Vindkraftsutbyggnad öster om Hörnefors

Stefan Widén AB Vindkraftsutbyggnad öster om Hörnefors Miljökonsekvensbeskrivning 31 januari 2008 ÅF Infraplan Nord Enetjärn Natur AB Granér Natur och Miljö

Förord 2 Ambitionerna för utbyggnad av förnyelsebara energikällor har höjts i Sverige, vilket bland annat märkts i förändrad lagstiftning för att underlätta vindkraftutbyggnad. Samtidigt har den tekniska utvecklingen gått framåt och de vindkraftverk som nu byggs är betydligt effektivare än de som fanns på marknaden för bara 5 år sedan. Stefan Widén AB tänker därför göra en ny och mer omfattande ansökan avseende anläggningen öster om Hörnefors, avseende tidigare tillståndsgivna sex vindkraftverk tillsammans med ytterligare fem vindkraftverk. De tillkommande vindkraftverken är placerade mellan de hittills tillståndsgivna verken och E4-stråket. Motiven till denna utökning är bl a att: vindkraftanläggningen bättre nyttjar platsens goda vindenergi och elnätets distributionskapacitet. utvidgningen norrut inte innebär att något vindkraftverk kommer närmare bostäder än de redan tillståndsgivna verken. huvuddelen av utvidgningen redan finns illustrerad som reservområde för vindkraft i den befintliga detaljplanen. Umeå kommun arbetar med att upprätta en detaljplan för vindkraft inom området för att möjliggöra en utökning. Detta dokument har i utkastform utgjort samrådshandling för det samråd som hölls i oktober/november 2007 enligt 6 kap Miljöbalken och utgör även Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för den detaljplan som är under upprättande. Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla konsekvenser som ett projekt kan medföra samt föreslå åtgärder så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till om de nya vindkraftverken inte etableras, det så kallade nollalternativet. Malmö 31 januari 2008 Jerry Schön Projektledare, Stefan Widén AB Administrativa uppgifter Sökande Stefan Widén AB, (Org. nr. 556651-9715) Vikingsbergsvägen 32, SE-217 74 Malmö Stefan Widén AB är ett bolag vars affärsidé är att projektera och driva vindkraftsanläggningar samt investera i utvecklingen av andra miljövänliga energislag. Sommaren 2005 förvärvade Stefan Widén AB tillstånd och avtal rörande den planerade vindkraftanläggningen öster om Hörnefors i Umeå kommun. Prövningskod Prövningskod 40.100 enligt Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1988:899): Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda effekten är minst 125 kw. Fastigheter som berörs av ansökan Endast fastigheten Umeå Hörneå 8:455 berörs direkt av den föreslagna vindkraftetableringen eller förslaget till nytt planområde. Handläggning av ansökan Denna miljökonsekvensbeskrivning är framtagen på uppdrag av Stefan Widén AB av: ÅF Infraplan Nord, Långviksvallen 20, SE-922 66 Tavelsjö. Tel. 010-505 61 90, Enetjärn Natur AB, Långviksvallen 22, SE-922 66 Tavelsjö, Tel. 090-710952, Granér Natur och Miljö, Brogatan 11, SE-903 25 Umeå. Tel. 090-120071 I uppdraget har i huvudsak följande personer medverkat: Tryggve Sigurdson, ÅF, uppdragsledare MKB Tomas Strömberg, ÅF, planfrågor. Anders Granér, Granér Natur och Miljö Stina Lundström, Enetjärn Natur AB Sökandens ombud är: Advokaten Nils Ryrberg, Advokatfirman Åberg & Co AB, Box 16295, 103 27 Stockholm.

Innehåll 3 Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen... 6 1.2 Miljöbalken... 6 2. Landskapets förutsättningar... 8 2.1 Landskap och topografi... 8 2.2 Markanvändning i området... 8 2.3 Bebyggelse... 8 2.4 Skyddsområden... 8 2.5 Rennäringen... 9 2.6 Jakt... 9 3. Presentation av projektet... 10 3.1 Lokalisering... 10 3.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 10 3.3 Områdets vindläge... 10 3.4 Anläggningens utformning och omfattning... 12 4. Alternativ... 14 4.1 Alternativa platser... 14 4.2 Alternativ utformning... 17 4.3 Nollalternativ... 17 11. Konsekvenser för kulturmiljön... 39 12. Byggtiden... 40 13. Återställande... 40 14. Uppfyllelse av uppsatta miljömål... 41 14.1 Nationella miljömål... 41 14.2 Regionala miljömål... 41 14.3 Lokala miljömål... 41 15. Samlad bedömning.... 42 16. Villkor, uppföljning och kontroll... 42 17. Samrådsredogörelse... 43 17.1 Förberedande samråd... 43 17.2 Samråd om miljökonsekvensbeskrivningen... 44 17.3 Länsstyrelsens beslut... 46 Referenser... 47 Foton och illustrationer... 48 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet... 18 5.1 Ljud... 18 5.2 Skuggbildning/reflexer... 22 5.3 Risker... 23 5.4 Elektromagnetiska fält... 24 6. Konsekvenser för landskapsbilden... 25 6.1 Landskapsbild... 25 6.2 Planerade skyddsåtgärder avseende påverkan på landskapsbilden... 25 6.3 Kvarvarande konsekvenser på landskapsbilden... 25 7. Konsekvenser för naturmiljön... 28 7.1 Naturmiljön... 28 7.2 Fåglar... 28 7.3 Däggdjur... 33 7.4 Konsekvensbegränsande åtgärder... 34 7.5 Generella konsekvenser på naturmiljön... 34 7.6 Utsläpp till mark, luft och vatten... 35 8. Konsekvenser för rennäringen... 36 8.1 Bedömningsgrunder... 36 8.2 Generella konsekvenser... 36 8.3 Bedömda konsekvenser för Ubmeje tjeälddie sameby... 37 8.4 Bedömda konsekvenser för Rans sameby... 37 8.5 Uppföljning... 37 9. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet... 38 10. Konsekvenser för jakten... 39 Bilagor: Bilaga 1: Ljudberäkningar, resultatrapporter Bilaga 1 Ljudberäkningar, resultatrapporter Bilaga 2: Skuggberäkningar, resultatrapporter Bilaga 2 Skuggberäkningar, resultatrapporter Bilaga 3: Fotomontage, resultatrapporter Bilaga 3 Fotomontage, resultatrapporter Bilaga 4: Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer 4 Pilotstudie kunskap, kontrollprogram kunskapsbehov och förslag Bilaga till åtgärder. Bilaga 5 Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på Bilaga fågelpopulationer 5: Kontrollprogram kunskap, Hörnefors kunskapsbehov vindkraftpark - övervakning och förslag till åtgärder. av sträckande fåglar Bilaga 6 Arkeologisk bedömning verk 1-6

