Träd och buskskikt i naturreservatet Linnebjer
|
|
- Klara Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Träd och buskskikt i naturreservatet Linnebjer Examensarbete BIOK01, Lunds Universitet, VT 2013 Mattias Sundh Handledare: Eva Waldemarson Rundhagtorn i färd med att slå ut blad i vårsolen i Linnebjer. Foto: författaren
2 2 Abstract Linnebjer is a nature reserve located about 5 km north-east of Lund. It s mainly comprised of a mixed oak forest with large quantities of hazel. My aim with this project was to describe the tree and shrub layer of the forest and discuss forest management, taking into consideration aspects such as habitat requirements of different organisms, recreational purposes and cultural significance of the area. I found that the shrub layer in Linnebjer is very dense and comprised mostly of hazel. I conclude that the forest could probably do well with some more management than what is currently being done.
3 3 Innehållsförteckning Inledning 4 Syfte 4 Material och metoder 4 Undersökt område 4 Mätningar 6 Resultat 6 Diskussion 8 Insekter 8 Däggdjur 9 Fåglar 9 Fältskikt 9 Mossor och lavar 9 Mänskliga besökare 10 Skogsbryn 10 Död ved 10 Problemet med föryngring av ek 10 Sammanfattning och kortfattade skötselråd 11 Referenser 11
4 4 Inledning Några naturliga, orörda ekosystem finns idag inte kvar i södra Skåne, utan dessa är ersatta av jordbruksmiljöer med inslag av så kallade seminaturliga områden (Andersson, 1970). Anledningar till att dessa seminaturliga områden har fått vara kvar i landskapet kan vara markens dåliga egenskaper som jordbruksmark, dålig dränering eller av historiska anledningar (Andersson, 1970). Ett exempel på ett seminaturligt område är naturreservatet Linnebjer. Linnebjer ligger cirka 5 kilometer nordost om Lund och består till största del av ekhasselskog med inslag av andra trädslag såsom lind och rönn. Det finns även ett mindre område bokskog i reservatets västra del som planterades i början av talet efter en storm (Andersson, 1970), och ett antal mindre fuktängar. Reservatets mest östra del består av betesmark. För en översiktskarta över Linnebjer, se figur 1. Enligt Emanuelsson m.fl. (2002) och Länsstyrelsen i Skåne län (2004) kan en stor en stor förekomst av hassel i ädellövskogar (något som är tydligt i Linnebjer) vara ett tecken på att skogen tidigare varit hagmark eller stubbskottäng. Detta stämmer bra med områdets historia. Området Linnebjer har så tidigt som från 1400-talet fram till 1800-talet varit öppen mark använd för diverse ändamål som slåtter, bete och för produktion av byggnads- och stängselmaterial (Andersson, 1970). Under 1800-talet började lövskog växa, som sedan har varit föremål för stubbskottsbruk, hästbete och skogsskötsel (Andersson, 1970). Betet pågick fram till 1940 då det upphörde helt, förutom på de öppna markerna norr om skogen (Andersson, 1970). År 1980 blev Linnebjer naturreservat (Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1980), och är förutom det ett Natura 2000-område sedan 2004 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2005). Syfte Mitt syfte med detta arbete var att beskriva träd- och buskskiktet i Linnebjer, och diskutera vad som bör göras åt dess skötsel. Material och metoder Undersökt område Ett område av skogen i mitten av reservatet valdes som undersökningsområde (se figur 1). Skogen här är av typen ekblandskog; trädskiktet domineras av ek och lind och buskskiktet av hassel och rönn. Rutor 10 gånger 10 meter placerades ut med hjälp av måttband längs en transekt i ungefär ost-sydostlig riktning mer eller mindre parallellt med den stig som går från parkeringen mot reservatets östra kant. Den första rutan placerades med det ena hörnet 20 meter från parkeringen och 20 meter från stigen. Rutor placerades sedan vidare i en rak linje med 20 meters mellanrum. Totalt sattes 16 rutor ut, i 2 linjer med 8 rutor i varje.
