Dokumentation NATIONELL INNOVATIONSKONFERENS 23 oktober i Luleå
Innovationer viktiga i förbättringsarbetet - I Norrbotten vill vi gärna betrakta innovationer som en dimension av det systematiska förbättringsarbetet och en integrerad del av sjukvården. Det deklarerade Mats Brännström när han välkomnade deltagarna till den nationella Innovationskonferensen på Stadshotellet i Luleå den 23 oktober. Brännström är hälso- och sjukvårdsdirektör i Norrbottens läns landsting. Han ville se mer av nytänkande och innovationer: - Hälso- och sjukvården har inte längre monopol på kunskap. Alla har kunskap tillgänglig i fickan. Vi googlar, vi vet och vi ställer helt andra frågor till vården när vi kommer dit. Det betyder någonting viktigt för vårdens förhållande till sina patienter. Det kommer att förändra mycket av det tänkande som präglar hälso- och sjukvårdsutveckling och hur vi kan göra saker bättre tillsammans, säger Mats. Skapa struktur - Det finns inga friska människor, de är bara otillräckligt undersökta, skämtade han. Alla blir patienter, förr eller senare, och kan vara med och utveckla vården ihop med företag och offentliga och privata organisationer. I den utvecklingen är innovationer viktiga: - Vi tycker att det är viktigt att skapa en struktur som man kan känna igen för att det ska fungera. Det är därför som Norrbottens läns landsting tillsammans med Region Västerbotten och Almi driver projektet Innovationssluss Norr för att kunna hitta, identifiera och sätta upp en mer långsiktigt hållbar modell. Träningsläger Han liknade konferensen vid ett träningsläger där man samlas och meddelar varandra hur det ser ut, vilka resultat man har uppnått och hur man tränar på andra ställen. - Det är därför ni alla har bjudits in. Vi vill dela med oss och ta del av era synpunkter, tankar och frågeställningar. Förhoppningen är att vi ska ha tagit ett steg längre mot att stärka den här kraften och tillsammans kunna utveckla hälso- och sjukvård. Det är också ytterst vad våra finansiärer, skattebetalarna, det vill säga vi själva, förväntar oss ska hända, sa han.
Viktigt att kunna tänka längre bort - Att skapa en kultur som medger tanke längre bort - och som skapar utrymme för det. Det tror jag är det svåraste att få att funka ner genom organisationen. Så sa Anders Berndtsson när han beskrev Konsten att gå från innovationsstrategi till implementering och samverkan. Berndtsson är forsknings- och utvecklingssamordnare på Trafikverket. I den rollen är det naturligt att han ser forskning och innovation som verktyg för att Trafikverket ska nå sina mål. - Vi ska också samverka med andra aktörer och det kan man se det här träningslägret som en del av, sa han. Ny kunskap För att nå målen krävs ny kunskap och att utveckla nya tjänster, produkter och processer. - Vi är tvungna att hitta nya sätt att lösa problemen och det kräver innovationer. På flera punkter är en sak tydlig: - Om vi inte gör nåt kommer glappet, eller gapet, mellan hur det är i dag och hur det borde vara i framtiden att öka. Vi ser potentiella områden där vi kan underprestera i framtiden och det är där innovationer kommer att göra stor nytta. Måste bli överens En avgörande fråga är vem som äger rätten att formulera problemet. - Vi har en stark forskarvärld och en stark praktikervärld. Om man inte är överens om vilket som är problemet är det svårt att hitta en lösning. Andra svårigheter är att föra över kunskap till de som ska utföra de åtgärder som behövs, liksom implementeringen och att få att få ut det nya på marknaden. Fem områden På fem områden är det viktigt för Trafikverket att bli bättre: 1) Utveckla den egna innovativa förmågan. - Vi måste jobba med de resurser som vi själva besitter. Innovation börjar med människan, sa han, ett citat lånat från Annie Lööf. Allting utgår från vår förmåga. Vi
