Sammanställning av inkomna remissvar om Transportstyrelsens förslag om nya föreskrifter om skyddshjälm

Transkript

1 PM 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Dnr/Beteckning Kristofer Elo Väg och järnväg Sammanställning av inkomna remissvar om Transportstyrelsens förslag om nya föreskrifter om skyddshjälm Sammanfattning De inkomna remissvaren kan delar in i följande områden, synpunkter på föreslagna bestämmelser, synpunkter på föreslagna undantag och synpunkter på bestämmelser i förordningar. Synpunkterna på de föreslagna bestämmelserna består bland annat av att vi inte kan ställa krav på enskilda standarder eftersom detta står i konflikt med reglerna relaterade till CE-märkning. Man kan CE-märka produkter utan att uppfylla en standard, att uppfylla en standard är frivilligt. Många av de övriga synpunkterna på föreskrifterna undantagen bygger på att det inte finns någon som ännu har gjort en tolkning av bestämmelserna och att de allämna råden läses enskilt och inte tillsammans med den tillhörande föreskriften. Synpunkterna som omfattar bestämmelserna i fordonsförordningen och trafikförordningen gäller bland annat en utebliven tillsynsmyndighet för marknadskontroll av skyddshjälmar och att det inte finns bestämmelser för den som färdas med en kälke eller släp som dras av terrängskoter inte behöver använda skyddshjälm. De åtgärder som Transportstyrelsen kommer att vidta utifrån de synpunkter som har inkommit är att komplettera föreskrifterna vad det gäller konflikten kopplad till CE-märkningen och även vissa formuleringar som är följdfel pågrund av detta. Vi kommer inte ändra hänvisningar till enskilda standarder i det allmänna rådet tillhörande 11 eftersom det är ett allmänt råd. Synpunkterna som berör utebliven tillsyns myndighet kommer vi fortsätta att hantera genom vår dialog med regeringen och andra påverkade myndigheter. Synpunkterna kring trafikförordningen kommer vi att ta med oss till nästa tillfälle för diskussion med regeringen kring ändringar i trafikförordningen. Övriga synpunkter har varit av det slag att vi anser att de inte ger anledning till åtgärder. De remissinstanser som ha valts har varit myndigheter, intresseorganisationer, branschorganisationer och föreningar som vi bedömer har haft kunskap och synpunkter inom området. De som har svarat på remissen har bidragit till en bra bredd och givigt en god bild av hur föreskrifterna kommer att fungera i praktiken. De som inte har valt att svara är de branschorganisationer som företräder importörer och försäljare av skyddshjälmar. Dessa organisationer valde även att inte svara under det tidiga samråd under själva utredningen av de föreslagna föreskrifterna och allämna råden. Vi bedömer att den information, det resonemang och de bedömningar som vi har använt eller gjort i konsekvensutredningen är av tillräckligt god kvalitet. Denna bedömning gör även Regelrådet se remissvar nummer 17 och Diskrimineringsombudsmannen se remissvar nummer 37.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (10) Sammanställning av remissvar Nr Organisation Synpunkter Bemötande och eventuella åtgärder 1 Länsstyrelsen i Kronoberg Avstår från att yttra sig över förslaget. Ingen åtgärd. 2 Länsstyrelsen i Götalands län Avstår från att yttra sig över förslaget. Ingen åtgärd. 3 Sveriges Lantbruksuniversitet Ställer sig positiva till förslaget om nya föreskrifter och allmänna råd om skyddshjälm. Har några synpunkter på att det förekommer vissa stavfel i föreskrifterna. Stavfelen kommer att ändras. 4 Länsstyrelsen Uppsala län Inga synpunkter. Ingen åtgärd. 5 Lantbrukarnas riksförbund (LRF) LRF ställer sig generellt positiva till förslaget. Man är speciellt positivt på att vi tillföra 9 och 10 som man tror kommer leda till en högre regelefterlevnad. Man är positiv och anser att vi har motiverat bortagningen av möjligheten till att använda SIS-märkta hjälmar och undantag på grund av religiösa skäl. Ingen åtgärd. 6 Länsstyrelsen Västra Götalands län Inga synpunkter. Ingen åtgärd. 7 Naturvårdsverket Avstår från att yttra sig över förslaget. Ingen åtgärd. 8 Svenska snöskoterrådets centralorganisation Föreskrifterna ska kompletteras med bestämmelser om släde dragen av snöskoter i enligt bestämmelser som förekommer i Norge. 