Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön



Relevanta dokument
Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Lära känna övningar. Namnståupp. Ta utrymme i rummet. Kräfta krabba. (från studiedagen den 24 april)

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Gammal kärlek rostar aldrig

Värderingsövning -Var går gränsen?

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Vilka av situationerna och företeelserna på lapparna ansågs fel/avvikande/oväntade och uppmuntrades inte i din omgivning när du växte upp?

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Demokrati & delaktighet

Det handlar om kärlek

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Tro på dig själv Lärarmaterial

Mellan dig och mig Mårten Melin

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om barns och ungas rättigheter

Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet

Från Eva Annerås OH-bilder:

Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. (SV åk 7 9)

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

Tio vanliga frågor från lärare

Idéer för sexualundervisningen

Elevernas likabehandlingsplan

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

En röd tråd, sex och samlevnad - Tjörn Under arbete År 0-3

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

om läxor, betyg och stress

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

SKOLA INLEDNING. Vägledning

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

att göra slut Att göra slut MTM:s skolwebb - funderingsfrågor och diskussion mtm.se/skola Funderingsfrågor I boken står det:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Frågor och svar. Bomben i mat-lådan

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Spring, Amina! Arbetsblad

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

LÄSGUIDE till Boken Liten

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Efter att du svarat sluts blanketterna i ett kuvert i klassen och det skickas till Institutet för hälsa och välfärd.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

AKTIVITETSHANDLEDNING

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Lärarmaterial. svarta damen. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr11. Boksamtal. Författare: Torsten Bengtsson

Om barns och ungas rättigheter

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken

KNOPP OCH KROPP KILLSNACK

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tankefrågor för att förbereda eleverna på pjäsens tema: Vad är lycka? Vad är att lyckas? Vad krävs för att lyckas i livet? Vad vill du med ditt liv?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Du är klok som en bok, Lina!

Carina Riström

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Inför föreställningen

Transkript:

Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön oktober 2001 Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter går man ett varv till, men den här gången säger gruppen namnet på den person som reser sig. Upprepa någon gång och därefter ta varvet åt andra hållet. Ta utrymme i rummet 1. Gruppen går runt i rummet oplanerat och utan bestämt mål. Gruppledaren säger stopp och ber deltagarna observera att alla tar ett litet utrymme runt sig i rummet. 2. Gruppen går runt och en av deltagarna som känner för det, stannar. Hela gruppen skall nu stanna. När en annan deltagare tycker det är dags att gå igen går hela gruppen. Gruppledaren ber deltagarna vara observanta på samspelet i gruppen, så att gruppen blir som en helhet. 3. Nu är det en person som skall börja gå. När gruppen stannat och det är dags att börja gå igen är det två personer som skall starta, men inte fler, därefter tre personer osv. Detta kräver att man är mycket samspelta och koncentrerade i gruppen. När det blir fler än det skulle vara börjar man om från början. Heta stolen -lekvarianten Gruppen sitter i cirkel i rummet. En av stolarna är heta stolen - frågestolen. Den som sitter där får fråga de andra om något t.ex. alla som har vita strumpor byter plats, alla som kysst någon byter plats. Den frågande skall själv snabbt bege sig från frågestolen och söka upp första bästa lediga stol. Den som inte hittar någon ledig stol hamnar på frågestolen. Här kommer vi Dela gruppen i två halvor. Varje halva bestämmer hur den skall gestalta ett gemensamt tema, t.ex. en barnbok. Grupperna får en stund på sig att fundera och diskutera hur de skall göra. Därefter börjar gestaltningen. En av grupperna får börja, de tar armkrok i varandra och marcherar över golvet här kommer vi, har kommer vi... Den mottagande gruppen 2001-10-08 1(10)

säger stopp när de är på lagom betraktningsavstånd. Gestaltningen börjar och stopp-gruppen får börja gissa. När de gissat rätt, får gestaltningsgruppen börja springa tillbaka till sitt bo, men först då. Om stoppgruppen lyckas tafatt några blir de med i deras grupp istället. Därefter är det den andra gruppens tur att gestalta. Övningen underlättas av om lokalen är rymlig och ledaren i början delar ut uppgifter till gruppen. Stå i ordning Dela gruppen om den är stor i två grupper. Be gruppen att under total tystnad lösa en uppgift som i det här fallet är att inordna gruppen i ordning med den som har ljusaste håret längst fram och mörkaste längst bak. Man kan också använda skostorlek, ålder, födelsedag inkl. månad, ögonfärg, längd, som variabel. Kasta flaskor Deltagarna står i ring och gruppledaren har tre-fyra flaskor i beredskap. Flaskorna kan vara av PET-typ (plast) ca 50 cl är en lämplig storlek. Gruppledaren börjar med säger mottagarens namn och kasta en flaska till denne. Denne säger näste mottagares namn och kastar vidare. Gå ett varv till alla haft flaskan. Därefter tar gruppledaren flaskan igen, säger namn och kastar till samma person igen. Efter en stund kan man lägga till en flaska till och en flaska till efter hur många gruppen klarar att hålla igång samtidigt. Be gruppen vara observanta på att det krävs koncentration och gärna någon slags gemensam grupprytm för att detta skall fungera. Värderingsövningar Prickfrågor Bestäm dig för ett tema - t.ex. detta är mobbning. Formulera enkla men variernade situationer på vad som kan vara, eller inte vara mobbnning. Skriv detta i stor stil på A4 papper - rätt många påståenden behövs. Låt deltagarna markera de lapper som de tycker skildrar mobbning. Om det är intressant att visa könsskillnaer kan pojkarna t.ex. skriva ett kryss och flickorna ett o. Diskutera utfallet i gruppen. Värderingsfrågor Aktiva värderingar är en metod att träna sig i konsten att ta ställning och att bli medveten om hur värderingar, egna och andras styr våra liv. Deltagarna tar ställning genom att byta plats om de instämmer i en fråga. Den formen av akti-va värderingar vi använder är ett sätt att föra ett samtal. Om man vill börja mjukt kan man låta gruppen först byta plats 2001-10-08 2(10)

