Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
I kursplanen Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Fotosyntesen Foto = ljus Syntes = sätta samman Ordet fotosyntes berättar att ngt sätts samman mha ljus Koldioxid + vatten + solenergi ----> socker + syre 6CO 2(g) + 6H 2 O (l) + solenergi----> C 6 H 12 O 6 + 6O 2(g) Det är växternas sätt att göra sin egen mat av solljus, sockret används även som byggmaterial för att växa, blomma och bilda frön. Ger djur och människor mat och syre att andas
Solenergi FOTOSYNTESEN Syre är växtens avgas Syre Koldioxid Syre Syre Koldioxid Koldioxid från luften Koldioxid Koldioxid Socker bildas (druvsocker) Fotosyntesen sker i växtens gröna delar Vatten
FOTOSYNTESEN Alltså Koldioxid från luften + Vatten från marken + Solenergi Tillverkar Socker (druvsocker) & Syre, som är växtens avgas
FOTOSYNTESEN Slut
Klyvöppningar på bladets undersida släpper in och ut koldioxid, syre och vatten Fråga? Klyvöppningar hjälper som sagt till att reglera in och ut transporten av vatten till växten. Hur tror ni att en växt i en tropiskt fuktig regnskog tar hjälp av sina klyvöppningar vid regleringen av vatten likson en fetbladsväxt, likt en kaktus i en öken?
Gör uppgiften på klimatkalkylatorn.se
Förbränning (cellandning) Druvsocker + syre ----> koldioxid + vatten + energi C 6 H 12 O 6 + 6O 2(g) ---->6CO 2(g) + 6H 2 O (l) + energi Vad är skillnaden mellan förbränning och fotosyntes?
Forts förbränningen Vid förbränning sönderdelas druvsockret till koldioxid och vatten. Energin som varit bunden i sockret frigörs och kan omvandlas till rörelse- och värmeenergi. Förbränningen i cellerna kallas även cellandning. C 6 H 12 O 6 + O 2(g) ---->CO 2(g) + H 2 O (l) + energi Förbränningen är precis samma reaktion - fast baklänges. De kolatomer som växten fångade in vid fotosyntesen sprids nu åter till luften som koldioxid.
Energin som blir fri vid förbränningen kan cellerna använda för att arbeta. Våra muskler behöver t ex det för att arbeta. Det är alltså hela tiden ett samspel mellan växter och djur. Samspelet mellan fotosyntes och förbränning gör att det blir en balans mellan syre och koldioxid i luften.
Fotosyntes på dagen cellandning på natten När det är ljust bildar bladen mer socker än de använder. Överskottet ska räcka till rötternas energibehov samt till hela växtens energibehov på natten. Dessutom måste det bli socker över så att växten får byggmaterial till nya celler när den växer. När det är mörkt har hela växten bara cellandning. Då gör hela växten av med socker och syrgas precis som djur.
Fotosyntesen är växternas sätt att göra sin mat av koldioxid, vatten och ljus. Maten är druvsockret. När det gäller förbränningen använder växterna druvsockret (de använder sin mat) som kommer från fotosyntesen. Energin från druvsockret använder de till att växa, leva och fortplanta sig. När växterna sedan förbränner druvsockret i sina växtceller, måste de ta in syre utifrån. Restprodukten när druvsockret förbränns mha syre från luften blir koldioxid, vatten (som kommer ut ur växtcellen) samt energi (energi till att växa och fortplanta sig). Samma sak sker hos oss människor. Vi förbränner socker i våra celler mha syret vi andas in. När sockret förbränns i våra celler blir restprodukten att vi andas ut koldioxid, vatten kommer ut från våra celler samt vi får energi bland annat i form av rörelseenergi. Rörelseenergin gör att vi bli varma. Varje dag måste vi äta saker som innehåller socker av något slag som gör att våra celler får näring som leder till att vi får energi till att röra på oss. Vi måste också andas varje dag för att våra celler ska kunna få syre så att de kan förbränna druvsockret. Den stora skillnaden är alltså att fotosyntesen är när växterna gör sin mat och förbränningen när de tillgodogör sig sin mat.
http://www.youtube.com/ watch?v=o2nvqskbwv0
Växthuseffekten Växthuseffekten är när solens strålar (ljusenergi) når jordens yta absorberas den och omvandlas till värmestrålning (värme). När värmestrålningen sedan ska ta sig ut i rymden igen hindras den av växthusgaserna i atmosfären. Värmestrålningen sänds tillbaka ner till jorden igen. Resultatet blir alltså, ju mer växthusgaser ju varmare klimat.