5 Figur 1. Översiktskarta över Linnebjer med ungefärlig markering av placeringen av undersökningens rutor. 5
6 6 Mätningar I varje ruta noterades alla träd och buskar, artbestämdes med hjälp av böckerna Träd och buskar vintertid (Georgson och Johansson, 1985) och Sveriges vildväxande träd och buskar (Widén, 2002), och märktes ut i ett koordinatsystem. Omkrets hos alla stammar mättes i brösthöjd, det vill säga ungefär 1 meter över marknivå då möjligt. Hos stammar som var för korta för att detta skulle vara rimligt mättes omkretsen längre ner på ett ställe ungefärligt motsvarande vad en meter upp hade varit hos en högre stam. Höjd hos alla stammar mättes med hjälp av en Silva höjdmätare (type 65) alternativt mättes med måttband eller uppskattades för kortare stammar. Höjden sattes som den höjd där stammen hade sin högsta punkt ovanför marken, vilket betyder att i de fall där stammar lutade eller låg ned är höjden inte det samma som stammarnas längd (se figur 2). Resultat Figur 2. Buskarna och trädens höjd mättes som deras högsta punkt ovanför marken Totalt observerades nio olika arter träd och buskar; hassel, ek, lind, olvon, rönn, rundhagtorn, avenbok, druvfläder och lönn. Hassel noterades i flest rutor (alla 16) och druvfläder och lönn i färst (endast en ruta). Se tabell 1 för en översikt över arterna och deras spridning över de olika rutorna. I tabell 2 presenteras alla noterade stammar indelade i olika skikt beroende på längd. Det lägsta skiktet domineras av hassel och olvon med 509 respektive 269 stammar, medan det högsta domineras av ek och lind med 14 respektive 13 stammar. Tabell 1. Noterade arter träd och buskar samt det antal rutor de påträffades i. Antal rutor där Svenskt namn Vetenskapligt namn närvarande (av 16 möjliga) Hassel Corylus avellana 16 Ek Quercus robur 14 Lind Tilia cordata 12 Olvon Viburnum opulus 10 Rönn Sorbus aucuparia 7 Rundhagtorn Crataegus laevigata 5 Avenbok Carpinus betulus 4 Druvfläder Sambucus racemosa 1 Lönn Acer platanoides 1 I tabell 2 presenteras alla noterade stammar indelade i olika skikt beroende på längd. Det lägsta skiktet domineras av hassel och olvon med 509 respektive 269 stammar, medan det högsta domineras av ek och lind med 14 respektive 13 stammar.
7 7 Tabell 2. Antal stammar av de olika träd- och buskarterna indelade i olika skikt med hjälp av stammarnas längd (cm). Avenbok Druvfläder Ek Hassel Lind Lönn Olvon Rundhagtorn Rönn > > > > > > Tabell 3 beskriver antalet döda stammar och dessas andel uttryckt i procent av alla stammar, både i alla skikten som sedda i tabell 2 samt totalt för alla noterade stammar. Störst andel döda stammar hade hassel och ek, båda 27 % totalt. Hasslarnas döda stammar är till stor del koncentrerade till de lägre skikten. > Tabell 3. Antal samt andel (%) döda stammar i de olika skikten (längd i cm) och totalt för alla stammar, uppdelade per art. Avenbok Druvfläder Ek Hassel Lind Lönn Olvon Rundhagtorn Rönn Antal döda stammar Andel döda stammar > Antal döda stammar Andel döda stammar > Antal döda stammar Andel döda stammar > Antal döda stammar Andel döda stammar > Antal döda stammar Andel döda stammar > 2000 Antal döda stammar Andel döda stammar Alla stammar Antal döda stammar Andel döda stammar
