Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Relevanta dokument
Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

Presentationsteknik. Daniel Nordström

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Retorik som arbetsredskap. Pär Blomkvist Industriell dynamik/indek

Att skriva och hålla tal

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Kommunikation för dataloger

POLITIK och DEBATT svenska + SO

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

DD1393 Mjukvarukonstruktion. Presentationsteknik. Linda Söderlindh, ECE/Språk Universitetsadjunkt i Retorik & teknikvetenskaplig kommunikation

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Muntligt framförande

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Visa vägen genom bedömning

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Kommunikation för dataloger (DA3013)

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

Att skapa berättelser för Mervetande

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Språkverkstäderna vid LiU

Föreläsning i retorik och presentationsteknik

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Framförandeteknik Reflektioner

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach

Hållbar argumentation

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Att använda svenska 2

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Kommunikation för dataloger

Retorik och muntlig presentation. Retoriska principer och muntlig presentation Staffan Schedin ht-2015

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Lärarhandledning Josefs födelsedag

RETORISK ANALYS: NÄR LAMMEN TYSTNAR (1991) KLIPP: ( 0:00-06:40 MIN) Publicerad på Mackansfilm.com

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

Att använda svenska 1

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter

Innehållsförteckning. Inledning Introduktion Övrigt Presentationens innehåll... 6

Retorik & Presentationsteknik. Jeanette Svanholm, Linnéuniversitetet

Retorikens grunder - sammanfattning

Kommunikation för utredare. 8 maj 2019

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Språkverkstäderna vid LiU

Mittuniversitetet. Handbok för studentambassadörer

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

SVENSKA. Ämnets syfte

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning Rosa och orden

Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003

Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Presentationsteknik Tips och råd

Genrer del 7 Insändare

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Lärarhandledning till Så gör man, ett läromedel från Bona Signum. Så gör man

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) HT 2011

Mälardalens högskola

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Retorikens kraft Förmågan att argumentera och påverka. Det var en gång... Argument för värden

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Hur parera mediestormen

Delprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd.

Mittuniversitetet. Handbok för studentambassadörer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Material från

Pressguide - mötet med pressen

Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.

Presentationsteknik, 4 hp (738G28) VT 2013

Extra material till punkt 1

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson

Transkript:

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument efter den specifika retoriska situationen och publiken. Målet med lektionen är också att eleven ska förstå vikten av samarbete och det positiva med att genomarbeta texter. SYFTE/SAMMANFATTNING Genom att omarbeta och vidareutveckla redan skapade argument tillsammans med andra kommer eleven att dels få en djupare förståelse för den röda tråden i en argumentation samt se potentialen i att arbeta igenom ett tal eller text flera gånger. Syftet är att eleven ska få en ännu bättre förståelse för hur man hela tiden måste förhålla sig till publik och möjliga motargument för att vara övertygande. Eleven ska även förstå vikten av att argumenten hänger ihop och att alla delar i ett tal eller en text har en funktion som är av vikt för den röda tråden. FÖRBEREDELSER Läs igenom materialet Förbered för gruppuppgiften: dela in klassen i samma grupper som under lektion 3, frånvarande från lektion 3 får ansluta till de redan befintliga grupperna. Påminn eleverna om att de ska ha med sig sin argumentation från lektion 3. MATERIAL Dator alternativt surfplatta med tangentbord, manus, skriv ut stenciler från lektion 2 och 3 till eleverna alternativt att eleverna själva tar med sig stencilerna från lektion 2 och 3 som stöd för uppgiften, elevernas argumentation från lektion 3.

ÖVNING Ett praktiskt moment. DISKUSSION Diskussion i större eller mindre grupp. MANUS FÖR LÄRARE Kan läsas rakt av eller användas som faktaunderlag. TIPS Idéer om hur undervisningen kan anpassas, utökas, och liknande.

Idag kommer vi att fortsätta arbeta med de för- och motargument som ni skapade under förra lektionen. I samma grupper som förra gången ska ni diskutera eran argumentation ytterligare en gång. Tack vare att era motdebattörer visade hur man skulle kunna bemöta era olika ståndpunkter har ni nu fått massor med perspektiv på hur ni skulle kunna förbättra ert tal. Tänk på det ni lärde er under förra lektionen och helt enkelt vidareutveckla er struktur, ni kanske till med vill skriva helt nya argument. Men först ska ni få ytterligare lite tips på hur ni kan gå tillväga. Den finns nämligen ytterligare verktyg att presentera från retoriken som alldeles säkert kommer att hjälpa er i processen. Ett av problemen när man skriver ett tal är något som ni säkert har tänkt lite på och även diskuterat i grupperna: hur ska man egentligen få folk att lyssna och komma ihåg argumenten och tesen? Ibland säger politiker i intervjuer att de missförståtts i en debatt: det jag egentligen menade fick ingen uppmärksamhet utan nu fokuserar ni bara på det här istället. Jag menade ju egentligen att Det är här den klassiska retoriken kommer in med tips igen, nämligen hur man ska ordna upp sina argument för att åhörarna ska minnas rätt saker från talet eller texten. Det jag nu ska presentera är någonting som ni kanske redan är bekanta med, det här är nämligen ett format som ni kan ha användning av i flera ämnen när ni till exempel har skrivit en uppsats eller en artikel. RETORISKA MALLAR SOM HJÄLPMEDEL FÖR HUR EN ARGUMENTATION SKA SE UT Det finns en retorisk mall för hur man bör ordna sina argument för att talet ska bli så effektivt som möjligt. Men det handlar inte bara om hur man sorterar sina argument, det handlar också om hur resten av talet ser ut. Nyckel är att det ska finnas en röd tråd genom texten men den här mallen hjälper er också med att skyddar er själva mot möjliga motargument och andra skeptiker. Vi skulle kunna beskriva den generella uppbyggnaden: inledning, fördjupning, argumentation, sammanfattning och avslutning. Det finns även en mall för uppbyggnad av argumentationen: argument 2, argument 3, motargument, argument 1.

Jag kommer förklara allt det här för er men låt oss börja från början: Inledning: I inledningen är det viktigt att fånga publikens uppmärksamhet: de ska bli nyfikna, känna för ämnet och dig som talare. I inledningen ska ni introducera ämnet, er tes och er själv. Det är därför bra att tänka på ethos och pathos när ni skriver den här delen. Fördjupning: Passa på att förklara ert ämne och tes mer ingående om det behövs. Argument 2 (det näst bästa): Av alla era argument så kommer vissa vara av högre kvalitet än andra, men det betyder inte att något ska vara dåligt. Börja med att presentera ert näst bästa argument här. Det ska vara övertygande och inbjudande, publiken ska vilja lära sig mer om dina tankar och fortsätta lyssna. Argument 3: Här placerar ni era lite sämre argument som så klart också är jättebra. Funktionen med detta är att ni gömmer de argument som är lättare att motsätta sig som skeptiker samt att det också öppnar upp för vad som ska placeras sen. Nämligen Motargument: Här bevisar ni för publiken att ni minsann har tänkt på motargumenten också. Era svagare argument kan ju väcka ifrågasättande tankar och då är det bra att visa att ni också tänkt utifrån flera perspektiv. Argument 1: Efter att ha visat att ni förstått komplexiteten i frågan genom att presentera motargument så presenterar ni ert absolut bästa argument, någonting som är logiskt, och svårt att säga emot. Logosargument funkar ofta väldigt bra som argument 1. Sammanfattning: Det är inte alltid nödvändigt men om ni håller långa tal så kan det vara bra att igen poängtera alla de bra saker som ni hittills pratat om. Det kan också vara bra att upprepa tesen. Avslutning: I den här delen ska ni göra allt för att publiken ska lämna lokalen med rätt typ av känslor, det är slutet av ett tal som vi kommer ihåg bäst, så var kreativ! Knyt gärna ihop inledningen med avslutningen så att den röda tråden blir tydlig för publiken.

UTVECKLA DINA ARGUMENT! (20 MIN + 20 MIN) Gruppövning och sedan redovisning: Nu ska eleverna, utifrån den mall som presenterats, vidareutveckla sina argument från förra lektionen. Det är fortfarande max fyra argument och då inkluderat motargumentet. Eleverna ska först diskutera i sina grupper vad som kan göras bättre. Kan ordningen förändras på argumenten? Var det något argument som visade sig vara för svagt? Behöver ni ett motargument i er egen argumentation för att övertyga möjliga skeptiker? De ska sedan i par få finputsa sin argumentation för att sedan upprepa redovisningen på samma sätt som förra gången. Publiken ska få kommentera utvecklingen av talen.