MÅLBESKRIVNING FÖR CERTIFIERING INOM INTERVENTIONELL RADIOLOGI (IR)

Relevanta dokument
Vaskulära interventioner

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

Kompetensbeskrivning

Analyskod Tjänst Pris Extra materialkostnader angio och intervention 1000 kr (00001) Extra materialkostnader angio och

Prislista 2015 Medicinsk service. Hälsoval Blekinge. Röntgen

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

PRISLISTA RÖNTGEN BORÅS-SKENE- ULRICEHAMN

Prislista - Radiologi Västerbotten 2010 Hälsoval 1 poäng = 257,00 kr

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

INTERVENTIONELL RADIOLOGI Terapiform i snabb utveckling

Prislista Bild-och funktionsmedicin Västerbotten Hälsoval 1 poäng = 288,57 kr

Röntgenkliniken Västmanland Prislista 2015

Svensk utbildning i invasiv kranskärls intervention

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Urologi en introduktion

Debiteras patienter från andra landsting eller länder % Grund Prislista Radiolog ikod

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Medicinsk radiologi är en diagnostisk och terapeutisk specialitet, som omfattar såväl akuta som icke akuta sjukdomstillstånd.

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Uterusembolisering vid postpartumblödning. Olle Haller, Röntgen Gävle

Tomosyntes & Noduli. Jenny Vikgren. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi Sahlgrenska Sektionen för thoraxradiologi

I. Övergripande målbeskrivning

Kompetensbeskrivning

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Komplikationer vid PCI. Dr. Berglind Libungan

PRISLISTA 2018 Röntgen Borås, Skene och Ulricehamn + Nuklearmedicin

SFAIs riktlinje för kompetensutveckling. Antagen av SFAI:s styrelse Del 1: Metoder för lärande. Ansvar

I. Övergripande målbeskrivning

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Grundpris för röntgenundersökningar inkl. mammografi

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Vad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Kompetensmodell inom anestesi och intensivvård

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Barn- och ungdomskirurgi

Bild- och Funktionsmedicin

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Röntgen Borås, Röntgen Skene, Röntgen Ulricehamn och Nuklearmedicin 2019

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Undersökning av kvinnor i fertil ålder

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

UEMS Division of Neuroradiology vad är det?

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

TMC jour Remittentinfo Kalix

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

30002 Demonstration av thoraxradiologisk undersökning Epipharynx/nasopharynx Larynx (utan kontrast) 553

Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018

Checklista för sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Neuroradiologi 1

DEN 25 MAJ radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

BFM summariska anteckningar från internat

Studieguide för kursen: Radiografi verksamhetsförlagd utbildning 6 / 7,5 hp Kurskod 1RS045 Gäller från Ht 2012

I. Övergripande målbeskrivning

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Bild- och Funktionsmedicin

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

AKUT BUK AKUT BUK PASSAGERÖNTGEN COLONINGJUTNING UNDERSÖKNINGSMETODER. Metodval vid akuta buk geställningar

Specificerade kunskapskrav

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Riktlinjer för radiologin vid utredning av misstänkt fysisk barnmisshandel

Lena Gordon Murkes Barnröntgen ALB

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.

PRISLISTA RADIOLOGI 2015 Ansvariga: Oskar Löfgren Karin Hansson

Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Indikationer och riskfaktorer

PEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,

Ultraljud förberedelser inneliggande och akuta undersökningar

STERIL ENDAST FÖR ENGÅNGSBRUK ICKE PYROGEN Ångsteriliserad Får ej användas om förpackningen har öppnats eller

Stenextraktion Percutan

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Transkript:

MÅLBESKRIVNING FÖR CERTIFIERING INOM INTERVENTIONELL RADIOLOGI (IR) Denna målbeskrivning utgår från Cardiovascular and Interventional Radiological Society of Europe s (CIRSE) målbeskrivning för interventionell radiologi (European Curriculum and Syllabus for Interventional Radiology 2013). Ambitionen har varit att sammanfatta och anpassa den europeiska målbeskrivningen till svenska förhållanden, så att interventionella radiologer ska kunna certifieras. Interventionell radiologi ingår till viss del redan i ST-utbildningen i Radiologi som enligt kompetensbeskrivningen i den nya målbeskrivningen (2015:8) karaktäriseras av diagnostik, stadieindelning, prognostisering, behandling och uteslutande av sjukdom samt utvärdering av terapi med hjälp av bildgivande morfologiska och funktionella metoder. Interventionell radiolog har stärkts i den nya målbeskrivningen i och med att området nu fått ett eget delmål(c7) vilket i stort omfattar ESR European Training Curriculum for Radiology (2016) -Interventional Radiology level 1. Inom den interventionella radiologin bör man sträva efter att sätta patienten i ett helhetsperspektiv där den interventionella radiologen tar en aktiv del i diagnostisering, planering, patientinformation och uppföljning samt komplikationshantering. Generella kunskapskrav: För att bli certifierad interventionell radiolog krävs, förutom i målbeskrivningen definierade specifika kompetenser, att den sökande: - Har svenskt specialistbevis inom radiologi. - Har fullgjort tjänstgöring motsvarande två års heltidsarbete inom interventionell radiologi Sökanden med godkänd European Board of Interventional Radiology (EBIR) specialistexamen skall kunna certifieras direkt om lämplighet i övrigt bedöms föreligga. Generella färdigheter:

