Extra material till punkt 1

Transkript

1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassade till kommunikationssituationen. I kapitlet Växande vetande, avsnittet Att tala inför publik (s ), får eleverna stegvis lära sig grunderna i att tala inför andra. Med hjälp av enkla lekfulla övningar får de träna i att framträda inför publik. De får även utveckla sin förmåga att vara goda lyssnare. I den avslutande uppgiftens muntliga del (s. 200) får de pröva sina vingar genom att göra en intresseväckande och mottagaranpassad muntlig presentation. Kapitlet Myternas magi, ställer något högre krav, till exempel på att använda presentationstekniska hjälpmedel, att samordna presentationen inom gruppen och kunna ta över en eventuellt frånvarande kamrats del samt att aktivera lyssnarna (s ). Extra material till punkt 1 I En handbok i kommunikation behandlas i kapitlet Kommunikation (s ) kommunikationsprocessen och kommunikationstrappan. Eleverna får lära sig att analysera en kommunikationssituation med tanke på mottagare och syfte. I samma bok, kapitlet Tala (s ) finns material att komplettera med, till exempel avsnitt om framträdande (s ), ögonkontakt (s ), kroppsspråk (s ), röst och tempo (s ), kläder (s. 43), manus (s ) och mycket annat för att förbättra muntliga framträdanden. Punkt 2 Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. I Vidgade vyer skriver eleverna sina reflektioner vid läsningen av romanutdrag, i form av läslogg (s ). En fyllig genomgång och konkreta exempel visar hur en läslogg kan skrivas (s ). I samma kapitel behandlas lärandet och olika tekniker för att minnas, strukturera, dokumentera och sammanfatta (s ). Ett avsnitt om karakteristiska drag hos några vanliga texttyper (s ) avslutas med att eleverna får tillämpa sina nya kunskaper när de skriver en egen text (s ). Kapitlet innehåller en fyllig skrivhandledning (s. 35) och mallar med responsfrågor som kan användas både för gruppvis och för enskild bearbetning av texter (s ). I Spännande språk går eleverna vidare till att skriva utredande texter (s ). Här finns en utförlig skrivhandledning som leder eleverna genom uppgiften (s ). Detta kapitel innehåller också ett avsnitt om språkliga handböcker och om det formella skriftspråkets krav på korrekthet, med uppgifter att lösa och diskutera kring (s ). I Växande vetande finns rapportskrivandet som särskild texttyp, med dess speciella formkrav (s. 183) och krav på redovisning av källor (s. 185). Mottagaranpassningen lyfts fram genom

2 arbete i responsgrupper och även här finns fylliga handledningar som stöd för elevernas skrivande och textbearbetning (s ). Extra material till punkt 2 I En handbok i kommunikation finns mer om vad som kännetecknar väl fungerande texter, t.ex. ordningen i texter (s ), sambandet i texter (s ), språk och stil (s ) samt ords värdeladdning (s ). Språkfrågor (s ) i En handbok i kommunikation tar upp språkriktighetsfrågor och skriftspråkets speciella krav på korrekthet. Handböcker och andra källor som informerar om språkfrågor presenteras och i slutet av boken finns ett urval grundläggande skrivregler (s ). Punkt 3 Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. Spännande språks avsnitt om utredande text (s ) kan kompletteras med material ur Svenska spår 2 kapitlet Barndom, avsnittet Sakprosa att resonera och argumentera med ord. Där får eleverna handfast ledning i hur de ska skriva argumenterande (s ). I Svenska spår 2 börjar också på s. 263 en lista med Hantverksord där eleverna snabbt kan fräscha upp sina kunskaper: Argumentation (s. 264), Debattartikel (s. 266) samt Responsmall för argumenterande och resonerande texter (s. 271). Extra material till punkt 3 I En handbok i kommunikation finns i det avslutande kapitlet Mallar ett exempel på argumenterande text med kommentarer som visar tes, argument och motargument (s ). Punkt 4 Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. I Vidgade vyer finns grunderna i den retoriska processen med fokus på skrivandet: en skrivhandledning som förklarar faserna i processen (s. 35) och två responsmallar, en för berättande (s. 37) och en för utredande texter (s. 38), som ger vägledning vid responsarbetet. Spännande språk går ett steg vidare med en detaljerad handledning för att skriva enklare utredande texter, dvs. texter utan krav på källangivelser (s ). Begrepp som planeringsfas, formuleringsfas och bearbetningsfas introduceras här. I Växande vetande ligger en grundlig genomgång av den retoriska processens muntliga del i samband med elevernas presentationer av sina fördjupningsarbeten (s ). Här behandlas också lyssnarens roll (s ).

