Konsekvensutredning 1 (36) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Kristofer Elo Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddshjälm Transportstyrelsens förslag Nya föreskrifter om skyddshjälm ska meddelas samtidigt som Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm upphävs. Förslaget innebär att när man kör eller åker med motorcykel eller moped ska man använda en skyddshjälm som är E-märkt enligt UNECE-reglemente nummer 22 ändringsserie 5. Kör eller åker man med på terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri ska skyddshjälmen vara CE-märkt enligt standarden EN 13871, eller vara E-märkt. Nya bestämmelser om undantag införs, ändringar av undantag införs och vissa nuvarande undantag upphävs: - Undantag införs som rör användning av terrängskoter utan karosseri och traktor b utan karosseri och Försvarsmaktens personal. - Undantag ändras som rör undantag från skyddshjälm vid bland annat distributionstjänst med mera, vilken modifiering av skyddshjälmar som inte ska påverka skyddsegenskaperna samt Polisens möjligheter att modifiera en skyddshjälm och använda alternativa hjälmar vid provkörning av fordon. - Undantag upphävs som rör sikher och trehjuliga motorcyklar med överbyggnad. Föreskrifterna kommer att anmälas till EU-kommissionen för granskning enligt EU-direktivet 98/34/EG och föreslås träda i kraft den 1 november 2017. Inga övergångsbestämmelser föreslås. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? I detta kapitel förklarar vi varför vi vill upphäva Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm och meddela nya föreskrifter. Först presenteras kort vad en skyddshjälm är och vilka bestämmelser som skyddshjälmar omfattas av.
Datum Dnr/Beteckning 2 (36) 1.1 Skyddshjälmar En skyddshjälm kan se ut på flera olika sätt. Nedan visas två typer av skyddshjälm, en jethjälm i figur 1 och en integralhjälm i figur 2. Det förekommer även en typ av skyddshjälm där hak- och munskyddet går att fälla upp som ett visir. Denna typ av hjälm kan antingen vara en integralhjälm eller som jethjälm, beroende av hur väl visiret och ansiktsskyddet skyddar användaren. Det förekommer även jethjälmar med fast hak- och munskydd där lösa glasögon kan används. Ett hak- och munskydd används för att skydda mot grus och smuts som kan stänka upp på den som använder hjälmen. Figur 1. Jethjälm (Svensk standard, 1976) 1 Figur 2. Integralhjälm (Svensk standard, 1976) 1 Den som färdas med (kör eller åker med på) moped, motorcykel, terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri ska använda en skyddshjälm enligt 4 kap. 9 trafikförordningen. I dag ska en skyddshjälm vara E-märkt eller SIS-märkt, se Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm (Svensk standard, 1976). En skyddshjälm får vara E-märkt om den är godkänd enligt United Nations Economic Commission for Europe (UNECE) reglemente nummer 22. Reglementet uppdaterades senast den 24 augusti 2004. Den internationella regelutvecklingen sker i dag inom UNECE och vi medverkar i det arbetet. En skyddshjälm får vara SIS-märkt om den är godkänd enligt Swedish Standard Institute (SIS) standard 88 24 11 (Svensk standard, 1976). Standarden uppdaterades senast genom utgåva 2, som fastställdes 15 maj 1976. (Swedish standard institute, 2008) 1 Figuren är återgiven ur svensk standard SIS 88 24 11 med tillstånd av SIS Förlag.
Datum Dnr/Beteckning 3 (36) De standarder och bestämmelser för hjälmar som jämförts under denna utredning är följande. United nations economic commission for Europe reglemente nummer 22 ändringsserie 05 (United nations economic commission for Europe, 2002) Svensk standard SIS 88 24 11 Skyddshjälm för motorister, utgåva 2 från 1976 (Svensk standard, 1976) Federal motor vehicle saftey standard and regulations (FMVSS) 218 (hjälmar med DOT-märkning) (Federal motor vehicle saftey standard and regulations, 2009) Snell M2015 Helmet standard for use in motorcycling (Snell memorial foundation, 2014) Fédération internationale de l automobile (FIA) standard 8859-2015 premium helmet (Fédération internationale de l automobile, 2014) European committee of standardization (EN) 13781:2012 Protective helmets for drivers and passengers of snowmobiles and bobsleighs (European committee of standardization, 2012) European committee of standardization (EN) 1077:2007 Helmet for alpine skiers and snowboarders (European committee of standardization, 2007) European committee of standardization (EN) 12492:2012 Mountaineering equipment Helmets for mountaineers Safety requirements and test methods (European committee of standardization, 2012) European committee of standardization (EN) 966:2012 Helmets for airborne sports (European committee of standardization, 2012) 1.2 Nya bestämmelser genom förordning (EU) nr 2016/425 Från och med att förordning (EU) nr 2016/425 träder i kraft den 21 april 2018 ska hjälmar som inte tas upp i ECE 22-05 uppfylla kraven som förekommer i förordningen. Förordningen innehåller generella krav för skyddsutrustning, och tekniska krav för respektive utrustning beskrivs i standarder som ges ut av European committee of standardization (EN). (Europa kommissionen, 2016) Införandet av förordning (EU) nr 2016/425 betyder att hjälmar som används vid färd med terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri ska uppfylla kraven enligt förordningen. Förordningen ställer krav på att EU-