Sammanfattning 4 Lokalisering Den föreslagna vindkraftetableringen är lokaliserad inom fastigheten Umeå Hörneå 8:455 och ligger inom och norr om den detaljplan för vindkraft som finns i området, se karta på nästa sida. Nuvarande förhållanden Området där vindkraftverken planeras stå består av skogsmark, som även i framtiden kommer att kunna brukas. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. En vindkraftanläggning på platsen bedöms inte konkurrera med några allmänna intressen för natur, kultur eller friluftsliv. Sex av de elva verklokaliseringarna ryms inom den detaljplan Umeå kommun upprättat för vindkraft. Området för de fem tillkommande verken är inte detaljplanerat sedan tidigare, men tre av verken planeras inom ett område illustrerat som reservområde för vindkraft. Områdets lämplighet för vindkraft Det som talar för att området är intressant för vindkraftetablering är att: Platsen har vindresurser i nivå med energimyndighetens kriterium för riksintresse, med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. Verken avses kopplas in på den 45 kv-ledning som kommer att anläggas för de första sex verken. Avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är fortsatt längre än 1 km. Områdets karaktär med skogsmark och utblickar främst mot havet gör att synbarhet och störningar begränsas. Området genomkorsas av bilväg vilket underlättar uppförande och drift av verken. Utformning och omfattning Ansökan avser elva vindkraftverk med total höjd på maximalt 150 meter. Den totala installerade effekten avses bli ca 22 MW med en total årsproduktion av ca 60 milj kwh, vilket motsvarar årskonsumtionen av hushållsel i ca 12 000 normalvillor eller ca 20 000 lägenheter. Konsekvenser Vindkraft producerar elenergi utan utsläpp och innebär därmed mycket liten belastning på naturen. Vindkraftverk bidrar därför till en minskning av de utsläpp som skulle ske med alternativ elproduktion. Konsekvenserna har bedömts för anläggningen som helhet jämfört med ett nollalternativ, som innebär etablering av sex vindkraftverk i det detaljplanerade området (verk 1-6) med en effekt på maximalt 1,5 MW per verk, enligt gällande tillstånd. Sammantaget bedöms den utökade vindkraftetableringen på Hörneå 8:455 innebära följande effekter: Positiva miljöeffekter genom att miljöskadlig elproduktion kan ersättas. Förändrad markanvändning av ca 4 ha skogsmark. Förhöjd ljudnivå, dock utan att några riktvärden överskrids. Påverkan på landskapsbilden, främst från väg E4 och från havet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla kan uppfattas vindkraftverk som vackra, men de kan också ofta uppfattas som störande inslag i miljön. Konsekvenserna bedöms bli små för växter, djur- och fågelliv. Risk för kollisioner kan dock finnas mellan större fåglar och vindkraftverken. Sammantaget bedöms de negativa miljökonsekvenserna av den utvidgade anläggningen vara små med föreslagen lokalisering och utformning. Vindkraftanläggningen bidrar dessutom till att uppfylla miljömål och utbyggnadsmål för vindkraft på nationell, regional och lokal nivå. Vindkraftparken kommer att ge förbipasserande en positiv bild av Hörnefors som miljöinriktat samhälle. Med lokalt ägande, något som Stefan Widén AB eftersträvar, blir nyttorna mer påtagliga för kringboende.

5

1. Bakgrund 6 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen Världen står inför en rad allvarliga miljöhot, där klimatfrågan på senare tid fått störst uppmärksamhet. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen bidrar till växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur att öka med cirka 2-6 grader celsius till år 2100, havsytan kommer att stiga så att kustområden översvämmas. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med 50-70 procent, konstaterar FN:s klimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (2007). Utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft är den typ av elproduktion som ger minst negativ miljöpåverkan; den har små direkta markanspråk, ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter. IPCC anger en snabb utbyggnad av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraften bidrar alltså direkt till att minska miljöbelastningen. I sin prop 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk skrev den föregående regeringen att: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor och ännu outnyttjad potential 1.2 Miljöbalken Miljöbalkens syfte Miljöbalken ska tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av för miljön skadliga ämnen. Vindkraftverken ska placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och förorsakar därför inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Vindkraftverken placeras där de inte kan påverka värdefulla natur- och kulturmiljöer på ett negativt sätt. 3. den biologiska mångfalden bevaras Vindkraften bidrar till bättre naturmiljö och den biologiska mångfaldens bevarande genom att luftförorenande utsläpp minskas. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas Produktionssystemet vi i nuläget nyttjar för energiproduktion är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en miljövänlig energikälla, som rätt använd främjar en långsiktigt god hushållning. 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås, Efter ca 20-25 år monteras ett vindkraftverk ned. Energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. Energimyndigheten förbereder nu det högre utbyggnadsmål som skall gälla för 2020.

