Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?



Relevanta dokument
Riktlinjer för social dokumentation

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Omvårdnadsförvaltningen

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Social dokumentation

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

individuell planering och dokumentation

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten

Policys. Vård och omsorg

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Utvecklingsområde Reglering Insats Tidsplanering Kommentar Handledning för personal Personalen ska erbjudas handledning

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Ledningssystem för god kvalitet

Att söka hjälp och stöd

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Dokumentationsriktlinjer

Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Avvikelsehantering inom äldreomsorgen Yttrande till Stadsrevisionen

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Rutiner för f r samverkan

Kvalitetsrapport hemtja nst

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

SOSFS 2011:9 ersätter

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Individuell plan LSS

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

Uppföljning Macorena AB

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Individuell plan LSS

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Verksamhetsuppföljning XX Datum

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Uppföljning av kontaktperson sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016

Trygghetslarm och systematiskt kvalitetsarbete

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

System för systematiskt kvalitetsarbete

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS)

Uppföljning av individuella genomförandeplaner för handikappomsorgen per 31 december 2009

Kunduppföljning av personlig assistans i Nordanstigs kommun 2014

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Transkript:

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson

Innehåll: Vad ska en genomförandeplan innehålla enligt lag? Vad är syftet med genomförandeplanen? Genomförandeplanens betydelse för verksamhet, personal och brukare en intervjustudie Exempel på uppföljning och utvärdering av genomförandeplaner (från FoU-rapport 2012:1)

Hur har vi gått tillväga? Utbytt information i gruppen i form av diskussioner och material. Sökt information via nätet, litteratur, interna och externa kontakter samt myndigheter. Genomfört en intervjustudie. Tagit del av aktuell forskning samt riktlinjer för dokumentation och individuell planering.

Genomförandeplan enligt lag och råd: Genomförandeplanen är en plan som beskriver hur en beslutad insats rent praktiskt skall genomföras. Planen bör i regel upprättas inom den verksamhet som svarar för genomförandet, med utgångspunkt i beslutet om, och målet för, insatsen. Om det praktiska genomförandet framgår av någon annan plan, eller uppenbarligen inte behövs, upprättas ingen genomförandeplan.

Genomförandeplan enligt lag och råd (forts): Genomförandeplanen är en del av individdokumentationen, och styrs av lagarna SoL och LSS samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I bl. a. SoL 11 kap. 5 och LSS 21a finns bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförande av en insats.

Syftet med genomförandeplanen är att: med utgångspunkt i ett biståndsbeslut om en eller flera insatser, och målet för dessa, beskriva hur insatserna praktiskt ska genomföras utifrån den enskildes specifika behov och önskemål.

Av planen bör bl.a. framgå: - om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka det är - vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den - när och hur insatsen eller delar av den ska genomföras - på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen - vilka personer som har deltagit i planeringen - när planen har fastställts - när och hur planen ska följas upp

Genomförandeplanens betydelse för verksamheten: Tydliggör planering av verksamheten Möjliggör att arbeta långsiktigt och med framförhållning Tydliggör kommunens/enhetens kvalitetsarbete Möjliggör uppföljning och tillsyn av verksamheten (Källa: Tyresö kommun, 2009 och Värmdö kommun, 2008)

Genomförandeplanens betydelse för personalen: Säkerställer arbetsmetoder och tydliggör förhållningssätt Stärker rättssäkerhet för personalen Underlättar samordning för personal (Källa: Tyresö kommun, 2009 och Värmdö kommun, 2008)

Genomförandeplanens betydelse för den enskilde: Tydliggör den enskildes behov och önskemål kring hur insatserna ska genomföras och bidrar till att stärka kontinuiteten i insatserna Säkerställer den enskildes rättssäkerhet, att den enskilde får sina behov och önskemål tillgodosedda Möjliggör den enskildes delaktighet i att planera och skapa struktur i sin vardag (Källa: Tyresö kommun, 2009 och Värmdö kommun, 2008)

Genomförandeplanens betydelse för den enskilde (forts): Tydliggör den enskildes behov av vardagsrehabilitering och socialt innehåll i dagen Synliggör ett helhetsperspektiv kring den enskildes situation Möjliggör uppföljning och justering av beviljade insatser (Källa: Tyresö kommun, 2009 och Värmdö kommun, 2008)

Dessa intervjufrågor har vi ställt: Vad är en genomförandeplan? Varför finns/upprättas det en genomförandeplan? Hur följs genomförandeplanen upp? Vad har genomförandeplanen för betydelse för dig personligen/ i ditt arbete/ för din verksamhet?

