Parkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman



Relevanta dokument
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Parkinsons sjukdom. Patofysiologi

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

INFORMATION OM INVEGA

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression

SYMTOMANALYS. Nr Symtom Symtombeskrivning M Fm Em Kv N 1. Nattliga vändningssvårigheter

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

En vanlig behandling i en annorlunda form

Läkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Design för användbarhet

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

en liten faktabok om Parkinsons sjukdom symtom, diagnostik och behandling Bo Johnels Miriam Carlsson

Dopaminerga läkemedel Dopa inkl. kombinationer med dekarboxylahämmare (Benserazid och Carbidopa) N04BA02

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Tack för en trevlig helg och för alla fina samtal, ha det fint tills vi ses igen.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

PATIENTFALLBESKRIVNINGAR

Astrid Borg och Anders Borgman i snöväder i Nyfors, Älvsbyn. Astrid och Anders och hunden Kim vid Kolergården, Koler, Piteå kommun.

Handbok för personer med nydiagnostiserad Parkinsons sjukdom

Adaptogener. September 2007

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Hur mås det? Information om. Parkinsons sjukdom

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Information om förvärvad hjärnskada

Parkinson med Livskvalitet

Parkinson med Livskvalitet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Vad är psykisk ohälsa?

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Depression. Lilly Schwieler

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Frågor och svar om smärtlindring

Parkinsons sjukdom Behandling, Omvårdnad, Tips

Bipacksedel: Information till användaren. Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter. selegilin

Om läkemedel. vid depression STEG 1

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Example - not for use

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Sömn och stress.

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Design för användbarhet

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Befintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom

Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Hur mås det? Information om PARKINSONS SJUKDOM från Svenska Parkinsonstiftelsen

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng

Ta kontroll över din blåsa

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Patientinformation om MINIRIN

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Glucosamine ratiopharm

Transkript:

Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman

2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med uteslutningsmetoder; L-dopatest, lukttest, MR-undersökning bland annat, kan man komma fram till att personen ifråga sannolikt kan ha PS. Först efter ett antal år kan man vara säker på att det är PS. Grundsymtomen vid Parkinsons sjukdom är: Hypokinesi (rörlighetsarmod) Rigiditet (muskelstelhet) Tremor (darrning/skakning) Postural instabilitet (balansosäkerhet) Det finns två grundläggande typer av PS. Den vanligaste utvecklar darrning/skakning hos 70% av de drabbade. Det innebär att 30% inte har darrning/skakning. Numera vet man att de som har darrning/skakning har en långsammare utveckling samt är mindre benägna att utveckla inslag av kognitiv svikt och demens. Gemensamt för båda linjerna är att rörlighetsarmod skall vara ett av grundsymtomen.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Parkinsons sjukdom 2 Innehållsförteckning 3 Mediciner /L-Dopa 4 Rörlighet 5 Dopaförstärkare 6-7 Dopaminhärmare 8-9 Biverkningar 10-11 Känslomässiga symtom 12-13 Övriga symtom 14-15 Bilaga 1 16

4 MEDICINER L-dopa är fortfarande den mest kraftfulla medicinen i behandlingen av Parkinsons sjukdom (PS). Vi vet också att L-dopa ger långsiktiga biverkningar, varför doseringar över 100 mg per dostillfälle i görligaste mån bör undvikas. Erfarenheten visar att mindre doser, men med oftare intag, är att rekommendera. Redan 1994 föreslog professor em Göran Steg, Göteborg, att man initialt skulle ta 50 mg L-dopa fem gånger om dagen istället för tre gånger 100 mg. Fördelen med detta är en jämnare koncentration i blodet och därmed en jämnare tillförsel in i hjärnan. L-dopa är en aminosyra som lätt konkurreras ut av proteiner i vår mat. Vi bör därför sträva efter att alltid göra L-dopa-intaget minst 30 minuter före en måltid. Detta för att ge medicinen tid att komma upp till hjärnan innan matens proteiner lägger beslag på blodets transportkapacitet. Skulle en måltid kollidera med ett medicinintag finns två alternativ; antingen ta en extra Madopark Quick mite upplöst i vatten i samband med måltiden eller att ta ordinarie dos strax före måltiden. Ett i sammanhanget fullständigt värdelöst råd är att ta L-dopa-medicinen 1 timme efter måltid. Innan maten har smält kan det ta upp till 4 timmar, vilket med enkel matematik talar om att man blir utan medicin i 3 timmar det brukar för känsliga personer rendera i en stelhetsperiod som inte så sällan efterföljs av trötthet. Vår mage fungerar på så sätt att den regelbundet tömmer ut det smälta magsäcksinnehållet i tolvfingertarmen. Personer med PS har ofta en oregelbunden magsäckstömning, varför råden i andra och tredje stycket ovan får ökad betydelse. Många personer med PS har fasta klockslag för sina PS-mediciner. Det kan fungera till en början. Ett bättre alternativ är att ta sin dos med samma intervall, exempelvis 4 timmar mellan medicinintagen. Med denna metod påbörjas medicineringen när man vaknar och slutar när man går och lägger sig. En konsekvens blir att om man är tidigt uppe och sent i säng en dag så blir det en dos extra och man mår mycket bättre.

