ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA

et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA Ett material om social utslagning 1

ETT SAMHÄLLE FÖR ALLA Ett material om social utslagning Materialet du håller i din hand tar upp frågor om utslagning och utanförskap i vårt moderna samhälle. Det samhällsliv som de flesta av oss tar för givet, exempelvis bostad och arbete, är inte tillgängligt för alla. Frågan kan kopplas till fattigdom och mänskliga rättigheter. Vi kan konstatera att ett stort antal människor står utanför arbetsmarknaden och att vi har flera miljoner fattiga EU-medborgare. I varje svensk kommun finns människor som saknar arbete och inte är en del av samhället av olika orsaker. På varje skola finns barn som far illa och alla barn ges inte heller möjlighet till en god och anpassad utbildning. Detta material tar upp ett antal frågeställningar som kan fungera som tankeställare och diskussionsunderlag. Materialet utgör ett komplement till»människohandel en fråga för andra?«,»likabehandling en skola för alla«och»vilja att förändra om samhällsengagerat arbete«som tagits fram inom ramen för projekt Gränslöst och som på olika sätt belyser social utslagning från olika perspektiv.»vilja att förändra om samhällsengagerat arbete«visar hur vi som volontärer kan bidra till ett bättre samhälle genom att arbeta ideellt hos idéburna verksamheter. I materialet»likabehandling en skola för alla«beskriver vi hur man kan arbeta för en inkluderande skola fri från diskriminering och trakasserier. De olika diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionshinder, sexuell läggning och ålder, tas upp. Materialet»Människohandel en fråga för andra?«visar på den tragedi som drabbar många utsatta och fattiga människor i en globaliserad värld och att en stor efterfrågan är ett problem som skapar människohandel. ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE Ett socialt hållbart samhälle, där alla har goda livsvillkor och där respekten för mänskliga rättigheter omfattar oss alla, är något att eftersträva. I realiteten har inte alla människor samma möjlighet att vara en del av samhället utan saknar bostad, utbildning och arbete. Många människor lever i social utsatthet och utanförskap. Social utslagning är en konsekvens av sociala och ekonomiska faktorer som brist på ekonomiska resurser, social isolering och avsaknad av möjlighet att utöva sina medborgerliga och sociala rättigheter. Hemlöshet är ett påtagligt exempel på social utslagning där människor som saknar bostad sover utomhus eller på härbergen som drivs av ideella organisationer. 2

FAKTUM Faktum är Göteborgs gatutidning som arbetar för att skapa debatt och opinion kring hemlöshet och utsatthet. Försäljarna köper tidningen för 25 kronor och säljer den för 50 och behåller därmed mellanskillnaden för att skapa sig bättre förutsättningar och ett bättre liv. Vi ställer tre frågor till Kent Knutsson, tf. verksamhetsansvarig, på Faktum Göteborg. 1. Vad innebär det att vara tidningsförsäljare för Faktum? Vem blir tidningsförsäljare? Genom arbetet känner våra försäljare värdighet tack vara att de känner tillhörighet. Många upplever att de tillför något och möter människor som i vanliga fall kanske tar omvägar förbi dem. Att sälja Faktum bidrar också till större självständighet i takt med att försäljarna skapar egna ekonomiska resurser. De som blir tidningsförsäljare är utsatta personer med svårigheter på bostads- och/eller arbetsmarknaden. 2. På vilket sätt bidrar Faktum till att skapa ett bättre samhälle för alla? Genom att bryta utanförskap och genom sysselsättning bidrar vi till ett bättre samhälle för alla. 3. Har det skett någon förändring i er verksamhet och det behov ni fyller de senaste åren? I dag har hemlösheten fått ett annat ansikte än vad det hade när Faktum grundades år 2001. Det är idag fler kvinnor och barnfamiljer som lever i hemlöshet. Försäljarkåren återspeglar även den gatubild som ändrats i och med EU:s utvidgning och öppnade gränser. Många ungdomar och invandrare som aldrig får jobb riskerar så småningom också att bli bostadslösa. Gatans lag Gatans Lag är ett initiativ som arbetar för att besegra hemlöshet, missbruk, kriminalitet och socialt utanförskap genom fotboll. Gatans Lag erbjuder fotbollsgemenskap till människor som lever eller har levt i hemlöshet, missbruk eller annat socialt utanförskap. Genom att delta aktivt under Gatans lags träningar, turneringar och läger får spelarna ett ökat ansvarstagande, rutiner och kontinuitet i tillvaron, bättre fysisk hälsa och ett utökat socialt nätverk. Gatans Lag anordnar turneringar och vill skapa fotbollsglädje. Tillsammans med andra vill man belysa ett samhällsproblem genom fotboll. 3