7 Hänsynsregler I 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: 1. Bevisbörderegeln Stefan Widén AB avser att genom den pågående samråds- och utredningsprocessen visa på behovet av den föreslagna verksamheten och att de miljökonsekvenser som bedöms uppstå är acceptabla. 2. Kunskapskravet Stefan Widén AB har lång erfarenhet av vindkraft och miljöarbete och har därmed den kunskap som krävs för projektering och uppförande av vindkraft. I de fall bolaget inom sin organisation saknar nödvändiga kunskaper har företaget ett brett kontaktnät för konsultation. 3. Försiktighetsprincipen Den senaste beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer anlitas. Bedömningar och konsekvensanalyser har gjorts med tillräckliga marginaler för att kunna göra en helhetsbedömning. 4. Lokaliseringsprincipen Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Energitillgången i vinden beräknas vara hög. Etableringen påverkar inte något riksintresse. 6. Produktvalsprincipen Ett vindkraftverk med en effekt på 2 MW kan varje år producera ca 5 000 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 1100 småhus. Planförslaget innebär således en förbättring av luftkvaliteten, då produktion av el genom vindkraft reducerar behovet av el från fossileldade anläggningar. Se vidare kap 7.5 Utsläpp till mark, luft och vatten. 7. Skälighetsprincipen Verksamheten kommer i viss mån att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående punkt) anser ändå företaget att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skäligt. 8. Ansvar för att avhjälpa skada Vindkraft är en säker energikälla och olycksriskerna är mycket små med de skyddsåtgärder som vidtas. Anläggningen kommer dock även att omfattas av ett tillräckligt försäkringsskydd. 9. Stoppregeln Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt bedöms som ringa. Skulle detta ändå inträffa kommer verksamheten att omprövas. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Vindkraften är förnybar, ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har ett modernt vindkraftverk levererat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Vindkraften kan ses som en gäst i landskapet då dess effekter är helt reversibla, dvs ett vindkraftverk kan plockas ner och dess effekter på landskapet helt försvinna. Efter ca 20-25 år plockas verken ner för att återvinnas. Verken är i huvudsak tillverkade av återvinningsbara material.

2. Landskapets förutsättningar 8 2.1 Landskap och topografi Vindkraftparken planeras i ett område präglat av flacka kustbarrskogar nordost om Hörnefors. Terrängen domineras av några långsträckta nordsydliga drumliner som lyfter sig ett fåtal meter över mellanliggande fuktigare skogar och sumpskogar. Inom området finns inga markerade höjder eller hällmarker. I söder och öster övergår skogsmarkerna i kustnära, mer varierade marker med både strandängar, lövskogar och tallhedar. Här finns också fritidshusbebyggelse som ett pärlband utmed kusten. Genom skogsmarkerna och ned till fritidshusområdena löper en rak skogsbilväg. 2.2 Markanvändning i området Platsen för etableringen används idag som skogsbruksmark, med tillhörande jakt och friluftsliv. Sedan 2003 gäller Detaljplan för del av fastigheten HÖRNEÅ 8:455 för en vindkraftanläggning omfattande de sex sydligaste vindkraftverken. Kustplanen från 1976 gäller tills vidare för området. Kustplanen reglerar i huvudsak fritidsbebyggelsen längs kommunens kustområde. För det aktuella området anges i Kustplanen en riktlinje om att pågående markanvändning i huvudsak ska bibehållas, i detta fall skogsbruk. Kustplanen genomgår en revidering under 2008. Väster om planområdet gäller en fördjupning av översiktsplan för Hörnefors samhälle, antagen av Kommunfullmäktige 1999-12-20. Översiktsplanen anger för områdena öster om Hörnefors dels ett reservområde för bostäder och dels rekreations- och fritidsområdet Gråbolandet. För kustzonen öster om planområdet gäller inom Mjölefjärdens fritidsbebyggelseområden detaljplan fastställd 1970-06-15. För kustzonen söder om planområdet gäller områdesbestämmelser för fritidsbebyggelsen vid Bådahällan mm, antagna av Byggnadsnämnden 1995-04-03. Norr om området gäller sedan 1999-04-06 en fördjupning av översiktsplan för Botniabanan. Järnvägsplan JP72. Järnvägsplanen för Botniabanan Ängersjö-Sörmjöle JP72 har tagits fram av Banverket Norra Banregionen. Planen vann laga kraft 2005-10-06. Norr om området sker anläggningsarbeten för Botniabanan, som beräknas vara i drift 2010 eller 2011. I öst-västlig riktning genom området planerar Umeva att anlägga en vattenledning under sommaren 2008. Karta 2:1 Skyddsområden 2.3 Bebyggelse Den närmast liggande bebyggelsen återfinns inom en dryg kilometers radie från de planerade verken. 1 km ost om verken ligger Mathällan. Hörnefors samhälle ligger 1,5 km sydväst om verken. Norråkern, ca 1 km väst om verken, är en mindre samling hus. Rakt söder om verken, på ett avstånd av 1 km, ligger fritidshusområdet Bådahällan. 2.4 Skyddsområden I 3 och 4 kap Miljöbalken anges vilken hänsyn som ska visas olika allmänna intressen när en myndighet fattar beslut angående en verksamhet eller åtgärd som innebär ändrad markanvändning. Den hänsyn som ska visas är av olika grad beroende på vilken styrka intressena har. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett intresse har status av riksintresse innebär detta att åtgärder som påtagligt skadar de värden som konstituerar riksintresset inte kan tillåtas.