8 8 Diskussion Anledningen att undersökningens rutor placerades längs transekter var att förutom undersökningens huvudsakliga, beskrivande syfte även ha möjlighet att hitta trender i vegetationen längs en linje genom reservatet. Vid granskning av datan hittades dock inga sådana trender och idén övergavs. Denna metod medför dock att den undersökta vegetationen är koncentrerad till ett mindre område av skogen. Ett alternativ hade varit att slumpa rutornas placering för att på så sätt få en mer rättvisande bild av området som helhet. I detta fall menar jag dock att det inte gör någon stor skillnad på grund av områdets relativa homogenitet. Det mest iögonfallande vad gäller resultaten är den stora mängden hassel som finns i Linnebjer. I stort sett hela buskskiktet domineras av mångstammiga hasselbuskar. Som nämnt tidigare är detta troligen en följd av skogens tidigare användningsområde som stubbskottbruk. Något annat anmärkningsvärt är den stora andelen hassel i skogens lägre skikt som är död. Detta kan ha att göra med hasselns växtsätt; hasseln växer i buskar med flertalet stammar, som i Linnebjer ofta är mycket stora med ett fåtal höga och grova stammar som till stor del beskuggar de mindre stammarna. Detta torde vara en rimlig förklaring till att just de lägre skikten har så stor andel döda stammar. En uppenbar fråga att ställa sig är om det nuvarande mycket täta buskskiktet är positivt i enlighet med de olika målsättningar som kan finnas vid planering av ett område som detta. Det här är naturligtvis ingen enkel fråga och det finns många olika aspekter att ha i åtanke när man försöker besvara den. För det första bör man ta i åtanke hur träd- och buskskiktets sammansättning påverkar skogens artsammansättning, men det finns även andra faktorer som kan spela in, såsom områdets rekreationella och kulturhistoriska värde. Man ska inte glömma att Linnebjer under historien har varit starkt kulturpåverkat och är i mångt och mycket en produkt av detta, och således en del av vårt kulturarv. Jag tar här upp ett antal i mina ögon viktiga punkter att tänka på när man planerar skötseln av ett område som Linnebjer, med en början i olika organismgruppers generella habitatkrav. Insekter Många studier har visat att insektsfaunan gynnas av en öppen skogsstruktur (Ranius och Jansson, 2000; Franc och Götmark, 2008) då många arter är starkt beroende av solexponering (Niklasson och Nilsson, 2005). Många insektsarter är knutna till så kallade mulmträd, det vill säga gamla träd där håligheter har bildats av grenbrott och där mulm, en blandning av söndersmulad ved, insekters gnagmjöl och rester av svampar och olika djurs avföring, har bildats (Niklasson och Nilsson, 2005). Detta gäller bland annat den uppmärksammade läderbaggen Osmoderma eremita (Niklasson och Nilsson, 2005), men träden i Linnebjer är knappast i närheten av tillräckligt gamla och håliga för att kunna hysa en sådan art. Det är därför viktigt att man låter de träd som finns växa sig gamla och stora, så att området på sikt får större potential att hysa en mångfaldig insektsfauna.
