Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI

Relevanta dokument
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

arbetstillfällen

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Bevara barnens skogar

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Äger du ett gammalt träd?

Upplevelse av urban grönska

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Stockholm

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version:

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Skötselplan Tjuvkil 1:7 m.fl Matskärsområdet

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Naturkontakt på skolgårdar

Kommunal Författningssamling

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Naturvärdesinventering

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Skogspolicy Finspångs kommun

Arbetstillfällen

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Bildande av naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun

Skötsel av tätortsnära skogpåverkan

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

27. Medborgarförslag om skötselplan för Gränsö naturreservat svar Dnr 2013/

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Fallgropar i förståelse och tillämpning. Kristoffer Hylander Inst. för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädvård och Naturvård i lövmiljöer. Vikki Bengtsson

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Restaureringsförslag för Linneasjömaden

Naturvärden på Enö 2015

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

EKOLOGISK KOMPENSATION

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Träd i tätorter. Foto: Karl Ingvarsson. Anna Stenström & Lisa Karnfält

Träd och buskskikt i naturreservatet Linnebjer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

GRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG?

HALLSTAD ÄNGAR oktober. Trädbeskärning september 2013 Vikki Bengtsson. Postadress Pro Natura Träringen Göteborg

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

EKOLOGISK KOMPENSATION MERTAINEN

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Göteborgs stad fastighetskontoret

Transkript:

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI 1

2

3 Tätortsnära skog

Tätortsnära skog? Rekreation (250 ggr högre besökstryck) Relativt höga naturvärden (lövskog, äldre träd, död ved, etc) Andra ekosystemtjänster (lokalklimat, luftkvalitet, bullerdämpning etc) 4

Mitt forskningsprojekt Analysera skötseleffekter på fågelfauna och rekreationsvärden Analysera potentiella skötselkonflikter mellan biologiska och sociala värden Föreslå hållbara skötselstrategier för tätortsnära skogsområden 5

Aktuella ekosystemtjänster: Rekreation (kulturell) Fågelfauna (kulturella samt reglerande och upprätthållande) 6

4 5 1 7 3 2 Försöksområden: 1. Ängabo 2. Hultaberg 3. Rya åsar 4. Rånna ryd 5. Stöpen

8 Röjningar av buskar och små träd (<10 cm diameter)

Röjd Halvröjd Kontroll 9 5 replikat

10

11

2006-2008: Fågelinventeringar 12

Resultat fågelinventeringar 13 Heyman, E. 2010. Clearance of understory in urban woodlands: Assessing impact on bird abundance and diversity. Forest Ecology and Management 260: 125-131.

Slutsatser fågelinventeringar Röjning av buskar har negativ påverkan på antalet häckande fåglar om den görs över stora områden. Fläckvisa ("patchy") röjningar hade inga negativa konsekvenser för antalet häckande fåglar. 14

Bildenkät 2008 Tät 28 bilder tagna på 7 platser med olika tät undervegetation. 85 deltagare bedömde bilderna. Halvöppen Samarbete med kulturgeografer på Handelshögskolan 15 Öppen

Högre rekreationsvärden i öppna skogsmiljöer 16 Heyman, E., Gunnarsson, B., Stenseke, M., Henningsson, S., Tim, G. 2011. Openness as a key-variable for analysis of management trade-offs in urban woodlands. Urban Forestry and Urban Greening 10, 281-293

Slutsatser bildenkät Öppna skogsmiljöer ansågs bäst för rekreation. Majoriteten av deltagarna föredrog en blandning av tät och öppen skog. De mer frekventa skogsbesökarna föredrog tätare skog. Skogens öppenhet kan användas som en nyckelvariabel för att analysera allmänhetens preferenser och utforma skötselplaner. 17

Visitor Employed Photography 18 Heyman, E. 2012. Analysing recreational values and management effects in an urban forest with the visitor-employed photography method. Urban Forestry & Urban Greening 11 267 277

Metod: 62 deltagare utrustades med kameror 10 bilder vardera (5 positiva, 5 negativa) April och september Delsjöområdet, Göteborg Frågeställningar: Vilka är de mest respektive minst omtyckta platserna i tätortsnära skogar? Är metoden användbar för den här typen av studier? 19

20 Man, 20: Fult, nedfallet träd

Man, 30: Inte så trevligt med graffitti på trädet 21

Kvinna, 31: Tråkig, slyig vegetation 22

23 Kvinna, 25: Döda träd i frisk natur? För tankarna till miljöförstöring

24 Man, 22: Fin utsikt, synd att det är en golfbana

25 Man, 20: Rinnande vatten, trädet

26 Man, 30: Fin bokskog

Kvinna, 31: Vacker, ljus björkskog 27

Kvinna, 25: Kurragömmagång 28

Man, 22: Ur det döda kommer liv 29

Död ved (68 bilder) 40% 60% Ingen signifikant skillnad mellan positiv / negativ 30

Öppen eller tät? 31 130 bilder 132 bilder

Mänsklig påverkan (253 bilder) 32 Signifikant fler negativa bilder

33 Object Disliked Liked Bench 1 8 Children s hut 2 14 Construction work 40 0 Wheel-tracks 10 0 Forestry 29 1 Litter 22 0 Golf course 63 24 Graffitti 6 0 Playground 8 2 Road 8 5 Dustbin 8 2 Total 197 56

34 Object Disliked Liked Bench 1 8 Children s hut 2 14 Construction work 40 0 Wheel-tracks 10 0 Forestry 29 1 Litter 22 0 Golf course 63 24 Graffitti 6 0 Playground 8 2 Road 8 5 Dustbin 8 2 Total 197 56

Slutsatser Tydligaste skillnaden mellan mellan "naturliga" och "mänskliga" objekt. Död ved och täta skogsmiljöer uppfattades mer positivt i den här studien än i bildenkäter. Små årstidsvariationer VEP metoden fungerar bra för studier av preferenser om skötsel. 35

Skötseleffekter på ekosystemtjänster Heltäckande buskröjningar gav negativ effekt på antalet häckande fåglar Fläckvisa buskröjningar gav ingen negativ effekt på antalet häckande fåglar Rekreationsvärdena är generellt högre i öppna skogsmiljöer men resultaten kan bero på vilken metod man använder för att mäta rekreationsvärdena 36

Skötselrekommendationer Röjningar av undervegetation kan höja rekreationsvärdena Röjningar bör främst utföras nära stigar och ej över större områden Synlig mänsklig påverkan bör minimeras eftersom den upplevs mycket negativ 37

38

Frågor? erhe@cowi.se 39