har nu försökt identifiera 40-50 personer på Trafikverket som jobbar professionellt med styrningen av forskning och utveckling, eller i projekt. 2) Förbättra styrningen av forskning och innovation inom Trafikverket. 3) Utveckla effektiva samarbeten inom forskning och innovation med utomstående. 4) Få till bättre praktikaliteter kring HUR man samarbetar på ett effektivt sätt. 5) Arbeta systematiskt med nyttiggörandet av forskningsresultat. - Där behöver vi göra mer. Användarna av resultaten måste engageras tidigt i arbetet. När man verkligen började tänka Vem ska använda det här? då först tog det fart och projekten blev levande. Att se längre Vad ser du som största utmaningen? frågade moderatorn Åse Angland Lindvall. Berndtsson upprepade att innovation börjar med människorna : - Vår förmåga att både se det korta och att se längre. Många av mina kamrater som jobbar mer operativt har fullt upp. Då är det inte så lätt tänka: Hur ska jag förhålla mig långsiktigt? Vad händer om tre år, vad händer om tio år? Att skapa en kultur som medger tanke längre bort, och som också skapar utrymme för det, det tror jag är det svåraste att få att fungera ner i organisationen. Vi kallar det en vass innovationskultur i Trafikverket. Massor av idéer ger bästa lösningen - Stanna upp och tänk efter vad som är problemet. Ta fram en mängd idéer om lösning. Testa idéerna. Det var ett centralt budskap när Helen Baxter tipsade om i föreläsningen Att skapa en hållbar innovationsprocess inom vården. Helen Baxter kommer från brittiska NHS Institute for Innovation and Improvement. NHS är en gigantisk nationell organisation med 1,4 miljoner anställda och 1 miljon patienter varje 36 timmar. En viktig uppgift för Baxters institut är att stödja arbetslag och individer som har idéer och som behöver hjälp att få dem utvecklade.
Lös tillsammans Hennes definition av innovationer var att göra saker annorlunda eller att göra andra saker. Viktigt är ledarskapet och Baxter uppmanade ledare och chefer att stödja sina medarbetare att vara innovativa. - Det är också viktigt att man utvecklar lösningar tillsammans och inte tror att Vi vet bäst. Man måste tackla beteende som står i vägen, sa hon. Tänka annorlunda Hon presenterade vad hon kallade en Tänka-annorlunda-guide med tre punkter: 1) Stop before you start alltså stanna upp och tänk efter ordentligt vad som verkligen är problemet eller utmaningen. 2) Gör alla berörda delaktiga för att generera en massa idéer. Det behövs många! 3) Välj ut några idéer och testa dem noga, för att se vilka som gör skillnad och nytta. Einstein förstod - Vi är alla briljanta på att hitta lösningar, men ju mer vi förstår av problemet, desto större chans att vi hittar en lösning som fungerar i praktiken. Då är potentialen mycket större för att vi ska hitta den bästa lösningen. Hon citerade Albert Einsteins ord om att hade han en timme på sig för att rädda värden, då skulle han ägna 59 minuter åt att fundera på problemet och en minut åt att lösa det. Observera noga För att kunna göra saker annorlunda och bättre räcker det inte med att fråga folk. Det är också nödvändigt att observera arbetsplatser, processer och beteenden. - Kreativt tänkande är att bryta det etablerade sättet att tänka. Det handlar ofta om att ta en idé som är självklar i ett sammanhang och använda den i ett mindre uppenbart sammanhang, sa hon och visade en drive-thru vaccination från USA som exempel. Måste ta risker Innovationer handlar om att ta risker och att misslyckas. Thomas Edison fick till glödlampan inte efter att ha misslyckats utan efter att jag upptäckt 100 000 sätt som inte fungerade. För en bra lösning krävs ofta massor av idéer, för att hitta en bra idé är att samla många idéer och sedan slänga de dåliga, som nobelpristagaren Linus Pauling sagt. Men en ny idé är skör. Den kan dödas av en grimas, en gäspning eller skämt, så undvik kritik. Prova prototyper Viktigt är däremot att testa idéerna noga, att göra prototyper som går att ta på och kommentera. De behöver inte vara tjusiga. - Just have a go, löd Baxters uppmuntrande uppmaning. Måttet på ett lyckat test är inte om innovationen fungerar utan om vi lärt oss något. Allas åsikter viktiga Hon visade exempel på hur innovationer och förändringar förädlat verksamheter inom sjukvården i Storbritannien i form av minskad sjukfrånvaro, snabbare recepthantering, kortad väntetid, ökad tid med patienterna och ökad delaktighet för patienterna. En stor utmaning är nu att kunna skapa en känsla för och en tro på nya goda idéer hos alla som är en del av hälso- och sjukvården anställda, chefer, patienter och anhöriga. - Det är viktigt att respektera alla berördas åsikter. De är avgörande för hela innovationsprocessen, sa Helen Baxter.