Att ha ett arbete och sysselsättning är för de flesta av oss avgörande för att vi ska må bra, ha ett meningsfullt liv och känna oss som en del av ett sammanhang. Alla har emellertid inte arbete. Hur stor arbetslösheten är i ett land varierar också över tid. Även skolan har en viktig roll i arbetet med att motverka social utslagning och skapa förutsättningar för ett gott liv. Svenska skolor har krav på sig att arbeta förebyggande, dels mot kränkande behandling och dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med de lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska vara både förebyggande långsiktigt och ha en tydlig handlingsplan för eventuella åtgärder. Enligt skolans styrdokument så har alla rätt till en likvärdig utbildning. SVENSK TILLBAKAGÅNG NÄR DET GÄLLER LIKVÄRDIG SKOLA (PISA-UNDERSÖKNING) 1 Jämförelser visar att Sverige idag uppvisar större variation utifrån hur likvärdig den svenska skolan är jämfört med tidigare år. Sverige har, tillsammans med övriga nordiska länder, legat högt på listan när det gäller likvärdighet utifrån tidigare genomförda PISA-undersökningar. Övriga länder som toppat listan ligger kvar på en hög nivå medan Sverige har sjunkit till en mer genomsnittlig nivå. Finland ligger i topp i världen både när det gäller likvärdighet och kunskapsnivå. Få länder tar så väl hand om sina barn i skolan och har så låg variation mellan skolorna som Finland har. I Finland var variationen år 2009 7 procent medan den i Sverige var 22 procent. Mellan år 2000 och 2006 fördubblades variationen i Sverige enligt PISA-undersökningen. Diskutera följande frågor: Märker ni av denna tillbakagång i er kommun och i så fall på vilket sätt? Vad kan tillbakagången bero på? Hur kan vi skapa en skola för alla? Det som försvårar för många barn och ungdomar är att de växer upp i familjer i fattigdom. Vi ser hur barnfattigdomen fortsätter att öka i Sverige. 248 000 barn, eller 13 procent, lever i familjer som antingen har en låg inkomststandarde eller är beroende av försörjningsstöd. Det är 28 000 fler barn än i 2011 års rapport. 2 Enligt Barnkonventionen är Sverige skyldigt att se till att alla barn har en skälig levnadsstandard, och att inget barn diskrimineras på grund av sitt sociala ursprung. 1 Debattartikel.»Principen om en bra skola för alla gäller inte längre«http://www.dn.se/debatt/principen-omen-bra-skola-for-alla-galler-inte-langre 2 Barnens årliga barnfattigdomsrapport,»barnfattigdomen i Sverige 2012«4

Att misslyckas med bekämpandet av barnfattigdom är det mest kostsamma misstag ett samhälle kan göra. Barnen själva får bära den största kostnaden. Även samhället får betala ett högt pris genom att det går miste om kompetens och produktivitet och genom sämre hälsa och utbildning och ökad risk för arbetslöshet och bidragsberoende o.s.v. UNICEF har tagit fram ett index,»child Deprivation Index«, där barn anses missgynnade om de saknar två eller fler av punkterna nedan på grund av att hushållet de lever i inte kan tillhandahålla dem: 1. Tre mål mat om dagen 2. Åtminstone ett mål om dagen med kött eller fisk (eller vegetarisk motsvarighet) 3. Färsk frukt och grönsaker varje dag 4. Böcker som är lämpliga för barnets ålder och kunskap (skolböcker inkluderas inte) 5. Sportutrustning för utomhusbruk (cykel, rollerskates och liknande) 6. Regelbundna fritidsaktiviteter (simning, instrument, o.s.v.) 7. Inomhusleksaker och spel (åtminstone en leksak/ett spel per barn, inkluderande babyleksaker, dataspel o.s.v.) 8. Pengar för att kunna delta i skolutflykter o.s.v. 9. Ett tyst område med tillräckligt ljus och plats för att göra hemläxor 10. Internetuppkoppling 11. Några nya kläder (inte alla second-hand) 12. Två par skor som passar (inkluderande åtminstone ett par som passar alla väder) 13. Möjligheten att då och då kunna bjuda in vänner att äta och leka 14. Möjligheten att fira speciella högtider som religiösa högtider, födelsedagar o.s.v. 5

Relativ barnfattigdom beräknas oftast utifrån att ett hushålls inkomst är en relevant måttstock för ett barns materiella resurser. Det finns emellertid problem med denna måttstock. Några problem kan vara följande: Statistik baserad på inkomst behöver inte vara trovärdig, speciellt inte om en stor del av befolkningen arbetar svart eller är självförsörjande. Inkomst visar inte alltid nivån av tillgängliga resurser. En familjs ekonomiska kapacitet är ju också avhängig skulder och sparande. Inkomst tar inte hänsyn till att tjänster som barnomsorg och sjukvård är kostnadsfria i vissa länder men inte i andra. Inkomster visar inte på att vissa familjer är mer kompetenta än andra när det gäller att prioritera barnens behov. En familj med hög inkomst räknas inte som fattig även om det mesta av inkomsten går till droger och spel, och inte till barnen, medan vissa familjer trots att de har låga inkomster lyckas prioritera barnens behov. 6