9 Ubmeje tjeälddie sameby Ubmeje tjeälddie sameby har sina åretruntmarker inom Sorsele och Storumans kommuner. Samebyns vinterbetesmarker finns inom Storuman, Sorsele, Lycksele, Vindeln, Bjurholm, Vännäs, Nordmaling och Umeå kommuner. Från Vännäsby och ner till kusten är inte den sydvästra gränsen fastställd så där delar samebyn marker med Rans sameby. I söder gränsar samebyn mot Vapstens sameby. I dagsläget gäller byaordningarna från 1946. Ubmeje tjeälddie består av ca 13 rennäringsföretag och samebyn har ett trettiotal medlemmar. Högsta antal tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till 9 000. Samebyns ordförande är (dec 2007) Oleg Omma. Markanvändning och årscykel Åretruntmarker Vårflyttningen sker till fots efter flyttleder på traditionellt vis. Även flyttning med lastbil förekommer för att spara på renarnas krafter. Under sommaren betar renarna i huvudsak inom Artfjälls- och Storfjällsområdet, men renar finns också inom Ryfjällsområdet och öster därom. I dagsläget har Ubmeje tjeälddie även sommarbete i Norge genom Lappkodicillen från 1751. Vinterbetesmarker När snön kommer skiljer samebyn ut renarna i tre vinterbetesgrupper; Storfjällsgruppen och två Artfjällsgrupper. Beroende på snöförhållanden så flyttas renarna till de område där det är mest gynnsamt för vinterbete. Oftast flyttas renarna ner med lastbil. Under vintern har renskötarna daglig tillsyn av renarna då de betar i närheten av byar och samhällen. Ubmeje tjeälddie sameby påverkas av Botniabanan som byggs öster om E4:an inom samebyns marker. Banan skär rakt genom samebyns utpekade kärnområde med goda betesmarker. I slutet av april månad börjar flyttningen västerut mot sommarlanden. Tidpunkten är dock till en viss del beroende av vädrets makter. Inte förrän våren på allvar gör sig påmind i skogslandet och snösmältningen kommer igång är tiden inne att lämna vinterbetesområdet. Markanvändning nära vindkraftparken I området för den planerade vindkraftparken öster om Hörnefors har Ubmeje Tjeälldies sameby gemensamt vinterbetesområde med Rans sameby. Samebyn har betesrätt öster om väg E4 men har inte nyttjat betet på den sidan sedan vintern 1996/97 då viltstängsel anlades längs väg E4. Betet är bra på östra sidan E4:an men stängslet utmed väg E4 gör att det är svårt att flytta renarna dit. De senaste åren har även bygget av Botniabanan inneburit störning för renarna som gjort att de inte nyttjat området vid den planerade vindkraftparken. När bygget av Botniabanan är klart bedömer samebyn att en mindre hjord på 200-400 renar skulle kunna beta i området söder om Sörmjöle ner till Hörnefors mellan järnvägen och kusten under några veckor. I Karta 2:1 redovisas de allmänna skyddområden som finns i näromgivningarna. Det planerade området för vindkraft omfattas inte av något riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller det rörliga friluftslivet. Både E4 och Botniabanan, som går norr om området är riksintressen för kommunikationer. 2.5 Rennäringen Rennäringens intresseområden åtnjuter särskilt skydd. I södra delen av Umeå kommun finns vinterbetesmarker för Ubmeje tjeälldies och Rans samebyar. Enligt länsstyrelsens lavinventering utgör andelen mark med mycket gott vinterbete 4% av marken inom befintlig och ny detaljplan för vindkraften. Det kan jämföras hela området mellan Sörmjöle och Hörnefors, öster om Botniabanan, där motsvarande siffra är 9%. Området för vindkraftparken tillhör alltså inte den del av det kustnära vinterbetesområdet intill Hörnefors som har bäst bete. Det möjliga betesområdet kring den planerade vindkraftetableringen har mycket begränsad areal med havet i både söder och öster och Hörnefors i sydväst och stängslet E4:an och i framtiden mot Botniabanan i väster och norr. Eftersom det enligt Botniabanan AB ännu inte är bestämt var passager över Botniabanan kommer att anläggas och om de kommer att samordnas med någon form av passager över E4:an finns det en stor osäkerhet kring hur flyttningen av renar till och från området för vindkraftetableringen ska kunna genomföras. 2.6 Jakt Vindkraftparkens utbyggnad berör skogsmarker där jakt bedrivs. Skottillstånd för jakt fodras av polisen i detaljplanelagda områden.

10 3. Presentation av projektet 3.1 Lokalisering Den föreslagna vindkraftetableringen är lokaliserad i Umeå kommun, ca 2 km öst om Hörnefors, mellan E4 och bottenhavskusten. Ägare till fastigheten Hörneå 8:455 är Holmen Skog AB. Området runt verk 1-6 omfattas av en detaljplan för vindkraft. En detaljplan avses även att upprättas för området runt de tillkommande 5 verken. Tabell 3:1 Verkens koordinater (RT90 2,5 V) Öst Nord Z (m. ö. h.) Verk 1 1 706 400 7 064 170 10 Verk 2 1 706 330 7 064 540 10 Verk 3 1 706 260 7 064 940 12 Verk 4 1 705 580 7 064 420 15 Verk 5 1 705 490 7 064 760 20 Verk 6 1 705 390 7 065 180 20 Verk 7 1 706 185 7 065 338 15 Verk 8 1 706 117 7 065 695 17 Verk 9 1 706 041 7 066 095 15 Verk 10 1 705 965 7 066 467 15 Verk 11 1 705 284 7 065 615 26 3.3 Områdets vindläge Vindresurserna för området bedömdes inledningsvis utifrån den vindresurskartering som MIUU genomfört 2002 på uppdrag av Svevind AB (se karta 3:2 och 3:3 för MIUU:s beräkningar från 2007). Karteringen visade på följande genomsnittliga vindhastigheter för området: 6,6 m/s på 72 m höjd 7,4 m/s på 103 m höjd Höjderna är angivna i antal meter över nollplansförskjutningen, ett begrepp som tar hänsyn till markvegetationens höjd. Normalt anges nollplaneförskjutningen vara 3/4 av markvegetationens höjd. Detta innebär att med 20 m höga träd är 72 m över nollplansförskjutningen ca 87 m över marknivå. 3.2 Områdets lämplighet för vindkraft Det som gör att området är intressant för vindkraftetablering är att: platsen har vindresurser i nivå med energimyndighetens kriterium för riksintresse vindkraft med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. De fem tillkommande verken avses kopplas in på den 45 kv-ledning som anläggs för de första sex verken. områdets karaktär med skogsmark och utblickar främst mot havet gör att synbarhet och störningar begränsas. ett bra anslutande vägnät finns vilket underlättar uppförande och drift av verken. Detta gör sammantaget att Stefan Widén AB bedömer de ekonomiska förutsättningarna som mycket goda för lönsam vindkraftproduktion i området.