5 I Rörlighet Nedanstående symtom kan förbättras av L-dopabehandling. Symtom Fumlighet Skrivsvårigheter Koordinationsproblem Stelhet Långsamma rörelser Tuggsvårigheter Sväljsvårigheter Talsvårigheter Dubbelseende Andningsbesvär Salivflöde Nattliga vändningssvårigheter Rastlösa ben Försämrad armpendling Svårt knäppa knappar Svårt hantera matbestick Svårt borsta tänderna X L-dopa-mediciner Madopark Quick Mite* 50 mg Madopark Quick* 100 mg Madopark, tablett 100 mg Madopark, Depot 100 mg *vattenlöslig Sinemet, tablett 50 mg Sinemet, tablett 100 mg Sinemet, Depot Mite 100 mg Sinemet, Depot 200 mg Stalevo, komb.tabl Stalevo, komb.tabl Stalevo, komb.tabl Stalevo, komb.tabl Stalevo, komb.tabl Stalevo, komb.tabl 50 mg 75 mg 100 mg 125 mg 150 mg 200 mg Duodopa, flytande L-dopa via sond i tolvfingertarmen Madopark, Sinemet och Stalevo innehåller en dekarboxylashämmare; benzerasid hos Madopark respektive carbidopa hos de andra två, som hjälper till att förhindra nedbrytningen av L-dopa. Stalevo är en kombinationstablett som består av Sinemet, carbidopa samt Comtess (exempel 50/12,5/200). Två stycken Stalevo 50 mg är inte samma sak som en Stalevo 100 mg på grund av att den aktiva dosen Comtess inte får överstiga 200 mg per tillfälle och max 2000 mg/ dygn.

6 Dopaförstärkare Det finns två typer av dopa-förstärkare; MAO-B-hämmare* samt COMThämmare**. Båda förstärker L-dopa-behandlingens rörlighetsökande effekt genom att försvåra nedbrytningen av L-dopa. COMT-hämmaren verkar såväl utanför som inne i hjärnan, medan MAO-B-hämmaren enbart verkar inne i hjärnan. * Monoaminoxidas ** Catechol-O-methyltransferas Monoaminoxidas (MAO) MAO finns i en B-variant och en A-variant. B-varianten bryter ner bl.a. dopamin och noradrenalin medan A-varianten bryter ner serotonin. Genom att hämma/ förhindra nedbrytningen höjs nivån av den/ de aktuella signalsubstanserna. Omkring 70 procent av all MAO-aktivitet i hjärnan tillskrivs B-varianten. I de två, för motoriken så viktiga, kärnorna putamen och nucleus caudatus är MAO-B-aktiviteten ca tre gånger större än MAO-A-aktiviteten. I substantia nigra råder det omvända förhållandet. Där står MAO-A för 2/3 av aktiviteten och MAO-B för 1/3. I blodkropparna finner man bara MAO-B-varianten medan MAO-A står för 75 procent av aktiviteten i tarmsystemet. Största MAO-aktiviteten finner man i levern och det är ungefär 50 procent av A- respektive B- varianten. När dopaminet i hjärnan har fört en signal vidare från en sändande nervände till en mottagande nervände blir en del kvar i tomrummet (synapsklyftan) mellan dessa. Överblivet dopamin bryts då ner av MAOoch COMT-enzymet och omvandlas till HVA (Homovanilinsyra) samt en fri radikal H 2 O 2 (Väteperoxid).