Växthusgaser är bland annat: Vattenånga (ca 80% av det totala antalet växthusgaser) vi människor påverkar inte så mycket där. Växthusgaser som vi människor påverkar: Koldioxid- förbränning av kol, olja, bensin och andra fossila bränslen. 70% Metan- risfält, boskapsdjur, soptippar. 20% Lustgas- kvävegödslad åkermark 5%
I jämförelse med koldioxiden har övriga växthusgaser som släpps ut av människan mycket kraftigare verkan på klimatet räknat per ton. Sett på hundra års sikt bidrar exempelvis ett utsläpp av metan cirka trettio gånger mer till växthuseffekten än ett lika stort utsläpp av koldioxid, medan freoner har tusentals gånger större växthusverkan än samma mängd koldioxid. Men utsläppen av koldioxid är så gigantiska att de ändå står för mer än hälften av människans sammanlagda klimatpåverkan. (Naturvårdsverket)
Våra resvanor har stor betydelse för utsläppen av koldioxid. Om man under ett år kör 1 500 mil med en bensindriven bil bildas ca 2 ton koldioxid om bilen drar 0,5 l/mil. Om man istället använder en större bil som drar 0,8 l/mil bildas över 3 ton koldioxid. Det är ungefär lika mycket koldioxid som bildas för varje passagerare som flyger en gång tur och retur mellan Sverige och Thailand. Hur ofta reser ni?
Tips filmen food inc
Hur kändes det att göra uppgiften på klimatkalkylatorn? Kändes uppgiften relevant? Diskutera nu era resultat med övriga gruppmedlemmar. Hur ser det ut hemma hos er? största respektive minsta posten som påverkar. Hur många jordklot behövdes det hemma i er familj? Vad kände ni när ni fick svaren? Kom ni fram till några nya tankar? Hur känner ni att ni vill leva era liv? Hur tänker ni kring framtiden?
Ekologiska modeller
Näringskedja Hur näringen färdas genom ekosystemet De gröna växterna (gräs, buskar, träd, maskrosor) tillverkar, producerar, mat genom sin fotosyntes. De kallas därför producenter. Djuren (häst, hare, mus, get) äter, konsumerar, växterna och kallas därför konsumenter.
Djur som bara äter växter kallas förstahandskonsumenter. Rovdjur som äter växtätare kallas andrahandskonsumenter. Sist i näringskedjan kommer de djur som inte har några fiender som äter dem. De kallas toppkonsumenter t ex människan. När de dör tar nästa grupp konsumenter vid, nedbrytarna som bakterier, svampar, maskar mm som äter av de döda växterna och djuren. Enskild uppgift: ge exempel på två olika näringskedjor. En på land och en från havet.
https://www.youtube.com/ watch?v=c6sfp_7vezg
Bockstensmannen 1350 När nedbrytningen inte fungerar - vad tror ni har hänt här och varför? Tollundsmannen 300 fkr Ötzi 3500 fkr
Näringsväv Olika näringskedjor är ofta sammanvävda till en så kallad näringsväv Det finns olika näringsvävar i olika ekosystem
Många djur kan ha olika roller i en näringsväv. Ser du vilket djur som både är växtätare och rovdjur?
Näringspyramid Det blir färre djur för varje steg i näringskedjan. Det kan vi visa i en näringspyramid. Varje steg uppåt motsvarar ett nytt steg i näringskedjan. Mängden energi och antalet organismer minskar för varje steg uppåt i näringskedjan.
Växter och djur innehåller socker, fett och andra ämnen som kan ge energi. Dessa ämnen kallas för energirik näring. Men t ex växtätarna förbränner mycket av sin energirika näring pga att de ska behålla värmen och röra på sig. Därför blir det bara lite energirik föda kvar till rovdjuren.
http://www.youtube.com/watch?v=doe9gwj3t30
Kolets kretslopp http://www.youtube.com/watch?v=itgnum3hqxa
Ekosystem Olika miljöer på jorden. För att hålla reda på dessa delas de in i olika ekologiska system. Ett avgränsat tydligt område som vi bestämt - t.ex. en bäck, en dunge, en barrskog, ett kärr, del av en regnskog Det är vi människor som sätter gränserna för vad som är ett ekosystem. Det gör vi för att kunna förstå naturen bättre.
Fortsättning ekosystem Olika ekosystem har olika näringsvävar Det finns djur och växter i alla ekosystem Alla ekosystem tillsammans kallas biosfären Det finns lokala och globala ekosystem.
Flera ekosystem som slås ihop till ett stort kallas biom. Exempel på biom är tundra, skog, stäpp och tropisk regnskog.
Biom Vilka olika typer av Biom har du stött på?
