Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Relevanta dokument
Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun

Barn- och elevhälsoteamet

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Riktlinjer för barn- och elevhälsa i Örebro kommun.

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Barnhälsoplan. Piratenområdets förskoleenhet Upprättad Gäller till Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Här växer människor och kunskap

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Verksamhetsbeskrivning

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Riktlinjer för barn- och elevhälsa i Örebro kommun

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

Elevhälsoplan

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Elevhälsoplan Fröviskolan

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Hågadalsskolan 2016/17

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Barnhälsoplan Blentarps Förskoleenhet

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Reviderad

Lagstiftning kring samverkan

Insatser från Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

2.1 Normer och värden

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Identifiera för att förebygga Maja Lindqvist

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Barns psykosociala ohälsa

Vägledning för Elevhälsan

Elevhälsoplan för Tuna skola

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

Riktlinjer för barn- och elevhälsa i Örebro kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Barn- och Elevhälsoplan

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Utmaningarna för förskolan

Barnhälsoplan. -plan för främjande barnhälsoarbete på förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg. Upprättad:

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Hågadalsskolan 2015/16

Handlingsplan. Barn- och elevhälsa års perspektiv

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

MÅL OCH RIKTLINJER ELEVHÄLSOARBETET HORSBYSKOLAN 4-6. Trygghet Självförtroende Lust att lära för framtiden

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

2.1 Normer och värden

Beslut efter kvalitetsgranskning

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Transkript:

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens uppdrag... 4 Barnhälsoteamen ska i alla verksamheter arbeta med... 4 Förskolechef ansvarar för att... 4 Specialpedagog... 5 Socionom... 5 Psykolog... 6 BVC-sjuksköterska och BVC-läkare... 6 Sekretess och samtycke... 7 Dokumentation och arkivering... 7 I arbetsgruppen som tagit fram dessa riktlinjer har ingått: Sara Jansson, enhetschef, Familjeenheten, Lindesbergs kommun Ann Johansson, specialpedagog, Askersunds kommun Margareta Johnzén, BVC-sjuksköterska, Örebro läns landsting Lena Dahlgren Rutfjäll, enhetschef, Mödrabarnhälsovårdspsykologerna, Örebro läns landsting Leif Ekholm, barnhälsovårdsöverläkare, Örebro läns landsting Maria Lind, samordnande sjuksköterska, Barnhälsovården, Örebro läns landsting

Inledning Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län anger hur samverkan kring alla barns hälsa 0-6 år skall bedrivas i Örebro län. Dokumentet är ett styrdokument som anger ramar för verksamheten och som syftar till att ge struktur. Riktlinjerna visar på en främjande och förebyggande riktning, genomsyrad av ett barnperspektiv. Länets kommuner skall i samverkan med alla barnavårdscentraler verka för att Barnhälsoteam finns och träffas med regelbundenhet, 3-4 ggr/termin beroende på antal barn och övriga behov i upptagningsområdet. I Barnhälsoteam skall följande kompetenser ingå: Från kommunen Förskolechef (sammankallande eller utser sammankallande) Specialpedagog som representerar förskolan Socionom Från landstinget Psykolog BVC-sjuksköterska BVC-läkare/barnläkarkonsult Syfte med barnhälsoteam Samverkan mellan olika kompetenser förbättrar och underlättar möjligheterna att uppmärksamma de barn som har eller riskerar att få svårigheter. Barnhälsoteam ger struktur åt verksamheterna samt stöd till vårdnadshavare vilket syftar till en gynnsam utveckling för barnet. Centrala begrepp Barnhälsoteam Barnhälsoteam är benämningen på samverkan mellan länets alla kommuner och barnavårdscentraler där fyra kompetenser ingår: medicinsk, pedagogisk, social och psykologisk. I Barnhälsoteam skall samverkan ske kring alla barn i förskoleåldrar 0-6 år. Där är viktigt att samverkan även sker för de barn som inte går i förskolan, är inskrivna i privat drivna förskolor, eller t.ex. går i förskola och BVC på olika orter/närområden. Barnhälsoteam kan, om förutsättningar finns, bedrivas i familjecentralens regi eller i nära samarbete denna. Främjande arbete Ett främjande arbete kännetecknas av att utveckla det friska och det som fungerar genomatt identifiera och stärka skyddsfaktorer (salutogent förhållningssätt). Främjandearbete pågår utan förekommen anledning, det vill säga är generellt och utan att någon risk identifieras. Exempel på skyddsfaktorer är gott socialt och emotionellt klimat, delaktighet, positiv bekräftelse. Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring sig desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar och oförutsedda livshändelser. 1 1 DO, BEO och Skolinspektionen (2009), Björklund, Cesares Olsson, Philipsson (2010) 3

Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet innebär att minska tillgången till riskfaktorer. Det görs genom att riskerna identifieras, kartläggs och minimeras. Riskfaktorer kan exempelvis vara låga förväntningar från vuxna, brist i struktur i förskola och i hemmet, dåliga nätverk, stress, våld och konflikter i familjen 2. Barnhälsoteamens uppdrag Barnhälsoteamen ska i alla verksamheter arbeta med att stödja och stärka barns utveckling att utveckla lärandemiljöerna utifrån barns och familjers behov barnperspektivet och barnets rätt till delaktighet och inflytande barnet och vårdnadshavare konsultation, handledning och utbildning av personal främjande, förebyggande och åtgärdande på organisations-, grupp- och individnivå förskolans likabehandlingsarbete förebyggande insatser för att främja en god psykisk hälsa bland barn samverkan i ledningsfunktioner för verksamheter med barn i respektive kommun och i landstingets barnhälsovård, i syfte att bidra till utveckling och samordning av lokala resurser. särskilda rutiner för och ta initiativ till Samordnad individuell plan (SIP) kring barn som är i behov av särskilt stöd (begära samtycke, upprättande av plan, utse samordnare, följa upp och rapportera). 3 Förskolechef ansvarar för att 4 förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet samverka med grundskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete sammankalla eller utse en person som sammankallar till träffar i barnhälsoteam. 2 DO, BEO och Skolinspektionen (2009), Björklund, Cesares Olsson, Philipsson (2010), Skolverket (2011),Vinnerljung, (2010) 3Individuell plan enligt SoL och HSL /Samordnad individuell plan 4 Lpfö 98 rev. 2011 4

Specialpedagog Den specialpedagogiska kompetensen omfattar en fördjupad kunskap inom området specialpedagogik samt kunskap om barns och ungdomars lärande utifrån områdets vetenskapliga grund (beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska, pedagogiska och språkvetenskapliga forskningsfälten). Kompetensen omfattar vidare insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och dess betydelse för yrkesutövningen. Specialpedagogen ingår i barnhälsan med specialpedagogisk kompetens. De specialpedagogiska insatserna ska ses som ett komplement till förskolans allmänna pedagogiska verksamhet. Identifiera framgångsfaktorer och styrkor i lärandemiljön på förskolan vilka gynnar barns utveckling mot målen. Arbeta med barn för att identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i olika undervisnings- och lärandemiljöer. Genomföra pedagogiska bedömningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå. Vara en kvalificerad samtalspartner, handledare och rådgivare i pedagogiska frågor för förskolans pedagoger och andra berörda yrkesutövare samt vårdnadshavare. Genomföra uppföljning och utvärdering samt leda och stödja utveckling av det pedagogiska arbetet för att förskolan ska kunna möta behoven hos alla barn. Socionom Socionomen/kuratorn har kompetens gällande socialt arbete och sociallagstiftning. Centrala utgångspunkter är teorier om sociala system och människors samspel med sin omgivning. Det innebär ett arbetssätt som utgår från en helhetssyn och grundar sig i kommunikation, bemötande och relationer och betydelsen av det sammanhang barnet befinner sig i. I Barnhälsoteam kan socionomen ha sin grundanställning inom Barn- och utbildning, Socialtjänst eller familjecentral. Bidra med kompetens på individ-, grupp- och organisationsnivå och tillföra kompetens i socialt arbete utifrån beprövad kunskapsteori och evidensbaserade metoder. Utifrån ett psykosocialt perspektiv arbeta kompetenshöjande gentemot personal och skolledning genom fortbildning, handledning och konsultation. Genomför yrkesmässiga samtal såsom stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda barn och deras familjer. Uppmärksamma barn som far illa, barn i socialt utsatta sammanhang och barn som visar tecken på psykisk ohälsa. Bidra med ett socialt perspektiv till att barn i behov av särskilt stöd får sina behov utredda och bedömda samt föreslå adekvata insatser. Medverka till att förskolan arbetar hälsofrämjande och förebyggande med psykisk ohälsa. Som sakkunnig kunna medverka i arbetet med att upprätta, implementera och revidera handlingsplaner. 5