11 Årsmedelvind (m/s) Årsmedelvind (m/s) på höjden 71 m ovan nollplansförskjutningen, (v. 2007) 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 11 6 5 4 10 9 8 7 3 2 1 7.5 m/s 7.4 m/s 7.3 m/s 7.2 m/s 7.1 m/s 7.0 m/s 6.9 m/s 6.8 m/s 6.7 m/s 6.6 m/s 6.5 m/s 6.4 m/s 6.3 m/s 6.2 m/s 6.1 m/s 6.0 m/s 5.9 m/s 5.8 m/s 5.7 m/s Befintlig detaljplan Förslag till avgränsning av ny detaljplan Vindkraftverk klass 1 Vindkraftverk klass 2 0 1 km 6.8 6.9 7.0 7.1 Karta 3:2 Årsmedelvind på 72 m höjd över nollplansförskjutningen 7.2 Årsmedelvind (m/s) Årsmedelvind (m/s) på höjden 103 m ovan nollplansförskjutningen, (v. 2007) 7.1 7.2 7.3 7.4 10 9 8 11 7 6 3 5 2 4 1 7.5 7.9 m/s 7.8 m/s 7.7 m/s 7.6 m/s 7.5 m/s 7.4 m/s 7.3 m/s 7.2 m/s 7.1 m/s 7.0 m/s 6.9 m/s 6.8 m/s 6.7 m/s Befintlig detaljplan Förslag till avgränsning av ny detaljplan Vindkraftverk klass 1 Vindkraftverk klass 2 0 1 km 7.6 7.7 Karta 3:3 Årsmedelvind på 103 m höjd över nollplansförskjutningen 7.8

12 3.4 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser 11 vindkraftverk enligt kartan på sidan 5, vardera med en maximal totalhöjd på 150 meter. Begränsningen av den installerade effekten för verk 1-6 som angavs i det nuvarande tillståndet innebär ett ineffektivt nyttjande av vindläget. Ansökan kommer därför inte att avse någon maximal effekt. 3.4.1 Teknik Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till elektricitet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametrarna blir större och tornen högre. Detta gör också att man för att nyttja senaste teknik gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Vindriktning Rotorblad Nacell Denna beskrivning utgår från de vindkraftverk som är beställda till den första etappen. Dessa av typen Enercon E82 med 82 meters rotordiameter, 2 MW maxeffekt och navhöjd på ca 98 meter. I det studerade området beräknas varje verk producera ca 5,3 miljoner kwh per år. Räknat på en anläggning med elva vindkraftverk motsvarar detta konsumtionen av hushållsel i 11 700 villor (årsbehov 5 000 kwh) eller motsvarande 19 400 lägenheter (med årsbehov 3 000 kwh), eller ca fem procent av förbrukningen av hushållsel i Umeå kommun. 3.4.2 Vägar I området krävs väganslutning för både byggnation och service av vindkraftverken. Det som krävs är: Totalhöjd 139,38 m Överkant nacell 100,78 m 97,10 m Navhöjd 98,38 m Torn Väg fram till varje vindkraftverk. Uppställningsplatser för kran. Förstärkning av vägar och underlag till en bärighet för 12 tons axeltryck. Vid enstaka tyngre förflyttningar används markplattor. För väganslutning kommer befintliga vägar att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Området ansluts med hjälp av den befintliga vägen mot Hörnefors. Om det är möjligt nyttjas Botniabanans nybyggda väg som passerar strax norr om verk 11. En ny väg dras längs områdets västra sida från verk 4 till verk 11. De två ansluter till varandra i höjd med verk 2 och 4. Vindkraftverken i östra raden kommer att ha egna mindre anslutningar till Bådahällsvägen och dess förlängning norrut. Fundamentsöverkant Fundament Figur 3:4 Ett verk av typen E-82 2MW. (Källa Enercon Sverige, Översättning ÅF)

13 Karta 3:5 Vindkraftverken med skisserade väganslutningar och elanslutning. 3.4.3 Elanslutning De föreslagna vindkraftverken kommer att producera elström som matas in i det nordeuropeiska elnätet. Fysiskt kommer dock strömmen att konsumeras inom närregionen. Anslutningen mellan vindkraftverken och elnätet kommer att ske via Umeå Energi Elnäts ledningsnät. Umeå Energi har angivit att kapaciteten i det lokala nätet är tillräckligt för att koppla in elproduktionen. Inom området kommer elkabeln mellan verken och den centrala fördelningsstationen att förläggas i marken på säkert djup (ca 70-80 cm). Från fördelningsstationen dras ca 1,6 km 45 kv kraftledning norrut till befintligt ledningsnät. Denna ledning går som luftledning norr om och som jordkabel söder om Botniabanan. Anslutningskostnaden blir låg, särskilt om den nu aktuella utvidgningen kommer till stånd. 3.4.4 Markanspråk Den markyta som kommer att behöva tas i anspråk utgörs av: Ca 1200 m 2 per vindkraftverk, för fundament och uppställning av kranar. Ca 1 km skogsbilväg/markkabel. Totalt kommer ca 2 ha mark att användas utöver de ca 2 ha som tas i anspråk för etapp 1. Under den anslutande luftledningen och runt varje verk sker även ett visst bortfall av produktiv skogsmark. Den skogsyta som påverkas är maximalt 0,7 ha per verk.

