EN OBEROENDE KRAFT Malin Fransson
Malin Fransson Just nu Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 SO för nyanlända i årskurs 7-9 Adjungerande adjunkt vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Författare på Natur & Kultur
Webbinariets upplägg Om språkutvecklande undervisning SO-ämnenas språkliga karaktär Exempel på språkutvecklande lektionsaktiviteter Alignment och baklängesplanering Exempel från undervisningsupplägg Exempel på före, under och efter läsning/textarbete Frågor från er deltagare Referenser
Språkutvecklande SO-undervisning - tre didaktiska kännetecken Kontextualisering Organisation av interaktionen i klassrummet Språklig stöttning
SO-ämnenas språkliga karaktär - språklig stöttning - språk och tanke Sakbegrepp: befolkning, urbanisering, migration etc. Tankebegrepp: orsaker, konsekvenser, jämförelse, perspektiv, samband, förändring etc. Tankebegreppen bidrar till att strukturera resonemangen. Sambandsord eftersom, på grund av, det innebär, å ena sidan etc.
Språkutvecklande lektionsaktiviteter - begreppshieraki Fem världsreligioner Religiös byggnad Heliga texter Religiös ledare tempel Koranen rabbin
Språkutvecklande lektionsaktiviteter - Venndiagram
Språkutvecklande lektionsaktiviteter - orsaksresonemang Ett brott begås exempelvis stöld, misshandel eller klotter En orsak till att en person begår ett brott kan vara att: personen hade en dålig bakgrund och grupptrycket påverkade personen En annan orsak till att en person begår ett brott kan vara att: Fattigheten gjorde hen tvungen att begår brott för att få pengar till mat. Ytterligare en orsak till att en person begår ett brott kan vara att: Individen är inte nöjd med regeringen och visar det med att vara mot lagen och göra brott.
Språkutvecklande lektionsaktiviteter - kolletivt lärande genom modelltexter Förklara vad det kan finnas för religiösa orsaker till att människor väljer att bära vissa klädesplagg. Ge flera exempel från någon eller några världsreligioner. Förklara även vad det finns för likheter mellan olika orsaker Nästan i alla religioner finns speciella kläder och det är som simbol och vill visa något. Som kippa och det är judar som använder det i synagogor. Med kippa vill de visa att gud ligger högre än människor och vara artigmot gud (Jahve). När judarna går till synagoga då tar de på sig kippa och de kan även ha skorna på men i Islam är det tvärtom, dvs man tar av sig skorna och därefter tvättar man fötterna och ansikte för att visa artighet mot gud (Allah). Inom islam kvinnor måste ha sjal och långa klädning på sig för att andra män inte ska se deras kropp och det är synd att andra se deras kropp. Samma sak gäller för nunnor inom kristendomen de måste ha sjal och lång klädning för samma orsak.
Alignment - hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra. Syfte och långsiktigt mål Kunskapskrav Konkretiserade lärandemål Centralt innehåll Undervisning Bedömningssituationer Vad är det för ämnesspecifika förmågor som arbetet utgår ifrån? Vilka kunskapskrav är kopplade till de förmågor som arbetsområdet berör? Vad ska eleven kunna visa på de olika kravnivåerna? Vilka konkreta delmål arbetar vi mot? Vad är rimligt att eleven utvecklar under den period som arbetet pågår? Vilket centralt innehåll kommer arbetet att beröra? Hur kommer vi att arbeta för att eleverna ska utveckla de förmågor, kunskapskrav och kortsiktiga mål som arbetsområdet berör? Vilka formativa bedömningssituationer kommer vi att genomföra under arbetsområdets gång? Vilka summativa... Det ligger också ett ansvar att inspirera, motivera och utmana.
Generativ fråga: Varför bor det så många människor på vissa platser och så få på andra? Målet är att du kan förklara varför det bor så många människor vid vissa platser på jorden och så få människor vid andra platser. Målet är också att du kan förklara konskevenser av urbanisering och orsaker bakom migration.
Du får lära om: Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet. Varför fler och fler människor flyttar till stora städer Orsaker till att människor flyttar mellan länder Avslutande uppgift Innehåll och struktur i undervisningen
Avslutande uppgift I den här uppgiften får du möjlighet att förklara varför det bor så många människor vid vissa platser på jorden och vad urbaniseringen får för konsekvenser. I uppgiften ska du också förklara några orsaker bakom migration. En målande beskrivning av en händelse - ett case. Uppgiften Tips på hur du kan skriva Låt mig börja med att förklara varför Mumbai och många andra städer världen ligger vid kusten Många stora städer växer snabbt eftersom När städer växer snabbt kan det innebära att Ämnesord Befolkning, odlingsmark, urbanisering, stad, landsbygd, kommunikation, bofast, invånare, slumområden folkmängd, flytt, flykt, migration Ord att ta hjälp av Konsekvens Orsak Eftersom Det innebär att På grund av Är även Trots att Å ena sidan å andra sidan
Innehåll och struktur i undervisningen kontextualisering planerad interaktion språklig stöttning Språkutvecklande undervisning Innan Under Efter
Innan Samtala i par! Vad är viktigast för att vi människor ska kunna överleva/leva på en plats? Vilken är den största stad du har varit i? Varför tror du att så många bosätter sig i städer? Vad finns det för fördelar, bra saker, med att bo i städer? Vad finns det för nackdelar, dåliga saker, med att bo i städer? Vilka anledningar kan det finnas till att människor flyttar? Försök att ordna era svar från den vanligaste till den minst vanliga orsaken.