utan att kommentera, men utveckla övningen genom att senare låta gruppen diskutera. Det viktiga är att man inte tillåter deltagarna att håna varandras åsikter, men väl bemöta dem. Frågor Vänskap - självförtroende Jag tycker att en god vän aldrig sviker Jag tycker att man kan vara förälskad i en god vän. Jag tycker att man skall berätta allt för sin bästa vän. Jag tror att killar och tjejer kan vara bara vänner. Jag tycker att e god vän alltid ställer upp även om om man är ledsen och nere. Jag tycker att det vore skönt att vara äldre. Jag tycker att man håller fast vid en bra kompis även om man blir tillsammans med en kille. Jag tror att vänskap varar hela livet. Jag tror inte att man behöver några vänner när man gift sig. Jag tror att tjejer bara kan ha en bästis, killar flera. Jag tror att man är säkrare på sig själv när man är vuxen. Jag tror att alla känner sig ensamma ibland. Jag tycker att vuxna lägger sig i för mycket. Kärlek - sex Jag tycker att kärlek ibland kan vara jobbigt. Jag tror att tjejer har lättare att visa att dom är kära än killar. Jag tror att killar pratar mer om sex än tjejer. Jag tycker att det förekommer för mycket sex på TV. Jag tror att porrtidningar kan lära mig något om sex. Jag tycker att man skall vara förälskad i den man ligger med. Jag tycker att tjejer och killar har samma skyldigheter när det gäller sex. Jag tycker att det är viktigt med romantik. Jag tycker att det är fult att vara svartsjuk. Jag tycker att skolas sex- och samlevnadsundervisning är bra. Jag tycker att det är lätt att tala om sex. Jag tycker att trohet är det viktigaste i ett förhållande. Jag tror att vuxna över 45 inte har så mycket sexliv. 2001-10-08 3(10)

Jag tror att det är bra med flera förhållanden innan man gifter sig. Jag tror att unga har lättare för att bli kära än äldre. Jag tror att det bara är killar som tar initiativ till sex. Jag tror att tjejer ofta ställer upp på sex fast de inte vill. Jag tycker att utseendet har stor betydelse när man tänder på någon. Jag tycker att pornografin borde förbjudas. Jag tror att alla är mogna för samlag när de fyllt 15 år. Jag tror att tjejer behöver mera ömhet än killar. Jag tror att man kan älska en och samma person hela livet. Jag tycker att folk skiljer sig för lätt. Jag tror att tjejer är mer beroende av vad andra tycker än killar. Preventivmedel Jag tycker att det borde vara gratis med kondomer. Jag tycker att kondom bara är killens ansvar. Jag tror att ungdomar i regel använder preventivmedel när de ligger med varandra. Jag tycker att det är fel att bara kvinnan får bestämma om abort. Jag tycker att alla barn som föds skall vara planerade. Jag tycker att det är pinsamt att köpa kondomer. Könsroller Jag tycker att killar ofta spelar tuffare än vad dom är. Jag tror att killar och tjejer tänker väldigt olika. Jag tror att tjejer ofta har sämre självförtroende än killar. Jag tror att många killar skulle vilja gråta oftare. Jag tycker att killar är bättre på att hålla hemligheter än tjejer. Jag tycker att killar håller ihop mer än tjejer. Jag tycker att killar är mer tekniska än tjejer. Jag tror att killar har lättare att komma över olycklig kärlek än tjejer. Jag tror att tjejer är mer intresserade av att ha förhållanden än killar. Jag tycker att tejper är bättre på att lyssna än tjejer. Jag tror att killar är mer intresserade av vad kompisarna i gänget tycker än vad tjejerna är. Jag tror att tjejer ofta förväntar sig att killen skall bestämma. Jag tycker att fler män borde arbeta inom barnomsorgen. Jag tycker att det skulle vara fler kvinnor i politiken. 2001-10-08 4(10)