Datum Dnr/Beteckning 4 (36) länderna inte får hindra försäljning eller import av dessa produkter som omfattas av förordningen. I praktiken innebär det också att länderna inte får hindra användningen av det som produkterna är avsedda för, eftersom det i förlängningen skulle medföra hindrad försäljningen av produkterna. Standarden EN 13781 från European committee for standardization innehåller tekniska krav för hjälmar som ska användas vid färd med snöskoter. Denna standard ställer detaljerade tekniska krav på bland annat utformning och skyddsförmåga. Det finns ingen standard för hjälmar som ska användas vid färd med terränghjuling utan karosseri eller traktor b utan karosseri. (European committee of standardization, 2007) Eftersom föreskrifterna (TSVFS 1987:10) om skyddshjälm som ska tillämpas vid färd med bland annat motorcykel eller moped ställer krav på E-märkt eller SIS-märkt hjälm, uppfyller Sverige med dessa föreskrifter inte kraven enligt förordning (EU) nr 2016/425. Det gör att föreskrifterna behöver ändras innan den 21 april 2018 så att de stämmer överens med förordningen. 1.3 Krav på användning av skyddshjälm för ytterligare fordonstyper Enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 2016 ska personer som färdas på motorcykel och moped använda skyddshjälm. Det finns flera undantag från det kravet, till exempel då fordonet står still eller då fordonet körs på en parkeringsplats. Genom ändringen i trafikförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2016 omfattar kravet på användande av skyddshjälm ytterligare fordonsslag (Näringsdepartementet, 2015; Näringsdepartementet, 2015). De fordonsslag som har lagts till är terrängskoter utan karosseri och traktor b utan karosseri. Terrängskoter är en underkategori fordon som består av snöskoter och terränghjuling. Se lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Eftersom kraven på användning av skyddshjälm nu gäller fler fordonsslag än tidigare, behöver bestämmelserna om undantag från krav på användning anpassas efter detta. I avsnitten 1.3.1 1.3.4 presenteras områden där det kan finnas behov av undantag. 1.3.1 Användning av skyddshjälm vid frekvent på- och avstigning I vissa arbetssituationer där terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri körs kan det medföra hinder eller fara att använda skyddshjälm. I gällande föreskrifter om skyddshjälm finns undantag om man kör eller åker med kortare sträckor inom ett område och stiger av och på fordonet mellan varje sträcka. Undantaget gäller vid lokalt distributions- eller servicearbete och var tänkt att användas då man kör motorcykel eller moped. Exempel på en yrkesgrupp som använt undantaget i dag är brevbärare som använder
Datum Dnr/Beteckning 5 (36) trehjulig moped i tjänsten. Eftersom det nu tillkommit tre nya fordon terränghjuling, snöskoter och traktor b finns det även andra arbetssituationer som skulle behöva undantag från användning av skyddshjälm för att underlätta arbetet. Exempel på sådana nya arbetssituationer är till exempel vid skötsel av parker, städning av gator eller andra platser eller inom byggplatser. Vid dessa situationer förs fordonen ofta kortare sträckor, med låg fart och förare eller passagerare stiger av och på fordonen mellan varje sträcka. Att behöva använda skyddshjälm skulle kunna medföra ett hinder för den som behöver stiga av och på fordonet. 1.3.2 Användning av skyddshjälm i kombination med andra hjälmar Arbetssituationer som innebär kortare transportsträckor mellan platser där man behöver utföra arbetsuppgifter som kräver en annan hjälm kan medföra att en skyddshjälm utgör ett hinder. Det kan till exempel vara röjning av skogsområden med skyddsutrustning som avverkningshjälm eller service eller underhåll av kraftledningar med skyddsutrustning som klätterhjälm. Att behöva bära med sig flera hjälmar som man behöver byta mellan de olika arbetssituationerna kommer att uppfattas som ett hinder i arbetet. Att använda skyddshjälm i någon av de tidigare angivna arbetssituationerna kan dessutom vara farligt. En annan typ av yrkesutövande som använder flera olika hjälmar är den personal inom Försvarsmakten som använder snöskoter eller terränghjuling. De ska, förutom skyddshjälm, använda de hjälmar som Försvarsmakten föreskriver i sitt reglemente Verksamhetssäkerhet trafik. Exempel på hjälmar som då används är klätterhjälm, hjälm 90 och telehjälm. Att behöva ha med sig alla dessa hjälmar för att utföra sina arbetsuppgifter upplever Försvarsmakten som ett problem. Försvarsmakten anser sig behöva viss frihet för att kunna bestämma vilka hjälmar som ska användas i de olika situationer som deras personal ska lösa. 1.3.3 Färd med snöskoter under långa perioder Svenska samers riksförbund och vissa länsstyrelser i Sverige har framfört att vissa av deras medlemmar eller anställda upplever ett obehag eller att en skyddshjälm utgör ett hinder vid användning i vissa arbetssituationer i samband med användning av snöskoter. Arbetspassen kan vara mellan fem och 24 timmar långa. Även om tiden är en faktor som kan hanteras med raster, är det inte tiden som upplevs som det största problemet utan att man kör snöskoter på ett ojämnt underlag i kombination med långa arbetspass. Att behöva använda en skyddshjälm som väger omkring ett kilogram på huvudet kan då göra att nacken belastas av stötar och kast. Detta gör det problematiskt att använda skyddshjälm. (Wenngren, 2016; Jonsson, 2016; Andersson, 2016)
Datum Dnr/Beteckning 6 (36) Det är inte troligt att skador på nackkotor eller broskdiskar mellan kotorna kan uppstå genom att man framför snöskoter eller terränghjuling med skyddshjälm under lång tid i terräng. Efter samråd med representanter från Uppsala universitet, Umeå universitet och Karolinska institutet har det kommit fram att detta område inte är speciellt välutforskat, men att det som finns visar att skador på nackkotor eller diskar inte är troligt i dessa fall. Det råder inget tvivel om att det kan upplevas som besvär för muskler och leder i detta fall med att använda skyddshjälm när man kör med snöskoter i terräng under lång tid, men att kliniskt kunna visa dessa besvär kan vara mycket svårt. (Plam, 2016; Rehn, 2016; Äng, 2016) 1.3.4 Hjälmkrav för användning inom Polisen och räddningstjänsten Informationen i detta avsnitt har samlats in genom samråd med Polisen och representant för fjällräddare genom Fjällsäkerhetskommittén (Ragnvaldsson, 2016; Andersson, 2016; Rickander, 2016) Polisen använder bland annat snöskoter när de arbetar med fjällräddning, ordningsövervakning, nykterhetskontroller, gräns- och passkontroller samt vid tillsyn av vilt och naturområden. Fjällräddning utförs av både anställda poliser och frivilliga civilanställda av Polisen. Den