Behov i offentlig sektor måste vara det som styr - Framgångsfaktorn i en innovationsupphandling är konkreta behov. Det betonade Nina Widmark när hon talade om Innovationsupphandling ett verktyg för problemlösning. Widmark är projektledare på Vinnova, innovationsmyndigheten i Sverige. Hon kopplade till det Helen Baxter sagt om förberedelser, titta över en massa idéer, välja och prioritera. - De är saker man gör i en innovationsupphandling också, bara ur en annan synvinkel. I stället för att man själv försöker lösa alla problemen internt så lägger man ut problematiken på marknaden: Vad har ni för idéer? Det handlar om att lösgöra de potentiella leverantörernas egna idéer och egna tankar, sa Widmark. Uppstår i dialog Sverige har fina exempel på lyckosamma innovationer: Aga, Asea, Ericsson, SJ, Televerket. - Innovationer uppträder väldigt ofta i dialog. När en kunnig beställare och kunniga leverantör möts kan det uppstå ganska mycket innovation, sa hon. Innovationsupphandling är ingenting som enbart ska stödja näringslivet, betonade hon: - Om det ska fungera måste det fokusera på vad man har för behov i offentlig sektor, men att göra det lite mer framåtriktat. Argumenten I policydokumenten för upphandlingarna finns två dominerande argument: 1) De ska främja effektivitet och tjänsteleverans i offentlig sektor. 2) De ska vara samhälleliga utmaningar. Andra argument är att man ska använda skattebetalarnas pengar klokt, stödja tillväxten i konkurrenskraftiga innovativa företag, skapa bättre avkastning på det svenska samhällets (stora) investeringar i forskning och utveckling, samt att goda resultat påvisats i andra länder. Vad är behovet? Hon visade exempel från Västerås både goda och mindre goda. En upphandling av ett trygghetslarm har skett på samma sätt i flera decennier. Man har aldrig orkat ta itu med att uppdatera specifikationen, trots att det finns nyare larm med fler tjänster. Däremot har kommunen gjort en innovationsvänlig upphandling av IT-baserat anhörigstöd med förstudie och anhöriga med i processen. - Allt det som är om jätteviktigt: Vad är det egentliga behovet? Köper utveckling Förkommersiell upphandling är den metod som man pratar mest om i EU.
- Den handlar om att man gör en upphandling innan produkten finns på marknaden. Man köper utvecklingstjänsten. Man är beredd att betala för att den ska utvecklas. Vinnova kommer att ha nio miljoner kronor om året för att informera om hur upphandling av innovationer ska fungera. Pengar finns Vinnova delar också ut bidrag. - Har ni en idé om upphandling av en innovation, nån typ av problem som man kan testa och angripa med hjälp av just en innovationsupphandling, får ni jättegärna höra av er till oss. Vi kan betala pengar för ett slags möjlighetsstudie och kan också betala delar av själva kontraktskostnaden, förutsatt att det är samhällsekonomiskt viktigt. Det behövs mod att tänka annorlunda - Mod att våga testa och våga tänka annorlunda. Det såg Theresa Hägglund som det viktigaste när hon talade om Innovationer och upphandling - ett helt nytt sätt att tänka efter före. Hägglund är jurist på upphandslingsenheten vid Norrbottens läns landsting. Hon har sett många exempel på hur upphandlingar sker enligt den gamla metoden, utan att beställarna ordentligt tänkt efter. - Man skulle ha bromsat för länge sen och pratat mer om Vad har vi för behov? i stället för att bara försöka skriva en lösning. Man borde stanna och tänka efter: Ska vi verkligen göra det här eller skulle vi kunna göra det på något annat sätt? Driva på Innovationsupphandlingar kan bli en möjlighet för att klara hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar. - Att inte bara sitta och vänta och se om det kommer fram nåt intressant på marknaden, utan driva på och ställa krav och efterfråga lösningar för att kanske få dem redan nu. Det handlar också om att effektivisera resurserna, jobba bättre, jobba på ett annat sätt, sa hon. Annorlunda krav En intressant form som hon nämnde var funktionsupphandling.