9 9 Däggdjur Däggdjurslivet i Linnebjer domineras av fälthare, kanin, andra mindre gnagare, rådjur och hermelin (Länsstyrelsen i Malmöhus län, 1980). Under fältarbetet för denna rapport noterades fälthare (vid flertalet tillfällen), ekorre (vid två tillfällen) och rådjur (vid ett tillfälle). Studier har visat att både rådjur (Partl m.fl., 2002) och gnagare såsom ekorre bland andra (Zaopponi m.fl., 2012; Juskaitis och Siozinyte, 2008) drar fördel av ett tätt buskskikt. Fåglar Linnebjer har ett rikt fågelliv med sådana arter som blåmes, nötväcka, spillkråka, svartvit flugsnappare, talgoxe samt diverse sångare, trastar och duvor (Länsstyrelsen i Skåne län, 2005). Generellt för många fåglar som påträffas i sådana här skogar är att de är beroende av en tät vegetation (Heyman, 2010; Hewson m.fl., 2011; Newell och Rodewald, 2012). Tre stycken rödlistade fåglar kan hittas i Linnebjer; entita, skogsduva och mindre hackspett (bevarandeplan). En av dessa arter, entita, är specifikt välstuderad vad gäller dess habitatkrav; Broughton m.fl. (2012) fann en signifikant positiv relation mellan förekomst av entita och ett tätt buskskikt, och Carpenter m.fl. (2010) pekade i samband med en studie av bland andra entita och dess habitat specifikt ut vikten av att bevara en god täckningsgrad och artdiversitet hos buskskiktet. De två övriga rödlistade fågelarterna som kan hittas i Linnebjer, skogsduva och mindre hackspett, är betydligt mindre välstuderade än entita när det gäller habitatpreferenser, men Broughton m.fl. (2013) visade i en studie hur mindre hackspett (tillika entita och talltita) är signifikant kopplad till tätare skog jämfört med glesare. Samtidigt som många fågelarter föredrar tät skog så är även gamla träd med gott om håligheter viktiga för hålhäckande arter (Niklasson och Nilsson, 2005). Fältskikt Skogars artdiversitet är som högst i fältskiktet, vilket betyder att en skogs biologiska mångfald beror mycket på just fältskiktets sammansättning (Gilliam, 2007), och studier har visat att en gles skogsstruktur generellt gynnar växter i fältskiktet (Hedwall m.fl., 2013). Mossor och lavar Epifytiska organismer, det vill säga organismer som växer på en annan utan att för den sakens skull vara parasitisk, kan gynnas av en uttunning av skogen (Nordén m.fl., 2012). För många epifytiska mossor och lavar är barken hos träden en särskilt viktig struktur, då de är beroende av den tjocka, sprickiga barken som endast finns hos gamla, grova träd (Niklasson och Nilsson, 2005).
10 10 Mänskliga besökare Förutom att hysa skyddsvärda naturvärden fyller naturreservatet Linnebjer också ett rekreativt syfte. Många människor besöker reservatet för att uppleva naturen, och mänskliga besökares upplevelser bör också tas i åtanke när man planerar reservatets skötsel. Vissa studier har visat att en glesare skog går hem bättre bland skogsbesökare (Heyman m.fl., 2011). Skogsbryn Övergångszonen mellan öppen mark och skog är viktig ur ekologisk synpunkt eftersom den ofta hyser oproportionerligt många arter (Niklasson och Nilsson, 2005), ett fenomen som inom ekologi brukar kallas edge effects (se bland andra Murcia, 1995). Skogsbryn bör därför i största möjliga mån sparas från röjning. Död ved Död ved är en viktig livsmiljö för många olika arter, främst olika typer av svampar och insekter (Rudolf m.fl., 2012; Niklasson och Nilsson, 2005). Därför är det viktigt att man låter döda träd vara kvar och inte flyttar på dem. Problemet med föryngring av ek Träd är så kallade nyckelarter, vilket betyder att de är viktiga för ett stort antal andra arters levnadsvillkor, detta genom att erbjuda livsmiljöer för många arter och påverka övriga arters livsmiljö genom till exempel beskuggning och förnafall (Länsstyrelsen i Skåne län, 2004). Nya generationer av ekar är mycket viktigt för skogen. Om ekarna som finns börjar dö och det inte finns yngre generationer träd saknas helt så kommer beståndet förstås att försvinna. Även alla arter som är knutna till ekarna kommer att missgynnas om beståndet minskar på grund av dålig kontinuitet. Kanske särskilt viktigt är en jämn kontinuitet för många epifytiska lavar, mossor och svampar eftersom dessa är beroende av gamla träd som levnadsmiljö och behöver flytta till nya träd när de gamla träden dör (Länsstyrelsen i Skåne län, 2004). Under fältarbetet för denna rapport observerades ingen ek under 19 meter i höjd, och åldersstrukturen hos ekarna ter sig väldigt likartad. Det finns inget direkt tecken på att en naturlig föryngring av ekbeståndet sker. Ekföryngring är ofta ett problem, ofta på grund av att plantorna äts upp av vilda djur (Palmer m.fl., 2004; Götmark m.fl., 2005), men även för att de unga ekarna blir allt för beskuggade av övriga träd och buskar (Almgren m.fl., 2003). Just små ekplantor är relativt skuggtåliga men när ekarna nått en viss storlek blir de även mer beroende av solljus (Almgren m.fl., 2003). Båda dessa anledningar kan vara förklaringar till varför ingen naturlig föryngring av ekbeståndet verkar ske i Linnebjer. En lösning skulle kunna vara plantering av ek, men då måste man se till att: 1) Hålla skogen tillräckligt gles för att ekarna inte ska dö av beskuggning innan de vuxit sig stora. 2) Se till så att de små ekplantorna inte betas av djur. Detta skulle kunna ordnas med så kallade växtrör, det vill säga plaströr som ekplantorna får växa i så att inga djur kommer åt dem. Det bör dock noteras att dessa växtrör kan fungera som dödsfällor för fåglar som flyger ner i dem och inte kommer upp (Almgren m.fl., 2003). Om inget annat fungerar så finns även möjligheten att hägna in ett område där man sår ekplantor.