När ett ekosystem ska studeras undersöks: biotiska faktorer likväl abiotiska faktorer. Biotisk faktorer= delar i ekosystemet som lever. T ex förekomst av växtsamhällen (producenter), förekomst av djursamhällen (konsumenter) samt nedbrytare. Abiotiska faktorer= delar i ekosystemet som är icke levande. T ex regn, temperatur, PH, sol, berggrund
Vilka abiotiska och biotiska faktorer påverkar det här ekosystemet?
Läs sidorna 150-157 i din biologibok och svara på frågorna på sida 157. Svaren på frågorna mailar ni in till mig i slutet av lektionen.
Nisch - det område där en art klarar sig bäst utan mycket konkurrens.
Population Innehåller flera individer av samma art
Biotop
Habitat i en biotop
Miljön 1. Berätta vad du vet om växthuseffekten. 2. Det talas just nu mycket om miljön och jordens klimatförändringar. Tror du att miljön och klimatet kommer att förändras mycket i framtiden, eller tror du att det kommer vara som nu? Motivera din åsikt. 3. Försöker du göra saker för att minska din egen påverkan på miljön och naturen? Om ja, vad gör du då? Om nej, varför gör du inte det?
Ozon
Ozon 97-99 % av UV-strålningen från solen filtreras bort av ozonlagret. Ozonlagret, O 3 finns i stratosfären, ca 50 km upp i luften från jorden. Det ligger som ett tunt moln runt jorden. O 3 är en gas som bildas när solens strålar träffar syremolekyler i atmosfären som då ombildas från O 2 till O 3. UV-strålarna sönderdelar syremolekylen så att den delas upp (spjälkas). De atomerna kan sedan slå ihop sig med en syremolekyl. O 2 +O=O 3
Ozonhål Vilka konsekvenser kan ozonhål, ozonförtunning ge? Diskutera med din närmsta kompis.
Ozonhål Finns vid Sydpolen, Antarktis, där det är mycket iskristaller i luften och luften är kall. Ismolnen binder bra föreningar som kan neutralisera de ozonförstörande ämnen. När de bra föreningarna inte kan neutralisera de ozonförstörande ämnena, ökar de. Exempelvis ökar ämnet klor. Under vintertid ökar därmed ozonhålen/ ozonförtunningen världen över. Skador av UV-strålningen: Ögon, hud, växtplankton, växter på land - Bidrar till växthuseffekten.
Freon Har vi slutat att släppa ut. Kallas också CFCgaser. Kylskåp Långsamt tar de sig upp i atmosfären. Det kan ta upp till 10 år Freon träffas av UV-strålar. Freon slås sönder. Kloret i freon angriper ozonmolekylen som förstörs.
Vad menas med en näringsrik/ näringsfattig sjö?
Övergödning
Övergödning Närsalter är ett slags näringsämne för växter. Bland de vanligaste är kväve och fosfor. Det finns i urin, i gödningsmedel i jordbruk, i utsläpp från bilar, avloppsvatten med mera. Jordbruket använder gödningsmedel som innehåller närsalter för att växterna ska växa bättre. En del närsalter läcker ut i vattendrag och hav vilket kan leda till övergödning.
Hav har ofta brist på kväve - Vid tillförsel, växtplankton och blå gröna alger förökar sig. Konsekvenser: algblomning (giftigt, svälj inte vatten vid bad), djur flyr, Sjöar ofta brist på fosfor- Vid tillförsel, vass, växtplankton och blå gröna alger förökar sig. Konsekvenser: sjöns naturliga flora förstörs, den kan växa igen, djuren flyr eller dör. Döda växtdelar faller till botten - bakterier (nedbrytare) ökar. De förbrukar syret. Havsbottnen dör. Svavelbakterier ökar bildar giftiga gasen svavelväte.
Hemmesta Träsk,Värmdö kommun. En kraftigt övergödd sjö med stark dominans av blågröna alger.
Kretslopp närsalter - lätt förklaring Ett djur kissar. Växterna tar upp kväve och fosfor som finns i kisset. Djuret äter växterna. Djuret kissar ut närsalter igen.
Miljögifter
Miljögifter Fanns inte från början utan vi människor har tillfört dem. DDT Och PCB De sprids genom sopor, vindar, vatten, besprutning mm Fettlösliga Anrikas-gifter ökar i näringskedjorna Toppkonsumenter mest drabbade
Försurning
ph under 7 förurad Försurnig ph under 4, 5, där kan inga fiskar leva. Kväveoxider, svaveloxider, (koldioxid) Svavelsyra, salpetersyra, (kolsyra) H 2 SO 4, HNO 3, (H 2 CO 3) Löser sig i vattendropparna i molnen och faller ner som surt regn. Döda växter ligger kvar på sjöbotten. Inga bakterier bildas. De bryts inte ner och inga närsalter bildas Klart vatten, fattigt växt- och djurliv.
http://www.youtube.com/watch?v=p9f8wzgfbgc