3 Punkt 5 Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Det inledande kapitlet Vidgade vyer behandlar olika tekniker för att sammanfatta och granska texter (s ). Här uppmärksammas eleverna på betydelsen av att frigöra sig från originaltextens formuleringar, dvs. att undvika avskrift, genom att de får lyssna och sammanfatta, inte läsa (s ). Växande vetande lär eleverna att handskas med källor av olika slag, att söka, sovra och bedöma information (s. 184) samt att referera (s. 186) och citera (s. 185) korrekt. Här finns också avsnitt om upphovsrätt och etik (s ). Extra material till punkt 5 I En handbok i kommunikation finns ytterligare material om kritisk granskning av texter, källhantering och källkritik i kapitlet Källor (s ). Punkt 6 Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Vidgade vyer inleds med några kända författares skolminnen (s ). Genomgående finns i Svenska spår-böckerna en medveten strävan att presentera både manliga och kvinnliga författarskap. I Levande litteratur erbjuds tre noveller av samtida författare (s ). I kapitlet finns också en mängd tips på romaner att läsa gemensamt i klassen. Lyrikavsnittet bjuder på kärleksdikter, från Kellgren till Billger (s ). Myternas magi tar upp äldre litteratur och mytologi, både den antika (s ) och den fornnordiska (s ). I samma kapitel finns även ett avsnitt om dramats utveckling från antiken till och med medeltiden (s ). Den fornnordiska litteraturen är den tråd som sedan inleder Svenska spår 2 och där finns i kapitlet Rötter material att komplettera med för elever som inte läser Svenska 2. Extra material till punkt 6 I Sidospår Samtida noveller finns representanter från andra kultursfärer, bland andra Maïssa Bey (Algeriet), Irina Denesjkina (Ryssland), Anna Gavalda (Frankrike), Yu Gu (Kina), Githa Hariharan (Indien) och Nick Hornby (England). I Sidospår samtida poesi kan eleverna läsa dikter av kvinnliga och manliga poeter från vår tid. Punkt 7 Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

4 Redan i Vidgade vyer får eleverna i uppgift att granska författares berättarteknik för att få idéer och inspireras att utveckla sitt eget berättande (s. 20 Närstudium, s.21 Sammanfattande uppgift). Spännande språk innehåller flera skönlitterära texter som kan användas för att illustrera berättarteknik, till exempel Till vår ära av Alejandro Leiva Wenger (s ) och En ny historia av Ann-Linn Guillou (s ). I Levande litteratur lär sig eleverna att analysera fiktiva texter, både prosa (s ) och poesi (s. 169). Som stöd finns en utförlig analys av en av kapitlets tre noveller (s ) och en enklare diktanalys (s. 168). Kapitlet avslutas med en Skrivarskola (s ) där utdrag ur Svenska för idioter av Mats Wahl används för att visa några berättartekniska grepp som eleverna sedan får öva på i egna texter. Myternas magi behandlar centrala motiv i litteraturen (s. 207, 220, 224, 239, 259 m.fl.) med utgångspunkt i myter, både moderna och från äldre tider. Dramats betydelse under antiken (s ) och medeltiden (s ) beskrivs och knyts till vår tids såpor och dess rolluppsättningar (s ). Filmens dramaturgi ligger i Svenska spår 2, kapitlet Längtan (s ), och kan enkelt planeras in i Svenska 1 för de elever som inte läser Svenska 2. Extra material till punkt 7 Både i Sidospår samtida noveller(s ) och i Sidospår samtida poesi (s )finns ett kapitel, Fördjupning, där berättarteknik, stildrag och andra skönlitterära grepp presenteras. Övningarna är kopplade till novellerna respektive dikterna i antologierna. En översikt i början av kapitlet gör det lätt att hitta det begrepp eller den teknik man vill fördjupa sig i. Punkt 8 Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor. I kapitlet Vidgade vyer introduceras ett antal begrepp för att granska och diskutera hur språk och struktur varierar i olika texttyper beroende på kommunikationssituation, syfte och innehåll (s ). Kapitlet Spännande språk presenterar olika aspekter av språklig variation och orsakerna till denna variation, till exempel ungdomar (s ), kvinnligt manligt (s ) och språkfattiga (s ). I Spännande språk tas också språkriktighetsfrågor upp med fokus på det formella skriftspråkets krav på korrekthet och betydelsen av att anpassa sitt språk till situation och syfte (s ). Extra material till punkt 8 En Handbok i kommunikation presenterar i kapitlet Språkfrågor några vanliga språkriktighetsproblem (s ) och reder ut dem.

5 Punkt 9 Dialekter och språklig variation som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation. Material om dialekter finns i Svenska spår 2, kapitlet Rötter, avsnittet Dialekter (s ). Spännande språk ger i textutdrag exempel på språklig variation och attityder till dessa, till exempel ungdomar (s ), kvinnor män (s ) och språkfattigdom (s ). I Svenska spår 2, kapitlet Rötter, kan eleverna läsa mer om språksociologi (s.84) samt om formellt och informellt språk (s. 85). Extra material till punkt 8-9 Kapitlet Språkfrågor i En handbok i kommunikation redovisar hur språkvårdarna resonerar kring språkriktighetsfrågor (s ). Där introduceras också begrepp som standardspråk och varieteter (s ).