Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår vision om att Unionen ska vara den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. För att lyckas med det ska vi ha möjlighet till en god löneutveckling, möjlighet till balans i arbetslivet och ett utvecklande arbetsliv. Unionens avtalskrav skiljer sig åt mellan de olika avtalsområdena, dels för att möta de olika förutsättningarna i de olika branscherna, dels för att vi fått igenom våra krav på vissa men inte på andra områden. Nedan presenteras Unionens avtalskrav: Bra jobb ska löna sig Den som gör ett bra jobb ska kunna få extra bra betalt. Samtidigt måste våra löner och löneökningar grunda sig på saklighet, inte godtycke. Därför behövs tydliga lönesystem där olika tjänster och prestationer värderas på ett genomtänkt sätt. På varje arbetsplats kommer vi överens med arbetsgivaren om vad som ska belönas och hur det ska belönas. Lönerna ska premiera, stimulera, uppmuntra och uppmärksamma, men får aldrig diskriminera. Lönekartläggning varje år är ett bra sätt att hålla koll på att så inte sker. Vi vill ha större möjlighet att påverka hur våra löner utvecklas. Vi vill alla veta varför vi har den lön vi har och vad vi kan göra för att förändra den. Vi vill känna att vi tjänar som vi förtjänar. Ett bra hjälpmedel är gemensam lönestatistik mellan arbetsgivarna och fackförbunden. Alla ska kunna leva på sin lön. Därför behövs avtal, i branscher och på företag, som slår fast de lägsta tillåtna lönerna. Som ett golv, inte ett tak. Avtalskrav Ett löneutrymme skapas på varje avtalsområde om 3,7 procent alternativt 3,7 procent ska utgå om de lokala parterna inte kommer överens om annat. Lägsta löneökning ska uppgå till 560 kr per månad. För de områden med en alternativ löptid: Utöver nedanstående löneökningar ska lönenivåer och lönekostnader, i de avtal som 2010 träffades för en 18 månaders period, öka så att löneökningarna likställs med de avtal som 2010 träffades och fick en löptid på 22 månader.

Avtalets bestämmelser om lägstalöner ska höjas i syfte att säkerställa värdet av lägsta löner i relation till utgående lön med 3,7 procent. Diskriminerade eller andra omotiverade löneskillnader ska inte förekomma. De lokala parterna ska inför varje lönerevisionen genomföra en analys i syfte att eliminera diskriminerade löner alternativt De lokala parterna ska årligen genomföra en lönekartläggning Om en tjänsteman inte skulle erhålla lönehöjning eller låg lönehöjning skall särskilda överväganden göras mellan berörda parter om orsaken härtill och överenskomma om vilka åtgärder som ska vidtas i syfte att åstadkomma en förändring och framtida löneökningar (de områden som saknar individgarantier). Inför nästkommande lönerevision eller vid överenskommen tidpunkt ska överenskommelsen utvärderas. (hänger ihop med ovanstående paragraf) Vid utebliven eller väsentligt lägre lönehöjning där klubb saknas ska förhandling/ överenskommelse med regionkontor tecknas. Lönerevisionen ska genomföras utan dröjsmål. Balans i tid Vi vill må bra på och av jobbet och hinna både utvecklas och hämta andan. Då behövs balans mellan arbetslivet och resten av livet. Arbetsmiljöarbetet får inte bara handla om höjden på skrivbordet utan också höjden på högarna på skrivbordet - och tiden som finns för att göra någonting åt dem. Arbetsuppgifter och kraven måste anpassas utifrån var och ens egna förutsättningar, möjligheter och förmåga. Vi vill vara med och bestämma när vi ska jobba och begränsa arbete på tider som gör att vi mår dåligt och får svårt att få ihop livspusselbitarna. Arbete på obekväma arbetstider kräver mer återhämtning. Eftersom arbetstiden är en viktig arbetsmiljöfråga behöver vi ha koll på när och hur mycket vi jobbar, också i de fall vi har friare arbetstider. Vi vill se en förebyggande hälsovård på arbetsplatserna med rätt till bra företagshälsovård för alla. Friskvård är ett bra sätt att undvika sjukvård, därför vill vi att alla ska ha rätt till motionsbidrag eller liknande. En bra chef är en viktig del av en bra arbetsmiljö. Chefer och ledare måste få möjlighet att utvecklas i sin roll och bli riktiga proffs i arbetet för ett bra arbetsklimat på jobbet.

Avtalskrav Arbetstidsregler Införande av 48 timmars veckovila Restid som beordrats eller i efterhand godkänts att ske utanför den ordinarie arbetstidens förläggning ska ur vilosynpunkt likställas med arbetstid. Arbete vid obekväma och oregelbundna tider skall kompenseras med förkortad arbetstid. (Grafiska Företagens Förbund) Vid nyanställningar krävs överläggning vid tecknande av överenskommelse om att tjänsteman istället för pengar eller ledighet får högre lön och ytterliggare semester. (ej alla avtal) Överläggning ska genomföras innan eventuell överenskommelse kan tecknas om att vara undantagen bestämmelserna 2-5 i arbetstidsavtalet. (I vissa avtal 2-4, de paragrafer som rör arbetstidens förläggning, beräkningsperioder och övertid) Ytterligare arbetstidsförkortning (ej alla avtalsområden) Företagshälsovård och hälsokontroll Alla medlemmar/arbetsplatser ska ha tillgång till företagshälsovård med god kvalitet, vars främsta uppgift är att arbeta förebyggande. Behov av insatser från företagshälsovården ska analyseras i samverkan mellan parterna, revideras årligen och bekräftas genom lokal överenskommelse. En hälsokontroll ska erbjudas den anställde innan överenskommelse om extra övertid träffas. Innan överenskommelse träffas om att undanta tjänsteman från 2-5 i arbetstidsavtalet ska en hälsoundersökning erbjudas den anställde som ligger till grund för riskbedömning enligt AFS 2001:1. (I vissa avtal 2-4, de paragrafer som rör arbetstidens förläggning, beräkningsperioder och övertid) Tjänsteman som avtalat bort 2-5 i arbetstidsavtalet ska årligen erbjudas en hälsokontroll som en del av den systematiska granskningen av arbetsmiljön enligt AFS 2001:1. (I vissa avtal 2-4, de paragrafer som rör arbetstidens förläggning, beräkningsperioder och övertid) Ett utvecklande arbetsliv Vi vill ha ett arbetsliv där magen kan vara lugn samtidigt som huvudet hela tiden får nya utmaningar. Tryggheten vi behöver skapas bäst genom att hela samhället, arbetsplatserna och vi anställda ständigt utvecklas. Kompetensutveckling gör oss fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden, vilket är en trygghet i sig. När vi lär oss nytt kan och vågar vi också tänka nytt

och göra nytt vilket i sin tur ökar kreativiteten och innovationsförmågan. Därför är kompetensutveckling en investering som skapar produktiva och livskraftiga arbetsplatser. Tydliga mål på arbetsplatsen gör det lättare att utvecklas åt rätt håll. Det betyder till slut ökad tillväxt och fler och mer kvalificerande jobb, på varje arbetsplats och i samhället i stort. Trygghet är också att veta att det finns ett skyddsnät om anställningen upphör eller vi blir sjuka. Stöd att hitta ett nytt jobb eller snabbt komma tillbaka efter sjukdom. Trygghet är också att veta att villkoren efter arbetslivets slut är bra nog för att vara en glad pensionär. Fackligt arbete på arbetsplatserna, genom klubbar och ombud som får förutsättningar att göra ett bra jobb för medlemmarna, skapar både trygghet för oss anställda och möjligheter till utveckling av verksamheten tillsammans med arbetsgivarna. Avtalskrav Kompetensutveckling Alla anställda inom industrin ska, utöver den direkt verksamhetsrelaterade utbildningen, ha rätt till viss utbildning/ kompetensutveckling. För detta ändamål ska avsättas 0,x % av ovan angivna löneutrymme. Avsättningen kan ske till kompetenskonton och/ eller i form av en kompetensförsäkring. (Ytterligare avsättning kommer inte att ske förrän det finns system på plats) Parterna inom industrin ska gemensamt tillsätta en grupp med uppgift att verka för ett ökat utbud och en ökad tillgänglighet av kortare utbildningar relevanta för industrins anställda. Har arbetsgivaren underlåtit att utveckla arbetstagaren i takt med förändringarna i arbetet måste arbetsgivaren acceptera en längre tidsperiod av omställning. Omställningsstöd för uppsagda p.g.a. av ohälsa och för visstidsanställda Parterna inom industrin ska verka för att omställningsavtalens parter (LO, PTK och Svenskt Näringsliv) anpassar omställningsavtalen så att omställningsstöd också utgår för personer som blivit uppsagda på grund av ohälsa och till personer med tidsbegränsade anställningar. Rehabilitering och företagshälsovård Parterna ska vidta ytterligare åtgärder för att öka de lokala parternas kompetens att upphandla tjänster från företagshälsovården. Parterna ska agera för att företagen tillsammans med skyddsombuden lättare ska kunna få tag på relevant arbetsmiljökompetens exempelvis genom inrättandet av kunskapscentra inom arbetsmiljöområdet. Parterna ska utifrån gemensamma erfarenheterna av hur det statliga bidraget till