9 Åklagarmyndigheten Inga synpunkter. Ingen åtgärd. 10 Länsstyrelsen Skåne Inga synpunkter. Ingen åtgärd. 11 Länsstyrelsen Gävleborg Avstår från att yttra sig över förslaget. Ingen åtgärd. 12 Konsumentverket Konsumentverket ställer sig generellt positiva till förslaget, men har synpunkter på valet av alternativ skyddshjälm för traktor b utan karosseri och terrängskoter utan karosseri och vill komplettera våra I trafikförordningen (1998:1276) förekommer bestämmelserna om när skyddshjälm ska användas vid färd med till exempel motorcykel, moped eller snöskoter. I trafikförordningen förekommer även bestämmelserna om vilket bemyndigande Transportstyrelsen har. Bemyndiganden sträcker sig till att vi kan föreskriva om bestämmelser och undantag kring de bestämmelser om skyddshjälm som förekommer i trafikförordningen. Eftersom det inte förekommer bestämmelser i trafikförordningen om användning av skyddshjälm vi färd med släde som dras av snöskoter så har vi heller inte bemyndigande att ta fram egna föreskrifter om detta. Som vi ser det så bör bestämmelser om användning av skyddshjälm vid färd med släde som dras av snöskoter förekomma i trafikförordningen. Det vi gör idag är att vi rekommenderar att när man åker med på släde som dras av snöskoter använder skyddshjälm. Vid nästa tillfälle för ändring av trafikförordningen kommer vi att utreda denna frågan och eventuellt lägga fram en framställan om ändrig i trafikförordningen. Vi kommer att tillämpa de synpunkter som Konsumentverket har fört fram vad det gäller användningen som hjälmar enligt standarden EN för traktor b utan karosseri och terrängskoter och även vad det gäller kraven av användning

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (10) slutsatser dragna av hur förordning (EU) 2016/435 kommer att påverka bestämmelserna. Den alternativa skyddshjälmen för traktor b utan karosseri och terrängskoter utan karossseri godkänd enligt standarden EN är anpassad för kallt klimat och är inte testad för varma förhållanden. Detta gör att denna typen av hjälm kan medföra ett bristfälligt skydd under varma förhållanden. Dessutom är hjälmen blir varm under varma förhållanden som kan råda på sommarhalvåret. Konsumentverket rekommenderar att dessa hjälmar begränsas till att används under kalla förhållanden eller tas bort från föreskrifterna för dessa fordon. Enligt förordning (EU) 2016/435 förkommer det krav på att man inte får hindra försäljning av hjälmar som uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Att uppfylla de standarder som förekommer för olika hjälmtyper är frivilligt för tillverkare, tillverkarna får sälja hjälmarna så länge de uppfyller de grundläggande kraven, det vill säga att hjälmarna är CE-märket. Denna frihet är till för att möjliggöra utveckling av nya produkter. Att ställa krav på användning av en specifik hjälms standard som EN medför att vi hindrar försäljning av hjälmar. Konsumentverket anser att denna reglering är olämplig och rekommendationer istället vi ställa krav på CE-märkta hjälmar som är avsedda för användning vid färd med aktuella fordonsslag. 13 Försvarsmakten Försvarsmakten ställer sig positiva till vårt förslag och har inga övriga synpunkter. 14 Interna synpunkter Interna synpunkter på att vi bör tillåta andra skyddshjälmar, som är lättare, för barn mellan 8 och 10 år vid färd med terrängskoter eller traktor b utan karosseri. Vi har även fått in synpunkter på att man även vid förd på släde eller släp som dras av terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri ska använda skyddshjälm. av en specifik standard. Som vi ser det så löses problemet båda problemen med att hänvisa till användning av CE-märkta hjälmar eller annan personlig huvudskyddsutrustning som är avsedda att användas vid färd med de fordonsslag de är anpassade för. Det blir mer funktionsanpassade krav som är flexiblare men som kommer medföra att det blir svårare för Polisen att kontrollera att rätt hjälm användas. Ingen åtgärd. 15 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har inga invändningar till våra förslag. Ingen åtgärd. 16 Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen har inga synpunkter. Ingen åtgärd. 17 Regelrådet Regelrådet anser att effekterna för företag inte är av sådan betydelse att rådet behöver yttra sig. Enligt bestämmelserna i trafikförordningen ska föraren av de aktuella fordonen se till att andra passagerare under 15 år använder skyddshjälm eller att annat huvudskydd. Detta gör att man redan idag kan använda ett annat huvudskydd för dessa passagerare. Vad det gäller synpunkten kopplad till släde eller släp som dras av terrängskoter utan karosseri så har denna synpunkt bemöts under remissvars nummer 8. Ingen åtgärd. 18 Svensk Försäkring Avstår från att yttra sig. Ingen åtgärd. 19 Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen tillstyrker förslaget. Ingen åtgärd. 20 Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsne har inga synpunkter. Ingen åtgärd.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (10) 21 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har inga synpunkter och invändningar. Ingen åtgärd. 22 Svenska Trafikskolors Riksförbund Riksförbundet tillstyrker våra föreskriftsförslag som medför trafiksäkerhetshöjande åtgärder med ingen eller ytterst små negativa ekonomiska konsekvenser för enskilda personer eller företag. Riksförbundet påpekar dock ett fakta fel i konsekvensutredningen. 23 Motorhistoriska riksförbundet Förbundet har inga invändningar mot de förslag som har framförts. Ingen åtgärd. 24 Trafikverket Generellt ställer sig Trafikverket sig positiva till de ändringar som genomförs. Trafikverket har dock två synpunkter. Det första synpunkten berör om verksamhet som service av skidanläggningar genomförs ideellt omfattas av undantagen i 9-11? Detta behöver förtydligas. Den andra synpunkten berör ändringar i trafikförordningen. Trafikverket vill att vi vid nästa gång förordningen omarbetas så bör det tillkomma att vid förd med punka eller släp som dras av terrängskoter utan karosseri eller traktor b utan karosseri så ska skyddshjälm användas. 25 Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen har inga synpunkter på förslaget. Ingen åtgärd. 26 Västjämtlands snöskoterområde Föreningen lämnar följande synpunkter. Enligt Trafikförordning ska man vid färd med terrängskoter utan karosseri använda skyddshjälm. Man behöver inte använda hjälm vid färd med kälke som dras av terrängskoter. Föreningen anser att även de som färdas med kälke som dras av terrängskoter ska omfattas av kravet på användning av skyddshjälm. Enligt 9 11 i Transportstyrelsens förslag till nya föreskrifter om skyddshjälm anges det olika undantag. I den 9 anges att undantaget gäller vid lokal distributions-, service-, eller anläggningsarbete. Enligt föreningen så bör även underhåll av skoterleder (kryssleder) även omfattas. Enligt konsekvensutredningen ges det olika exempel på tillfällen där undantaget är tänkt att tillämpas i. Antingen ska undantagen kompletteras eller konsekvensutredningen så att det blir tydligare om även underhåll av skoterleder omfattas av undantaget. Föreningen föreslår att: Transportstyrelsen föreslår ändringar av Trafikförordnignen så att även färd med kälke som dras av terrängskoter omfattas av kraven på användning av skyddshjälm. 9 även ska omfatta fältarbeten när det ingår flera korta transporter med terrängskoter vid t.ex. underhåll av Det fakta fel som påpekas kommer att korrigeras i konsekvensutredningen. För att bemöta den första synpunkten så kan 9 tillämpas av personer oavsett om de är yrkesmässigt eller inte. 10 och 11 däremot kan bara tillämpas av tillämpas i en yrkesmässig roll. Vi har gjort den bedömning att denna uppdelning möjliggör den verksamhet som har med preparering av till exempel skidspår eller slalombackar. Vi lämnar därför denna synpunkt utan åtgärd. Vad det gäller den andra synpunkten så har denna bemöts under remissvar nummer 8. Den första synpunkten har bemöts under remissvar nummer 8. Vad det gäller synpunkterna om 9 så är tanken att även underhåll av skoterleder omfattas av undantaget. Ordet service betyder när det kommer till ett praktiskt teknist avseende bestående i översyn och justering (samt erforderliga reparationer). Se Svenska akademiska ordboken. Konsekvensutredningen kommer att kompletteras för att detta ska bli tydligare. Vi lämnar därför denna synpunkt utan åtgärd.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (10) skoterleder. 27 Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen har följande synpunkter och är ur styrelsens perspektiv vad det gäller deras verksamhet (naturbevakning, fält- och anläggningsarbete) lokalt och över läns- samt riksgräns. 28 Riksorganisationen Sveriges motorcyklister Synpunkt på 4. De tekniska kraven bör harmonisera med de som gäller i grannländerna Norge och Finland för att underlätta färd över riksgräns. Synpunkt på 11. Styrelsen är positiva till att detta undantag tillkommer, formuleringarna är lagom omfattande och ger utrymme för egna bedömningar. Stycke i konsekvensutredningen. Länsstyrelsen i Västerbotten (Wenngren 2016) ser inte ett problem med att använda skyddshjälm, det är ett krav från oss som arbetsgivare sedan länge och där vi utgår från arbetsmiljölagstiftningen. Det som KAN vara ett problem för enskilda är om hjälmarna är tunga och det i kombination med långa pass under långvarig period. En godkänd skyddshjälm är dock alltid att föredra, så länge de i sig på grund av tyngd eller konstruktion etc inte orsakar problem, då de ger ett bättre skydd. Organisationen ställer sig positiva till att även Sikher omfattas av hjälmkraven och att SIS-märkta hjälmar inte längre anses vara godkända skyddshjälmar. För övrigt har organisationen två ytterligare synpunkter. Den första synpunkten berör det allmänna råd som tillhör 6, där organisationen anser att det som rör klistermärken ska strykas från det allmänna rådet. Som organisationen ser det så ska Transportstyrelsens bestämmelser vara enkla och begripliga och 4. Enligt konsekvensutredningen ställer Norge följande krav vad det gäller användning av skyddshjälm vid färd med bland annat snöskoter. De hjälmar som kan användas vis färd med snöskoter är; - godkända och E-märkta enlige UN ECE reglemente nr. 22 ändringsserie 02 eller - CE-märkta alpinhjälmar. I Finland ska en hjälm som används vid färd med snöskoter vara; - godkända och E-märkta enlige UN ECE reglemente nr. 22 ändringsserie 04 eller - standard FMVSS 218 det vill säga DOT-märkta hjälmar. I och med vårat förslag så ska man använda följande hjälmar vid färd med snöskoter; - en godkänd och E-märkt hjälm enlige UN ECE reglemente 22 ändringsserie 05 eller - en CE-märkt hjälm som är avsedd för ändamålet. Som vi ser det så ställer Sverige, Norge och Finland likande krav eftersom alla länder ställer krav på E-märkt hjälmar enligt UN ECE reglemente nr. 22. Använder man en hjälm som uppfyller kraven enligt ändringsserie 05 så uppfyller den kraven för både ändringsserie 02 och 04. Detta gör att vi inte kommer att vidta några åtgärder vad det gäller styrelsens synpunkter kopplat till 4. Synpunkten kopplat till stycke i konsekvensutredningen tolkas som att styrelsen vill förtydlig att de utgår från att de kommer att använda skyddshjälm i sin verksamhet men att det i vissa fall, på grund av arbetsmiljö skäl, kan vara nödvändigt att använda andra lösningar. Det är av just dessa skäl vi har valt att ha kraven, genom 4, att man ska använde en skyddshjälm enligt UN ECE reglemente nr. 22 eller en CE-märket hjälm och lägga till undantag för vissa tillfällen. Undantag är frivilliga att tillämpa vilket gör att men som arbetsgivare kan avgöra vad som är lämpligast i sin verksamhet. Denna synpunkt kommer att lämnas utan åtgärd. Den första synpunkten på det allmänna rådet som berör klistermärken på hjälmar som ska användas när man kör motorcykel eller moped kan vi inte påverka genom dessa föreskrifter utan behöver ändras genom UN ECE reglemente nr. 22. Vi kommer ta beakta synpunkten till vårt internationella arbete in UN ECE. Enligt reglementet så ska det framgå i informationen tillhörande hjälmen som tas fram av tillverkaren om vad som gäller när det kommer till att fästa klistermärken. Vad man kan göra beror på vilken hjälm man ska sätta klistermärken på. Det allmänna rådet skulle kunna kompletteras med att

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (10) dessa bestämmelser är det inte. Föreskrifterna behöver även förtydligas vad det gäller inpassning av kommunikationsutrustning eller andra utskjutande föremål. Den andra synpunkten berör också det allmänna rådet tillhörande 6. Det allmänna rådet behöver kompletteras så att det framgår att det går att lackera en hjälm så länge det görs på ett sätt som stämmer överens med vad tillverkaren framhållit. Utöver de synpunkter som organisationen har på föreskrifterna så framför organisationen även synpunkter vad det gäller tillsynen av hjälmar. Idag förkommer det ingen myndighet som kontrollerar som en skyddshjälm uppfyller de krav som tillverkarna menar att de gör. 29 Sametinget Tinget har två synpunkter på de föreslagna föreskrifterna och de allmänna råden. Den första synpunkten berör 11 och att detta undantag undantar användning av skyddshjälm om en annan hjälm användas. Som tinget ser det så kommer en hjälm av till exempel alpinhjälm inte uppfylla alla krav som ställs på en hjälm som skulle användas vid renskötsel. Tinget anser också att endast problematiken med belastningsskador har beaktas i konsekvensutredningen och att även att utestängning av ljud, omväxlande kyla och värme. Detta skulle direkt hindra yrkesutövandet. Den andra synpunkten berör att vi inte har haft samråd med Sameting eller Svenska samers riksförbund. användaren bör läsa den tillhörande informationen till sin hjälm innan användning så man vet vilka åtgärder som är tillåtna. Tillverkarna ställer dock ofta dessa krav på användaren idag för att bland annat garantin på hjälmen ska vara gällande. Vad det gäller synpunkten koppat till lakering av skyddshjälmar så framför organisationen själva att vis lakering inte godkänns av tillverkarna eftersom garantin inte gäller efter en lackering. Som vi ser det så medför organisationens förslag på omformulering av det allmänna rådet inget nytt som redan framgår då man läser det allmänna rådet tillsammans med den 6. Detta gör att vi inte kommer att vidta någon åtgärd vad det gäller denna synpunkt. Enligt organisationens synpunkt om att det inte förkommer någon marknadstillsyn av skyddshjälmar för motorcykel idag, vi instämmer i detta. Enligt det bemyndigande som vi har genom Fordonslagen får vi utföra marknadstillsyn vad det gäller 2 a I frågan om fordon. Eftersom en hjälm inte koppas till ett fordon eller utrustning som tillhör ett fordon så har vi inte bemyndigande att utföra marknadstillsyn. Även Konsumentverket anser sig inte ha bemyndigande att utföra marknadstillsyn vad det gäller skyddshjälmars förmåga att uppfylla de säkerhetskrav som ställs genom UN ECE reglemente nr. 22. Vi tillsammans med myndigheterna Konsumentverket och SWEDAC har framför att detta problem till regeringen. Vi kommer inte att vidta några ytterligare åtgärder kopplat till organisationens synpunkter utan kommer fortsätta vårt arbete med att försöka lösa problemet tillsammans med regeringen och övriga myndigheter. Angående synpunkten till 11 som undantar användning av skyddshjälm så är grundbestämmelsen att man ska använda skyddshjälm vid färd med bland annat snöskoter. Detta framgår i trafikförordningen som regeringen har fastställt och som är ledande för oss när vi tar fram tillhörande föreskrifter. Vad det gäller de alternativa hjälmar så förekommer även förslag på att en luftsporthjälm enligt standarden EN 996 som vi ser som ett bra komplement till en skyddshjälm i vissa fall som vid renskötsel. Efter samråd med Svenska samers riksförbund, Fjällsäkerhetskommittén, Polisen och omfattade länsstyrelser har vi kommer fram till detta. En hjälm som en luftsportshjälm är lätt kan kompletteras med hörselskydd (hörselskydden skyddar mot buller och kan ha inbyggd kommunikation och är enkel att ta bort då man behöver lyssna efter ljud). Som vi ser det medför denna hjälm en minska risk för belastningsskador och kommer att motverka växelvis köld och värme i och med att man inte behöver ta av sig hjälmen för att lyssna och eller skydda sig från buller. Tingets synpunkt angående utformningen av 11 kommer inte leda till några åtgärder. Vad det gäller att Sametingen eller Svenska samers riksförbund inte har fått

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (10) medverkat i samråd stämmer inte. Både Sametinget och Svenska samers riksförbund har inkluderats som remissinstanser. Dessutom har Svenska samers riksförbund medverkat tillsammans med oss under ytterligare ett samråd som hölls de 9 februari 2016 där Jörgen Jonsson, SSR, Kristofer Elo, Transportstyrelsen, Per Ekström, Transportstyrelsen, Jonas Malmstig, Transportstyrelsen, Lena Eklund, Transportstyrelsen, Yvonne Wärnfeldt, Transportstyrelsen, Olof Stenlund, Transportstyrelsen (Via Skype) och Per-Olof Jonsson, Transportstyrelsen (Via Skype) medverkade. Vi kommer inte att vidta några åtgärder vad det gäller dessa synpunkter. 30 Länsstyrelsen i Västerbottens län Synpunkterna från styrelsen omfattar samma synpunkter som vid nummer 27 från Länsstyrelsen Västerbotten samt ytterligare en synpunkt. Synpunkten berör att föreskrifter ska överensstämma med förordning (EU) 2016/425 som berör personlig skyddsutrustning. Se åtgärder under punkt nummer 27 och åtgärder enligt punkt nummer 12 från Konsumentverket. 31 Skånska skidförbundet Förbundet har haft synpunkter som berör undantagen Förbundet anser att de undantag som förekommer behöver kompletteras med ett undantag från användning av skyddshjälm när det fordon som förs går i mycket låga hastigheter. Orsaken är att förbundet anser att nyttan med skyddshjälm i dessa fall är obefintlig och att kostanden för en liten skidklubb skulle bli omfattande för att köpa in 3-5 nya skyddshjälmar årligen. Förbundet anser även att undantaget enligt 9 inte går att tillämpa i alla fall. 32 Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen har samma synpunkter som Länsstyrelsen i Västerbottens län, se punkt nummer 30. Vi utgår att synpunkterna är lämnade ur ett perspektiv då arbetet utförs ideellt av en privatperson. Som vi ser det är det problematiskt att föreskriva om att vid mycket låga hastigheter ge undantag från användning av skyddshjälm på grund av bedömningen av vad denna hastighet skulle vara. Denna hastighet skulle tillexempel vara omkring 30 kilometer i timmen vid kontroll av fiskekort på en sjö vintertid. Av denna orsak ser vi det om olämpligt att införa bestämmelser om hastighet som bygger på en godtycklig nivå. Dessutom kan det förkomma arbetsuppgifter som underlättas om snöskotern håller en högre hastighet som till exempel sladdning av skate spår och då behöver en eventuell klubb i alla fall införskaffa skyddshjälmar. Vi kommer inte att vidta åtgärder utefter dessa synpunkter. I vissa fall kan en förening anses vara en arbetsgivare och där med även omfattas av arbetsmiljölagen. I dessa fall skulle anställda kunna tillämpa undantagen i 10 och 11. Arbetsmiljöverket avgör inte i förhand om en förening omfattas av arbetsmiljölagen, detta görs i domstol. För att vägleda en förening så finns det tre kriterier för att en förening inte ska omfattas av arbetsmiljölagen, nämligen: 1. Föreningen drivs inte i ett vinstsyfte eller av annat ekonomiskt skäl. 2. Föreningen använder endast sina egna medlemmar som arbetskraft som när som helst kan lämna sina arbetsuppgifter. 3. Föreningen utför arbete som endast syftar till att tillgodose den ideella verksamhetens intresse och behov. Ske åtgärder enligt punkt nummer Svenska samers riksförbund (SSR) Förbundet fram för likande synpunkter som Sametinget, se synpunkter På samma sätt som vi bemötte Sametingets synpunkter, se punkt nummer 29,

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (10) 34 Sveriges snöskotersägares riksorganisation och bemötande under punkt nummer 29. Förbundet har även fört fram synpunkter kring att konsekvensutredningen endast tar upp belastningsskador till följd av användning av skyddshjälm och tar inte upp saker som buller och köld när man måste ta av sig hjälmen i kalla förhållanden för att lyssna efter ljud. Slutligen för förbundet fram att man inte ställer sig baken förslaget om nya föreskrifter och anser att man ska komplettera föreskrifterna med undantag från användning av skyddshjälm vid förd med snöskoter vid renskötsel. Förbundet fram för att vi bör påvisa nyttan med att det införts krav på användning av skyddshjälm vid färd med snöskoter innan dessa bestämmelser tas i kraft. Riksorganisationen har inga synpunkter på förslaget. 