Definition kunskapsnivåer: - Kännedom om = generell kunskap inom aktuellt område - Kunskap om = ingående kunskap och förståelse inom aktuellt område - Kunna utföra = kan utföra aktuell intervention med assistans - Självständigt kunna utföra = kan utföra aktuell intervention utan assistans och hantera förekommande komplikationer Patientsäkerhet, strålskydd och farmakologi: Sökanden ska ha ingående kunskap om indikationer och kontraindikationer, samt kunna göra en egen och adekvat riskbedömning i varje enskild situation; kunskap om åtgärder för att minimera stråldos till både patient och personal enligt ALARA-principen (as low as reasonable achievable); och ha ingående kunskap om förekommande farmakologiska preparat för sedering, smärtlindring, trombosprofylax, allergiska reaktioner, akuta cirkulations- och respirationstillstånd samt behärska hjärt-/lungräddning. Sökanden ska också, själv eller i samarbete med andra specialister kunna handlägga akuta och sena komplikationer till interventionsradiologiska ingrepp. Kompetensområden inom IR: 1. Onkologisk intervention 2. Gastrointestinal intervention 3. Urogenital intervention 4. Övrig intervention 1. Onkologisk intervention 1.1. Tumörablation: 1.1.1. Kännedom om tumörablation i olika parenkymatösa organ i thorax och buk/bäcken (tekniker, indikationer, kontraindikationer, val av radiologisk vägledningsmetod, uppföljning, komplikationer och handläggning av dessa) 1.2. Centralvenös sjukdom: 1.2.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (vena cava superior syndrom, VCI trombos) 1.2.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (duplex, MRV, CTV, flebografi) 1.2.3. Självständigt kunna utföra cavografi med stent, v cava filterplacering och uttagning 1.2.4. Kännedom om och kunna utföra selektiv vensampling 1.3. Embolisering 1.3.1. Kunskap om och kunna utföra onkologisk kärlintervention vid levermalignitet (TACE/radioembolisering)

2. Gastrointestinal intervention 2.1. Gastrostomi och sondinläggning: 2.1.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (nutrition och dränage vid neurologiska och maligna tillstånd) 2.1.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (indikationer och risker, anatomisk kartläggning, typ av radiologisk vägledning) 2.1.3. Kunna utföra perkutan gastrostomi, transgastriskt dränage efter pankreatit, självständigt kunna utföra inläggning av nasogastrisk/nasojejunal/gastrojejunal sond 2.1.4. Kunskap om relevant materiel (PEG, gastrostomikatetrar, sonder och ankarset) 2.1.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga förväntade och oväntade komplikationer, t ex läckage, infektion, start av nutrition) 2.2. Lever- gallvägs och pankreasinterventioner: 2.2.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi och patofysiologi (gallvägsanatomi, obstruktiv ikterus, tumörer, gallstenssjukdom, PSC, iatrogena tillstånd, trauma) 2.2.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (indikationer och risker, anatomisk kartläggning, typ av radiologisk vägledning, sedering/narkosbehov) 2.2.3. Självständigt kunna utföra PTC +/- stent, borstprov/transluminal gallvägsbiopsi. Känna till och kunna utföra perkutan stenextraktion, rendez-vous procedurer 2.2.4. Kunskap om relevant materiel (PTC-katetrar, otäckta/täckta stent, ballonger, biopsitänger och borstar, endoproteser) 2.2.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga förväntade och oväntade komplikationer, t ex portal/arteriell blödning, bilom, sepsis, perforation) 2.3. Portovenös/hepatovenös intervention: 2.3.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (portatrombos, portal hypertension, varixblödning, Budd-Chiari) 2.3.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (duplex, MRV, CTV, flebografi) 2.3.3. Självständigt kunna utföra portografi/leverflebografi, tryckmätning 2.3.4. Kunskap om TIPSS; kunna utföra transjugulär leverbiopsi, preoperativ v portaembolisering, varixembolisering 2.4. Angiografi och embolisering: 2.4.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi och patofysiologi (tumörer, postoperativ blödning) 2.4.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (val av metod, preoperativ optimering) 2.4.3. Självständigt kunna utföra angiografi och embolisering på vanligt förekommande indikationer 2.4.4. Kunskap om relevant materiel (coils, pluggar, partiklar, flytande

2.4.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga 3. Urogenital intervention 3.1. Allmän urinvägsintervention: 3.1.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi och patofysiologi (hydronefros och hydroureter, subvesikal obstruktion, njursten, malignitet, retroperitoneal fibros, iatrogena tillstånd, extraanatomiska rekonstruktioner) 3.1.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (indikationer och risker, anatomiska varianter t ex hästskonjure/bäckennjure, typ av radiologisk vägledning) 3.1.3. Självständigt kunna utföra perkutan nefrostomi, antegrad/retrograd pyelografi, J-stentinläggning, ureterdilatation, kunskap om graviditetsinducerad hydronefros, cystografi och suprapubisk kateterinläggning, kunna etablera access för perkutan stenextraktion 3.1.4. Kunskap om relevant materiel (katetrar, ballonger, stent etc.) 3.1.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga förväntade och oväntade komplikationer, t ex blödning, perforation, urinom, kateterobstruktion/dislokation, sepsis) 3.2. Urologisk angiografi och embolisering: 3.2.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi och patofysiologi (maligna och benigna tumörer, postoperativ blödning) 3.2.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (val av metod, preoperativ optimering) 3.2.3. Självständigt kunna utföra renal angiografi och embolisering på vanligt förekommande indikationer 3.2.4. Kunna utföra embolisering av benign prostatahyperplasi och blödningar i prostata 3.2.5. Kunskap om relevant materiel (coils, pluggar, partiklar, flytande 3.2.6. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga 3.3. Obstetriska/gynekologiska interventioner: 3.3.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi och patofysiologi (myom, placentaanomalier, postpartum komplikationer) 3.3.2. Kännedom om preoperativ bedömning (relevant preoperativ imaging, preoperativ optimering) 3.3.3. Självständigt kunna utföra angiografi och embolisering på förekommande indikationer (ballongocklusion vid placenta accreta/percreta, embolisering av post-partumblödning vid atoni respektive iatrogen kärlskada, myomembolisering) 3.3.4. Kunskap om relevant materiel (coils, pluggar, spongostan, partiklar, flytande

3.3.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga 3.4. Gonadvensintervention: 3.4.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (varicocele, pelvic congestion syndrome) 3.4.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (duplex, MRV, flebografi) 3.4.3. Självständigt kunna utföra embolisering av varicocele/pcs 3.5. Transplanterad njure: 3.5.1. Kännedom om anatomiska förhållanden, mekanismer och klinisk bild vid rejektion. Kunna utföra angiografi och PTA i transplantatartärer, avlasta transplantatnjure, dränera lymfocelen/serom, J-stentinläggning, utföra njurbiopsi 3.6. Hemodialysaccesser: 3.6.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (akut/kronisk njursvikt, dialysaccesser) 3.6.2. Kunskap om preoperativ bedömning och bilddiagnostik (duplex, CTA, flebografi/fistelangiografi) 3.6.3. Självständigt kunna utföra fistelangiografi med PTA/trombolys etc., placera/byta samt bedöma funktion av CDK/CVK 3.6.4. Kännedom om relevant materiel (stent, katetrar, DEB/DES, skärande ballonger etc.) 4. Övrig intervention 4.1. Muskeloskeletal intervention 4.1.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi 4.1.2. Kunna utföra biopsier i kotor, punktion av leder 4.1.3. Kännedom om olika former av injektionsbehandlingar omfattande rörelseapparaten 4.1.4. Självständigt kunna utföra preoperativ embolisering vid skelettmetastaser 4.2. Biopsi och dränage: 4.2.1. Kunskap om anatomi, epidemiologi, patofysiologi (tumörer, abscesser, lymfocelen, ascites, pleural utgjutning/empyem, postoperativa vätskeansamlingar) 4.2.2. Kunskap om preoperativ bedömning och imaging (indikationer och risker, anatomisk kartläggning, typ av radiologisk vägledning) 4.2.3. Självständigt kunna utföra DT- och ultraljudsvägledd biopsi och dränage 4.2.4. Kunskap om relevant materiel (biopsiinstrument, dränagekatetrar, kateterfixation) 4.2.5. Kunskap om komplikationer och eftervård (känna till, värdera och handlägga förväntade och oväntade komplikationer)