11 11 Sammanfattning och kortfattade skötselråd Det är uppenbart att en skog som Linnebjer har potential för att hysa en stor biologisk mångfald och höga naturvärden, och även att många olika typer av organismer som kan tänkas leva där kan ha mycket olika krav på skogens sammansättning. Många insekter, mossor och lavar är beroende av stora, gamla träd och kräver en gles skog där träden blir tillräckligt solbelysta. En glesare och ljusare skog gynnar även växter i fältskiktet och bör uppskattas i högre grad av reservatets mänskliga besökare. Å andra sidan är en tätare skog bättre för många däggdjur och fåglar. Just nu är skogen tät med ett mycket välutvecklat buskskikt. Att röja i buskskiktet hade förmodligen varit en god idé som skulle gynna många av skogens invånare. Mitt förslag skulle vara att dela upp reservatets ek-hasselskogsområde i mindre områden och låta dessa vara föremål för olika skötsel med olika ändamål i åtanke, det vill säga vissa röjs hårdare och andra lämnas mer som de är. En möjlighet kunde vara att efter röjningar återinföra bete i vissa områden av skogen. Dock bör skogsbrynen lämnas som de är. Om mer omfattande röjningar sker bör försiktighet iakttas eftersom för plötslig exponering kan stressa ek allvarligt (Almgren m.fl., 2003). En god idé kan i sådana fall vara att göra röjningen i flera steg. Referenser Almgren, G., Jarnemo, L. och Rydberg, D Våra ädla lövträd. Jönköping: Skogsstyrelsen. Andersson, F Ecological studies in a Scanian woodland and meadow area, southern Sweden. I. Vegetation and environmental structure. Lund: C. W. K. Gleerup. Broughton, R. K., Hill, R. A., Freeman, S. N., Bellamy, P. E. och Hinsley, S. A Describing Habitat Occupation by Woodland Birds with Territory Mapping and Remotely Sensed Data: An Example using the Marsh Tit (Poecile palustris). Condor 114 (4): Broughton, R. K., Hill, R. A. och Hinsley, S. A Relationships between patterns of habitat cover and the historical distribution of the Marsh Tit, Willow Tit and Lesser Spotted Woodpecker in Britain. Ecological Informatics 14 (SI): Carpenter, J., Smart, J., Amar, A., Gosler, A., Hinsley, S. och Charman, E National-scale analyses of habitat associations of Marsh Tits Poecile palustris and Blue Tits Cyanistes caeruleus: two species with opposing population trends in Britain. Bird Study 57 (1): Emanuelsson, U., Bergendorff, C., Billqvist, M., Carlsson, B. och Lewan, N Det skånska kulturlandskapet. Lund: Naturskyddsföreningen i Skåne. Franc, N. och Götmark, F Openness in management: Hands-off vs partial cutting in conservation forests, and the response of beetles. Biological Conservation 141 (9): Georgson, K.och Johansson, T Träd och buskar vintertid. 7. uppl.fältbiologerna Förlag. Gilliam, F. S The ecological significance of the herbaceous layer in temperate forest ecosystems. Bioscience 57 (10):
12 12 Götmark, F. G., Berglund, A. och Wiklander, K Browsing damage on broadleaved trees in seminatural temperate forest in Sweden, with a focus on oak regeneration. Scandinavian Journal of Forest Research 20 (3): Hedwall, P. O., Brunet, J., Nordin, A. och Bergh, J Changes in the abundance of keystone forest floor species in response to changes of forest structure. Journal of Vegetation Science 24 (2): Hewson, C. M., Austin, G. E., Gough, S. J. och Fuller, R. J Species-specific responses of woodland birds to stand-level habitat characteristics: The dual importance of forest structure and floristics. Forest Ecology and Management 261 (7): Heyman, E Clearance of understory in urban woodlands: Assessing impact on bird abundance and diversity. Forest Ecology and Management 260 (1): Heyman, E., Gunnarsson, B., Stenseke, M., Henningsson, S. och Tim, G Openness as a key-variable for analysis of management trade-offs in urban woodlands. Urban Forestry & Urban Greening 10 (4): Juskaitis, R. och Siozinyte, V Habitat requirements of the common dormouse (Muscardinus avellanarius) and the fat dormouse (Glis