- Då kan man försöka ställa kraven annorlunda. Man ska ställa krav på att de ska leverera en lösning i stället för en sak man kan ta på eller en specifik tjänst. Att man försöker se en större helhet och tillåter leverantörerna att komma in med olika lösningar utifrån våra behov. I förväg okänt Hon beskrev en innovationsupphandling som en upphandling av en i förväg okänd lösning. Den skiljer sig från en vanlig upphandling, där behovet är klart och tydligt. - Känner man däremot att det finns en möjlighet, att det finns ett problem som kanske skulle gå att lösa på annat sätt, som man måste hitta alternativa lösningar på, då kan man antingen öppna upp för en innovation i en upphandling eller titta på en mer regelrätt innovationsupphandling. Idéer från personalen Inom Innovationssluss Norr sker jobbet med innovationsupphandling i flera former: 1) Evakueringsråd för idéer från de som jobbar inom hälso-och sjukvården. 2) Idéer från befintliga företag. 3) Behov från verksamheten, till exempel från ett förbättringsprojekt eller en avvikelserapportering. - De är båda två indikationer på att här finns möjlighet att utveckla området. Mer innovationsvänliga Hägglund citerade också Innovationsupphandlingsutredningen: - För att framtidens hälso- och sjukvård ska klara sina behov tycker de att alla upphandlingar på nåt sätt behöver vara lite innovationsinriktade och mer innovationsvänliga än de är i dag. För att möjligöra och sätta press och driva en utveckling. Mod att våga testa Vad är den största utmaningen du ser? frågade moderatorn Åse Angland Lindvall. - Mod. Mod att våga testa och våga tänka annorlunda. Sen tror jag också det är jätteviktigt att man jobbar mycket mer med att försöka definiera det här behovet och problemet. Och så är det jätteviktigt att offentliga myndigheter jobbar tillsammans och lär av varandra.
Matnyttigt projekt om äldres måltider - Ska man använda nya sätt att jobba och tänka, då kan man inte låta den ena processen gå bredvid den andra. Alla processer måste gå parallellt - och helst i kors. Så formulerade sig Sigrid Pettersén när hon beskrev hur man gör för Att upphandla det som inte finns med metoder som ännu ej är testade exempel från Gävleborg. Pettersén är doktorand vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg och forskningsledare i projektet Innovationsupphandling X i Gävleborg. Projektet fokuserar på måltidstjänsterna för äldre. - Det handlar om att använda offentlig upphandling som ett verktyg för att möta de stora samhällsutmaningar vi har framför oss, i det här fallet äldrefrågan, sa hon. Upphandlare med I projektet jobbar forskare och praktiker hand i hand. - Fem upphandlare finns med i projektet. Det är oerhört viktigt att involvera upphandlarna i vår process. Det skulle gå så mycket fortare om vi satte projektet utanför den upphandlande verksamheten, men jag är helt säker på att resultaten inte skulle gå att implementera om vi jobbade så. Modiga politiker De äldre blir fler, men skattepengarna minskar. Hur då upphandla god upplevd livskvalitet? - Det kommer att kräva modiga politiker, som törs ta ett helhetsgrepp. Det finns oerhört mycket pengar att tjäna. Kan man minska belastningen i sjukvården genom att lägga pengarna tidigare i kedjan och satsa på god mat och livskvalitet borde ekvationen gå ihop. Inte gott! Projektgruppen har frågat äldre om varför måltiden är viktig, när maten smakar bäst, om det spelar nån roll var och med vem man äter. Pettersén har också provätit. - Maten innehåller alla vitaminer, men den hamnar inte i magen på de äldre. Jag kan säga att de flesta som i dag får matlåda inte äter upp. När du ätit en halv matlåda är du tillräckligt mätt för att inte behöva äta mer och det är inte gott! Fråga rätt personer Viktigt är att hitta rätt personer att fråga. Pettersén gav ett exempel:
- Äldre köper gärna Hönökaka. Det tycker dom om. Lite sött, lite gott, lätt att tugga. Men tror ni man upphandlar det inom äldreomsorgen? Färdigskuren limpa! Det är det ingen som vill ha. Men ingen har frågat brödföretagen. Hon vill prata helhet. Äter man bra, mår man gott och livet känns ok. Kanske ramlar man mindre. Kostnaden för en bruten höftled motsvarar många goda måltider. Kartan stämmer inte Projektet studerar måltidskvalitet, sensorisk kvalitet, matsvinn, ekonomiska aspekter och hälsoparametrar. Pettersén har sett ett system som håller på att rasa. - Man har ritat en karta som visar hur man tror det är. Det har inte ett endast dugg att göra med den terräng man har. Vi är ute och sonderar terrängen för att rita en ny karta och har hittat många bra stigar som ingen sett. Nya arbetssätt Projektets mål är att det ska ge ny kunskap och ett nytt arbetssätt som gör skillnad för de enskilda brukarna, och det ska vara generaliserbara metoder. - De ska kunna användas i andra tjänsteupphandlingar. Det finns ett intresse för den här typen av tjänsteupphandlingar och det finns fler samhällsutmaningar. Samhällsnytta poängen med sociala innovationer - Det är den sociala nyttan som är poängen. Det hävdade Malin Lindberg när hon resonerade om Social innovation i vård & omsorg - en väg till ökad lönsamhet & samhällsnytta? Lindberg är forskare vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet. Hon beskrev en social innovation som två beståndsdelar: En ny vara eller tjänst - som kommer till nytta. - Att tänka nytt räcker inte. Det ska komma till användning. Idéer som kommer in till, till exempel, Innovationssluss Norr är bara idéer. Det är först när de börjar tillämpas inom vård och omsorg som de blir innovationer, sa hon.
Flera dimensioner I sin forskning har hon ägnat sig åt olika innovationer sociala, organisatoriska och tekniska. Hon betonade att det ofta finns alla dimensioner i en innovation. En smart telefon har ny innovativ teknik, men har framför allt ändrat vårt sätt att kommunicera och arbeta, samt förändrat hur organisationer, företag och myndigheter fungerar i vardagen. En social innovation kan också beskrivas som en kreativ lösning på ett samhällsproblem, ett förverkligande av idéer som förändrat samhället. Social nytta - Hela välfärdsstaten är en social innovation, där man tänker nytt om hur vi kan producera välfärd för våra medborgare. Hon balanserade det mot bilden av en innovation som enbart något ekonomiskt lönsamt: - Ekonomisk tillväxt är inte ett värde i sig. Det är välfärden och att vi vill behålla en hög livskvalitet som gör att vi vill ha fortsatt tillväxt. Att argumentera för den sociala betydelsen av innovationer är inte att gå emot någon sorts ekonomisk diskurs utan snarare att dra resonemanget till sin spets. Dagis praktexempel Inom vård och omsorg såg hon många sociala innovationer, främst dagis: - Ett sätt att organisera omhändertagandet av våra barn, som frigör en oerhörd arbetskraft. Ett typexempel på en innovation som fått sociala effekter. Hon nämnde också rollatorn, ny process för medicinsk bröstmottagning, ung omsorg och nya mediciner, behandlingar och terapier. - Det är alltid ett socialt innehåll i innovationer inom vård och omsorg. Annars skulle de inte utvecklas. Det är viktigt att lyfta fram användarnas perspektiv, att involvera användarna, brukarna, medborgarna. Offentlig potential Hon hävdade att sociala innovationer ger både lönsamhet och samhällsnytta. Synsättet har också förändrats. Innovationer är inte bara tekniska och inte bara inriktade på privat sektor. - Att vi är samlade här idag, från offentlig sektor, det hade inte hänt för fem år sedan. De senaste åren har man börjat uppmärksamma potentialen i innovationer i offentlig sektor. Gräsrötternas initiativ Oavsett innovationspolitik är det ändå människorna som är avgörande. - Allt är beroende av gräsrotsinitiativ, att det är någon som fyller politiken med innehåll - alla som jobbar i organisationerna, anställda, entreprenörerna, innovatörerna, sa hon och avslutade: - Erkänn att det finns en innovativ potential hos personalen. Det finns ofta en oerhörd massa idéer och tankar om hur vi kan göra jobbet bättre.
Inte leverantörer av piller utan leverantöre av hälsa - Vi är inte bara är en pillerleverantör till samhället utan en leverantör av hälsa Det klargjorde Bengt Mattsson när han talade om just Att leverera hälsa - inte bara läkemedel. Mattson är CSR- och miljöchef på Pfizer AB, samt ansvarig för frågor kring ansvarsfullt företagande inom läkemedelsindustriföreningen. Han konstaterade att läkemedelsindustrin krymper, trots åldrande befolkning och mer behov av vård och omsorg, - Men om vi inom läkemedelsindustrin höjer vår blick och funderar över vårt uppdrag behöver vi inte vara så bekymrade. Om vi vidgar vår syn tror jag det finns en framtid - men då måste vi se på bland annat innovationer på ett nytt sätt, sa han. Tre trender Tre starka trender är basen för den förändringsprocess som läkemedelsföretagen måste igenom för att klara sig: 1) Pillret har blivit en commodity, något som i stort sett vem som helst kan tillverka. 2) Den digitala revolutionen med alla de nya möjligheter det innebär. 3) Hållbar utveckling med de krav som planeten ställer på oss. - Det påverkar allt vi gör och ska göra i framtiden, menade Mattsson. Inte bara piller Han ville sprida en ny syn på läkemedelsföretagens uppdrag, att inte bara vara en leverantör av piller utan en leverantör av hälsa. - Men det innebär stora förändringar också för våra intressenter. De måste också se oss som något annat än bara pillerleverantörer. Han jämförde med IBM, datajätten som var sex dagar från konkurs. Företaget överlevde genom att överge hårdvaran och i stället bli en leverantör av intelligenta IT-lösningar. Investering i hälsa - Parallellen är att vi går från leverans av läkemedel till leverans av funktion, som då är hälsa och välmående. Han hoppas att samhället ska se läkemedlen inte bara som en kostnad utan som en investering i hälsa. I hans drömvision står politikerna och bjuder över varandra i hälsoinvesteringar som när det gäller investeringar i vägar.
Skapa hälsa - Med tanke på all den kunskap vi har om hur man behandlar ohälsa borde vi vara en ganska duktiga aktör när det gäller hur man skapar hälsa. Till exempel borde patienter mycket tidigare få tillgång till medicinska hjälpmedel, menade han, sådana som de nu får först när de har blivit sjuka. - Något som gör att det går att skapa förebyggande användning, det vore en social innovation som vore otroligt spännande. Allt samlat Han skulle vilja se ställen dit människor kunde gå för att sköta sin hälsa. Där skulle finnas läkemedel, apotek, dietist, nuitrist, gym all kompetens samlad. - Men då ska vi inte finnas där bara som pillertrillare. Då är vi torsk. Vi ska finnas där och sälja tjänster vi tagit fram i innovationsprocesser som skapar hälsa. Följa upp kraven Som avslutning kritiserade han offentliga upphandlare. - Jag hävdar oblygt att Pfizer är socialt ansvarstagande och tar miljöansvar. Vi välkomnar tuffa miljökrav men tycker det är rimligt att det också ska betyda något. Det är inte alltid lägsta pris som ska vinna. Man måste också, när man ställer krav, vara beredd att jobba med uppföljning. Jag tycker inte att ni tar det ansvaret, att följa upp de krav ni har ställt, på miljökrav och socialt ansvarstagande. Dagen intressant och inspirerande - Intressant och inspirerande. De orden använde Kurt-Åke Hammarstedt när han avslutade Innovationskonferensen. Hammarstedt är chef för landstingets avdelning för Regional utveckling. Bland föreläsarna hade han uppskattat, som han kallade dem på traditionell byråkratsvenska, tre fritänkande upphandlingssakkunniga som ansträngde sig för att berätta för oss: Hur bär vi oss åt för att ta oss runt det som förhindrar oss från att förnya vår verksamhet?
Klä av ordet Han kände även stöd från två av de andra föreläsarna för en uppfattning som han egentligen var lite skamsen för: - Jag tycker inte om ordet innovation. Ordet hämmar. Vi kanske måste klä av ordet innovation den här skarpa kanten som ett sådant ord bär med sig, och i stället prata om förbättring, förnyelse och nyskapande, sa han. Helst i kors Han gillade fler formuleringar han hört: Att orka se längre Vi måste ta oss förbi nuet Vi måste hitta andra sätt att lösa de problem som vi står inför Ledarskapet måste våga fatta beslut som leder in i framtiden, samt inte minst Sigrid Petterséns ord om att man måste Ta alla processer parallellt och helst i kors. - Det är innovation, sa Hammarstedt. Moderatorer var Åse Angland Lindvall, Idea2Innovation, och Per-Anders Nybond, Soft Financing.