företagshälsovården fungerar försöka ändra på bidragets konstruktion så att avsatta medel kommer till nytta. Jämställdhet Föräldralön/ersättning ska utgå i sex månader och ge en inkomstutfyllnad upp till 90 % av lönen. Tecknande av likabehandlingsavtal. Om en långtidssjukskriven eller föräldraledig medarbetare erhåller högre lön retroaktivt ska ersättning utgå för mellanskillnaden mellan faktisk utbetald sjukpenning/föräldrapenning och sjukpenning/föräldrapenning beräknad på den nya lönen. Detta gäller under förutsättning att retroaktiv utbetalning ej kan erhållas från Försäkringskassan. Intjänande av rättigheter Vid beräkning av anställningstid där intjänande krävs vid sjuklön och föräldraledighet ska dessa beräknas utifrån sammanlagd anställningstid oberoende av anställningsform. Fackligt arbete Överenskommelse ska tecknas med facklig förtroendeman angående hur utvecklingen i arbetet ska ske under uppdraget för att kunna återgå till sin anställning. Lokalt avtal ska tecknas om förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Arbetsgivarnas krav ett urval Avtalsperiod från några månader till flera år beroende på arbetsgivarorganisation Mycket litet eller obefintligt centralt löneutrymme Inga individgarantier (samtliga arbetsgivarorganisationer) Införande av generell lokal dispositivitet i riksavtalets allmänna villkor och i löneavtalen, hos vissa arbetsgivare enbart löneavtalen Inga höjningar av lägstalönerna Central förhandling ska påkallas senast 7 dagar efter att lokal förhandling avslutats istället för dagens 14 Möjlighet till två års visstidsanställning. Med lokal överenskommelse kan avtal träffas om visstidsanställningar längre än två år, saknas lokal klubb tecknas avtalet direkt med berörd tjänsteman. Hos vissa arbetsgivare 18 månaders visstidsanställning. Semesterintjänandeåret ändras till föregående år i enlighet med ändringar i semesterlagen Avreglering av LAS regler om turordning (ej GAF) Arbetsgivaren ska kunna förlägga arbetstiden i 7 dagar utan veckovila utan lokal överenskommelse Arbetstid ska kunna förläggas natt utan stöd i lokal överenskommelse

Övertidsuttaget utökas från 150 timmar till 200 timmar alternativt reglerna om tak i återföring av övertid genom kompensationsledighet tas bort alternativt reglerna om förhandling för extra övertid (övertid över 150 timmar) tas bort Endast tre veckors sammanhängande semester under sommaren, mot att arbetstagaren kan få de övriga två veckorna sammanhängande Lokal dispositivitet om föräldraförsäkringslösningar Kortare nattarbete ska kunna genomföras utan lokal överenskommelse Ändrad beräkningsperiod för arbetstidsgenomsnittet (innebär att arbetstiden kan variera mycket kraftigare utan att det blir övertid under ett år)