Delårsrapport Tertialrapport 2, Januari-augusti 2017

Delårsrapport Tertialrapport 2, Januari-augusti 2017 Delårsrapport dnr 2017/000167 Datum för beslut: 2017-10-23 Kommunledningskontoret Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Innehållsförteckning 1. VÄNNÄS KOMMUNS ORGANISATION... 4 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 2.1 Visionen om Det Upplevelsenära Vännäs... 4 2.2 Kommunfullmäktiges övergripande mål... 5 2.2.1 Perspektiv: Ekonomi... 5 2.2.2 Perspektiv: Medborgare... 5 2.2.3 Perspektiv: Medarbetare... 5 2.2.4 Perspektiv: Samhällsutveckling... 6 2.2.5 Nämndernas mål... 6 2.2.6 Måluppföljning... 6 3. VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 3.1 Ekonomi i balans... 7 3.2 Kommunens skatteintäkter... 7 3.3 Löneökningar... 8 3.4 Internhyressystemet och internräntan... 8 3.5 Kompensation för prisökningar... 8 3.6 Justering för kapitalkostnad... 8 4. EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER... 8 4.1 Budgetuppföljning... 8 4.2 Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut... 9 4.2.1 Nämndernas över-/underskott... 9 4.2.2 Investeringar... 9 4.3 Finansiella principer... 9 4.3.1 Soliditet... 10 5. Vännäs kommun och omvärlden... 10 5.1 Omvärldsbevakning... 5.2 Framtidsbedömning... 6. Måluppfyllelse medborgare... 11

7. Måluppfyllelse samhällsutveckling... 12 8. Måluppfyllelse medarbetare... 12 9. Måluppfyllelse Ekonomi... 17 10. Räkenskaper...21 11. Kommunstyrelsen.... 26 12. Plan och miljönämnden......45 13. Vård- och omsorgsnämnden....52 14. Liljaskolans styrelse 61 15. Barn- och utbildningsnämnden. 68 16. Vännäs Fastigheter 75 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 3 (75)

1. VÄNNÄS KOMMUNS ORGANISATION 2. VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 2.1 VISIONEN OM DET UPPLEVELSENÄRA VÄNNÄS Visionen om Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2015. Upplevelsenära Vännäs är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. I visionen kan kommunen som Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 4 (75)

organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. 2.2 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antogs i juni 2015 och gäller fram till 2020. Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetar Samhällsutveckling 2.2.1 Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag. Soliditeten ska långsiktigt förbättras. 2.2.2 Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. 2.2.3 Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 5 (75)

utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap där alla medarbetares kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö är också viktiga faktorer. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda anställningsvillkor. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 %. 2.2.4 Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas 2.2.5 Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämnd. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. 2.2.6 Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut (tertialuppföljningen som sker efter augusti månads utgång) ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 6 (75)

Förklaring till resultatbedömning i rapportens måluppföljning: Uppfylld resultatnivå Delvis uppfylld resultatnivå Låg, ej tillfredsställande resultatnivå Mycket låg, ej tillfredsställande resultatnivå Ej mätt 3. VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 EKONOMI I BALANS Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 3.2 KOMMUNENS SKATTEINTÄKTER Fr.o.m. 1 januari 2016 är kommunens skattesats 23.65. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 7 (75)

lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. 3.3 LÖNEÖKNINGAR En pott för löneökningar läggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under 2017 2019. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte. 3.4 INTERNHYRESSYSTEMET OCH INTERNRÄNTAN Internräntan uppgår till 1,75 % och internhyran uppgår till 2,85 %. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 3.5 KOMPENSATION FÖR PRISÖKNINGAR För beräkning av inflation har Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) nyttjats. 3.6 JUSTERING FÖR KAPITALKOSTNAD I budget 2017, budgetram 2018 2019, budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. 4. EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER 4.1 BUDGETUPPFÖLJNING För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 8 (75)

Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid den månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. 4.2 HANTERING AV ÖVERSKOTT OCH UNDERSKOTT VID ÅRSBOKSLUT 4.2.1 Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om annat upplägg. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. 4.2.2 Investeringar Tilläggsbudget kan ske på enskild begäran kring behov som uppstått och ej kunnat förutses. Kommunalfullmäktige tar ställning i varje enskilt ärende. Slutkostnadsredovisningen ska ske när investeringar är genomförda. Om investeringen löper över längre tid än ett är ska ekonomiska uppföljningar kring objektet redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott löpande. 4.3 FINANSIELLA PRINCIPER Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 9 (75)

handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål, samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. 4.3.1 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Målet är att soliditeten långsiktigt ska öka. 5. Vännäs kommun och omvärlden 5.1 OMVÄRLDSBEVAKNING Svensk ekonomi har utvecklats överraskande starkt under första halvåret. Framförallt har produktionen i byggsektorn ökat påtagligt som en följd av kraftigt växande byggnadsinvesteringar. Inte minst bostadsbyggandet har fortsatt öka i snabb takt. Under resten av året väntas ökningen i investeringarna mattas av. Även utvecklingen i stort för svensk ekonomi beräknas dämpas.för helåret bedöms det ge en BNP-ökning på 3,1 %. Färre arbetsdagar i år jämfört med i fjol försvagar tillväxten ett par tiondelar. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget växer i relativt snabb takt i år. Under närmsta åren bedöms skatteunderlagstillväxten fortsätta öka, dock inte i samma relativt höga takt som under de senaste åren. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner mot 6,5 %. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Efter några års stark tillväxt så befinner Svergie i en högkonjunktur som väntas kulminera under 2018. Efter att ha varit låg under lång tid så ökade inflationstakten under 2016 och första halvåret 2017. Ökningen förklaras av huvudsakligen av höjda priser på tjänster och tillfälligt höjda energipriser. Inflationstakten väntas stabilisera sig på knappt 2 procent. 5.2 FRAMTIDSBEDÖMNING Vännäs kommun står inför en rad utmaningar som påverkar kommunen och måluppfyllelsen. Det kan vara externa faktorer eller den interna utvecklingen inom en verksamhet. Bland dessa utmaningar kan nämnas: Förändrade nationella regelverk osv. Olika nationella bestämmelser och regler påverkar kommunens förutsättningar och ekonomi. Förändringar i form av ny lagstiftning, regler och förändrade ersättningar kommer inom samtliga nämnders ansvarsområden. Bland annat kan nämnas ny kommunallag, förändringar i skollagen och nya regler för utbildning av brandmän. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 10 (75)