4. Alternativ 14 Enligt 6 kap Miljöbalken skall en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd (Nollalternativet). 4.1 Alternativa platser Från en projektörs perspektiv har vindkraftplanering stora likheter med en gruvetableringsprocess, där projektören letar och hittar lämpliga platser, skaffar sig rådighet över dessa, och genomför lämpliga förundersökningar. Om en projektör hittar flera lämpliga platser ses dessa normalt sett inte som alternativa, utan företaget vill i normalfallet söka tillstånd för flertalet av dessa, likt ett gruvföretag som hittar nya mineralfyndigheter. Som bakgrund till diskussionen om alternativa platser redogör vi här kort för de resonemang som låg bakom valda lokaliseringen. Därefter jämför vi Hörnefors med några alternativa lokaliseringar. Den tidigare projektören Svevind AB hade tidigare än andra aktörer tillgång till vindkarteringen från Uppsala Universitet och hade därmed ett försprång i att hitta och skaffa rådighet över lämpliga vindkraftområden. Med anledning av de höga kostnader och tekniska risker som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft beslutade Svevind AB tidigt att fokusera på landbaserad vindkraft längs kusten och i inlandet. Detta val visade sig i efterhand vara klokt med tanke på de tekniska bakslag den havsbaserade vindkraften drabbats av under de senaste åren. Bolaget fokuserade också mer på karteringen på höjden 103 meter, då man ansåg att den höjden var mest relevant med tanke på utvecklingen av verkens storlek mot allt högre höjder. De förutsättningar som Svevind AB inledningsvis undersökte var: De första anläggningar Svevind AB sökte tillstånd för avsåg sex vindkraftverk i Hörnefors och sex verk på Granberget, norr om Sikeå. Anledningen till att dessa platser projekterades först var de goda vindförhållandena, bra anslutningsmöjligheter till el- och vägnät, förhållandevis få konflikter med motstående intressen samt få markägare, vilket gav goda och snabba möjligheter till rådighet över marken. Länsstyrelsen gav tillstånd till dessa anläggningar under 2003. Parallellt med detta gjordes förundersökningar för ytterligare platser, bl a Latikberg i Vilhelmina kommun, Gabrielsberget i Nordmalings kommun, Norumområdet på gränsen mellan Umeå och Robertsfors kommuner, kuststräckan söder om Bjuröklubb, Storblaiken, i Sorsele och Storumans kommuner, samt Markbygdenområdet i Piteå kommun (Se figur 4:2). Norum och Bjuröklubb sorterades tidigt undan beroende på olika konflikter med motstående intressen. Årsmedelvind (m/s) på 103 m höjd ovan nollplansförskjutningen 9.5 9 8.5 8 7.5 7 6.5 6 5.5 5 4.5 4 3.5 STORBLAIKEN MARKBYGDEN BJURÖKLUBB 7600 7400 7200 God vindtillgång. Möjligheter att ansluta vindkraftverken till elnätet. Möjligheten till rådighet över marken. Dessförinnan hade företaget under flera år studerat vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Sverige. Svevind AB fann ett flertal platser intressanta, både längs Västerbottenskusten, men även i Västerbottens och Norrbottens inland. Hörnefors var ett av dessa områden. Rådighetsförhandlingar inleddes med de olika markägarna, bl a Holmen Skog AB. LATIKBERGET 1400 1500 1600 1700 1800 Figur 4:1 Lokaliseringar som Svevind AB identifierade baserat på sina tidiga analyser. SIKEÅ NORUM HÖRNEFORS GABRIELSBERGET 0 40 80 km 7000 6800

15 Under 2005 förvärvade Stefan Widén AB alla tillstånd och kontrakt avseende Hörneforslokaliseringen från Svevind AB. De första 6 verken i Hörnefors är beställda och kommer att vara driftsatta senast i mars 2009. För att nyttja platsen optimalt valde man under 2007 även att påbörja planeringen för en utvidgad etablering enligt förslaget i detta dokument. I figur 4:2 visas Länstyrelsen i Västerbottens förslag på områden för fortsatt vindkraftsutredning. Området öster om Hörnefors uppfyller Energimyndighetens kriterier för riksintresse, men finns inte med i Länsstyrelsens förslag beroende på att den sammanhängande areal som uppfyller kriterierna understiger 3 kvadratkilometer. Med riktlinjen 1 km till bebyggelse uppfyller ca 1,9 kvadratkilometer energimyndighetens vindhastighetskriterium. Som alternativa platser har vi i denna MKB valt att titta på 3 av länsstyrelsens utpekade områden i Umeå kommun som skulle kunna rymma motsvarande produktionskapacitet. I figur 4:3 finns de närmast liggande utredningsområdena inritade, i huvudsak enligt länsstyrelsens kriterier, men våra egna beteckningar. Områdena Bjännberg, Ängersjö och Rävelberget är av liknande storlek som Hörnefors, och kan rymma 5-15 verk, medan Norrbyn och Norrmjöle har betydligt större potential. Vindförhållandena på 71 meters höjd är likartade i alla dessa områden, medan vindförhållandena på 103 meters höjd är bättre i områdena Hörnefors, Norrbyn och Norrmjöle. Av dessa tre områden har Norrbyn och Norrmjöle vissa konflikter med riksintressena för kulturmiljö på Norrbyskär och i Norrmjöle. En stor del Blaiken Hornberget Bureå Bliekevare Latikberget Granberget 0 12,5 25 50 Kilometer Förslag till fortsatta utredningsområden Gabrielsberget Umeå Hörnefors Holmsund Utredningsområde land Utredningsområde hav Vindkraftprojekt i Västerbotten Karta 4:2 Länsstyrelsens förslag på fortsatta utredningsområden i arbetet med att avgränsa riktintresseområden för vindkraft. Källa: Länsstyrelsen ivästerbottens län

16 Storåmyrberget Norrmjöle Bjännberg Ängersjö Rävelberget Hörnefors Norrbyn Figur 4:3. Områden i närheten av Hörnefors som huvudsakligen uppfyller Länsstyrelsens förslag till kriterier för riksintresse för vindkraft (6,5 m/s 72 m över nollplansförskjutningen och 1000 meter till bebyggelse. Ängersjö, Rävelberget och Hörnefors är med trots en mindre totalarea än 3 kvadratkilometer. Avgränsningen gjord av ÅF. av dessa två områden är också våtmarker, vilket sannolikt innebär större naturmiljökonflikter. Eftersom fågelsträcken går längs kusten innebär områdena nordväst om E4 sannolikt mindre konflikter med flyttande fåglar. Dessa bedömningar bygger på översiktliga analyser av tillgängligt kartmaterial och det är sannolikt att flera av de alternativa områdena blir aktuella för vindkraftutbyggnad i en framtid. Av dessa områden bedöms Hörneforsområdet ha likvärdiga eller bättre lönsamhetsförutsättningar för vindkraft än de övriga närliggande områdena. Området har därtill fördelen att det finns ett befintligt utbyggnadstillstånd, som kommer att tas i anspråk, med tillhörande vägoch elanslutningar av god standard. Landskapsbilden påverkas också mindre av en utbyggnad av en befintlig anläggning, än en nyetablering på en annan plats. En kompletterad etablering i Hörnefors är därmed det mest realiserbara och det som kan ligga närmast i tiden. 0 1 km Parallellt med den nu aktuella ansökan söker Stefan Widén AB även tillstånd för motsvarande utvidgning av vindkraftanläggningen på Granberget norr om Sikeå, eftersom motiven och förutsättningarna är likartade. Med de ambitiösa utbyggnadsmål som finns för vindkraften i Sverige betraktar bolaget inte denna lokalisering som ett alternativ till Hörnefors, utan bör prövas enligt Miljöbalken med hänsyn till sina förutsättningar. Sikeåetableringen har generellt något högre beräknade vindvärden, medan avstånden till bebyggelse är större öster om Hörnefors.