In i texten Arbeta med orden befolkning odlingsmark urbanisering stad landsbygd invånare folkmängd flytt flykt Metoder Förklara på annat språk Synonymer Sätt in ordet i en mening/sammanhang Hur kan ordet böjas?
Under Städer växer fram där De första städerna växte fram vid världens största floder för flera tusen år sedan. I nästa stycke får du läsa om hur det kommer det sig att städer växte fram på vissa platser. Många städer har vuxit fram i områden där det funnits tillgång till viktiga naturresurser som exempelvis vatten, bra odlingsmark, mineraler och olja. Vid Eufrat och Tigris, i dagens Irak fanns till exempel bra odlingsmark och god tillgång till vatten. Här växte världens första stad fram för flera tusen år sedan. Staden hette Ur och var en del av det babyloniska riket. Många stora städer ligger vid kuster. Här kan man bygga hamnar och på så sätt lasta båtar med varor som vi kan använda för att handla mellan länder. Båten är också ett kommunikationsmedel som vi människor kan resa med. Goda möjligheter till handel och kommunikation är ytterligare en förklaring till varför vissa städer vuxit upp. Stryk under de ord som förklarar varför städer vuxit upp på vissa platser. Ett sätt att kommunicera med andra länder är att resa med båt. På vilka andra sätt kan vi kommunicera med andra länder?
Under Urbaniseringen och landsbygden Vad händer med den svenska landsbygden när alltfler flyttar till de stora städerna? Urbaniseringen leder till att färre bor på landsbygden och att de redan små städerna får allt färre invånare. Färre människor innebär att färre vill handla mat och andra varor. Det blir med andra ord mindre efterfrågan vilket leder till att företag inte kan tjäna pengar och därmed tvingas läggas ner. När företag lägger ner blir det färre jobb och fler blir arbetslösa. Förskolor och skolor kan tvings att lägga ner eftersom det finns för få barn i området. Även annan samhällsservice som sjukhus och vårdcentraler kan tvingas att lägga ner. När det finns ont om jobb och sämre tillgång till skola och sjukvård så vill ännu fler flytta till en stad med bättre utbud och samhällsservice. Vad skulle kunna ändras så att fler vill bo kvar på landsbygden och i mindre städer? Urbaniseringen och den växande staden Vad händer med staden när alltfler flyttar dit? Det som driver på urbaniseringen är att fler väljer att flytta till städer. Många söker sig till städer för att få bättre möjligheter till jobb och utbildning. Ytterligare anledning till att många söker sig till städer är att de vill ha större utbud av samhällsservice som skola och sjukvård. Andra anledningar till att städer drar till sig människor är stort utbud av nöjen och mötesplatser. När fler människor söker sig till städer så skapas större efterfrågan på såväl varor som samhällsservice. Större efterfrågan gör att företag kan växa och anställa fler. Även på exempelvis skolor, sjukhus och äldreboende behöver man fler som arbetar när staden får fler invånare. När staden växer så skapas samtidigt jobb som just var en vanlig anledning till att många söker sig till staden. Vad är det som gör att många vill flytta till en stad?
Efter Orsaker till urbanisering Det kan finnas olika orsaker till att människor flyttar till städer. Vilka orsaker kan ligga bakom dessa gruppers flytt till städer? Ungdomar flyttar till städer för att Äldre personer flyttar till städer för att Arbetslösa personer flyttar till städer för att
Efter Urbaniseringen och landsbygden Bilden visar hur olika händelser påverkar varandra i ett pågående förlopp. Placeras in meningarna på rätt plats i orsaks-cirkeln. Fler flyttar till städer för att där finns fler jobb och möjlighet till att studera vid ett universitet. På landsbygden är det färre unga som väljer att stanna kvar. Få barn föds. Det blir minskad efterfrågan på skola och sjukvård. Det blir svårt att hitta jobb och långa avstånd att skjutsa barn till skola och förskola.
Självskattning synliggöra lärandet och öva metakognition 321 3 saker jag lärt mig (bedöm dig själv). 2 sker som var svåra att förstå (prata med en lärkamrat). 1 sak jag vill veta mer om (reflektera fundera på hur du kan lära dig mer om detta?) Trafikljusen (kopplade till målen för kaptilet) Grönt ljus = Det här kan jag. Gult ljus = Jag är på väg. Rött ljus = Jag förstår inte.
Referenslista Arevik, Sten & Hartzell Ove. (2009). Att göra tänkande synligt.: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Bjerregaard, Maria & Kinberg, Björn. (2015) Språkutvecklande SO-undervisning. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons, Pauline. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Stockholm:Hallgren & Fallgren Hajer, Maaike & Meestringa, Theun. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Jönsson, Anders & Odenstad Christina. (2014) Bedömning i SO: för grundskolan. Malmö: Gleerups Slemmen Wille, Trude. (2013). Bedömning för lärande I klassrummet. Malmö: Gleerups. Lundahl, Christian. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber
Frågor
Tack för idag! Anmäl er gärna till fler webbinarier på nok.se/webbinarier
Tack och lycka till!