hjälm som ska användas inom Polisens arbete och inom fjällräddningen i samband med användning av snöskoter ska uppfylla följande krav: Den ska vara utrustad med kommunikationsutrustning. Det ska gå att kommunicera med patienter eller andra personer och samtidigt ha tillgång till kommunikationsutrustning. Hjälmen ska gå att använda vid kalla väderförhållanden. Den bör vara så lätt som möjligt för att kunna användas under långa arbetspass. Hörselskydd ska vara inbyggda, eftersom hörselproppar inte är optimala att använda vid kalla väderförhållanden. Enligt Polisen och frivilliga fjällräddare finns det ingen E-märkt skyddshjälm som uppfyller alla dessa krav som ställs genom trafiksäkerhet, arbetsmiljö och behov. Att behöva använda en skyddshjälm enligt dagens krav skulle medföra att man hindras från att uppfylla alla krav som ställs på yrkesgruppen. En fjällräddare är oftast civilanställd hos Polisen, det vill säga inte polisman. Det gör att dessa personer inte kan utnyttja de undantag en polisman har att använda skyddshjälmar som har modifierats med bland annat passande
Datum Dnr/Beteckning 7 (36) utrustning för kommunikation. Även om personerna får använda modifierade skyddshjälmar, skulle dessa upplevas som för tunga och hindra kommunikation med de personer som räddas. 1.4 Otidsenliga eller olämpliga bestämmelser SIS upphävde SIS 88 24 11 den 19 maj 2009. Det gör att det inte längre sker någon utveckling av kraven i denna standard. Det är heller inte möjligt att få skyddshjälmar godkända enligt SIS 88 24 11. (Svensk standard, 1976) Det finns allmänna råd i föreskrifterna som medför att skyddshjälmar med hakband bör vara utrustade med hakkopp. Enligt en rapport från Transport Research Laboratory kan en skyddshjälm som är utrustad med hakkopp göra att risken för skada ökar vid en olycka, bland annat kan käken komma till skada. Det finns även en ökad risk att skyddshjälmen lossnar vid en olycka på grund av att remmen som håller fast skyddshjälmen kan glida av hakan. (Stephen Jowitt, 2014) Det allmänna rådet bör därför tas bort. Sedan införandet av föreskrifterna om skyddshjälm 1987 har säkerhetskraven för fordon förbättrats avsevärt. Tre- eller fyrhjuliga hjuliga motorcyklar kan till exempel idag förekomma med karosseri och bilbälte. Detta leder till att undantaget från användning av skyddshjälm vid användning av trehjuliga mopeder eller motorcyklar behöver uppdateras så att det stämmer med dagens bestämmelser. Dessutom behöver föreskrifterna anpassas efter undantagen enligt 4 kap. 9 i trafikförordningen som infördes 1998. Undantaget som berör tre- och fyrhjuliga fordon innebär följande. Skyddshjälm behöver inte användas i en tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri eller i en tre- eller fyrhjulig moped med karosseri om bilbälte används, (Näringsdepartementet, 1998) 1.4.1 Undantag för sikher Sikhers religion växte fram mellan 1469 och 1708. En viktig symbol inom religionen är att alla vuxna ska bära huvudbonad. Män ska bära turban och kvinnor turban eller huvudduk. Detta är en symbol för allas lika värde, jämlikhet och att motverka överhöghet. Ursprunget för detta är för att motverka förtryck från, då, styrande kungligheter. Enligt representanter för sikher i Sverige är bärandet av denna symbol en viktig del av religionen och något som man inte gör avkall på. (Representanter från Svenska sikhers trossamfund, 2017) Sikher har varit undantagna användning av skyddshjälm sedan 1979 i Sverige. Om undantaget tas bort innebär det att även sikher kommer att behöva använda skyddshjälm vid färd med motorcykel, moped, terrängskoter och traktor b.
Datum Dnr/Beteckning 8 (36) När undantaget från användning av skyddshjälm infördes för sikherna 1979 var kraven på trafiksäkerhet generellt lägre än vad de är idag. Då ansågs religiösa skäl vara särskilda skäl som motiverar ett generellt undantag för alla sikher från användning av skyddshjälm vid färd med till exempel motorcykel. (Undantag från kraven att bära skyddshjälm vid färd med motorcykel eller moped, 1979) I dag gör vi bedömningen att det inte är särskilda skäl. Om vi tittar på undantag från skyddshjälm på grund av medicinska skäl från 70-80-talen, var det motiverat med undantag om man endast hade ett läkarintyg med en enskild läkares bedömning. Till exempel kunde det vara motiverat med undantag från användning av skyddshjälm på grund av stora mjällbesvär. Detta betyder att synsättet på vad som ansågs vara skäl för undantag inte var lika strängt som idag. Kraven för att få ett undantag på medicinska grunder har stramats åt sedan 1987. Genom trafikförordningen togs undantaget genom en läkares bedömning bort och den som behöver ett undantag av medicinska skäl eller något annat skäl får söka undantag hos oss. I dag är prövningen av undantag från bestämmelser om skyddshjälm mycket restriktiv. Vid bedömningen tar vi bland annat hänsyn till de medicinska orsakerna tillsammans med vilka sträckor man förflyttar sig och varför man har behov att förflytta sig just med en motorcykel eller moped istället för med t.ex. bil eller allmänna kommunikationer. Det nya synsättet bör också återspeglas i hur vi resonerar kring generella undantag från användning av skyddshjälm vid till exempel motorcykel. 1.5 Förtydligande av undantag I gällande föreskrifter om skyddshjälm finns det förbud mot att ändra en skyddshjälm samt ett allmänt råd som ger exempel på förbjudna ändringar. Den behöver av legalitets- och tydlighetsskäl omformuleras till att handla om att en skyddshjälms egenskaper inte får ändras. Även rådet behöver ändras så att det ger exempel på ändringar som kan orsaka att egenskaperna ändras. Det förekommer även undantag som behöver anpassas och förtydligas så att de stämmer överens med övriga svenska bestämmelser, bland annat de undantag som berör Polisens möjlighet att använda en annan hjälm då ett fordon ska provköras. 2. Vad ska uppnås? Syftet med regleringen är att: Sverige ska uppfylla sina åtaganden vad det gäller att följa EU:s gemensamma bestämmelser i förordning (EU) nr 2016/425.