Jag tycker att tjejer och killar behandlas olika i skolan. Jag tycker att kvinnor och män bör dela arbetet i hemmet lika. Jag tror att mammor är bättre på att ta hand om barn än pappor. Jag tycker att män skall ha högre lön än kvinnor. Jag tror att kvinnor är sämre på att reparera saker som går sönder än män. Jag tror att flickor och pojkar får samma uppfostran. Jag tror att flickor hjälper till mera hemma än pojkar. Jag tycker det är lätt att vara kompis med både pojkar och flickor. Jag tycker att pappor skall vara hemma med sina barn när de är små. Jag tror att man ser på olika sätt på killar som legat med många och på tjejer som gjort samma sak. Jag tycker att kvinnor och män bör arbeta lika mycket utom hemmet. Jagtycker att kvinnor och män bör uppvakta varann lika mycket. Jag tror att killar vågar mer än tjejer. 2001-10-08 5(10)

OH från föredragen: Evas föredrag om skolverkets granskning finns på webplatsen: www.blanck.se/modern/arkivet Pers föreläsning: Samlag hör endast hemma i fasta förhållanden. Andel som instämmer helt (16-24 år) 1987 1989 1994 Kvinnor Män 1997 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Källa: Allmänheten, Hiv och Aids, Herlitz C, 1998 2001-10-08 6(10)

Abortstatstik Vänersborg 28 24 20 16 12 8 4 0 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 /SoS Antal födda barn per 1000 kv, 15-19 år Aborter, 19 år eller yngre, ant/1000 kv, (3-årsmv) 2001-10-08 7(10)

Sex och samlevnad kan bestå av många teman Resultat av grupparbete, spånskiva : Grupp 1, ungdomar: Klassen bestämmer, ge barn förtroende Kulturella aspekter Identitet, Självkänsla, självuppfattning tysta barn och ungdomar uppmärksammas Var den du är, nöjd, du duger Respektera varandra Känslor på olika nivåer skall tas upp tidigt För och nackdelar t.ex. klotter och identitet Prata problem, få inse blnda killar och tjejer ibland på idrotten Uppmarksamhet på fixering, inte vara normal Skola har ansvar i skolan Föräldrar har ansvar hemma Föräldramöten Sex dag Gruppdiskussioner - mindre klasser Konforonbtera lärare om man är missnöjd. Föreläsningar Ungdomar som undervisar ungdomar 2001-10-08 8(10)

Övriga * Värderingsövningar i blandade grupper. Ungdomar och vuxna kan ge varandra mycket. Mötas på lika villkor. Återkommande under högstadiet och gymnasiet. * Känslor/relationer/familjebildning/ kulturella skillander, från förskolelass * Gymnasiet utbilda förebilder bland äldre 3:orna så de träffar de yngre klasserna. 1:orna + 7-9. Under flera år. Utbilda nya treor varje år. * Avsätta tid för planering på studiedagar. * temadgara bestämt innehåll för varje årskurs. * Dansprojekt Lära dansa behöver ej berusa sig då de blir säkrare i sin roll. * Temaveckor t.ex. 8 veckor 60 minuter/vecka. *Mer förebyggande arbete. * Ha möjlighet att komplettera undervisningen med prffsföreläsare. * Hitta ett system där vi vet vad alla ungdomar får för udnervisning och när. Samordning och kvalitetskontroll. * Att det integreras i ett kärnämne så att ingen undkommer ämnet. Kanske idrott (som inte går att välja bort) eller religion eller svenska. * Att skapa tydliga planer i ämnena sv, rel, no, idrott. Där det står vilket ämne som svarar för vad och vilket som tar olika bitar. * Återkommande diskussioner om ämnet så att det inte blir överstökat. * Få in sex och samlevnad naturligt i ämnen så att det känns lika viktigt som andra stora bitar. * Stöd till peagoger som arbetar med detta i form av diskussioner, kurser. idébanker och litteratur. * Att det finns resurser och möjlighet att ta emot efter efterfrågan. Ex Ungdomshälsn besöks mer och mer av pojkar. Hur hanteras det? Vidareutbildning, mer resurser. * Större kunskap om olika religionskonflikter i ämnet sex och samlevnad. Hur hanterar vi dessa frågor? Hur bemöter vi elev/föräldrar? ' Möjligheter att blanda grupper/diskussionsgrupper med både vuxna och barn/ungomar. Kanske med en inlånad diskussionledare? * Hur blir vi samtalsledare? Ungdomarna sa: * Arbeta mer med självkänslan.! Platsbröst är inte normalt. * Mer tejej- och killmässor 2001-10-08 9(10)

* Alla ska få möjlighet att synas, göra sig hörda. * Mer diskussioner. Tid till diskssuiomner och samtal. * Dialog mellan föräldrar och lärare så att det följs upp hemma. Sex och samlevnad Föräldrainformation Studiebsök Eget ämne? Integrera i olka ämnen Utgår från vetenskaplig grund Kill/tjejdagmässa Ringsamtal musik Fortbildning för all personal små grupper diskussion med vuxen fortbildning ungdomskulturer Dans skoldans och på gympan fester 2001-10-08 10(10)