4.2 Alternativ utformning I det inledande samrådet med Umeå kommun avgränsades utredningsområdet till det befintliga detaljplaneområdet med en förlängning norrut till Botniabanan. Motivet bakom de östliga och västliga begränsningarna av området är att en skyddzon på ca 1 km önskas till bebyggelsen i Hörnefors och till fritidsbebyggelsen på Mathällan. Önskemålet från kommunen var också att de tillkommande 5 vindkraftverken skall harmonisera med de tidigare tillståndgivna verken så att de placeras i samma nord-sydliga rader som de tidigare tillståndsgivna verken och ges samma utformning, med samma fabrikat. Utifrån detta perspektiv är lokaliseringen av verken relativt låst. Under samrådet har synpunkter kommit att om att: 17 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär sex vindkraftverk i det detaljplanerade området med en effekt på 1,5 MW per verk. För beskrivning av nollalternativets konsekvenser hänvisas till det MKB-dokument som upprättades inför den tidigare tillståndsprövningen. Riktvärden och beräkningsmetoder har dock förändrats sedan denna MKB togs fram, så konsekvenserna är inte helt jämförbara. Nollalternativet innebär sammantaget samma typer av konsekvenser som den nu föreslagna etableringen, men med något mindre negativa konsekvenser för näromgivningen (avseende ljud, skuggor, påverkan på flora, fauna, rennäring, friluftsliv, etc) men med betydligt mindre positiva effekter, eftersom produktionen av förnyelsebar el blir mindre än hälften av den nu föreslagna etableringen. de nordliga verken 10 ch 11 bör flyttas något söderut, så att avståndet till Botniabanan blir minst 150 meter. verk 5 borde flyttas några tiotal meter söderut beroende en nyupptäckt fornlämning bara någon meter från den tidigare verkkoordinaten. en flytt av verk 1, 2 och 3 till nordväst om en tänkt linje mellan verken 4 och 7, samt väster om verken 7, 8, 9 och 10. reducera verkens höjd. De första två förändringarna är åtgärdade och inkluderade i den utformning som ligger till grund för denna MKB. En flytt av verk 1, 2 och 3 enligt den tredje punktsatsen skulle innebära att vindkraftverk skulle komma för nära varandra, och därmed minska elproduktionen och anläggningens ekonomiska förutsättningar. Verk 1-3 är de verk som enligt vindkarteringen har bäst vindförhållanden och är de som ur produktionssynpunkt är minst lämpliga att flytta. Det kan diskuteras om ett nollalternativ skulle väljas med ingen vindkraftetablering på platsen, dvs samma markanvändning som nu i januari 2008. Det finns dock redan tillstånd för sex vindkraftverk som är beställda och med en bestämd leveransplan. Förberedande avverkning och är genomförd för dessa verk och markarbetena är upphandlade. Att inte ianspråkta det befintliga tillståndet skulle innebära minskade miljövinster avseende förnyelsebar elproduktion och stora ekonomiska förluster för Stefan Widén AB, och är därför inte något rimligt scenario. De verk som etableras kommer att kunna regleras upp till högre effekt när ett tillstånd som medger detta träder i kraft. En reduktion av verkens höjd för att minska påverkan på landskapsbilden skulle likaledes reducera vindkraftproduktionen på ett sådant sätt att miljövinsterna och det ekonomiska förutsättningarna för anläggningen drastiskt skulle försämras.

5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 18 5.1 Ljud 5.1.1 Ljudkällor i området De bullerkällor som påverkar området är: Trafiken på väg E4, med ca 6000 fordon per dygn Trafiken på vägen till och från Bådahällsområdet. Trafiken på gamla kustlandsvägen. Trafiken på vägen till och från Blågrundet. Brus från havets svallning mot stränderna vid vissa väderlekar. En ljudmätning i området under eftermiddagen den 30 november 2007 visade på bakgrundsnivåer på 36 db(a) vid platsen för verk nummer 4 och 40 db(a) vid platsen för verk nummer 6 (ekvivalentnivåer). Vinden var svagt nordlig och bakgrundsljudet bestod av trafikljud från E4. En ljudkälla som tillkommer efter 2010 är järnvägstrafiken på Botniabanan, som nu byggs strax norr om området, där trafiken blir ca 30 tåg per dygn och riktning. 5.1.2 Riktlinjer för ljud från vindkraftverk Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärde avses värden som normalt sett inte bör överskridas. Naturvårdsverket anger 40 dba vid bostäder. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 dba lägre. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 dba nattetid. Tabell 5:1 Typiska ljudnivåer 0-15 dba Svagast uppfattbara ljud 20-30 dba Svagt vindbrus 30-35 dba Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50-60 dba Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata 60-65 dba Samtal på kort avstånd 65-75 dba Jetflygplan på 1000 m höjd 80-85 dba Snälltåg med 100 km/ h på 100 m avstånd 90-95 dba Startande långtradare på 5-10 m avstånd 120-130 dba Smärtgräns Alla ljudnivåtal avser ekvivalentnivåer. Naturvårdsverket arbetar nu med nya allmänna råd, där mer hänsyn kommer att tas till områdets karaktär och de beräknade ljudnivåerna anges som driftmedelvärden, som är ett medelvärde av den ekvivalenta ljudnivån under den tid aggregatet eller aggregaten är i drift. Medelvärdet bestäms med avseende på förekommande vindhastigheter. För den nu aktuella etableringen kommer de nya förslagen att innebära att riktvärdet 40 dba kommer att uppnås närmare vindkraftverken. 5.1.3 Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridning: Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. Ljudemissionen från vindkraftverken kan justeras beroende på vind- och väderleksförhållanden för att reducera ljudnivåerna under tider då störningar kan uppstå. Ljudemissionen från vindkraftverken kan säkerställas genom avtal med tillverkaren. 5.1.4 Ljudnivåberäkningar ÅF Ljud och Vibrationer har utfört beräkningar av ljud från den planerade vindkraftparken. Beräkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord 2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN 6.4. Nord 2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord 2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Beräkningarna har utförts för den planerade utbyggnaden, samt för nollalternativet. Vindkraftparken består av verk av modellen Enercon E82 och beräkningarna har utförts för källeffekterna 104 dba respektive 102,5 dba. Resultatet har presenterats dels som ljudutbredningskartor och dels som punktberäkningar i ljudkänsliga punkter. Resultatredovisningen i sin helhet finns i Bilaga 1.