Datum Dnr/Beteckning 9 (36) Vi ska anpassa kravnivån för skyddshjälmar till den nivå som förekommer på marknaden. Tillgodose behovet av undantag från användning av skyddshjälm för dem som i yrkesutövande färdas med terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri. Vi ska även uppdatera eller att ta bort bestämmelser som inte överensstämmer med dagens säkerhetskrav. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Att inte göra någonting är enligt vår bedömning inte ett alternativ till reglering av följande orsaker. Om det inte sker någon ändring av föreskrifterna om skyddshjälm före den 21 april 2018, kommer Sverige inte att uppfylla sitt åtagande att följa de gemensamma bestämmelserna inom EU. Om det inte sker någon anpassning av undantag för de nya fordonskategorier, skulle det kunna göra att en skyddshjälm i vissa fall utgör ett hinder i arbetet och utsätta arbetstagare för en ökad risk för olyckor i arbetet. Införs inte undantag kommer vi att få en omfattande hantering av enskilda undantag, vilket medför kostnader för både staten och den enskilde som ansöker om undantag. Vi anser även att det är olämpligt och ineffektivt att hantera stora grupper med enskilda undantag och att det lämpar sig bättre att reglera detta med undantag genom föreskrifter. Utan reglering kommer det att vara tillåtet att vid färd med de fordon som anges i 4 kap. 9 trafikförordningen använda skyddshjälmar som inte följer den tekniska utvecklingen eller säkerhetsutveckling som sker enligt moderna standarder. Det gör också att det kommer att finnas kvar undantag som inte längre är aktuella eller som inte är i linje med Nollvisionen (Kommunikationsdepartementet, 1997). Det kommer inte att ske någon anpassning av föreskrifterna för de fordon som ska omfattas av krav på skyddshjälm enligt 4 kap. 9 trafikförordningen. 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Om de gällande föreskrifterna om skyddshjälm upphävs, kommer samma konsekvenser som anges i avsnitt 3.1 att inträffa. Det kommer även att tillkomma ytterligare konsekvenser. Det kommer att saknas bestämmelser om vilka tekniska egenskaper en skyddshjälm ska ha vilket innebär att Polisen i praktiken inte kommer att kunna övervaka användningen av skyddshjälm. Den yttersta konsekvensen av att inte reglera området alls blir
Datum Dnr/Beteckning 10 (36) alltså att trafiksäkerheten minskar genom att vilken hjälm som helst kan godtas för en skyddshjälm. Vår bedömning är att detta inte är ett alternativ till reglering, eftersom det skulle stjälpa systemet med övervakning och lagföring av överträdelser av kraven på användning av skyddshjälm som finns för att bibehålla en god trafiksäkerhet. 3.3. Regleringsalternativ Det regleringsalternativ som vi föreslår i detta avsnitt består av följande delar. Krav på hjälmar för färd med motorcykel och moped Regleringsalternativet innebär att skyddshjälmar ska uppfylla kraven enligt UNECE 22-05 då man färdas med motorcykel eller moped. Det innebär att skyddshjälmar som är märkta enligt SIS 88 24 11 inte längre får användas som skyddshjälm. Majoriteten av de krav som förekommer i SIS standarden 88 24 11 finns även i UNECE 22-05. UNECE 22-05 innehåller dessutom en mer heltäckande kravställning, har högre ställda krav och utveckling sker inom reglementet. Det finns även andra standarder, till exempel Federal Motor Vehicle Saftey Standard and Regulations (FMVSS) 218, som används i framför allt USA. Skyddshjälmar som uppfyller denna standard är märkta med DOT-symbolen (Federal motor vehicle saftey standard and regulations, 2009). Denna standards omfattning påminner om SIS 88 24 11 men den har krav som liknar de nivåer som finns i UNECE 22-05. Totalt sett anser vi att FMVSS 218 inte täcker ett lika stort område som UNECE 22-05. Vi har även jämfört UNECE 22-05 med andra standarder och kommit fram till liknande slutsatser. Orsaken till att vi väljer att endast skyddshjälmar som uppfyller UNECE 22-05 ska användas vid färd med motorcykel eller moped är att dessa hjälmar har ett bra skydd, reglementet följer den tekniska utvecklingen för hjälmar och att de redan i dag är vanligt förekommande på marknaden. Krav på hjälmar för färd med snöskoter Kör eller åker man med på en snöskoter ska man använda en skyddshjälm som är CE-märkt enligt standarden EN 13874 eller E-märkt enligt UNECE 22-05. Detta förslag tillgodoser de krav som ställs genom förordningen (EU) nr 2016/425 och medför att det finnas tillgång på bra hjälmar som kan användas. De krav som ställs i förordning (EU) nr 2016/425 som kan appliceras på hjälmar är i grova drag följande:
Datum Dnr/Beteckning 11 (36) Skyddsutrustningen ska vara anpassad för de ändamål som den är tänkt för vad det gäller ergonomi, vikt och styrka. Skyddsutrustningen ska skydda mot mekaniska stötar orsakande av fallande eller flygande föremål, kollision mellan kroppar och kollision med hinder. Utrustningen ska för de ändamål den är tänkt för förhindra skador, särskilt kross och penetrering av den kropp som ska skyddas. Detta ska ske åtminstone för den skyddsnivå som utrustningen är tänkt att användas för. Skyddsutrustningen ska skydda mot buller och dämpa buller till nivån av 87 dba 2. Bullernivån fastställs i EU-direktiv 2003/10/EG. Förordningen (EU) nr 2016/425 och beslut nummer 768/2008/EG fastställer hur CE-märkningen ska vara utförd på dessa produkter. Beslutet fastställer att alla produkter som säljs på den Europeiska marknaden ska uppfylla vissa grundkrav inom produktsäkerhet, märkning och dokumentation (Europa kommissionen, 2008). Att en produkt är CE-märkt medför att den uppfyller vissa grundläggande allmänna krav och säkerhetskrav för att produkten ska få säljas i Europa. Detta betyder inte att alla hjälmar som är CE-märkta uppfyller kraven enligt EN 13871. För att påvisa att en hjälm uppfyller kraven enligt EN 13871 behövs det en kompletterande märkning som består av standardens nummer. Kraven som, i grova drag, ställs i standarden EN 13781 är följande: Hjälmen ska kunna utrustas med tilläggsutrustning som hörselskydd, ögonskydd, ansiktsskydd och skydd för undre delen av ansiktet. Hjälmen ska vara utformad på ett sådant sätt att den går att använda i normala temperaturer som den är avsedd för. Hjälmen ska klara viss slagtålighet. Hjälmen ska klara vissa avdragningsprov. Hjälmen ska vara märkt med standardens numrering EN 13871. Standarden EN 13871 medför liknande krav på utseende om hjälmar enligt SIS 88 24 11 och ECE 22-05. Det som skiljer är att det inte ställs samma krav på slagtålighet eller krav på fasthållning. Denna typ av hjälm ger alltså inte samma skydd som en hjälm som uppfyller kraven enligt ECE 22-05. Hjälmen enligt EN 13871 ska vara så lätt som möjligt och är inte lika robust som en E-märkt hjälm, vilket gör den lättare att använda i vissa fall. En E- märkt hjälm medför dock inte att det finns utrymme för att utrusta hjälmen 2 dba Buller som är av den frekvens som kan uppfattas av det mänskliga örat.