Attraktiv arbetsgivare I ett läge av att färre personer ska försörja fler så måste kommunen fortsätta att utveckla arbetet med attraktiv arbetsgivare för att kunna bibehålla och attrahera kompetens. Kommunen har bland annat behov av vårdpersonal och personal till barn- och utbildning. Ändamålsenliga lokaler och en effektiv lokalhantering. De närmaste åren kommer bl a ett nytt äldreboende att byggas för att möta kommande behov. Vidare pågår en utredning av fastighetsfrågornas framtida organisation som kommer påverka samtliga verksamheter. Det finns också kommande behov bl a så ser barn- och utbildningsnämnden en lokalutmaning inom förskolan för att klara framtida behov. Kvalitet och medborgar-/kundfokus Med mindre ekonomiska och personella resurser och behov i förändring måste varje verksamhet på ett bättre sätt säkerställa att bästa möjliga kvalitet nås för de som verksamheten är till för. Kvalitetsarbetet är viktigt för Vännäs kommun men kan utvecklas. Nya metoder, forskning och mer dialog med kunder/brukare är viktiga delar av ett bra kvalitetsarbete liksom som utvärdering och uppföljning. 6. Medborgare Vännäs kommun bedöms totalt sett uppnå delvis uppfylld resultatnivå inom perspektivet medborgare. Kommunfullmäktiges mål Prognos per 2017-12-31 per nämnd Medborgarna trivs i Vännäs Barn- och utbildningsnämnden kommun Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en god service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god. Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden 7. Samhällsutveckling Vännäs kommun bedöms totalt sett uppnå delvis uppfylld resultatnivå inom perspektivet samhällsutveckling. Fortfarande är det nämnder som inte har tagit egna mål inom samtliga målområden, vilket försvårar uppföljningen. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 11 (75)

Medarbetare Kommunfullmäktiges mål Prognos 2017-12-31 per nämnd Vännäs kommuns verksamheter Barn- och utbildningsnämnden är av god kvalitet Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Hela Vännäs kommun har ett utvecklat näringsliv och företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Liljaskolans styrelse Plan- och miljönämnden Vård- och omsorgsnämnden 8. Medarbetare Totalt inom perspektivet Medarbetare bedömer kommunen en delvis uppfylld resultatnivå vid årets slut. Kommunfullmäktiges mål Prognos 2017-12-31 Medarbetarna trivs Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap Vännäs kommun har jämställda arbetsplatser 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning Sjukfrånvaron är högst 5 % delvis Låg ej tillfredsställande resultatnivå delvis Låg ej tillfredsställande resultatnivå 8.1 MEDARBETARENKÄT (MEA) Medarbetarenkäten genomfördes hösten 2016, enkäten genomförs vart annat år. Resultatet för 2016 visar på förbättringar inom stort sett alla områden sedan enkäten genomfördes 2014. Svarsfrekvensen var mycket hög med 86,3 %. Nöjdmedarbetarindex ökade med 0,1 från år 2014 till 4,9 (max 6,0) år 2016. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 12 (75)

8.2 MEDARBETARE TRIVS De indikatorer som berör medarbetarskap, arbetsgemenskap och information låg alla över 5,0 (max 6,0). Medarbetarna uppgav i hög grad att de upplever arbetsgemenskap med trygghet, stöd och tillit i arbetsgruppen (5,3). Den indikator som fick lägst värde i medarbetarenkäten var resultat- och utvecklingssamtal, en minskning av indikatorn med 0,1 från 2014. 8.3 BRA LEDARE OCH ETT GOTT LEDARSKAP Indikatorn ledarskap har förbättrats från 4,6 till 4,7 i 2016 års MAE. Störst förbättring ses i påståendet min chef håller vad hon/han lovar och följer överenskommelser. Chefernas svar i medarbetarenkäten visar på oförändrat resultat, med ett nöjd medarbetar index på 5,1. Bästa resultatet på 5,6 handlar om att ledarna upplever att de arbetar aktivt för att utveckla ett positivt klimat på arbetsplatsen. Lägsta resultatet på 4,5 handlar om de förutsättningar som ledarna upplever sig ha för att utöva ett bra ledarskap. När det gäller förtroendet för närmaste chefs/verksamhetsområdeschefens förmåga att leda verksamheten har svaren försämrats jämfört med förra året med 0,2. 8.4 JÄMSTÄLLDA ARBETSPLATSER Kommunen hade totalt 1108 medarbetare, en minskning med 89 personer jämfört med samma tid förra året. Detta beror i huvudsak på de antal varsel som genomförts och minskning av rekryteringar inom vård- och omsorgsförvaltningens enheter för ensamkommande barn samt Liljaskolan. Andelen anställda kvinnor ökade med en procentenhet till 75 %. Andelen heltidsanställningar är oförändrat, 66,9 %. Kommunens uppsatta mål med 65 % heltidsanställda kvinnor uppnås av alla förvaltningar utom samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Lägst andel heltidsanställda finns inom vård- och omsorgsförvaltningen, där även en minskning skett med 0,1 procentenhet sedan förra året vid samma tid. Kvinnor 2017 Kvinnor 2016 Män 2017 Män 2016 Totalt 2017 Totalt 2016 KLK 86,2 93,3 89,5 90,0 87,5 88,0 SBF 48,6 51,3 87,8 83,7 62,6 63,6 Lilja 85,0 88,9 91,2 96,6 88,3 92,0 BoU 80,6 77,9 82,6 81,4 81,0 78,8 VoF 46,5 46,7 63,8 64,4 49,5 49,6 Totalt 62,3 62,1 80,5 82,7 66,9 66,9 Andel heltidsanställda kvinnor och män Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 13 (75)