Psykolog Den psykologiska kompetensen bidrar med att tillföra övriga primärvården och samverkanspartners ett psykologiskt perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv ska den psykologiska kompetensen verka för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos familjer med barn i förskoleåldrarna. Metod och inriktning ska vara i nära samklang med övrig barnhälsovård och stå för förebyggande insatser av psykologisk karaktär. Utgångspunkten är ett salutogent förhållningssätt där friskfaktorer stärks genom hög tillgänglighet med tidiga och korta insatser. Arbetet karaktäriseras i hög grad av ett eklektiskt förhållningssätt d.v.s. val av insats sker utifrån vad situationen kräver och i enlighet med vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Förebyggande insatser inom barnavårdscentral (BVC) Konsultation till personal angående generellt, riktat och individuellt arbete. Metodutveckling. Sakkunnigutlåtande/Information. Fortbildning. Förmedla ny kunskap. Samverkan. Förebyggande insatser för individ och familj Psykologiska interventioner. Konsultationer till vårdnadshavare. Kunskapsöverföring/information. Barnutredningar på BVC-nivå. Samverkan. Vidareremittering till annan instans. BVC-sjuksköterska och BVC-läkare Den medicinska kompetensen i Barnhälsoteam representeras av BVC-sjuksköterska och BVC-läkare. De har fördjupade kunskaper inom området folkhälsa samt de medicinska kunskaperna om barnets psykomotoriska utveckling. Arbetet bedrivs både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Erbjuda hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationer enligt fastställt program. Erbjuda förälder/vårdnadshavare stöd i föräldraskapet. Uppmärksamma barn och familjer med särskilda behov och ge individuellt stöd och initiera samarbete. Arbetet sker dels utifrån den enskilda familjen och dels utifrån fasta samarbetsgrupper i syfte att förbättra barns villkor. BVC-sjuksköterskan gör regelbundna besök på alla typer av förskolor och vid behov tillsammans med BVC-läkare, som fungerar som förskolans kontaktläkare. Bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete. 6

Sekretess och samtycke Inom barnhälsoteam skall man inhämta samtycke från vårdnadshavare. De olika yrkesgrupperna tillhör olika verksamhetsgrenar där varje företrädare måste iaktta sin sekretess. I barnhälsoteam finns möjligheter att konsultera de andra kompetenserna med anonyma ärenden. Dokumentation och arkivering Samtliga kompetenser inom Barnhälsoteam ska dokumentera sitt arbete, utifrån de regler som gäller för varje yrkeskompetens. Det finns särskilda föreskrifter när det gäller kommunens och landstingets verksamheter. Det är av vikt att barn- och elevhälsans dokumentation av handlingar och digitala uppgifter arkiveras. Den har ett stort värde för den enskilde, för huvudmannens behov samt för framtida forskning. 7