19 5.1.5 Kvarstående konsekvenser: Med dessa antaganden uppnås riktvärdet 40 dba drygt 600-800 km från närmaste verk. Beräknad ljudutbredning i nollalternativet finns illustrerad i kartorna 5:3 och 5:3. Denna beräkning överensstämmer väl med den som gjordes i den MKB som föregick det befintliga tillståndet för de första sex verken. Föreslagen utbyggnad till elva verk kommer ingen näraliggande bebyggelse att få högre ljudnivåer än riktvärdet 40 dba (se tabell 5:2). I skogslandet nära verken kommer verken att höras tydligare. Tabell 5:2 Beräknade ljudnivåer (dba) i punkt A-D. Beräkn- Källjud 104 dba Källjud 102,5 dba punkt Nollalt 11 verk Nollalt 11 verk A 33 37 31 35 B 33 38 31 36 C 34 36 33 34 D 36 38 35 37 Beräkningspunkterna A-D återfinns på kartorna. Ljudet vid den närmaste bostaden vid Norråkern (A) beräknas bli högst 37 dba. Ljudet vid de närmaste fritidsbostäderna Mathällan (B) beräknas bli högst 38 dba Ljudet vid bebyggelsen i de närmaste bostäderna i Hörnefors samhälle (C) beräknas bli lägre än 36 dba. Ljudet vid närmaste hus vid Kammarviken (D) beräknas bli högst 38 dba. Med dessa antaganden kommer riktvärdet 40 dba för bostäder inte att uppnås vid någon näraliggande bebyggelse. Riktvärdet 35 dba för planlagd fritidsbebyggelse kommer med de förhållansen som råder i beräkningsantagandena att överskridas i punkterna B och D. Vindkraftverken är konstruerade så att ljudnivån enkelt kan regleras ned under tider då störningar kan uppstå. Med en sådan reglering blir ljudnivåerna lägre för den närmaste bebyggelsen.

20 Karta 5:3 Ljudberäkning för nollalternativet med källjud 104 dba Karta 5:4 Ljudberäkning med källjud 104 dba för den anläggning som ansökan avser

21 Karta 5:5 Ljudberäkning för nollalternativet med källjud 102,5 dba Karta 5:6 Ljudberäkning med källjud 102,5 dba för den anläggning som ansökan avser

Beräkning: >Shadow 0-alt horneo Fil: Horneforsfastighet.bmi 5.2 Skuggbildning/reflexer 22 Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande under soliga dagar. Detta är tydligast när solen står lågt och skuggorna når långt. Skuggorna blir mer diffusa på längre avstånd. Skuggorna faller mestadels inom gränserna för bullerskyddsavståndet. Rotorbladen är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@ WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@ 0 500 1000 1500 2000 m Karta: Horneforsfastighet, Utskrift 0 skala 500 1:40 000, 1000 kartcentrum 1500 RN 2000 Öst: 1 m705 675 Nord: 7 Nytt VKV Karta: Skuggmottare Horneforsfastighet, Utskrift skala 1:40 000, kartcentrum RN Öst: 1 705 675 Nord: 7 Nytt VKV Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. 0 10 30 Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. 0 10 30 Enligt Boverkets Handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar (Boverket 2003) är en etablering i allmänhet möjlig vid en teoretiskt maximal skuggtid Project: Description: på 30 timmar per år och högst 30 minuter Hörneforsper dag. Trettio timmars teoretisk skuggtid motsvarar 10-15 timmars verklig skuggtid. Den genomsnittliga skuggtiden varierar från plats till plats samt med väderlek och årstid. Skugganalyser för har gjorts med dataprogrammet WindPRO/Shadow för nollalternativet och den föreslagna utvidgningen. (Se kartorna 5:7 0 och 5:8) 10 Den 30 röda Nytt VKV Skuggmottare linjen visar en maximal teoretisk skuggtid på 30 rimmar per år, räknat på 5x5 meter tomtyta enligt Boverkets rekommendation. Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara Nytt VKV skuggförhållanden: Solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. Tillståndsgivna verk samt eventuell komplettering SHADOW - Horneforsfastighet Fil: Horneforsfastighet.bmi 0 500 1000 1500 2000 m Karta: Horneforsfastighet, Utskrift skala 1:40 000, kartcentrum RN Öst: 1 705 675 Nord: 7 065 260 WindPRO version 2.4.0.62 apr 2004 0 500 1000 1500 2000 m Karta: Horneforsfastighet, Utskrift skala 1:40 000, kartcentrum RN Öst: 1 705 675 Nord: 7 065 260 Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. 0 10 30 Karta 5:7 Skuggberäkningar för nollalternativet Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Printed/Page 2008-01-21 13:52 / 1 Licensed user: Svevind AB Långviksvallen 22 SE-92266 Tavelsjö +46 90 120 793 Calculated: 2008-01-21 13:32/2.4.0.62 Beräkningarna visar att det närmaste bostadshuset på Norråkern (A) får ca 25 timmars teoretisk skuggtid och de närmaste fritidsbostäderna på Mathällan (B-F) får ca 10 timmars teoretisk skuggtid. Detta ligger under de rekommenderade riktvärdena. Avståndet till vindkraftverken gör att skuggorna blir alltmer diffusa och är i praktiken inte urskiljbara på längre avstånd än 800-1000 meter. Skulle skuggor ändå bli störande kan berörda verk stängas av under de minuter de annars skulle ge besvärande solskuggor, det rör sig om så korta stunder att det har en försumbar påverkan på verkets ekonomiska resultat. Karta 5:8 Skuggberäkningar för den föreslagna utökningen 0 500 1000 1500 2000 m Karta: Horneforsfastighet, Utskrift skala 1:40 000, kartcentrum RN Öst: 1 705 675 Nord: 7 065 260 Nytt VKV Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. 0 10 30 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk