Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se
Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Sammanfattning Patienter, brukare och anhöriga ställer och förväntas ställa allt högre krav på att få vara delaktiga och medverka i den egna vården och omsorgen. Detta material beskriver fyra olika perspektiv och strategier för att närma sig patientmedverkan i praktiken. Texten vänder sig till alla beslutsfattare, ledare, verksamhetsutvecklare eller motsvarande som är intresserade av angreppssätt för att ta sig an detta viktiga förbättringsområde. Copyright Det är tillåtet att kopiera och använda detta material i icke kommersiellt syfte, under förutsättning att innehållet inte ändras och att passande tillskrivning till Memeologen som källa sker. Citera materialet enligt följande vid behov; Edström A, Wallgren A, Eklund L. 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken. Memeologen White Paper 2014:01. (Tillgänglig på www.memeologen.se) Memeologen, Västerbottens läns landsting, Skellefteå lasarett, 931 86 Skellefteå. e-post: memeologen@vll.se, eller besök vår hemsida på www.memeologen.se
Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 1 Patient- och brukarmedverkan som förbättringsområde Den tidigare rådande synen på patienter och brukare som mottagare av välfärdstjänster behöver överges till förmån för en syn där de är medskapare i hälso- och sjukvård och socialtjänst. 2010 publicerade Sveriges kommuner och landsting (Skl) ett positionspapper för att redovisa varför det under de senaste åren lagts allt större vikt vid att öka patienters och brukares delaktighet i vård och omsorg. Skl menar att den ökade delaktigheten förväntas leda till förbättrad kvalitet och effektivitet samt inte minst leda till en nödvändig individualisering av vård- och omsorgstjänster. 1 Samhällsutvecklingen i stort går också i denna riktning. Människor är idag välinformerade och vana vid att kunna välja eller påverka vilka tjänster de ska ta del av. Vidare ökar intresset av att veta vilken kvalitet och vilket resultat välfärdstjänsterna faktiskt skapar för den enskilde inte minst hur vård och omsorg och resultaten av insatserna upplevs. Så vad är problemet? Det kan tyckas lite märkligt att just delaktighet lyfts fram när hälso- och sjukvård och omsorg består av möten mellan människor som jobbar med att tillfredsställa andra människors behov och det vore många gånger omöjligt utan individens medverkan. Myndigheten Vårdanalys pekar i sin rapport Centralisering med patienten i centrum på en del 1 SKL:s positionspapper kring patient- och brukarmedverkan, Sveriges kommuner och landsting 2010 (www.skl.se) av problematiken. Den ökade specialiseringen leder till ett bestående intryck av att vård och omsorg är fragmentiserad. Vårdkedjorna fungerar dåligt ur den enskildes perspektiv 2. Detta gäller inte enbart den specialiserade vården. Även det vardagliga kan vara svårt att få till, vilket inte minst visas i att staten avsätter 4,3 miljarder under 2013 för att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka gamla 3. Utmaningar i vård- och omsorgsvardagen För en enskild verksamhet kan förbättringsområdet delaktighet och medverkan upplevas nog så stort. Avsaknaden av en orientering och en organisering utifrån patientens väg gör att en ensam verksamhet aldrig kommer äga vare sig alla problem eller alla lösningar. De allra flesta medarbetare i vård och omsorg anstränger sig till det yttersta för att göra ett så bra jobb som möjligt för den patient/brukare de har framför sig. Många har nog i det arbetet vid ett flertal tillfällen känt frustration över saknade uppgifter, väntan på något eller att behöva göra om procedurer som inte blivit rätt tidigare, trots att det i de flesta verksamheter pågår ständiga förbättrings- eller utvecklingsarbeten. Så länge som fokus för förbättringarna saknar patientens/brukarens fokus var de kommer ifrån, vart de är på väg och hur de upplever sin situation kommer resurser att läggas på onödiga aktiviteter. Fredrik Nilsson menar i sin rapport Vägen till en patientprocessorienterad sjukvård att missnöjda och osäkra patienter/brukare, slöseri med resurser och frustrerade medarbetare alltså kan ses som en direkt konsekvens av att vård och omsorg inte har kundens fokus 4. 2 Centralisering med patienten i centrum, Myndigheten Vårdanalys 2013 (www.vardanalys.se) 3 Överenskommelsen sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013. (www.skl.se) 4 Nilsson F, Vägen till en patientprocessorienterad sjukvård, 2008 (från http://www.skane.se/)
Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2 Kunden som medskapare kärnan i förbättringsarbete för ökad delaktighet Se patienten som en självklar partner i vårdteamet det ger en säkrare och effektivare vård. Eva Estling - Skl Arbete pågår för fullt på nationell nivå för att vrida vård och omsorg till ett mer patientorienterat perspektiv. Några exempel; PROMs (patient reported outcome measures) och PREMs (patient reported experience measures) håller på att etableras i många kvalitetsregister som ett sätt att bättre följa individernas erfarenheter av insatser 5, regionala cancercentra satsar hårt på att etablera koordinerande sjuksköterskor för att hjälpa till att lyfta fram patienten och dennes perspektiv i vården 6, västra götalandsregionen har tagit fram ett arbetsmaterial i fyra steg för att involvera patienter i utvecklingsarbete 7 och i Göteborg bedrivs också praktisk forskning i ämnet 8 som tydligt visar att både vårdkvalitet och effektivitet höjs med personcentrerade arbetssätt. Skl satsar sedan 2010 specifikt på att fler organisationer ska ta sig an delaktighetsarbetet i praktiken 9. Det som är gemensamt för alla angreppssätt är att de går ut på att lyfta in patienten och brukaren själv som en medspelare i arbetet med att utveckla vård och omsorg. Fyra kategorier av patientmedverkan i praktiken 5 Information från PROMcenter (www.promcenter.se) 6 Information från Cancercentrum (www.cancercentrum.se) 7 Tänk om i 4 steg. 2011. (www.vgregion.se) 8 Information om GPCC från Göteborgs Universitet 9 Om patientmedverkan på www.skl.se På memeologen bedömer vi att samtliga verksamheter inom vård och omsorg, utan undantag, kan göra mer för att öka delaktigheten hos dem verksamheten är till för. Frågan är inom vilket område och i vilken ände de ska börja. Vårt angreppssätt går ut på att kategorisera olika strategier och peka på vad som särskiljer dem. Kategorierna är baserade på våra erfarenheter av förbättringsarbeten med fokus på ökad delaktighet. 1 Dialog för ökat egenansvar Denna kategori kännetecknas av samtalet i mötet mellan patient/brukare/närstående och personal för att öka individens möjlighet att ta precis så stort ansvar för sin egen vård och behandling som de önskar. I första hand är detta ett pedagogiskt problem då det är stor skillnad mellan att så att säga lära ut och lära in. En av de bästa dialoghjälpmedlen kan vara teachback 1011 som just går ut på att ta ansvar för andras förståelse. Andra hjälpmedel är väl anpassade tryckta informationsmaterial samt pedagogiska lärmodeller för personligt förbättringsarbete, t ex Passion för livet som syftar till att gå från ord till handling och göra förändringar i det egna livet som gör skillnad. 12 2 Samla in åsikter Avfärda inte detta som en gammal tanke som en idélåda någonstans i verksamheten. Prova istället att bjuda in till att vara med och påverka genom att få delge åsikter om problem eller lösningar. Frågeställningar som är intressanta att få svar på från patienter, brukare eller anhöriga kan vara Vad ser du?, Vad tycker du? och Hur känns det för dig?. Exempel på hjälpmedel för dessa kartläggningar är enkäter, intervjuer, 10 En utmärkt hemsida för att ta till sig metoden 11 Film på Youtube om teachback 12 http://www.lj.se/passionforlivet
Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 3 observationer, osv. Vill du ha tips på vad andra har gjort är du välkommen mtill oss. 3 Bjud in till aktivt deltagande i utvecklingen Som en direkt fördjupning av ovanstående finns också möjlighet att ta med patienter/brukare i det konkreta förändringsarbetet. Tanken är elegant förpackad av NHS i England under namnet Experience based design. Materialet går i korthet ut på att bestämma touchpoints tillfällen för interaktion och där med hjälp av patienter bedöma hur bemötande, information, kommunikation och delaktighet fungerar i praktiken genom intervjuer, skattningar, observationer eller enkäter. Nästa steg är att låta patienter delta vid analys och ge förslag på eller hjälpa till att utforma förändringar som personalen genomför. Slutligen deltar de vid utvärderingen av resultaten. Arbetet har omarbetats till svenska av bl.a. Västra Götaland och ett arbetsmaterial finns på Skls hemsida 13. 4 Strategisk dialog Den sista kategorin är snarlik den förra, men skiljer sig genom att frågan om vad som ska utvecklas på strategisk sikt är helt öppen till skillnad från att fråga om stöd i att förbättra ett specifikt problem eller förbättringsområde. På politisk nivå kan denna typ av delaktighet redan vara känd och aktivt arbetas med, även om det pågår utveckling även här. I vård och omsorg brukar psykiatri och socialpsykiatri lyftas fram som föredömen där det under många år funnits patient-/brukarråd för strategisk dialog, liksom på senare tid även de regionala stödstrukturerna för att utveckla cancervård. Dessa råd kan göra revisioner och lämna förslag på strategiska förbättringsområden eller delta i verksamhetens strategiska planeringsprocess. Här kan vårdens och omsorgens personal 13 Patienter och personal utvecklar vården på www.skl.se lära sig av sina lokala politiker om hur dessa dialoger kan utformas. Förslag till en praktisk övning Det kan vara lämpligt att inleda ett arbete med att utveckla patienters och brukares inflytande med att göra en analys av sina nuvarande resultat. Finns inga sådana rekommenderas att någon aktivitet från kategori 2 används att en kartläggning genomförs för att ta reda på hur kunderna uppfattar verksamheten. Det kan också vara bra att i en personalgrupp diskutera och utforska nuvarande arbetssätt för dialog och medverkan. I vilken mån det finns arbetssätt och framför allt, i vilken mån de tillämpas. I detta material redovisas en enkel matris som kan fungera som underlag för en sådan diskussion. Den innehåller en översiktlig beskrivning av de olika kategorierna, en skala för att bedöma tillämpning och ett utrymme för anteckningar. Kontakt Har du synpunkter eller kommentarer på detta material? Vill du prata mer med oss om ämnet? Hör gärna av dig till oss! memeologen@vll.se Om memeologen Memeologen är en utvecklingsenhet för innovation och förbättringar inom hälsooch sjukvård, omsorg och andra verksamhetsområden. Med mod och nyfikenhet utmanar vi befintliga arbetssätt, kulturer och strukturer genom att presentera resultat och aktuell förbättringskunskap som visar på gapet mellan kunskap och nuvarande praxis. Vi hjälper till att utveckla strategier Vi utvecklar ledare och ser ledarskap som den kollektiva förmågan att forma sin egen framtid Vi stimulerar reflektion eftersom lärande är basen för all utveckling Vi arbetar via facilitering/coachning Vi anpassar metoder efter situation
Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 4 Självskattning Arbetssätt för ökad delaktighet av patienter, brukare och närstående Kategorier av delaktighet/medverkan Typ 1 Patientens/närståendes delaktighet i egen vård och behandling (dialog patient/närstående och behandlare) Stora patientflöden Viktiga processer/processteg RÖD ORANGE GUL - GRÖN Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 4 Typ 2 Patienter/närstående delaktiga i utveckling av verksamhet genom att de tillfrågas om åsikter om problem/lösningar (enkäter/idélådor/intervjuer, kartläggningar, osv) Typ 3 Patient/närstående delaktiga i utveckling av verksamhet genom aktivt deltagande i analysarbete och förbättringsteam Typ 4 Patient/närstående delaktiga i strategisk utveckling av verksamhet (brukarråd/andra dialogforum, med i verksamhetsplanering, et c) A Det finns ingen aktivitet för att utveckla patienters/brukares/närståendes medverkan B C Vi har någon gång jobbat med patienters/brukares/närståendes delaktighet D Plan finns för att utveckla patienters/brukares/närståendes delaktighet Vi jobbar systematiskt med att göra patienter/brukare/närstående delaktiga