8.5 SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron var 7,0 %, en minskning med 0,3 procentenheter, jämfört med samma period år 2016. Liljaskolan, Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen uppnår kommunens mål om högst fem procents frånvaro, Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen ligger högre än kommunens mål, dock har Barn- och utbildningsförvaltningen minskat sin sjukfrånvaro med 0,5 procentenheter jämfört med samma period 2016. Orsak till frånvaron domineras som tidigare av fysiska sjukdomar, följt av luftvägsinfektioner och psykisk ohälsa. Kvinnors sjukfrånvaro var högre än mäns inom alla förvaltningar. Högst var den i vård- och omsorgsförvaltningen med 9,8 %. Mer än hälften av all sjukfrånvaro (57,2 %) bestod av långtidsfrånvaro, dock en minskning med 2,5 % jämfört med tertial 2 år 2016. En omräkning av sjukfrånvarotimmar till årsarbeten (åa) under samma tid visade en minskning med 6 årsarbeten. Korttidssjukfrånvaron (frånvaro mindre än 60 dagar) har minskat med 2,2 åa jämfört vid samma tid 2016. 12 10 8 6 4 2 0 6,7 4,3 4,84,9 Sjukfrånvaro, tertial 2 (procent) 2,7 3,2 7 7,5 9 9 7,07,3 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Kvinnor Män Totalt 2017 Totalt 2016 70 60 50 40 30 20 10 0 Sjukfrånvaro i timmar omvandlade till årsarbeten, tertial 2 2 3 4 4 3 4 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt 16 17 31 33 55 61 2017 2016 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 14 (75)

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Korttidsfrånvaro, sjuk mindre än 60 dagar i årsarbeten, tertial 2 23,6 31,4 25,8 2017 2016 35,2 Korttidsf rånvaro Långtids frånvaro 8.6 ÖVERTID OCH MERTID Totalt har 6,1 årsarbeten arbetat mer- och övertid under perioden, en minskning med 2,4 åa jämfört med 2016. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Övertid och mertid omvandlad till årsarbeten 8,5 6,1 3,9 2,7 1,9 1,2 1,5 1,7 0,4 0,4 0,2 0,6 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Totalt åa 2017 Totalt åa 2016 8.7 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER TERTIALEN Arbetet intensifieras under perioden gällande införande av nytt personal- och lönesystem. Mycket internt arbete och många personer som utbildas för att lära sig det nya systemet. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 15 (75)

Alla ledare har under perioden genomgått utbildning i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk- och social arbetsmiljö. Tre handledare har tidigare utbildats för att stödja ledaren i utveckling av arbetsgrupper genom en metod som heter Kraftkartan med föreskriften som utgångspunkt. Ett avtal mellan Uppsala universitet och Vännäs kommun har upprättats för att i projektform pröva Kraftkartan som metod i syfte att påverka hög sjukfrånvaro. Ett antal uppföljande träffar har genomförts i berörda verksamhet och flera positiva effekter har redan kunnat konstateras. Vännäs kommun deltar i ett samarbetsprojekt Plattform förebyggande tillsammans med att antal kommuner, försäkringskassan och Samordningsförbundet. Ett antal aktiviteter ska framgent startas upp i olika verksamheter som på sikt kommer att bidra till ökad hälsa hos medarbetare. Ett antal ledare har under perioden avslutat en grundläggande ledarutbildning för nya chefer i samarbete med Umeå kommun. 8.8 FRAMTIDSBEDÖMNING Arbetskraftsbehovet kommer generellt att vara stort i Sverige fram till 2020. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och landsting. Pensionärsgruppen ökar medan allt färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden. Den sammantagna bilden är att arbetsmarknaden och tillgång på arbetskraft är komplex. Vännäs kommun har en hög ungdomsarbetslöshet och flera i denna grupp saknar gymnasiekompetens. Arbetsgivaren Vännäs kommun har måttliga pensionsavgångar fram till 2020. De grupper som påverkas mest av pensionsavgångar är undersköterskor, boendehandledare, lärare och förskollärare. Kommunen har, på grund av bl.a. marknadskrafter, haft svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är stor bland arbetsgivare i regionen och kommer att öka framgent. Detta innebär att kommunen i större utsträckning än tidigare behöver jobba med sitt arbetsgivarvarumärke framgent samt i större utsträckning internrekrytera chefer, ge förutsättningar för chefer att utöva sitt ledarskap, utveckla och förbättra arbetsmiljön samt erbjuda marknadsmässiga löner. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 16 (75)