7 Mediciner MAO-B-hämmare Eldepryl Eldepryl Selegilin Selegilin Azilect 5 mg 10 mg 5 mg 10 mg 1 mg COMT-hämmare Comtess (entacapone) Tasmar (tolcapone) 200 mg 400 mg Catechol-O-methyltransferas (COMT) L-dopa omvandlas till dopamin i blodbanan på sin väg till hjärnan genom påverkan av olika enzymer bland annat AAAD (aromatic amino acid decarboxylase). Ett annat enzym är COMT som omvandlar L-dopa till 3OMD (3-O- Metyldopa), se bilaga 1. COMT finns i tarmväggarna, i levern, i njurarna samt i de röda blodkropparna. Av de 90 procent L-dopa som blivit omvandlat, på sin väg till hjärnan, beräknar man att COMT är orsaken till ca 65 procent av omvandlingen. Omvandlingen av L-dopa, till dopamin, gör att molekylen inte kan passera över blod-hjärn-barriären in i hjärnan. Blod-hjärn-barriären är hjärnans eget kaffefilter som sorterar bort sådant som kan var skadligt för hjärnan.

8 Dopaminhärmare/ Agonister Vi skall först bekanta oss med en av de vanligaste dopaminhärmarna och se vad Läkemedelsverket säger om Sifrol: Halveringstiden i plasma (blodet) är 8,5 timmar hos unga friska försökspersoner men ökar med åldern till 10 timmar hos patienter mellan 40 och 60 år. Pramipexols (Sifrols) kinetik påverkas inte av levodopa, men levodopas absorbtion (upptag) tycks öka vid samtidig tillförsel av pramipexol (Sifrol), mera påfallande hos kvinnor än män. Halveringstid Vad menas med halveringstid? Halveringstid är den tid det tar för ett preparat att gå från 100% till 50%. Läkemedelsverkets information uppger för Sifrol 10 timmar som normalfall, något mer hos kvinnor. Många tror felaktigt, även behandlande läkare, att det efter dessa 10 timmar inte finns någon verkan kvar av preparatet. I verkligheten är det helt annorlunda! Se tabellen här nedan som för enkelhetens skull har gjorts på en halveringstid på 8 timmar: 0 8 16 24 32 100 50 25 12,5 6,25 100 50 25 12,5 100 50 25 100 50 100 100 % 150 % 175 % 187,5 % 193,75 %

9 II Muskelstyvhet/-stelhet, smärta, kramp Nedanstående parkinsonsymtom kan förbättras genom behandling av dopaminhärmare/ agonister (Pravidel, Cabaser, Permax, Requip, Sifrol och Apomorfin.). Symtom Darrning/ skakning Nackmuskelvärk Skuldermuskelvärk Bukmuskelkramp Ländryggvärk Lårmuskelvärk Vadmuskelkramp Böjd kroppställning Stelhet, muskelstyvhet/ ökad muskelspänning X Agonist-mediciner Pravidel Pravidel Cabaser Cabaser Cabaser Permax Permax Permax 2,5 mg 5 mg 1 mg 2 mg 4 mg 0,05 mg 0,25 mg 1 mg Requip Requip Requip Requip Requip Requip, depot 0,25 mg 0,5 mg 1 mg 2 mg 5 mg mg Sifrol Sifrol Sifrol Sifrol, depot 0,18 mg 0,35 mg 0,7 mg mg Apomorfin Neupro, plåster

10 BIVERKNINGAR Biverkningar som uppstår är ofta medicinrelaterade. Den vanligaste orsaken är för hög enskild dos av ett eller flera läkemedel. Det är inte total mängd över dygnet som är avgörande utan mer på hur många dostillfällen medicinerna administreras på. En inte helt ovanlig medicinbiverkan är diarré. Har man Madopark går man över till Sinemet och vice versa. Uppkommer diarré i samband med Stalevo finns alternativet Madopark plus Comtess. Stress kan ha en negativ inverkan på parkinsonsymtom. Undvik därför stressiga situationer och planera dina aktiviteter. Se till att ha gott om tid. Patientfall På ett läkemedelssymposium blev undertecknad kontaktad av en person bland åhörarna. Hon hade en väninna vars man hade stora kast mellan stelhet och överrörlighet. Just nu låg han inne för medicinjustering. Vid hemkomst kontaktades mannen och mycket riktigt han tog sina mediciner tre gånger dagligen. Han var just hemkommen i ambulans från sjukhuset och läkaren hade som avskedsord sagt: Parkinson är allt en djävla sjukdom. Undertecknad bad mannen kontakta sin primärvårdsläkare i staden och be att få tillstånd att fördela parkinsonmedicinerna över sex tillfällen (var 3:e timme) samt en ½ dos nattetid. Samma dygnsdos av L-dopa och den dopaminhärmare som han ordinerats vid varje tillfälle. Efter 14 dagar besökte han lasarettet som skickat hem honom med ambulans. Sköterskan brast ut: - Huuuur har du tagit dig hit? Mannen svarade: - Jag tog bussen

11 III Biverkningar Symtom Yrsel, balansproblem/ falltendens Yrsel, blodtrycksfall/ svimning Mardrömmar/ livliga drömmar Slåss i sömnen Ofrivilliga arm- och kroppsrörelser Ofrivilliga ansikts- mun- eller Huvudrörelser Förvirringsepisoder Diarré X De flesta mediciner inom parkinsonbehandlingen är blodtryckssänkande. Få stora enskilda doser ökar därmed risken för blodtrycksfall. Mardrömmar/ livliga drömmar kan lätt uppstå om man tar för kraftig dos till natten bättre då att ta en halv dagsdos när man vaknar på natten för att exempelvis gå på toaletten. Pratar eller skriker man i sömnen kan medicinen Iktorivil hjälpa. Den har en lugnande inverkan. Ursprungligen framtagen som epilepsimedicin.

12 Kognitiva och känslomässiga funktioner Att få diagnosen Parkinsons sjukdom är inget man kalkylerar med. Ofta tar man det som en självklarhet att få vara frisk. Den trygghet man har skapat sig brister och ersätts av oro, ångest, nedstämdhet i sämsta fall uppstår en depression. Sättet att meddela den drabbade att vederbörande har erhållit en kronisk och progredierande (ung. långsamt sämre) sjukdom, varierar från läkare till läkare. En man berättade att han grät hela vägen från mottagningen tillbaka till sitt arbete. Han var ensam i bilen och utgjorde en stor trafikfara i sitt tillstånd. Ingen hade förvarnat honom om vad som skulle komma ut av läkarbesöket, ingen hade bett honom ta med en nära anhörig vid detta tillfälle. Många som drabbas av PS upplever att man blivit mer känslig för stress. Det är en korrekt iakttagelse. Vanliga inslag är apati, initiativlöshet och svårigheter att komma igång med något. Allt som verkar vara demens är inte demens hos personer med PS. Det automatiska system som drar igång när vi skall minnas något, går långsammare. Minnet ligger inte på en plats i hjärnan, utan är utportionerat här och där i hjärnbarken (Cortex). Att samla ihop och sätta samman den lagrade informationen tar helt enkelt längre tid. Det kan lätt resultera i att man drar sig undan, isolerar sig. *kognitiv= hjärnans förmåga att arbeta

13 IV Kognitiva och känslomässiga funktioner Symtom Trötthet Lättstressad Trögstartad, initiativlös Koncentrationssvårigheter Försämrat minne Gråtmildhet Oro, ångest Orkeslöshet, uppgiven Nedstämdhet, depression Drar sig undan social samvaro X

14 Övriga symtom Parkinsons sjukdom uppvisar en komplexitet som många gånger försvårar för den behandlande läkaren att skilja på parkinsonsymtom, interaktioner mellan mediciner och ett naturligt åldrande. Sömnproblematik som upp emot 90 procent av de parkinsondrabbade får stifta bekantskap med likaså förstoppning hos 50 procent.

15 V Övriga symtom Symtom Nedsatt sexuell lust Nedsatt sexuell förmåga Ökad sexuell lust Minskad aptit Viktnedgång Sömnproblem Förstoppning Inkontinens Summa X X

16 Bilaga 1 3-O-Methyldopa (3OMD) 3OMD använder samma transportsystem som de icke kroppsegna aminosyrorna 1 och L-dopa att passera över blod-hjärn-barriären och hindrar därmed, indirekt, L-dopa att passera in i hjärnan. 3OMD bryts långsamt ned och kan lagras vid långvarig L-dopabehandling. Här kan finnas några av förklaringarna till de motoriska svängningarna, d.v.s. kasten mellan bra och dålig rörlighet. 1 I tarmen tar kroppen upp stora neutrala aminosyror; tyrosin, fenylalanin, tryptofan, valin, leucin och isoleucin. Dessa försvårar för L-dopa att passera genom tarmväggen och motarbetar passagen över blod-hjärn-barriären in i hjärnan.

17 Stöd forskning om Parkinsons sjukdom Arvid Carlsson Fonden Bankgiro 5300-3174 Svenska Parkinsonstiftelsen Plusgiro 529049-9 Bankgiro 5223-9159