Vad är en genomförandeplan? Så här svarar representanter för verksamheten: Det är ett verktyg/medel för brukaren i dennes möjlighet att påverka hur insatsen ska genomföras. Det är en plan som beskriver hur och när en beviljad insats praktiskt ska genomföras och vilken målsättning det finns för hjälpen/stödet.

Vad är en genomförandeplan? Så här svarar personal: En plan som beskriver vad brukaren har för önskningar och mål. En plan som beskriver hur man praktiskt ska genomföra de insatser som personen behöver. Hur vi arbetar med att uppnå de mål vi har satt upp och därefter bryter ner dem till vardagen.

Vad är en genomförandeplan? Så här svarar brukare: Typ att man bestämmer vad man ska göra på dagarna. När något är genomtänkt. Ja... man pratar och bestämmer saker.

Varför upprättas genomförandeplaner? Så här svarar representanter för verksamheten: Det fungerar som: - en kvalitetssäkring av stödinsatsen, vad gäller inflytande, stöd och avvikelser - en arbetsbeskrivning för personalen - ett underlag för uppföljning, för både personal och handläggare

Varför upprättas genomförandeplaner? Så här svarar personal: - För att få tydliga mål att jobba efter - Som kvalitetssäkring, säkerställande av stöd, samt möjlighet för brukaren att utvecklas En egen reflektion kring detta: 4/5 svarar Vad (vilket mål finns), och Vilka (ska arbeta mot målet). 1/5 svarar Vad, Vilka och Hur. Huret, dvs hur man går tillväga rent praktiskt, är alltså bara representerat en gång av fem.

Varför upprättas genomförandeplaner? Så här svarar brukare: - För personal vill veta liksom vad som händer i mitt liv. - För att komma fram till vad man tycker. En plan för att man vill komma fram till någonting. - Ingen aning.

Hur följs genomförandeplanen upp? Så här svarar representanter för verksamheten: - Alla är överens om att uppföljning ska ske kontinuerligt, dock ser tidsintervallerna olika ut. Minimum är en gång om året. - Genomförandeplanen skall vara ett levande dokument, m.a.o. skall det ske en regelbunden uppföljning.

Hur följs genomförandeplanen upp? Så här svarar personal: - Genom kontinuerlig uppföljning på APT - Vid varje nytt genomförandeplansmöte

Hur följs genomförandeplanen upp? Så här svarar brukare: - Ni är bra på att fråga hur det går för mig. - Väldigt dåligt! Det är många som frågar hur det går. - Vi gör det som vi bestämt.

Vad har genomförandeplanen för betydelse? Så här svarar representanter för verksamheten: - Den är en plattform i arbetet med brukaren - Den säkerställer delaktighet, inflytande och insyn för brukaren - Den är ett verktyg för att upptäcka kvalitetsbrister - Den är ett underlag för handläggare vid omprövning av beslut

Vad har genomförandeplanen för betydelse? Så här svarar personal: - Den fungerar som arbetsbeskrivning - Den fungerar som en påminnelse om målen - Den kan visa på styrkor och svagheter hos brukaren Några anser att genomförandeplanen inte är ett så levande dokument som det skulle kunna vara

Vad har genomförandeplanen för betydelse? Så här svarar brukare: - Det är bra om det man bestämt fungerar. - Bra, då vet man vem man kan fråga. - Tråkigt att träffas och prata. Lite bra att göra det man bestämt.