Ekonomi 9. Ekonomi Utifrån prognostiserade bedömningar så värderas måluppfyllelsen för perspektivet ekonomi till en mycket låg, ej tillfredställande resultatnivå. Kommunfullmäktiges mål Prognos 2017-12-31 Nämnderna ska ha Mycket låg, ej en ekonomi i balans tillfredställande resultatnivå Årets resultat ska Mycket låg, ej uppgå till 2 % av skatter och tillfredställande resultatnivå bidrag Soliditeten ska långsiktigt förbättras Mycket låg, ej tillfredställande resultatnivå Två av nämnderna/styrelsen visar på en negativ budgetavvikelse (se uppställning nedan). Målet att nämnderna ska en ekonomi i balans bedöms inte komma att uppfyllas. Prognos Tertialbokslut 2 2017 Budget Prognos Bu/Progn Mkr 2017 2017 avv 2017 Kommunstyrelsen -83,3-83,6-0,3 varav Kommunledningskontoret -61,0-61,5-0,5 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen -22,3-22,1 0,2 Plan- och miljönämnden -8,6-8,6 0,0 Vård- och omsorgsnämnden, exkl AKKA -201,3-207,7-6,4 AKKA 0,0 0,0 0,0 Liljaskolans styrelse 1,6 1,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -257,7-257,1 0,6 Finansen 555,3 558,9 3,6 Summa 6,0 3,5-2,5 Förvaltningarnas detaljerade kommentarer till prognosavvikelserna framgår i respektive förvaltnings avsnitt. Nedan beskrivs de huvudsakliga delarna i prognosavvikelserna: Kommunledningskontoret -0,5 mkr. Den negativa avvikelsen beror på ökade kostnader för tomma lokaler (o,5 mkr) och lägre intäkter (0,5 mkr) vid Returcentrum i samband att det hade stängt en period när de flyttade sin verksamhet. Detta motverkas av att gemensamma kostnader inom politisk ledning bedöms bli lägre än budgeterat (0,5 mkr). Samhällsbyggnadsförvaltningen 0,2 mkr. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 17 (75)

Den positiva prognosen förklaras i huvudsak av lägre kostnader för bostadsanpassningen och inom gatuavdelningen. Plan- och miljönämnden 0,0 mkr. Verksamheten bedöms rymmas inom budget. Vård- och omsorgsnämnden -6,4 mkr. Avvikelsen förklaras av höga kostnader inom äldreomsorg (5,7 mkr) på grund av krävande brukarsituationer och höga kostnader inom individ- och familjeomsorg (3,8 mkr) för t ex försörjningsstöd. Detta motverkas till viss del av att centralt avsatta medel (1,8 mkr) ej bedöms komma att förbrukas samt att LSS-omsorgen prognostiserar ett positivt resultat (1,3 mkr), vilket förklaras av högre ersättningar från andra kommuner. AKKA, ensamkommande barn 0,0 mkr. Mottagandet av ensamkommande barn finansieras via riktade statsbidrag. Intäkterna periodiseras så de matchas med när kostnaderna uppstår, vilket medför att ingen resultateffekt beräknas uppstå i prognosen. Liljaskolans styrelse 0,0 mkr. Bedömningen är att årets resultat ska följa budgeten. Det är en förbättring jämfört med tidigare prognoser under året. Den förklaras i huvudsak av effekter utifrån genomförda besparingsåtgärder, t ex minskat antal tjänster med 15%. Barn- och utbildningsnämnden 0,6 mkr. Tidigarelagda besparingsåtgärder och löpande arbete med översyn och prioriteringar är den huvudsakliga förklaringen till den positiva budgetavvikelsen. Finansen 3,6 mkr. Det förklaras av att avskrivningarna som effekt av införande av komponetavskrivningar blir lägre med 2,0 mkr samt ett netto av prognostiserade lägre statsbidrag om -0,5 mkr (nettoeffekt av inkomst-, kostnads-, och LSS-utjämning) och högre skatteintäkter/fastighetsavgifter på 2,1 mkr. KF:s långsiktiga mål är att årets resultat ska uppgå till 2% av skatter och bidrag vilket beräknas att inte komma att uppfyllas. För att uppnå det målet behövs ett resultat på drygt 11 mkr. Årets prognos ligger på 3,5 mkr vilket motsvarar 0,6% av skatter och bidrag. Det kan också jämföras med det budgeterade resultatet på 6 mkr, som är 1,1% av budgeterade skatter och bidrag. Målet att soliditeten långsiktigt ska förbättras prognostiseras att inte uppfyllas. Soliditeten är ett nyckeltal som visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital. Det relativt låga prognostiserade årsresultatet uppväger inte den ökning av de totala tillgångarna som årets investeringar medför. Prognosen är att andelen eget kapital kommer minska, och därmed sjunker också soliditeten. Det prognostiserade balanskravsresultatet visar ett negativt resultat på 1,7 mkr. Årets resultat har här justerats med effekter av realisationsvinster. Dessa består huvudsakligen av effekter från överlåtelsen av fastigheter till Vännäs Fastighets AB. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 18 (75)