FRÅGOR ATT DISKUTERA OCH FÖRDJUPA ER I: Hur definieras fattigdom i Sverige och internationellt? Sverige brukar beskrivas som ett land med utvecklad välfärd. Stämmer den bilden med verkligheten idag? Hur arbetar din kommun för att skapa goda förutsättningar för alla och minska utanförskap? Hur skiljer sig de svenska partierna åt när det gäller strategier och synsätt för att skapa en arbetsmarknad för alla? Tenderar vissa grupper av människor att ha svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden? Vad gör Europeiska socialfonden (ESF) för att motverkar utanförskap? Varför har frågan om barnfattigdom i Sverige uppmärksammats av media och politiker? Många organisationer som stödjer utsatta människor vittnar om att allt fler fattiga EU-medborgare söker kontakt och stöd. Ni kanske har sett fler personer som tigger än tidigare på gatorna, främst i storstäderna. Vad tycker ni samhällets olika aktörer borde göra? Hur är vår diskrimineringslagstiftning utformad? Varför behövs en diskrimineringslagstiftning? Vad finns det för nackdelar respektive fördelar med kvotering? Hur många är långtidsarbetslösa i Sverige idag? Hur många är långtidssjukskrivna? Finns skillnader i arbetslöshet/sjukskrivning mellan män och kvinnor i Sverige? Varför är det så viktigt att fler kvinnor ökar sin sysselsättning för att bidra till en hållbar samhällsutveckling? Hur kan man öka möjligheten för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma in på en arbetsplats och få meningsfull sysselsättning? Vad kan en längre sjukskrivning eller arbetslöshet få för konsekvenser för en person? Finns det en risk att hamna utanför samhället? Hur kan skolan jobba förebyggande för att öka möjligheten för alla att inkluderas i samhället och skapa sig ett gott liv? Vilka faktorer påverkar vilken gymnasieutbildning/skola du väljer? Vad kan vi alla som medmänniskor göra för att bidra till ett mer inkluderande samhälle? 7

TESTA DIG SJÄLV BARNFATTIGDOM IDAG 1 Sverige är det land som har lägst andel barn i misär bland 29 ekonomiskt utvecklade OECD-länder. 3 SANT FALSKT 2 Sverige ligger bland de fem länder som har lägst relativ fattigdom 4 bland 29 ekonomiskt utvecklade OECD-länder 5 SANT FALSKT 3 England har satt som mål att reducera den relativa barnfattigdomen till 10 procent år 2020. Man räknar inte med att kunna nå målet. SANT FALSKT 4 Bland de rikaste 15 länderna har alla länder förutom England och Italien andel barn i misär som är lägre än 10 procent. SANT FALSKT 5 Över 70 procent av barnen i Rumänien lever i misär. SANT FALSKT 6 Det är endast länderna Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Norge och Sverige som har barnmisär lägre än 3 procent. SANT FALSKT 3 De 27 länderna i EU samt Norge och Island 4 Begreppet relativ fattigdom innebär att bo i ett hushåll vars disponibla inkomst, när justerad för familjestorlek och komposition, är lägre än 50 procent av medianinkomsten i landet 5 De 27 länderna i EU samt Norge och Island 8

SVAREN 1. FALSKT. Island är det land med lägst andel barn i misär med 0,9 procent. Sverige ligger på andra plats med 1,3 procent barn i misär. 2. FALSKT. Sverige kommer på sjunde plats vad avser låg relativ fattigdom med 7.3 procent barn i relativ fattigdom. Lägst relativ fattigdom har Island (4,7 procent) följt av Finland, Cypern, Nederländerna, Norge, Slovenien och Danmark. 3. SANT. Tvärtom beräknas den relativa barnfattigdomen i England att uppgå till 24 procent år 2020. 4. FALSKT. Bland de rikaste 15 länderna har alla länder utom Frankrike och Italien barnmisärnivåer lägre än 10 procent. 5. SANT. De högsta andelarna av barnmisär finner vi i de nyaste och fattigaste länderna i EU. Fler än 30 procent av barnen lever i misär i Ungern och Lettland och fler än 50 procent av barnen i Bulgarien. 6. SANT. Källa: Measuring child poverty, New league tables of child poverty in the world s rich countries, UNICEF, 2012 9

FÖR MER INFORMATION Har ni frågor, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: 070 747 41 87 Tel: 070 668 18 84 E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se 10

GRÄNSLÖST ÄR ETT PROJEKT MED SYFTE ATT HÖJA MEDVETENHETEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HÅLLBAR UTVECKLING HOS GYMNASIELEVER OCH LÄRARE. PROJEKTET FINANSIERAS AV ALLMÄNNA ARVSFONDEN. PROJEKTÄGARE ÄR FÖRETAGARNA I GÖTEBORG I SAMVERKAN MED FÖRENINGEN CSR VÄSTSVERIGE, KAKBANKEN, UNG FÖRETAGSAMHET OCH VÄRLDSKULTURMUSEET. SKOLOR SOM VARIT MED I PROJEKTET ÄR: ANGEREDSGYMNASIET, ARANÄSGYMNASIET, GLOBALA GYMNASIET, SCHILLERSKA GYMNASIET OCH STRÖMKULLEGYMNASIET FORM BRANDWORK FOTO ELLA FORSSLING