Dricksvattenförsörjning i framtiden Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en underdrift då hälsosamt och rent vatten är en förutsättning för ett säkert samhällsbygge, för levande jordbruk, levande kultur, besöksnäring och en fungerande samhällsviktig verksamhet.
Havsyta Viktiga faktorer för planering av dricksvatten: Kommunala framtidsplaner Företagens behov (ink lantbruk) Tillgång på råvatten Klimatets påverkan Alternativt vatten Vatten i miljön, sumpskogar, rikkärr mm Spara vinterregnen på ön Balansera dränering av jordbruksmark mot behov
Konsument Sjöar & vattendrag Grundvatten Vattenverk Distributionsanläggning VA-installation Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Livsmedelsverket Boverket Miljödepartementet Näringsdepartementet Boverket Livsmedelsverket Sveriges geologiska undersökning Näringsdepartementet Näringsdepartementet Folkhälsomyndigheten Socialdepartementet ANSVAR UTMED HELA KEDJAN - BOVERKET (PLANERING), LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5) Miljöbalken Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG VFF Översvämningsdirektivet Livsmedelslagstiftning Vattentjänstlagen Dricksvattendirektivet 98/83/EG Plan- och Bygglagen/ BBR
Även här behövs samverkan VA Miljö Samhällsbyggnad Politik Kommuner Länsstyrelse Produktion Planering Tillsyn Hälsoskydd Miljöskydd Planering Underlag Budget Politik Inriktning Samma recipient Tillsyn Områdesansvar Fler aktörer Myndigheter Privatpersoner
Medeltemperatur i Sverige nu och i framtiden Temp RCP 8.5 RCP 4.5 1960 2000 2050 2100 År
Åsikter inom VA kring Klimat Tror du att klimatförändringar kommer att påverka eller riskerar att påverka dricksvattenförsörjningen i din kommun de närmaste 10 åren? Bas: 145 intervjuer 8 28 64 Ja Nej Vet ej 7
Har din kommun haft väderhändelser/klimathändelser som påverkat eller riskerat att påverka dricksvattenförsörjningen så att akuta åtgärder genomförts någon gång? Bas: 145 intervjuer 54 25 4 10 7 Ja, de senaste tre åren Ja, de senaste fem åren (men inte de senaste tre åren) Ja, de senaste tio åren (men inte de senaste fem åren) Nej Vet ej Med väderhändelser/klimathändelser menar vi t.ex. för lite/mycket vatten, för hög/låg temperatur, kraftig vind eller storm, ras eller skred. 8
Har det fattats beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse om att ni ska arbeta med klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen? Bas: 145 intervjuer 21 16 63 Ja Nej Vet ej 9
Klimatets direkta påverkan på rå- och dricksvatten: Olika väderfenomen Torka Dålig tillgång på yt- och grundvatten Recipienter med lågt flöde har högre andel renat avlopp Större risk för skogsbränder Översvämning För mycket vatten kan kortsluta en grundvattentäkt Läckage av oönskade ämnen Fysiska skador på byggnader och ledningsnät Ras och skred
Varmare råvatten Varmare dricksvatten : 20 0 C och över Mer problem med tillväxt i ledningsnätet Möjligen fler opportunister som kan klara sig bättre i ledningsnätet Risk för fler tillfällen med lukt och smak vatten håller sig sämre.
1961-1990 1961-1990 Årsmedel RCP 4,5-2098 RCP 8,5-2098
För att förstå storheterna: Skåne idag 140 mil Norrbotten 2098 vid RCP 8,5 Vad ligger 140 mil söder om Skåne? Nantes!
Nederbörd Kalmar län tillhör den mindre nederbördsrika delen av landet. Årsmedelnederbörden i länet var under perioden 1961-1990 600 mm. De senaste årtiondena har varit blötare och särskilt 2010 sticker ut i statistiken. Den blötare tendensen syns även i framtidsberäkningarna. I jämförelse med referensperioden ses 15-20% ökad nederbörd vid seklets slut.
Mer vatten vad är då problemet? Mer regn på senhöst vinter tidig vår Ingen snö Utdikad åker och skogsmark Mindre regn på sommarhalvåret Längre växtsäsong Mer avdunstning Fler invånare Fler turister
1961-1990 1961-1990 Markfuktighet RCP 4,5 2098 RCP 8,5 2098 Indexet baseras på referensperiodens medelvärde av varje års lägsta markfuktighet
Kemi Ett sorgebarn då det finns alldeles för många kemikalier i vår natur. Dålig koll på vad som används Nya användningsområden för kemikalier Måste bli bättre samordning mellan myndigheter Bättre utbildning/instruktioner för vanligt folk Bättre krav på producenter av kemikalier Varför måste alla kemikalier vara så hållbara?
Mikrobiologi När det gäller mikroorganismer så tror jag att vi måste fundera: Hur ser det ut i södra Europa? De har samma indikatorer som vi! Det kan ta tid innan nya patogener dyker upp hos oss Kan våra typer av vatten gynna opportunister? Aeromonas, Pseudomonas Se upp med algblomning i våra vattendrag Det är de kära gamla vanliga patogenerna som kommer dominera ytterligare några årtionden till
Teknik Klimatets indirekta påverkan Utvecklingsprojekt, vattenresurser (dammar och bevattning) Vattenkylda anläggningar, luftkonditionering Byte av industri- jordbruks- och skogsbruksmetoder Rörsystem och deras bristande konstruktion och drift Ny dagvattenhantering och metoder för reningsverk
Sociala Mänskliga cirkulation och tillgänglighet och snabba transporter över hela världen Demografiska förändringar Snabbt ökande befolkning
Kemi/Mikrobiologi Olämpligt, överdriven användning av antibiotika, antiparasitära läkemedel Felaktig användning av ny generation insektsmedel/bekämpningsmedel Nya giftiga kemikalier
Säkerhet Politisk eller religiös ism Ta väl vara på era hemligheter och se över Lås och Bom Civilt försvar Vi skall tillbaka till ett gammalt tänk med en modern tvist Grannen i öster (ej Finland!) tavelförsäljare eller liknande
Framtiden för dricksvatten Skyldighet att ansöka om eller ompröva skyddsområde för alla större vattentäkter Ökat fokus på dricksvatten i kontrollen, Förtydliga kraven på undersökning Krisberedskapen stärks på nationell, regional och lokal nivå Mellankommunal samverkan ökas Klimatanpassning blir norm
En del av min önskelista Utred avloppsfrågorna Påverkan på dricksvattenförsörjningen, Åtgärda vid källan Få in mikrobiologi när vi pratar om miljökvalité Förtydligande av vattentjänstlagen om konsumentens tillgång till dricksvatten dvs ett mängdkrav. Nationellt system för rapportering av incidenter
KASKAD En handbok för att lättare klimatanpassa dricksvattenkedjan 1. Initiering och förankring 6. Anpassningsplan 2. System-analys 5. Åtgärds-analys 3. Klimat-analys 4. Riskanalys
Frågor? par.aleljung@slv.se