Datum Dnr/Beteckning 12 (36) till exempel med hörselkåpor för hörselskydd och kommunikation som i fallet med hjälmar godkända enligt EN 13781. Förutom standarden EN 13781 för snöskoterhjälmar förekommer det en uppsjö av andra standarder för hjälmar från European committee for standardization, bland annat EN 1077 för alpinhjälmar EN 966 för luftsporthjälmar och EN 12492 för klätterhjälmar. Alpin-, luftsport-, och snöskoterhjälmarna uppfyller liknande grundläggande kravnivåer. Klätterhjälmen är tuffare i vissa krav men saknar vissa eller har lägre krav i andra fall som gör att den inte når upp till samma nivå som övriga hjälmar. Bland annat ställs inga specifika krav på fritt synfält för klätterhjälmar, vilket gör att denna hjälm inte är lämplig att använda som skyddshjälm vid färd med snöskoter. Alpin- och luftsporthjälmarna är likvärdiga snöskoterhjälmarna, men saknar möjligheten att utrustas med ansiktsskydd eller ansiktsskydd för underdelen av ansiktet. Luftsporthjälmen ska på samma sätt som snöskoterhjälmen kunna utrustas med visir, kommunikationsutrustning och hörselskydd. Om en snöskoterhjälm utrustas med visir eller hörselskydd, behöver dessa skydd uppfylla vissa standarder. Dessa krav finns inte i fallet med luftsporthjälmen. Sammantaget är luftsporthjälmen och snöskoterhjälmen de hjälmar som liknar varandra mest i vilka krav som ställs och hur de ska kunna utrustas, men luftsportshjälmen når inte upp till kravnivåerna för att kunna användas vid färd med dessa fordon. Eftersom det inte finns hjälmar enligt standarden EN 13781 på marknaden, kan vi inte föreskriva att endast dessa hjälmar får användas vid färd med snöskoter. Det behövs därför ett alternativ till EN 13781-hjälmar. En hjälm som är godkänd enligt UNECE 22-05 är då det alternativ som vi finner lämpligt. Om det är lämpligare med andra hjälmar i vissa situationer, ska detta hanteras genom undantag i föreskrift eller genom enskilda undantag. Det finns en möjlighet att det kommer att börja säljas hjälmar en enligt EN 13871 på marknaden i och med införandet av förordning (EU) nr 2016/425. Regelverket i våra grannländer Norge och Finland om skyddshjälmar skiljer sig åt något. I Norge finns det bestämmelser om att man ska använda skyddshjälm vid färd med (Samferdselsdepartementet, 1979) snöskotrar
Datum Dnr/Beteckning 13 (36) två- eller trehjuliga motorcyklar sidovagn till två- eller trehjuliga motorcyklar eller släde kopplad till en snöskoter. En skyddshjälm ska uppfylla kraven enligt UNECE-reglemente nummer 22 ändringsserie 02. Det finns även vissa undantag. Ett undantag är att en skyddshjälm som är CE-märkt alpinhjälm kan användas vid färd med snöskoter eller släde kopplad till en snöskoter. I Finland finns också krav på användning av skyddshjälm när man färdas med (Kommunikationsministeriet, 1982) motorcykel moped tre- och fyrhjulingar utan karosseri eller störtbåge snöskoter eller sådant terrängfordon eller traktor som har styrstång och sadelliknande sits och som inte utrustats med karosseri eller störtbåge. En skyddshjälm ska vid användning av två- eller trehjuliga fordon, fyrhjulingar och snöskotrar uppfylla kraven för UNECE-reglemente nummer 22 ändringsserie 04 eller standard FMVSS 218 (Kommunikationsministeriet, 1982; Kommunikationsministeriet, 2003). Var uppmärksam på att definitionerna för de fordon som anges för de norska och finska bestämmelserna inte behöver stämma överens med de definitioner som vi använder i svenska bestämmelser. Krav på hjälmar för färd med terränghjuling utan karosseri eller traktor b utan karosseri Regleringsalternativet innebär att en skyddshjälm ska uppfylla kraven enligt EN 13781 eller ECE 22-05, och därmed vara EN 13781- eller E-märkta, då man färdas med terränghjuling utan karosseri eller traktor b utan karosseri. Vad det gäller dessa fordonsslag har samma jämförelser gjorts som i fallet med hjälmar vid färd med snöskoter, se avsnittet tidigare. Nya undantag för terrängskoter utan karosseri och traktor b utan karosseri Vi föreslår att det undantag som finns i gällande föreskrifter som rör lokalt distributions- eller servicearbete även ska innefatta anläggningsarbete. Tillägget riktar sig mot användning av terrängskoter utan karosseri och
Datum Dnr/Beteckning 14 (36) traktor b utan karosseri, eftersom dessa fordon förekommer i andra arbetssituationer än motorcykel och moped. Ytterligare ett skäl är att skyddshjälm i vissa fall skulle försvåra eller hindra arbetet. Vi föreslår även ett undantag som avser färd med terränghjuling utan karosseri och traktor b utan karosseri i samband med arbete där annan hjälm behövs för arbetet. Ett exempel är skogsbruk, då föraren till en terränghjuling utan karosseri färdas kortare sträckor mellan platser inom ett område för att arbeta med gallring av skog. Vid gallringen krävs det användning av en hjälm som är avsedd för skogsbruk. Att behöva byta hjälmar under arbetet skulle utgöra ett hinder för brukaren. Förslaget innebär också att man inte behöver använda en skyddshjälm när man färdas till och från området för arbetet så länge man använder en annan hjälm. I samband med att man kör snöskoter i sitt arbete föreslår vi att man ska undantas användning av skyddshjälm i vissa situationer. Undantaget kan tillämpas om en skyddshjälm som är E- eller CE-märkt inte uppfyller de krav som krävas för att utföra arbetsuppgifterna eller medför hinder eller fara för att utföra arbetet. Undantaget ska gälla om en annan lämplig hjälm används. Exempel på yrkeskategorier som är i behov av detta undantag är poliser, Länsstyrelsens personal som arbetar med naturövervakning och fjällräddare samt vid till exempel renskötsel. Personal inom Försvarsmakten föreslås få undantag från att använda skyddshjälm, då de vid tjänsteutövning kör eller åker med på terrängskoter utan karosseri. Undantaget ska gälla om en hjälm som Försvarsmakten själva hänvisar till i sitt reglemente Verksamhetssäkerhet trafik används. Vi anser att Försvarsmaken ska ha möjligheten att anpassa sin skyddsutrustning till den verksamhet som de bedriver. Den personal som kommer att påverkas inom Försvarsmakten är framför allt förband som verkar i fjällmiljöer. Enligt Försvarsmakten är det en ytterst begränsad del av personalen som kommer att omfattas av detta undantag. Förutom kraven i föreskrifterna om skyddshjälm ställs det krav på arbetsgivare i arbetsmiljölagen (1977:1160) vad det gäller skyddsutrustning. (Arbetsmarknadsdepartementet, 1977) Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Arbetsgivaren skall beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