glis) in mature mixed forest in Lithuania. Ekologia (Bratislava) 27 (2): Länsstyrelsen i Malmöhus län Dispositions- och skötselplan för naturreservatet Linnebjer. Länsstyrelsen i Skåne län Skånes skogar historia, mångfald och skydd. Remissversion mars Hämtad från: _SKOGAR_WEBB1.pdf Länsstyrelsen i Skåne län Bevarandeplan för Natura 2000-område Linnebjer. Murcia, C Edge effects in fragmented forests Implications for conservation. Trends in Ecology & Evolution 10(2): Newell, F. L. och Rodewald, A. D Management for oak regeneration: Short-term effects on the bird community and suitability of shelterwood harvests for canopy songbirds. Journal of Wildlife Management 76 (4): Niklasson, M. och Nilsson, S. G Skogsdynamik och arters bevarande. Lund: Studentlitteratur. Norden, B., Paltto, H., Claesson, C. och Gotmark, F Partial cutting can enhance epiphyte conservation in temperate oak-rich forests. Forest Ecology and Management 270: Palmer, S. C. F., Mitchell, R. J., Truscott, A. M. och Welch, D Regeneration failure in Atlantic oakwoods: the roles of ungulate grazing and invertebrates. Forest Ecology and Management 192 (2-3): Partl, E., Szinovatz, V., Reimoser, F. och Schweiger-Adler, J Forest restoration and browsing impact by roe deer. Forest Ecology and Management 98 (1-2): Ranius, T. och Jansson, N The influence of forest regrowth, original canopy cover and tree size on saproxylic beetles associated with old oaks. Biological Conservation 95 (1): Rudolf, K., Morschhauser, T. och Pal-Fam, F Macrofungal diversity in disturbed vegetation types in North-East Hungary. Central European Journal of Biology 7 (4): Widén, M Sveriges vildväxande träd och buskar. Lund: Studentlitteratur. Zapponi, L., Bianco, M. del., Luiselli, L., Catorci, A. och Bologna, M. A Assessing environmental requirements effects on forest fragmentation sensitivity in two arboreal rodents. Mammalian Biology 78 (3):
Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI
Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI 1 2 3 Tätortsnära skog Tätortsnära skog? Rekreation (250 ggr högre besökstryck) Relativt
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB
PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,
Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband
Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Forest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Trädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Ny vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Restaureringsplan för N2000-området Borg inom projektet Life Bridging The Gap, LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-11930-17 Dossiénummer 0581-230-161 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2017-11-14 1 Frida Nilsson Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU
Asp, klövviltbetning & trädbildning Lars Edenius, SLU Disposition Aspens föryngring i ett längre perspektiv Aspens demografi - betningens påverkan Demografi och populationsdynamik Implikationer för förvaltningen
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Restaureringsplan för N2000-området Ribbingsholm inom projektet Life Bridging The Gap LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-7603-18 Dossiénummer 0581-230-361 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2018-06-21 1 Johanna Wahlbäck Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Hvilken verdi har et tre? Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se
Hvilken verdi har et tre?, Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se www.inventering.nu www.inventering.nu 234 olika organisationer Nära 450 nedladdningar Solitärt Bestånd Biologisk
Detaljplan Eds allé Naturvärden
Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby
Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket
1 (9) Värdefull natur i och i anslutning till kvarteret Kabelverket Bakgrund Det finns planer på att delvis omvandla industri/kontorsområdet Kabelverket i Älvsjö och ersätta en del av bebyggelsen i området
