Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap. Allmänna och enskilda intressen I lagen anges vilka intressen som det ska tas hänsyn till vid olika slags prövningar som planläggning, lokaliseringsprövning, bygglovsprövning respektive prövning i andra ärenden. De allmänna intressena avser bl.a. miljö- och klimataspekter, mellan kommunala och regionala förhållanden, samhällsservice som vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och elektronisk kommunikation, skydd för värdefulla bebyggelseområden samt behovet av vägar, gator och torg i sammanhållen bebyggelse. De föreslagna förändringarna innebär att högre krav kan komma att ställas på bygg- och exploateringsföretag i samband med t.ex. bygglovsprövningen. Ett krav införs på hänsyn till hantering av avfall i lokaliseringsprövningen samt vid planeringen av bebyggelsens och enstaka byggnadsverks utformning. Stadsbyggnadsdirektörerna pekar i sina kommentarer på att de krav som enligt 2 kap. ska gälla vid planläggning och annan prövning i områdens utan detaljplan också ska tillämpas vid bygglovsprövning i planlagda områden, i de delar som inte prövats i planen. Syftet med detta anges inte i propositionen. Detta innebär att krav på utformning, varsamhet och förvanskning finns i både 2 kap. och 8 kap. men med olika ordalydelser. Därutöver innehåller 2 kap. hänvisningar till 3, 4 och 5 kap. i Miljöbalken. 3 kap. Översiktsplan Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön - hur den byggda miljön ska utvecklas, bevaras och användas. Förslagen innebär att: Krav på utställning av förslag till ändring av översiktsplan för en viss del av kommunen tas bort och ersätts med skriftligt granskningsförfarande. Planbeskrivningen förenklas. Kommunen ska redovisa de nationella och regionala mål, planer och program och strategier som de själva bedömer har betydelse för kommunens hållbara utveckling. Kommunen ska från länsstyrelsen få ett uppdaterat underlag om statliga och mellankommunala intressen en gång per mandatperiod. Det nuvarande kravet på att en särskild planbeskrivning ska fogas till planen tas inte in i den nya lagen. Om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas, ska den anses utgöra en del av förslaget.
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om vilken reglering som ska eller får göras med detaljplan och områdesbestämmelser. Detaljplanen är avsedd för reglering av både mark- och vattenområden. Ny sammanhållen bebyggelse behöver regleras med en detaljplan endast om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Utöver de nuvarande kraven på reglering med detaljplan införs ett förtydligande om att en detaljplan krävs om ett byggnadsverk får en betydande miljöpåverkan. Andra förändringar inom detaljplaneprocessen är följande. Krav på program tas bort. I de fall kommunen upprättar ett program ska samråd ske. Nuvarande krav på att genomförandebeskrivningen ska utgöra en särskild handling tas bort. I stället bör en beskrivning av planens genomförande inkluderas i planbeskrivningen. På samma sätt bör även planens konsekvenser (inkl. miljökonsekvenser) framgå av planbeskrivningen. Utställning ersätts med ett enklare granskningsförfarande. Viss samordning med miljöbalken, väglagen och lagen om byggande av järnvägar om det som ska prövas är identiskt. Fler än en huvudman i samma detaljplan för ökad flexibilitet i plangenomförandet. 5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser Bland annat föreslås en möjlighet att begära planbesked. En exploatör kan begära besked av kommunen om man tänker göra eller inte göra en detaljplan för ett visst område. Beskedet ska komma inom fyra månader. Kraven på detaljplanens utformning nyanseras i förenklande syfte. Kravet på att detaljplan måste föregås av att ett program slopas. Fastighetsplan som särskilt institut tas bort, fastighetsindelningen regleras i detaljplan istället. Kommunen ska i en detaljplan kunna ställa krav på att bygglov inte ges förrän åtgärder för att förhindra översvämning, markförorening, olyckor, och erosion har vidtagits. Detta förslag syftar till att förhindra situationer där områden som riskerar att översvämmas bebyggs utan att skyddsåtgärder har vidtagits och att bebyggelsen därför skadas eller andra konsekvenser. En ny möjlighet att ändra detaljplanen under genomförandetiden införs som en följd av förslaget att slopa fastighetsplaneinstitutet. Kommun ges möjlighet att ingå i en gemensamhetsanläggning för gång- och cykelvägar på kvartersmark. Det införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät. 6 kap. Genomförandet av detaljplaner Planprocessen föreslås förenklas och effektiviseras bland annat genom att den nya lagen inte innehåller något generellt krav på program. Ett skriftligt granskningsförfarande införs i stället för den nuvarande lagens krav på utställning. Ett särskilt program ska tas fram endast om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. 2 (5)
