och Investering vid planerade arbeten. Planera in utbildningstid i projekten för alla berörda funktioner i god tid. Viktigt att användarna får komma in tidigt i nya projekt och reinvesteringar för att kunna delge sina erfarenheter. 9
Tack! Frågor? 10
11
12 Trafikstyrning och Anläggningsövervakning
Bakgrund Driftingenjörer finns för övervakning i Stockholm sedan 2004. I övriga Sverige har vägtrafikledare utfört uppgifterna fram till 2014. 2012 organisationsförändring på Trafikverket enheten Anläggningsövervakning skapas inom Verksamhetsområde Trafikledning. Drifttekniker ska övervaka anläggningarna, både på väg och järnväg. 13
Trafikledare Rollbeskrivning? 14
Drifttekniker Rollbeskrivning? 15
Fördelar och utmaningar Vägtrafikledarna kan koncentrera sig på att trafikinformera och trafikleda Driftteknikerna är experter på anläggningarna och har tid att ta reda på status, prioritera och följa upp fel. Vägtrafikledarna är fortfarande delvis experterna p g a sin erfarenhet. Få vägtrafikledarna att inse vilken nytta de kan ha av driftteknikernas möjlighet att ta reda på status i anläggningen 16
Frågeställningar och vad händer nu Var går gränssnittet mellan funktionerna? Kan flera funktioner jobba med samma händelse? Vilken funktioner ska ha vilka kontakter med t ex Verksamhetsområde Underhåll? Erfarenheter från Stockholm behöver föras över till Göteborg Workshop Vägtrafikledning/Anläggningsövervakning Arbetsgrupp med medarbetare framtagen för att identifiera gränssnitt och case att arbeta med Kontaktytor till Underhåll behöver identifieras och/eller skapas 17