Datum Dnr/Beteckning 15 (36) Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl." (Arbetsmarknadsdepartementet, 1977) Arbetsmiljöverket ställer krav på när och vilken skyddsutrustning som ska användas. Arbetsgivaren är den som ska se till att denna utrustning finns och används. Vid till exempel arbete med gallring ska en hjälm för skogsbruk användas enligt 13 eller 14 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:1) om användning av motorkedjesåg och röjsåg. (Arbetsmiljöverket, 2001) Våra föreslagna föreskrifter om skyddshjälm hindrar inte arbetsgivare från att ställa krav på sin personal att använda skyddshjälm trots att det enligt undantag i föreskrifterna inte behövs. Ändringar av otidsenliga eller olämpliga bestämmelser Polisens undantag Det undantag som rör Polisens möjlighet att använda skyddshjälmar som modifierats kommer att ändras i och med regleringsalternativet. Undantaget används av Polisen för att utrusta sina skyddshjälmar med passande utrustning för kommunikation. Tidigare kunde en polis i tjänsteutövning använda skyddshjälm som var modifierad på något sätt, till exempel genom dekaler, håltagning och ditsatta utstickande föremål. Eftersom Polisen endast utnyttjar undantaget för att montera utrustning för kommunikation, behöver de inte undantas från de andra formerna av modifiering av skyddshjälmar. Den modifiering som är aktuell att genomföra kan vara att göra hål i skyddshjälmen för fästelement till kommunikationsutrustning och borttagning av stoppning för att få plats med högtalare eller annan utrustning. Undantaget som Polisen använder då de provkör fordon kommer att ändras på två sätt. Den första ändringen är att det inte kommer att specificeras vilka fordon som undantaget omfattar. Tidigare omfattades endast testkörning av mopeder och motorcyklar. Ändringen gör att undantaget även kommer att kunna användas vid provkörning av terrängskoter utan karosseri och traktor b utan karosseri. Den andra ändringen är ett förtydligande av vilken alternativ hjälm som kan användas av Polisen vid provkörning. Undantaget som rör trehjuliga mopeder och motorcyklar med överbyggnad Undantaget från att använda skyddshjälm vid färd med trehjuliga motorcyklar eller moped med överbyggnad kommer att ändras. Vi har valt att dela upp undantaget i två delar. Första delen omfattar trehjuliga
Datum Dnr/Beteckning 16 (36) motorcykler med överbyggnad och andra delen omfattar trehjuliga mopeder med överbyggnad. Antalet registrerade trehjuliga motorcyklar med överbyggnad som kan användas i samband med detta undantag uppskattar vi till färre än tio. Det är alltså väldigt få som påverkas. Eftersom antalet modeller av trehjuliga motorcyklar som man kan utrusta med en överbyggnad ökar, finns det en risk att antalet utnyttjanden av det aktuella undantaget kommer att öka. Det leder till att risken för allvarliga skador vid motorcykelolyckor där skyddshjälm inte används kan öka. När det kommer till motorcykelolyckor har minst en av sex omkomna saknad eller tappad skyddshjälm vid olyckstillfället. Uppgifterna om antalet fordon och ökning de senaste fem åren, mellan 2010 och 2014, kommer från ett uttag från vägtrafikregistret den 10 april 2015. Vi anser att det är rimligt att denna del av undantaget tas bort och att den som vill köra motorcykel utan skyddshjälm i stället utnyttjar undantaget som finns i trafikförordningen, se 4 kap. 9 andra stycket 5. Genom förordningen ställs det högre krav på fordonet, som att fordonen ska ha karosseri och bälte, vilket medför en högre trafiksäkerhet. Vad det gäller delen i undantaget som omfattar trehjuliga mopeder anser vi att denna del inte ska tas bort utan ändras. Orsaken är att majoriteten av trehjuliga mopeder med överbyggnad har nationella godkännanden som i dag inte längre utfärdas. Godkännandet utfärdades fram till och med den 16 juni 2003 enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 2000:180) om ändring i föreskrifterna (VVFS 1999:39) om motorcyklar och mopeder. Ändringen innebär att det endast är vid färd med trehjuliga mopeder med överbyggnad med ett sådant godkännande som undantaget kan utnyttjas. Fordonen har en effekt- och hastighetsbegränsning, vilket gör att en överbyggnad anses vara tillräckligt skydd för föraren. Fordonen har inte förts in i vägtrafikregistret, vilket gör att vi inte vet hur många som används idag. Det går inte att få fram detaljer från Strada 3 som visar i hur stor omfattning dessa fordon är med i olyckor i trafiken. Eftersom man inte längre kan godkänna mopeder enligt VVFS 1999:39 så kommer dessa äldre mopeder att fasas ut över tid. Mopeder som godkänns efter 16 juni 2003 enligt EU-direktiv 2002/24/EG kan vara konstruerade med karosseri istället för överbyggnad och ska då även ska vara utrustade med bälte. Detta betyder att krav på användning av skyddshjälm inte gäller dessa fordon i och med undantaget enligt 4 kap. 9 andra stycket i trafikförordningen. 3 Strada Swedish Traffic Accident Data Acquisition. En databas med statistik över trafikolyckor som hänt i Sverige. Statistiken rapporteras in av Polisen och landstingen.