Markägares skyldighet att, utan prövning av länsstyrelsen, avstå mark utan ersättning slopas. 7 kap. Regionplanering Förslaget är att en regionplan ska utformas så att dess innebörd och konsekvenser tydligt framgår. En regionplan ska gälla i åtta år. 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Byggnader ska vara utformade så att de är lämpliga för sitt ändamål, har en god form, färg- och materialverkan samt är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Utformningskraven ska uppfyllas och prövas i samband med nybyggnad, ombyggnad eller en annan ändring av en byggnad. Vid en ändring av en byggnad ska kraven uppfyllas för ändringarna. För en ombyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt, den del av byggnaden som förnyas genom ombyggnaden. Vid nybyggnad ska kraven uppfyllas för hela byggnaden. Kraven gäller även för anläggningar i den utsträckning som framgår av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Reglerna om enkelt avhjälpta hinder förtydligas och skärps avseende tidpunkten för avhjälpandet och beträffande bedömningskriterierna. De av på tekniska egenskaper för byggnadsverk som i dag framgår av lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. flyttas, oförändrade i sak, till planoch bygglagen. 9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m. Förslaget är att de åtgärder som är rivnings- bygg- och marklovspliktiga och enligt nuvarande bestämmelser bör vara så även enligt de nya bestämmelserna. De nuvarande bestämmelserna om bygganmälan avskaffas. Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8. Om den som avser vidta en byggåtgärd begär det, ska byggnadsnämnden redovisa sin bedömning om åtgärden kan bli föremål för villkor för att uppfylla kraven på byggnadsverk i ett villkorsbesked. 10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder Förslaget är att en ansökan om lov ska innehålla byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga. Bygganmälan försvinner men en åtgärd som kräver bygglov, marklov eller rivningslov, får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan frågor om lov eller förhandsbesked avgörs ska, utöver sökanden, även fastighetsägaren underrättas. Om det inte finns särskilda skäl emot det, ska byggnadsnämnden meddela sitt beslut om bygglov inom tio veckor. Byggnadsnämnden ska underrätta miljönämnden i fråga om åtgärder som också måste anmälas till kommunen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 miljöbalken. Myndigheterna ska samordna handläggningen av ärendena dels så att 3 (5)
berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, dels så att beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang. Utöver att ett byggnadsverk ska uppfylla kraven på en god form-, färg- och materialverkan, ska byggnadsnämnden i samband med prövning av en ansökan om bygglov också pröva om byggnadsverket kan förväntas uppfylla kraven på lämplighet för sitt ändamål och på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det, utöver det som följer av gällande bestämmelser, framgå om det finns någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka samt att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett startbesked. Byggherren ska se till att bygg-, rivnings- och markåtgärder som byggherren utför eller låter utföras genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt lagen eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig är byggherren skyldig att se till att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan som framgår av startbeskedet. Efter ett startbesked ska byggnadsnämnden minst en gång under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd och ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt. 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder Förslaget innebär att tillsynen över kommunala beslut bör vara densamma som i dag. En möjlighet att ge ett lovföreläggande för en lovpliktig åtgärd som har vidtagits utan lov införs och en möjlighet att ge ett föreläggande om underhållsutredning införs för de situationer där det brister i underhållet av ett byggnadsverk. En sådan sakkunnig som ska ges uppdraget att utreda behovet av underhållsåtgärder ska vara certifierad. Byggnadsnämnden ska kunna förbjuda användningen av hela eller delar av ett byggnadsverk dels om byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, dels om förutsättningar för att ge slutbesked saknas. Om en kontrollansvarig åsidosätter sina skyldigheter ska byggnadsnämnden besluta om en ny kontrollansvarig efter förslag från byggherren. Om en kontrollansvarig har visat sig olämplig för sin uppgift, får det organ som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen. Kommunerna får möjlighet att ta ut byggsanktionsavgifter. En byggsanktionsavgift som beslutas av byggnadsnämnden ska tillfalla kommunen. Utöver nuvarande möjligheter att ta ut en avgift i ärenden om plan, lov, förhandsbesked och anmälan samt för nybyggnadskarta, framställning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder ska byggnadsnämnden också kunna ta ut en avgift för planbesked, villkorsbesked och ingripandebesked, tekniska samråd och slutsamråd, tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och kungörande av beslut om lov eller förhandsbesked i Post- och Inrikes Tidningar. I ärenden om plan ska avgiften även täcka kostnader för program, om ett sådant behövs. 4 (5)
12 kap. Byggnadsnämnden I detta kapitel finns bestämmelserna om den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt lagen. 13 kap. Överklagande Utöver nuvarande överklagandeförbud får följande kommunala beslut inte överklagas enligt den nya lagen: beslut om att avbryta ett planarbete beslut om planbesked beslut om villkorsbesked beslut om förlängd handläggningstid beslut om behovet av kontrollansvarig, särskild sakkunnig och slutsamråd beslut om ingripandebesked 14 kap. Skadeersättning och inlösen Ingen kommentar 15 kap. Domstolsprövning m.m. Ingen kommentar 16 kap. Bemyndiganden m.m. I detta kapitel samlas alla normgivningsbemyndiganden. Till följd av tjänstedirektivet ställs krav på certifiering av funktionskontrollanter av någon som särskilt har ackrediterats för uppgiften enligt 14 lagen (1992: 1119) om teknisk kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 5 (5)