Jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom Jagfunktioner är dels medfödda psykologiska förmågor dels psykologiska förmågor som

Relevanta dokument
Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Boendeenhet: Kontaktpersonal: Sjuksköterska: Levnadsberättelse finns: Ja Nej

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Kort information om demens

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Sexualitet och demenssjukdom ett eftersatt tema

Att se människan bakom demenssjukdomen

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

Om intellektuell funktionsnedsättning

Demensplan INLEDNING SYFTE

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Information om förvärvad hjärnskada

närstående Investera i

Kommunikation, konflikter och bemötande

Tränarskap och ledarskap

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Salutogen demensomsorg

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Att leva med ett dolt funktionshinder

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Förskolan Kompassens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Om autism information för föräldrar

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Kapitel 4 Flytta hemifrån

Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

När ingenting fungerar att jobba personcentrerat med BPSD

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

PERSONLIGT LEDARSKAP

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Vid tecken på självmordsnära beteende skickas ingen remiss, kontakt tas direkt med BUP. Remissdatum Skyddad identitet Ja Nej.

Trauma och återhämtning

Lågaffektivt bemötande

A ANSÖKAN OM PLACERING i Skanskvarnsskolans verksamhet för elever med rörelsehinder

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

TILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

KVALITETSREDOVISNING

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Transkript:

Jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom Jagfunktioner är dels medfödda psykologiska förmågor dels psykologiska förmågor som utvecklas i samspel med omgivningen.

Att arbeta jag-stärkande Bevara funktioner Alternativ till det som är nedsatt/borta Hjälp till självhjälp Motivera Vara modell/förebild självförtroendet kan öka självkänslan kan bevaras

Att arbeta jag-stödjande Hitta rätt kravnivå Starta beteenden Arbeta med stor flexibilitet Vara praktisk hjälp stärker kompetens fördröjer hjälplöshet

Fallexempel Kerstin 69 år Alzheimer; diagnos 2015, änka sedan 10 år och har 3 söner, 50, 47 och 41. Hon bor i 3- rumslägenhet i Stockholm. Hon har arbetat som kurator fram till pension 2013. Dagverksamhet 2 dagar i veckan och hemtjänst i samband med det. Lennart 81 år Vasculär demens; diagnos 2010, gift med Ulla, inga barn. Han fick en vänstersidig stroke 2008. Han bor på demensboende i en medelstor stad. Ulla bor kvar i lägenheten. Han har arbetat som svetsare fram till pension 2003.

Tankeförmåga Språklig förmåga Minnesfunktioner Planeringsförmåga Koncentrationsförmåga Abstraktionförmåga Ger intellektuella problem

Kerstin och Lennart Svårt att hitta substantiv Omständlig i pratet Närminnesproblem Tappar tråden i samtal Tänker konkret Förstår inte begrepp Kan inte uttrycka sig i tal Kan inte skriva Förstår inte vad han läser Vissa minnesproblem Klarar bara en sak i taget

Relationer till andra Förmåga att skapa goda relationer Förmåga att behålla relationer Förmåga att stå ut med separtioner Behovet av grupptillhörighet beroende och krävande avvisande och ointresserad

Kerstin och Lennart Står inte ut med ensamhet Är klängig och orolig vid avsked Vet inte vad någon heter Ointresserad av andra Vill inte ha närkontakt Sitter helst på sitt rum

Omdömesförmåga Förstå och utvärdera situationer Lära av erfarenheter Förstå konsekvenser Välja lämpliga handlingsalternativ aggression - rädsla sexualitet/fysiska behov

Kerstin och Lennart Förstår inte farliga situationer Kan inte dra nytta av tidigare erfarenhet Kan inte välja lämliga alternativ Kan inte anpassa sig i situationen Sexuella närmanden till boende och personal Förstår inte sociala koder

Upplevelse av omvärlden Orienteringsförmåga till tid och rum Kunna skilja på yttre och inre stimuli Preceptionsförmåga Uppfatta den yttre verkligheten Uppfatta sin inre värld desorientering

Kerstin och Lennart Går vilse ibland Håller inte tider Kan inte alltid tolka vad hon ser Hittar inte på boendet Ingen tidsuppfattning Har vanföreställningar Kan inte tolka ljud

Identitetsupplevelse Personligheten Förstå sin egen kropp Vad som påverkar mig positivt och negativt Veta hur jag tänker och känner Panikreaktioner aggression

Kerstin och Lennart Mycket lätt nedsättning förutom att hon har svårt med sin ålder Förändrad personlighet Felaktig kroppsuppfattning Överdriven självkänsla

Sammanfattning Jagfunktioner är ett samlingsnamn på olika psykologiska funktioner som alla människor har. Vid demenssjukdom förändras de totalt. Som personal behöver jag växla mellan ett jagstärkande arbetssätt och ett jagstödjande. När jag gör det möter jag den sjuka utifrån hennes speciella förutsättningar och behov.

Varför så viktigt! Alla är vi helt unika och alla kan vi mötas