Datum Dnr/Beteckning 17 (36) Undantag för sikher Vårt förslag vad det gäller undantag för sikher är att det ska tas bort. Vi anser att endast religiösa skäl inte är tillräckliga för att väga upp trafiksäkerheten med tanke på den risk för allvarliga skador vid en olycka som det medför att till exempel köra moped eller motorcykel utan skyddshjälm. Denna bedömning görs i såväl Norge och Finland. Det finns länder som undantar sikher användning av skyddshjälm vid färd med bland annat motorcykel. Dessa länder är till exempel Danmark, Storbritannien och Nya Zeeland. (Færdelsstyrelsen, 1997; British goverment, 1988; Minister for Transport Safety, 2016) Danmark ger undantag till personer som är sikher och som bär en turban. En turban fastställs som ett 4,25 meter långt bomullstyg som bärs på huvudet. Dessa bestämmelser uppdaterades senast 1997. (Færdelsstyrelsen, 1997) I Nya Zeeland så gäller undantaget endast upp till en hastighet av 50 kilometer per timme (Minister for Transport Safety, 2016). Liknande bestämmelser som förekommer i Storbritannien diskuteras i Kanada (Legislative assembly of Ontarion, 2016). Just nu får sikher köra motorcykel utan skyddshjälm i vissa delar av Kanada. EU-domstolen har slagit fast att privata företag kan kräva att dess personal använder en specifik klädsel uniform om det är på grunda av att vissa ett neutralt signalvärde (Diskriminerning på grund av religion eller övertygelse, 2016). Våra slutsatser från domen är att man kan förbjuda synliga religiösa föremål utan att det är diskriminering, men förbudet ska vara motiverat med neutrala syften. Förbudet ska dessutom behandla alla religioner eller övertygelser på samma sätt. Vad det gäller våra föreskrifter och undantaget som berör sikher så är detta till en början inget förbud, det är ett undantag, en positiv särbehandling. Genom att ta bort undantaget så sker det heller ingen negativ särbehandling, utan att vi tar bort en positiv särbehandling, våra föreskrifter ska tillämpas av alla medborgare oberoende religion eller övertygelse. Motiveringen till att ta bort undantaget är dessutom neutrala efteroms de är till för att säkerställa trafiksäkerheten i Sverige och har ingen religiös motivering. Enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med vissa undantag, gälla som svensk lag. Enligt artikel 9 i konventionen har alla rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller
Datum Dnr/Beteckning 18 (36) tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. (Justitiedepartementet, 1994) Även om man har rätt att utöva fritt tänkande och fritt utövande av religion så medför inte det att man inte omfattas av andra lagar. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. (Justitiedepartementet, 1994) Detta gör att det finns utrymme för att inskränka religionsfriheten genom föreskrifter om det görs för att bland annat förbättra den allmänna säkerheten eller hälsa, vilket vi anser att det är fråga om i detta regleringsförslag. Ett exempel på annan lagstiftning som har påverkan på sikhers religionsutövning är lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskoleeller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats. (Justitsiedepartementet, 1988) Förutom turbanen så har sikher en dolk som en helig symbol för att symbolisera försvar i nödvärn. Dolken har generellt ersatts med en symbolisk dolk (Sweden Sikhs, 2016). Detta visar att det i vissa fall finns möjligheten att genom anpassningar av en religion går att ha kvar symboliken inom religionen men ändå anpassa utövandet efter gällande lagar. Man behöver även beakta diskrimineringslagen (2008:568) i detta regleringsalternativ. Diskrimineringslagen är till för att motverka indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma
Datum Dnr/Beteckning 19 (36) att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, (Kulturdepartementet, 2008) Detta förslag till regleringsalternativ kommer inte att hindra sikher från att utöva sin tro eller att köra motorcykel. Det finns dessutom inget som säger att man inte får använda huvudbonader under en skyddshjälm. Som det framgår i SOU 1999:9 Att slakta ett får i guds namn som publicerades 1999 bör företrädare från trossamfund och samhället hitta lösningar och närma varandra när delar av en tro inte är förenlig med lagstiftning (Gunner, 1999). Vi bedömer att samhället tillmötesgår sikher som vill köra motorcykel genom att i stället för skyddshjälm kan de utnyttja undantaget i trafikförordningen, se 4 kap. 9 trafikförordningen. Det finns dessutom möjligheten att ansöka om enskilt undantag hos oss. Vid en sådan enskild prövning kommer vi att bedöma om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet, se 13 kap. 4 trafikförordningen. Eventuella ansökningar kommer att prövas från fall till fall. Vi kommer dessutom att väga in varför man behöver använda just detta fordon, var man kommer att använda fordonet och varför man inte kan använda ett alternativt färdmedel. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att sikher inte är undantagna att använda en industriell skyddshjälm vid arbetssituationer om byggnads- och anläggningsarbeten. Det finns ett generellt undantag som säger att man inte behöver skyddshjälm om de är uppenbart obehövligt. Se 71 Arbetsverkets föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Arbetsmiljöverket, 1999). Förtydligande av bestämmelser Det allmänna rådet om att ett hakband till en skyddshjälm bör vara utrustade med hakkopp kommer att tas bort. Orsaken är att en E-märkt skyddshjälm inte får vara försedd med hakkopp enligt ECE 22-05. Ytterligare en orsak är att, som tidigare nämnts, förekomsten av en hakkopp kan medföra allvarliga skador vid en olycka. Vi har även fått synpunkter från Polisen om att rådet uppfattas som oklart och behöver förtydligas. Föreskriften och det allmänna rådet som begränsar användaren till att inte modifiera en skyddshjälm kommer att ändras. Den kommer att ändras till att en skyddshjälm får användas om den modifierats så länge hjälmen uppfyller
Datum Dnr/Beteckning 20 (36) kraven för sitt godkännande. Det allmänna rådet kommer att ändras till att innehålla exempel på ändringar som kan göra att kraven för E-märkningen inte uppfylls. En orsak till ändringen är att enligt ECE 22-05 får skyddshjälmar modifieras så länge hjälmen uppfyller kraven. Ytterligare en orsak till ändringen är att dagens formulering har uppfattats som otydlig. 3.4. Alternativ som inte är realistiska att införa Godta flera olika standarder för vad som anses vara skyddshjälm Vi har övervägt att godta flera standarder för vad som anses vara en skyddshjälm än hjälmar som är godkända enligt ECE 22-05 eller EN13781. Vi ser inte detta som lämpligt av följande orsaker: De övriga standarderna har antingen för låg skyddsnivå eller är avsedda att tillämpas i andra situationer. Om flera olika standarder godtas, kommer det att försvåra för Polisen i trafikövervakningen. Om hjälmar enligt flera olika standarder får använda som skyddshjälm kan det vara svårt för förarna att veta vilka som får användas. Hjälmar enligt ECE 22-05 är dominerande på den europeiska marknaden och det förekommer flera tillverkare utanför EU som anpassar sina produkter enligt ECE. Därför bedöms utbudet av hjälmar mer än väl tillgodose behovet. Krav på att endast E-märkta skyddshjälmar får användas vid färd med terränghjuling utan karosseri eller traktor b utan karosseri Skyddshjälmar som är E-märkta är framtagna för att användas när man färdas med motorcykel eller moped. Förordning (EU) 2016/425 omfattar alla andra hjälmar och de tekniska kraven bestäms genom EN-standard. Vi kan inte enbart ställa krav på att man ska använda E-märkta skyddshjälmar när man färdas med terränghjuling utan karosseri eller traktor b utan att bryta mot EU-förordning 2016/425. Detta gör att CE-märkta snöskoterhjälmar ska kunna användas då man använder en snöskoter. Undantag från användning av skyddshjälm vid färd med terränghjuling om annan hjälm användas I undantaget som kan tillämpas om en skyddshjälm inte uppfyller kraven som krävs vid en arbetssituation eller vid yrkesutövandet har vi övervägt om andra fordon som terränghjuling ska inkluderas. Orsaken till att vi anser att bestämmelserna inte ska omfatta färd med terränghjuling är att de olyckor som förekommer med detta fordon är allvarligare än med snöskoter och att
Datum Dnr/Beteckning 21 (36) det inte finns samma problematik med användning av skyddshjälm för dessa fordon. Företrädare för vissa yrkesgrupper som omfattas av detta undantag har påtalat att det inte finns ett behov av undantag från användning av skyddshjälm vid färd med terränghjuling på samma sätt som vid färd med snöskoter. Något undantag införs därför inte. Undantag från användning av skyddshjälm vid färd med snöskoter villkor om högsta färdhastighet Vi har övervägt undantag med villkor bestående av begränsning av högsta tillåtna hastighet vid färd med snöskoter vid till exempel renskötsel, fjällräddning eller naturvård. Det är dock svårt att avgöra vilken hastighetsbegränsning som är lämplig och det är svårt att övervaka efterlevnaden. Vi föreslår därför inte något sådant villkor. Undantag från användning av skyddshjälm utan villkor vid färd med snöskoter I undantaget som berör personer som arbetar med till exempel renskötsel, fjällräddning eller naturvård har vi övervägt att det inte ska finns krav på skyddshjälm vid färd med snöskoter. Vi anser att det är motiverat att kräva någon form av hjälm vid färd med snöskoter i dessa yrkesutövanden. Orsaken är att de olyckor som sker vid färd med snöskoter i samband med arbete generellt är allvarligare än olyckor som sker vid allmän färd med snöskoter. Antalet olyckor med snöskoter som sker i samband med arbete är dock inte lika frekvent förekommande som vid allmän färd med snöskoter. Vid de olyckor som inträffat 2010 2015 med snöskoter har hjälm varit mer förekommande vid olyckor som skett vid färd på fritiden än vid olyckor i samband med arbete. Uppgifterna om olyckor i detta stycke kommer från ett uttag ur Strada. Det finns även hjälmar som inte når upp till skyddsnivån för skyddshjälmar men som kan fungera som ett komplement. Exempel på lämpliga kompletterande hjälmar är hjälmar för luftsport enligt standarden EN 966. Undantag för sikher från användning av skyddshjälm Vi har även tittat på följande alternativa nivåer av undantag för sikher som bär turban. Personerna undantas användning av skyddshjälm vid färd med motorcykel, moped, terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri. Detta motsvarar ungefärligen undantaget i TSVFS 1987:10. Personerna undantas användning av skyddshjälm vid färd med moped, terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri.
Datum Dnr/Beteckning 22 (36) Personerna undantas användning av skyddshjälm vid färd med motorcykel med villkor om begränsad färdhastighet. Personerna undantas användning av skyddshjälm vid färd med moped, terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri. Detta alternativ är ytterligare skärpningar av bestämmelserna där användningen av motorcykel helt tas bort från undantaget. Personerna behöver inte använda skyddshjälm vid färd med moped eller snöskoter. Detta alternativ innebär att endast användning av moped eller snöskoter ingår i undantaget. Ingt av dessa alternativ bedöms som lämpligt med anledning av risken för allvarliga skador vid olyckor om den som färdas på fordonet inte använder skyddshjälm. Detta gäller även om färdhastigheten begränsas. Övergångsbestämmelser Vi har tidigare lagt fram förslag på bestämmelser om skyddshjälm som EUkommissionen tog del av och lämnade synpunkter på. En av synpunkterna var att förslagen inte var förenligt med de gemensamma bestämmelserna om fri rörlighet för varor inom unionen. Detta berodde på att vi ställde krav på nationella standarder under övergångsbestämmelserna. För att vi ska kunna göra detta var kravet att vi godtar alla nationella standarder inom EU. Detta skulle i praktiken medföra att Polisen behöver ha kunskap om alla nationella standarder inom EU. Något som vi anser är orimligt. Av denna orsak anser vi att övergångsbestämmelser inte är ett realistiskt alternativ. 4. Vilka är berörda? De parter som berörs av den förslagna regleringen är företag, medborgare, staten och myndigheter. De företag som är berörda är företag som säljer och importerar skyddshjälmar och de som kan utnyttja de undantag som vi föreslår. De medborgare som påverkas är de som använder SIS-märkta hjälmar i dag, de som använder trehjuliga motorcyklar med överbyggnad och sikher. De myndigheter som påverkas är bland annat Polisen, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, länsstyrelserna och Sveriges kommuner. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.