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Utifrån Vännäs kommuns beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning är bedömningen att någon upplösning av RUR inte är möjlig under 2017. Enligt SKL:s senaste prognoser kan upplösning av RUR vara möjligt 2019 och 2020. Balanskravsresultat Tertialbokslut 2 2017 tkr 2016 Progn 2017 Årets resultat 12 226 3 500 Avgår samtliga realisationsvinster -5 168-5168 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 7 058-1668 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 7 058-1668 INGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 6 035 6035 UTGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV 6 035 6035 Tkr Progn 2017 IB ackumulerade ej återställda balanskravsresultat 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen -1 668 UB ackumulerade negativa balanskravsresultat att återställa inom tre år -1 668 Vid ett eventuellt negativt balanskravsresultat 2017 ska kommunfullmäktige upprätta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska i så fall fattas senast i budgeten 2020. För perioden jan-aug 2017 uppgår investeringarna till 19,8 mkr. Investeringar bedöms för helåret bli 32,5 mkr. Investeringar per nämnd T2 2017 Utfall Budget Prognos Bu/Progn Tkr 201708 2017 2017 avv 2017 Kommunstyrelsen 12 763 24 831 25 001-170 varav Kommunledningskontoret 413 2 000 2 067-67 varav Samhällsbyggnadsförvaltningen 12 350 22 831 22 934-103 Plan- och miljönämnden 5 761 5 825 5 911-86 Vård- och omsorgsnämnden 473 0 473-473 Liljaskolans styrelse 120 500 500 0 Barn- och utbildningsnämnden 638 500 638-138 Summa 19 755 31 656 32 523-867 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 19 (75)

Se även specifikation av investeringar under avsnittet Räkenskaper. 10. RÄKENSKAPER Resultaträkning Miljoner kronor Utfall 201708 Utfall 201608 Kommunen Budget 2017 Prognos 2017 Utfall 2016 Utfall 201708 Kommunkoncernen Utfall Budget Prognos 201608 2017 2017 Verksamhetens intäkter 184,2 201,0 289,0 287,1 310,1 195,8 149,9 302,1 300,2 325,8 Verksamhetens kostnader -536,8-541,8-824,8-828,9-830,4-539,8-500,2-831,4-835,3-834,4 Avskrivningar -14,9-16,4-25,0-23,0-19,9-18,9-18,9-30,7-28,7-26,6 Verksamhetens nettokostnader -367,5-357,2-560,8-564,8-540,2-362,9-369,1-560,0-563,8-535,1 Utfall 2016 Skatteintäkter 275,5 264,2 405,9 407,5 397,3 275,5 275,5 405,9 407,5 397,3 Generella statsbidrag och utjämning 108,5 101,8 162,9 162,8 157,2 108,5 108,5 162,9 162,8 157,2 Finansiella intäkter 0,6 1,9 2,0 2,0 2,4 0,7 4,5 2,0 2,0 2,4 Finansiella kostnader -3,3-2,8-4,0-4,0-4,5-5,8-9,9-7,7-7,7-8,3 Resultat efter finansiella poster 13,9 7,9 6,0 3,5 12,3 16,0 9,5 3,1 0,9 13,6 0,1 Årets resultat 13,9 7,9 6,0 3,5 12,3 16,0 9,6 3,1 0,9 13,6 Resultaträkning Miljoner kronor Utfall 201708 Vännäs fastigheter AB Utfall Budget Prognos 201608 2017 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter 32,1 30,0 43,9 43,9 45,3 Verksamhetens kostnader -18,7-16,3-29,5-29,5-27,3 Avskrivningar -4,6-4,6-6,6-6,6-7,5 Verksamhetens nettokostnader 8,8 9,1 7,7 7,7 10,5 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,5-2,7-3,7-3,7-3,7 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0-1,7 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9 Resultat efter finansiella poster 6,4 6,4 4,0 4,0 4,1 Årets resultat 6,4 6,4 4,0 4,0 4,1 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 20 (75)

Balansräkning Kommunen Kommunkoncernen Miljoner kronor 201708 201612 201708 201612 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar 388,9 390,3 706,3 729,5 Maskiner och inv entarier 30,5 24,6 33,0 26,2 Finansiella anläggningstillgångar 92,5 92,4 19,5 12,4 Summa anläggningstillgångar 511,9 507,3 758,8 768,2 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd mm 24,0 24,3 24,0 24,3 Fordringar 82,9 58,5 80,1 54,9 Kortfristiga placeringar 54,9 54,9 54,9 54,9 Kassa, bank 53,5 54,7 98,6 87,3 Summa omsättningstillgångar 215,3 192,5 257,7 221,4 Summa tillgångar 727,2 699,8 1016,5 989,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 13,9 12,2 16,0 13,6 Resultatutjämningsreserv 6,0 6,0 6,0 6,0 Övrigt eget kapital 192,3 180,1 183,8 170,1 Summa eget kapital 212,3 198,4 205,9 189,7 Av sättningar Av sättningar för pensioner och liknande förpliktelser 44,8 42,7 44,8 42,7 Andra avsättningar 10,0 10,0 10,3 10,4 Skulder Långfristiga skulder 266,7 265,0 567,7 567,1 Kortfristiga skulder 193,4 183,7 187,8 179,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 727,2 699,8 1016,5 989,6 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 21 (75)

Kassaflödesrapport Kommunen Kommunkoncernen mkr 201708 2016 201708,0 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 13,9 12,2 16,0 13,6 Utbetalningar för ianspåktagna avsättningar -0,4 1,3-0,4 1,3 Justering för ej likviditetspåverkande poster 13,6 21,0 20,9 29,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapita 27,0 34,5 36,6 44,1 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -24,4-41,5-25,2-37,2 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 0,3 1,6 0,3 1,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 14,9 41,0 8,0 48,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,8 35,6 19,7 57,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -21,4-50,4-46,4-90,2 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 1,7 0,0 1,7 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,1 4,8 43,9 0,0 Investering i finansiella tillgångar 0,0-3,3-0,5 0,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -19,6-48,9-1,4-90,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,5 0,0 0,5 31,7 Amortering av skuld 0,0 0,0-1,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0-7,1 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,6 0,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,5 0,0-7,0 32,3 Årets kassaflöde -1,3-13,3 11,4-0,5 Likvida medel vid periodens början 109,7 123,0 142,2 142,7 Likvida medel vid periodens slut 108,4 109,7 153,5 142,2 EKONOMISKA NYCKELTAL Vännäs kommun (tkr) 201708 2016 2015 2014 2013 Årets Resultat 13 873 12 226 5 547 6 850-862 Balanskravsresultat 8 705 7 058-5 971 7 480 7 610 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 8 905 7 058-12 271 815 7 610 Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 3,6% 2,2% 1,1% 1,4% -0,2% Investeringar 21 065 50 376 108 600 80 383 32 823 Soliditet 29,2% 28,3% 35,7% 29,2% 33,0% Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt -4,2% -6,8% -0,6% -2,0% -5,4% Likvida medel 53 453 54 733 69 555 85 521 94 351 Självfinansieringsgrad 135,8% 63,8% 23,1% 40,3% 75,2% Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 22 (75)

Vännäs Kommun Utfall Budget Årsbudget Årsprognos Årsutfall Tkr 201708 201708 2017 2017 2016 KLK Verksamhetens intäkter 11 749 10 628 15 926 16 826 19 673 Verksamhetens kostnader -48 986-51 299-76 956-78 356-78 230 Verksamhetens nettokostnader -37 237-40 671-61 030-61 530-58 557 SBF Verksamhetens intäkter 69 678 67 510 105 610 105 210 96 823 Verksamhetens kostnader -83 436-84 863-127 952-127 302-129 070 Verksamhetens nettokostnader -13 758-17 353-22 342-22 092-32 247 POM Verksamhetens intäkter 2 967 2 007 3 132 3 132 3 740 Verksamhetens kostnader -8 109-7 727-11 698-11 698-11 631 Verksamhetens nettokostnader -5 142-5 720-8 566-8 566-7 891 VOO Verksamhetens intäkter 68 051 61 596 90 918 95 497 114 542 Verksamhetens kostnader -208 470-195 146-292 198-303 183-312 648 Verksamhetens nettokostnader -140 419-133 550-201 280-207 686-198 106 Lilja Verksamhetens intäkter 83 643 80 555 120 160 121 160 130 735 Verksamhetens kostnader -82 069-80 221-118 560-119 560-134 065 Verksamhetens nettokostnader 1 574 334 1 600 1 600-3 330 BOU Verksamhetens intäkter 13 904 12 403 18 822 20 860 22 363 Verksamhetens kostnader -185 249-184 115-276 530-277 928-257 700 Verksamhetens nettokostnader -171 345-171 712-257 708-257 068-235 337 FIN Verksamhetens intäkter 10 197 25 911 38 867 38 867 36 700 Verksamhetens kostnader -11 410-17 647-25 370-25 370-21 543 Avskrivningar 0-16 667-25 000-23 000-19 925 Verksamhetens nettokostnader -1 213-8 403-11 503-9 503-4 768 Skatteintäkter 275 488 270 619 405 929 407 549 397 334 Generella statsbidrag och utjämning 108 539 108 601 162 900 162 808 157 243 Finansiella intäkter 591 1 333 2 000 2 000 2 401 Finansiella kostnader -3 239-2 667-4 000-4 000-4 516 Resultat 380 166 369 483 555 326 558 854 547 694 Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter 184 208 184 924 288 964 287 081 310 105 Verksamhetens kostnader -536 769-542 143-824 793-828 926-830 416 Avskrivningar -14 894-16 667-25 000-23 000-19 925 Verksamhetens nettokostnader -367 455-373 886-560 829-564 845-540 236 Skatteintäkter 275 488 270 619 405 929 407 549 397 334 Generella statsbidrag och utjämning 108 539 108 601 162 900 162 808 157 243 Finansiella intäkter 595 1 333 2 000 2 000 2 401 Finansiella kostnader -3 294-2 667-4 000-4 000-4 516 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Resultat 13 873 4 000 6 000 3 512 12 226 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 23 (75)

Investeringar Tertialbokslut 2 2017 Budget Prognos Utfall Tkr Förv. 2017 2017 201708 Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad KLK 2 000 2 000 346 Trådlöst nätverk äldrecenter Vännäsby KLK 0 67 67 Fastighet: Medborgarhuset: dränering av grund, renov. SBF 250 250 Fastighet: Energieffektivisering 2017 SBF 0 Fastighet: V-by skola: hus D byte ventilation SBF 2 500 2 500 60 Fastighet: Om- och tillbyggnad tillagningskök Vegaskolan SBF 3 292 3 292 4 819 Fastighet: Arbetsmiljöåtgärder (räddningstjänsten) SBF 700 700 20 Fastighet: Reservkrav blåljusverksamhet SBF 1 000 1 000 0 Fastighet: Ombyggnad H-central SBF 2 700 2 700 2 983 Gatu: Vägbelysning Stärkesmark - Kvarnfors SBF 28 31 33 Gatu: Ny gång- och cykelväg gamla väg 547 SBF 500 500 Gatu: Ny gång- och cykelväg Fritidsvägen SBF 250 250 Gatu: Fritidsområdet trafiksäkring Umeåspåret SBF 300 300 15 Gatu: Beläggning 2017 SBF 600 600 Gatu: Ombyggnad Storgatan SBF 1 400 1 400 6 VA: Ledningsdokumentation 2017 SBF 100 100 VA: Brån Utredning SBF 7 094 7 094 1 668 VA: Punktförb huvudledningar 2017 SBF 300 300 VA: Förnyelse spill 2017 SBF 300 300 1 030 VA: Kompostanläggning SBF 200 200 VA: Va-Verk och pumpstationer 2017 SBF 400 400 369 VA: Förnyelse dagvatten 2017 SBF 200 200 VA: Byggnad över ny brunn Önskanäs SBF 517 517 30 VA: Serviceledningar 2017 SBF 200 200 Fastighet: Nya förskolan projekt energiprest SBF 0 0-314 Fastighet: Nya Vegaskolan projekt energiprest SBF 0 0-415 Fastighet: OMB Stjärnhuset SBF 0 0 112 Fastighet: OMB Röda Villan SBF 0 0 1 795 Fastighet: Liljaskolan: hus B1 byte ventilation SBF 0 0-464 Gatu: Hållplatser kollektivtrafik SBF 0 0-81 Gatu: Strandkoning V-by slutetapp SBF 0 0 416 Gatu: SiSL projekt elladdstolpar SBF 0 0 67 Gatu: Klimatklivet SBF 0 0 97 VA: Vännäsby Myresjöhus, VA SBF 0 100 65 VA: Flytt av huvudvattenledning SBF 0 0 38 Plan och Miljö Nytt höjdfordon POM 5 825 5 825 5 675 Lynx 59 Yeti 600 ACE -17 (skoter) POM 0 86 86 Lilja Gemensamma investeringar Lilja 2017 Lilja 500 500 120 Barn och utbildning Uppdatering IKT-miljö enligt IKT-strategi BOU 500 638 638 Vård och omsorg Passagekontroll Akka VOF 0 294 294 Passagekontroll lilla Akka VOF 0 179 179 Summa 31 656 32 523 19 755 Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 24 (75)

11. Kommunstyrelsen 11.1 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ska utifrån helhetssyn och långsiktig planering med tydlig styrning samordna Vännäs kommuns nämnder och därigenom leda kommunens utveckling framåt samt bevaka och stärka kommunens position regional, nationellt och internationellt. Kommunstyrelsen ska även vara en effektiv tjänste- och serviceleverantör för kommunens nämnder, förvaltningar och medborgare. Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen är kommunstyrelsens två förvaltningar. I tertialbokslutet vägs inte förvaltningarnas resultat ihop utan redovisas nedan var för sig. 11.2 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 11.2.1 Allmänt om Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har ansvar för intern service i form av personal- och löneadministration, central ekonomihantering, it, kabel-tv, bredband, näringslivsoch arbetsmarknadsfrågor, marknadsföring och information, krisberedskap, förenings- och ungdomsutveckling, turism, kollektivtrafik och övergripande upphandling. 11.2.2 Viktiga händelser under året Ett stort antal hållplatser/busskurer vandaliserades på sträckan Tväråbäck till Röbäck. Flertalet av dessa finns inom Vännäs kommuns geografiska område. De totala kostnaderna beräknas uppgå till 110 130 tkr per hållplats, arbetskostnader exkluderat. Vännäs kommun deltar i ett samarbetsprojekt Plattform förebyggande tillsammans med att antal kommuner, försäkringskassan och Samordningsförbundet. Ett antal aktiviteter ska framgent startas upp i olika verksamheter som på sikt kommer att bidra till ökad hälsa hos medarbetare. Kommunerna fick i juli en extra utbetalning av medel från myndigheten för samhällsskydd och beredskap för arbete med civilt försvar. Den storregion som diskuterats mellan Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland inaktualiserades. Istället har Västerbottens läns landsting tillfrågat kommunerna om möjligheten att ansöka om att bilda en regionkommun. Vännäs kommun har tillstyrkt att Västerbottens läns landsting ansöker om att få bilda regionkommun. Vännäs kommun, Umeå kommun och Coompanion tecknade avtal om flerårigt projekt för samhällsentreprenörskap och sociala innovationer. Lokal överenskommelse har tecknats med Kommunal om anställningar via Extratjänster. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 25 (75)

Vännäs nådde plats 77 i Svenskt näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Detta är en bra placering som visar att insatta åtgärder ger resultat. Arbetet med en kommunal digitaliseringspolicy inleddes. Arbetet med implementering av det gemensamma nya personal- och lönesystemet har fortsatt att implementeras, men införandet har haft stora problem i Umeå och Vindeln. Fakturering via e-faktura har börjat erbjudas till privatpersoner och företag. 11.2.3 Framtidsbedömning Kommunledningskontoret ser många utmaningar framför sig, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Några av dessa är bland annat; Ökade krav från medborgare och kunder/internt på mer och bättre e-tjänster och större förväntan att kommunens verksamheter/tjänster ska digitaliseras i en större utsträckning. Inom den närmaste tiden, i huvudsak sista tertialen 2017 och första halvåret 2018, kommer arbetet med införandet av det nya personal- och lönesystemet innebära stora krav på förvaltningens personal- och löneavdelning kopplat till hur de arbetar och arbetsbelastning. Genom sammanslagning av kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen kommer en översyn att göras av vad som fungerar idag och vad som kan/bör utvecklas inom en rad områden, utifrån bl a ett medborgar-/brukarperspektiv. Detta kommer i sin tur leda till förändringar i uppdrag, verksamheter och organisation som idag är svårt att sia om. Under processen är det viktigt att medarbetare och fackliga parter har bra påverkansmöjlighet och god insyn i det som pågår. Attraktiva Vännäs Arbetet med att främja att kommunen är också uppfattas som attraktiv är viktig för att fortsätta att locka medborgare att bosätta sig här såväl som för att locka företag att etablera sig. Vi har idag en centrumbild där vi har fler tomma butikslokaler än tidigare, och kommunen måste tillsammans med näringsliv och hyresvärdar arbeta mer aktivt för att främja etableringar och det lokala företagandet. Det handlar också om att fortsätta främja fler former av företagande, där finns ett ökat intresse av företag som vill göra social skillnad. Kommunens utformning i fråga om gröna ytor, bänkar, lekplatser osv framkommer som viktiga faktorer för medborgarnas trivsel vid exempel olika dialoger som förvaltningen deltagit i. De ekonomiska förutsättningarna har gjort att förvaltningen har minskat på resurser kopplat till administration och handläggning. Fortsatt omställningsarbete med att prioritera vad som är viktigast måste ske för att inte arbetsbelastningen på övriga ska bli för hög. Särskilt fokus bör sättas på stressrelaterad hälsa. Rent generellt har också förvaltningen ett samordningsansvar för kommunens övergripande ekonomi både avseende uppföljning och att se till att budgetarbetet fungerar smidigt. En rad styrinstrument bör ses över. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 26 (75)

Ekonomi 11.2.4 Måluppfyllelse Kommunledningskontoret bedöms inte uppfylla målet för Ekonomi. Prognosen för 2017 ligger i nuläget på ett underskott på 0,5 mkr bl a utifrån ökade kostnader för lokaler som inte kan användas, s.k. tomma lokaler. En effektiv lokalhantering är ett samlat ansvar för hela kommunen och det är svårt att bedöma dessa kostnader i förväg även om det görs regelbundna uppföljningar. Resultatet för perspektivet Medborgare bedöms visa på ett bra eller delvis uppnått utfall för kommunledningskontoret. Flertalet av målsättningarna mäts via medborgarundersökningen, vars resultat presenteras i november. Förvaltningen har arbetat extra med bemötande och webbens tillgänglighet. Kommunledningskontoret bedöms visa ett bra utfall inom målet samhällsutveckling. Arbetet med att stärka bilden av attraktiva Vännäs sker tillsammans med andra förvaltningar och aktörer och gensvaret från medborgare och näringsliv har varit gott, vilket bland annat visar sig i resultatet på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. Resultatet för perspektivet Medarbetare bedöms visa en uppfylld resultatnivå. Sjukskrivningarna har minskat något i jämförelse med 2016. Arbetet med åtgärder utifrån resultatet av medarbetarenkäten pågår inom förvaltningarna. Rent generellt trivs medarbetarna. Hälsa kommer vara en fortsatt viktig fråga för förvaltningen. 11.2.5 Ekonomi Kommunfullmäktiges mål Mål Prognos Nämnderna har en ekonomi i balans Kommunstyrelsen har en ekonomi i balans Låg ej tillfredställande nivå Kommunledningskontoret bedöms inte uppfylla målet för Ekonomi, vilket kommer att påverka kommunstyrelsens möjlighet att nå målet om en ekonomi i balans. Prognosen för 2017 ligger i nuläget på ett underskott på 0,5 mkr bl a utifrån ökade kostnader för lokaler som inte kan användas, s.k. tomma lokaler. En effektiv lokalhantering är ett samlat ansvar för hela kommunen och det är svårt att bedöma Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 27 (75)

dessa kostnader i förväg även om det görs regelbundna uppföljningar. Utfall Budget Differens Utfall Budget Prognos Differens Förvaltningsområde 201708 201708 tkr 201608 2017 2017 tkr Politisk ledning -2 825-3 992 1 167-3 241-6 063-5 563 500 Kommunchef -6 171-5 748-423 -4 091-8 649-9 149-500 Näringsliv och arbetsmarknad -6 513-5 787-725 -5 759-8 692-9 192-500 Ungdoms- och föreningsverksamhet -3 248-3 188-61 -3 683-4 784-4 784 0 HR/Lön -4 612-5 439 827-4 499-8 169-8 169 0 Ekonomi -3 153-2 973-180 -2 343-4 315-4 315 0 Kansli -7 151-8 299 1 147-8 929-12 451-12 451 0 IT -5 030-5 374 344-4 489-8 077-8 077 0 Delsumma -38 702-40 798 2 096-37 034-61 200-61 700-500 Kabeltv/Internet/Bredband 1 466 127 1 339 141 170 170 0 TOTALT RESULTAT -37 237-40 671 3 435-36 892-61 030-61 530-500 Verks.nettokostnader -37 237-40 671 3 435-36 892-61 030-61 530-500 Uppföljning av målen (tkr) Differenserna mellan budget och utfall 201708 består främst av: Kommunledningskontoret inklusive resultatenheten visar ett utfall på 37,2 mkr och en avvikelse mot budget med ett positivt resultat om 3,4 mkr. De största positiva avvikelserna avser bland annat av lägre gemensamma kostnader för den politiska ledningen (1,1 mkr). Fler kostnader kommer komma in under hösten utifrån sammanträdesplanen, kommunstyrelsedagar, men bedömningen är att området kommer ge ett överskott med 500 tkr. HR/Lön har under jan-aug haft lägre kostnader för företagshälsovård än årssnitt samt beställt färre konsulttimmar som bidragit till den positiva avvikelsen (0,8 mkr). Kansliet har haft vakanta anställningar samt lägre gemensamma kostnader som bidrag till en positiv avvikelse (1,1 mkr). Vakanta tjänster har varit en del i förvaltningens åtgärder för att nå en budget i balans, men har inneburit konsekvenser som högre arbetsbelastning och att vissa uppdrag inte har kunnat genomföras fullt ut. De negativa budgetavvikelserna för förvaltningen består främst av högre kostnader för tomma och offentliga lokaler (0,4 mkr) hos kommunchefen och där prognostiseras en negativ avvikelse med 0,6 mkr för helåret 2017. Under året har det tillkommit nya tomma lokaler bl a utifrån att Lilja har sagt upp lokaler på Vännäs Läger. Tertialbokslut 2 Kommunledningskontoret 2017-09-28 28 (75)