Uppföljning av genomförandeplaner Enligt Socialstyrelsen spelar dokumentationen en viktig roll för verksamhetens egen uppföljning och kvalitetssäkring I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5), står att det ska finnas ett ledningssystem som ska säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling

Uppföljning och utvärdering bör göras utifrån: hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen hur väl verksamheten tillgodoser enskilda och gruppers behov hur den enskilde och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet (Hämtat ur Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5))

Uppföljning innebär: Kontinuerlig kontroll av att hjälpinsatserna har utförts och hur resultatet blev: - Har målen uppnåtts? - Behöver målen eller arbetsmetoderna förändras? Att handläggaren följer upp att beviljad insats ges på det sätt som motsvarar den enskildes behov och önskemål. (Hämtat ur Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5))

Utvärdering innebär: Att man värderar om hjälpinsatserna har gett önskat resultat enligt genomförandeplanen Att göra en bedömning av hur den enskildes hjälpbehov har tillgodosetts utifrån gällande kvalitetskrav på verksamheten Att lära om och se nya aspekter på mål och arbetsmetoder och hur detta tillgodoser den enskildes behov av hjälp och stöd Att det kan ske mer tillfälligt när man vill ha en mer grundlig bedömning av en fråga. (Hämtat ur Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:5))

Granskning av uppföljning: I 3/4 kommuner görs uppföljningar två gånger per år: - I den ena genom enskilda uppföljningar - I de två andra på personalmöten där allas genomförandeplaner gås igenom I den fjärde kommunen görs individuell uppföljning vid tillfällen som bestäms vid upprättandet, och allas planer gås igenom en gång per år på planeringsdagar (Nilsson, I. och Tillberg Mattsson, K. FoU rapport 2012:1)

Sammanfattning: Arbetet med genomförandeplaner ser olika ut från verksamhet till verksamhet Brukaren är ofta ingen jämbördig part i upprättandet av sina genomförandeplaner Regelbunden uppföljning av genomförandeplanen kan stärka brukaren i att själv sätta upp mål och påverka vägen dit. Framsteg och även problem blir tydliga och brukaren kan få möjlighet att utvecklas. Uppföljningen blir extra viktig då brukaren inte kan föra sin egen talan

Sammanfattning (forts): S Breberg och C Tengberg skriver att genomförandeplanerna ofta: - Är standardiserade, inte individanpassade - Utgår från personalens perspektiv - Är ett arbetsredskap för personalen, inte ett verktyg för större inflytande hos brukaren De skriver även att personal oftast är positiv till genomförandeplaner som arbetsinstrument, om mallen är anpassad efter verksamheten (Källa: Uppsatsen Genomförandeplanen i hemtjänsten, 2010)

Diskussionsfrågor: En brukare har förmåga att uttrycka sina önskemål, men de överensstämmer inte med vad som normalt ses som en önskvärd social- och hälsomässig utveckling. Samtidigt är intentionen i genomförandeplanen att stärka brukarens inflytande. Hur gör man i sådana situationer? Ofta ses genomförandeplanen som ett redskap för att brukaren ska få hjälpen utförd på samma sätt oavsett vem som ger den. Vilka fördelar resp. nackdelar finns med det synsättet?

Referenser: Socialstyrelsen (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Artikelnr: 2007-101-6. SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Carlsson, T. och Nilsson, A. (2004). Dokumentera mera! Social dokumentation inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Stockholm: Gothia. Carlsson, T och Nilsson, A. (2009). Social dokumentation ett steg till. (2:a upplagan). Stockholm: Gothia. Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av boendeinsatser och daglig verksamhet enligt LSS i Tyresö. Tyresö kommun, april 2009.

Referenser (forts): Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen. Värmdö kommun, februari 2008. Nilsson, I. och Tillberg Mattsson, K. (2012). Ett redskap för brukarinflytande? om möjligheter och dilemman i handikappomsorgens arbete med genomförandeplaner. FoU rapport 2012:1. FoU Välfärd. Region Gävleborg. Breberg S. och Tengberg, C. (2010) Genomförandeplanen i hemtjänsten En kvalitativ textanalys av hur individen beskrivs genom planens innehåll och utformning. Examensarbete 15 hp. I www.socialstyrelsen.se