35 Polismyndigheten Polismyndigheten har framfört två synpunkter. Den första synpunkten berör hänvisningen som görs till RPSFS 2013:8 i 7. Myndigheten anser att det är lämpligare att göra en mer generell hänvisning istället för specifikt till RPSFS 2013:8. Den andra synpunkten berör myndighetens personals möjlighet att använda modifierade hjälmar (7 ). Myndigheten vill ha en vidare skrivelse för att möjliggöra användande av framtida teknik som till exempel utrustning för ögonstyrning av utrustning. så har förbundet fått möjligheter till samråd, dels genom ett möta med oss den 9 februari 2016 där Jörgen Jonsson representerade förbundet och dels genom remissen. Vad det gäller konsekvensutredningen så har vi fokuserat på just belastningsskador på grund av att problem med köld och buller kan, som vi ser det, hanteras med annan utrustning. Vi har dock beaktat dessa aspekter vid framtagandet av vårat allmänna råd som hör till 11, där vi föreslår bland annat att en luftsportshjälm enligt standard EN 966 kan användas istället för en skyddshjälm. Enligt oss och Fjällsäkerhetskommittén, Polisen samt flera länsstyrelser så skulle denna typen av hjälm i vissa fall vara att bra komplement till en skyddshjälm. Av denna orsak så kommer vi lämna denna synpunkt utan åtgärd. Som förbundet framför så kan vi inte införa bestämmelser utan att påvisa en nytta som överväger de nackdelar som våra bestämmelser medför. Eftersom bestämmelserna om att skyddshjälm ska användas vid färd med snöskoter trädde i kraft den 1 januari 2016 genom ändringar i trafikförordningen så är dessa bestämmelser inte fallet för denna utredning. Det bemyndigande vi har är att ge undantag från dessa bestämmelser i vissa fall. Vår uppgift är då att kunna påvisa problem som ska hanteras, nyttan och konsekvenser av att införa undantag. Samtidigt ska vi realisera regeringens beslut detta gör att vi måste ta hänsyn till de förändringar som regeringen inför. Som vi ser det kan den problematik som förekommer i denna fråga hanteras med utrustning som finns på marknaden och som ändå ger att visst skydd och därmed bibehåller en viss trafiksäkerhet. Vi kan inte se att problematiken vid renskötsel skiljer sig från den verksamhet som den personer som Fjällsäkerhetskommittén representerar eller som Polisens eller länsstyrelsens personal utsätts för. Där av kommer vi lämna denna synpunkt utan åtgärd. Ingen åtgärd. 36 Svenska skidanläggningars Organisationen styrker det förslag som har framförts och har inga Ingen åtgärd Vi kommer att komplettera 7 utefter myndighetens första synpunkt för att göra våra föreskrifter mindre beroende av ändringar i Rikspolisstyrelsens och Polismyndighetens författningssamling. Vad det gäller den andra synpunkten om att vidga föreskrifterna om vilka modifikationer som Polisen är i behov av så anser vi att när Polisen väl har tagit fram ny teknik så kan föreskrifterna modifieras för denna nya tekniken. Eftersom Polisen idag inte kan uttrycka ett direkt behov av ett vidare undantag så kommer vi inte att vidta några åtgärder utefter denna synpunkt.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (10) organisation synpunkter eller ytterligare kommentarer. 37 Diskrimineringsombudsmannen Ombudsmannen har inkommit med svar och har följande synpunkter inom verksamhetsområdet för myndigheten. De instämmer i de resonemang och bedömningar som vi har gjort i konsekvensutredningen vad det gäller det som omfattas i diskrimineringslagen (2008:567) och att man bör beakta påverkan utifrån indirekt diskriminering. Den jämförelse som görs till EUdomstolens dom bedömer ombudsmannen som mindre relevant. Det resonemang som vi har gjort vad det gäller den begränsning sikher får att använda fordon som det krävas användning av skyddshjälm vid färd för är enligt ombudsmannen inte orimligt. Ombudsmannen ser att det kan uppkomma sammanhang i och med att undantaget försvinner då det kan bli nödvändigt att personer behöver ansöka om enskilt undantag för att man är i behov av undantag genom sitt arbete. De påpekar även att detta redan idag kan finnas behov av detta. 38 Gurdwara Singh Sabha, Götebrog Gurdwara Sangat Sahib, Stockholm Malmö Gurdwara, Malmö Bebe Nanki Gurdwara, Stockholm Sweden Sikhs, Stockholm Organisationernas synpunkter berör tre områden, hur de anser att processen har gått tillväga under utredningen, att organisationerna vill ha tillgång till all information i utredningen och synpunkter på utredningen och föreskrifterna. De synpunkter som är berör hur processen har gått till är dels att svarstiden för remissen på fem veckor har ansetts för kort och att endast Gurdwara Sangat Sahib och Sweden Sikhs medverkade under samrådet. Synpunkterna som berör utredningen och förslaget är följande. - Organisationerna anser att myndighetens förslag till att ta bort sikhers undantag i föreskrifterna är godtyckligt, bryter mot rättvisa regler, är diskriminerade och kommer att medföra att Sikher inte kan utföra sin religion. - Utredningen och föreskriftsförslagen innehåller både rättsliga och fakta fel. Därför anser organisationerna att remissvaret från diskrimineringsombudsmannen basseras på felaktiga grunder. - Av religiösa skäl kan man inte ha turban under en skyddshjälm. Detta strider mot religionen. - Det är felaktigt att genom att ta bort undantaget och genom att göra detta så sker det diskriminering. Myndigheten har missfattat diskrimineringslagen. - Det är fel att det inte längre finns särskilda skäl på grund av Vi kommer inte vidta några åtgärder vad det gäller vårt förslag till nya föreskrifterna på grund av Diskrimineringsombudsmannens synpunkter. Detta beror på att ombudsmannens instämmer i våra bedömningar och resonemang. Eftersom vi redan har hantering av enskilda undantag från användning av skyddshjälm idag så ser vi inga hinder att införa vårat förslag om nya bestämmelserna för skyddshjälm. Vi kommer att redigera konsekvensutredningen genom att ta bort den del som är relaterad till EU-domen för G4S. Vi kommer inte att vidta några ändringar i föreskrifterna pågrund av de synpunkter som har framhållits av organisationerna av följande orsaker, där emot kommer vi genomföra vissa förtydliganden i konsekvensutredningen på grunda av synpunkterna. Processen har genomförts efter de riklinjer som myndigheten har satt upp för föreskriftsarbeten. Organisationerna kom in med två begäran om förlängning av svarstid först en vecka och sedan fyra veckor och samtliga beviljades. Detta har gett organisationerna totalt tio veckor att inkomma med svar. Under samrådet fram kom information som kom från Malmö Gurdwara vilket tyder på att även de andra organisationerna har varit med och gjort inspel inför samrådet. Inledningsvis i dialogen med Sweden Sikhs så klargjorde denna organisation att de kunde föra svenska sikhers talan eftersom flera från trossamfundet hade problem med svenska som språk. Förfrågan om information kring utredningen har bemötts omgående. Vad det gäller organisationernas synpunkter kring utredningen och förslaget på nya föreskrifter så anser vi att den information som har presenterats i utredningen är korrekt, av god kvalitet och är tillräcklig. Vissa formuleringar i konsekvensutredningen kommer att korrigeras för att förtydliga det vi vill framföra, men dessa medför ingen ändringar i sak. Vi anser att dessa bestämmelser inte strider mot vare sig internationella eller nationella bestämmelser vad det gäller diskriminering, yttrandefrihet eller religionsfrihet, även Diskrimineringsombudsmannen delar vår uppfattning i detta, se remissvar

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (10) endast religiösa skäl. Detta strider enligt organisationerna mot religionsfriheten. - De slutsatser som dras av EU-domstolens dom kopplad till G4S är felaktiga. - Resonemanget kring hur Sikher inte länger bär en dolk och har ersatt denna symbol med en annan symbol stämmer inte. Det är fastslaget av Diskrimineringsombudsmannen att en Sikh genom att bära en dolk inte behöver bryta mot lagen om förbud beträffande knivar och anser farliga föremål. - Att ta bort undantaget på grund av att öka trafiksäkerheten när en sikh på 29 dör (beräknat utifrån den generella olycksstatistiken) i trafiken anser inte organisationerna som ett giltigt skäl. Myndigheten har inte kunnat påvisa att det är ett problem att undantaget förekommer. - Myndigheten påvisar att Sikher kan inkomma med ansökan om enskilda undantag i vissa fall. Att en hel folkgrupp behöver ansöka om undantag från fatt till fall är diskriminering enligt organisationerna. nummer 37.