Naturreservat i Örebro län
Naturreservat i Örebro län Välkommen till Hults till Hults naturreservat Strandvallarna som som finns finns i reservatet i har har avsatts avsatts av den av den sjunkande Ancylussjön för cirka för cirka
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Naturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig
1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det
Bilaga 8. Döda och döende träd
Bilaga 8 Döda och döende träd Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket
Bevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Restaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald
TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)
TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...
Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
resultat av 15 års intensiv forskning
EKPROJEKTET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET resultat av 15 års intensiv forskning Frank Götmark, Jenny Leonardsson, Björn Nordén Långtidsforskning är värdefull för att utvärdera skötselåtgärder i skogar. Här
Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)
PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv
Stockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun
Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad 2017-05-17 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete
T räd. Värdefulla. Anderstorp
Ekekullen i Anderstorp är ett bra exempel på hur värdefulla träd ger karaktär och upplevelsevärden åt ett område i tätortsmiljö. Värdefulla T räd Anderstorp Inventerare : Hanna Torén, Biolog Värdefulla
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer. Vikki Bengtsson
Trädvård och Naturvård i lövmiljöer Vikki Bengtsson Gamla träd är något som förbinder oss med varandra och med vårt förflutna Varför kan träd bli så gamla? Illustration av Neville Fay (2002) efter Raimbault
Upptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna
Allmän ekologisk inventering
Hans Larsson Västerås stad Allmän ekologisk inventering Ett skogsområde vid Västerås golfklubb, Bjärby, 2008 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Klassning av beskrivna objekt 3 Resultat 4 Delområdesbeskrivning
Pro Natura
Pro Natura 2011-10-05 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av planområde Andreastorpet i Tanums kommun. Berörda fastigheter: Svenneby 2:14 och Svenneby 2:67 Camilla Finsberg Pro Natura
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Friställning av skyddsvärda träd 2017
Naturcentrum / Naturvård Rapport 2017-11-29 Friställning av skyddsvärda träd 2017 Redovisning av utförda åtgärder Mikael Lindén Naturvård & reservatsförvaltning Naturcentrum Telefon (direkt): 0852302520
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Tillväxt och överlevnad av planterad ek, bok och avenbok på restaureringsytor i Söderåsens nationalpark under åren 2003 till 2009
Tillväxt och överlevnad av planterad ek, bok och avenbok på restaureringsytor i Söderåsens nationalpark under åren 2003 till 2009 Jörg Brunet och Hans Wieslander Sveriges lantbruksuniversitet Arbetsrapport
Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN
2018-01-08 Slutversion Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN * * Sigtuna kommun har reviderat avsnittet "Beskrivning av åtgärder som planeras"
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
INVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
samordnat inom vissa regioner för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för respektive naturmiljö eller art. År 2010 var FN:s internationella år för biologisk mångfald. Som ett led i den nationella
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1 Inför detaljplaneläggning av området utfördes den 21 december 2017 ett platsbesök i området för att titta på de naturvärden som kan finnas. Vid besöket deltog Hanna
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE