En jämställd sjukskrivningsprocess

"Datum, klicka och skriv" Dnr "Skriv nr" 2012-08-27 2012-10-15 En jämställd sjukskrivningsprocess Bakgrund, statistik, analys och handlingsplan med syfte att kvalitetssäkra en effektiv sjukskrivningsprocess för både män och kvinnor samt att bidra till att minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar. Birgitta Pleijel Processansvarig 018-611 33 92 birgitta.pleijel@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (32) Innehåll Inledning sid 3 Syfte sid 3 Mål sid 3 Bakgrund sid 3 Definitioner sid 5 Sammanfattning sid 6 Statistik och analys sid 6 Sjukfrånvaro, 6 Landstinget i Uppsala län som arbetsgivare, 7 Kvalitet i läkarintyg, 8 Fördjupade medicinska utredningar, 9 Hälsa, livsvillkor och levnadsvanor i befolkningen, 9 Riskfyllt alkoholbeteende,10 Bra allmänt hälsotillstånd, 11 Fysisk aktivitet, 12 Psykisk hälsa, 13 Sömn, 14 Värk i skuldror, nacke och axlar, 15 Befolkningens uppfattning om vården, 16 Patienternas uppfattning om vården, 16 Klagomål på vården, 17 Våld i nära relationer, 17 Rehabilitering vid psykisk ohälsa och smärta, 18 Läkemedel, 19 Samverkan,20 Återrapportering av handlingsplan 2011-12-12 sid 21 Handlingsplan 2012-08-24 sid 23 Inledning, 23 Kortsiktiga mål, 24 Långsiktiga mål, 28

3 (32) Inledning Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården samt förbättra kvaliteten och effektiviteten i arbetet med sjukskrivningar. Med anledning av denna överenskommelse (sjukskrivningsmiljarden) för år 2012, där handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess ur ett genusperspektiv ingår som ett av de prioriterade områdena, har på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören i Landstinget i Uppsala län detta dokument tagits fram. Eftersom det föreligger omotiverade könsskillnader avseende sjukskrivning syftar handlingsplanen till att landstinget ur ett genusperspektiv ska åstadkomma en process av ständiga förbättringar inom detta område. Sjukskrivning ska vara en medveten och integrerad del av vård och behandling för både män och kvinnor, med samma krav på vetenskap och beprövad erfarenhet som sjukvården i övrigt har. Det innebär att sjukskrivning ska uppfylla kravet på God vård (SOSFS 2011:9) och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Syfte Övergripande syfte är att jämställdhetsperspektivet på sjukskrivningar ska bidra till en ickediskriminerande och effektiv hälso- och sjukvård fri från genusbias (definition sid 5). Vidare att all sjukvårdspersonal, speciellt läkare som utfärdar intyg till grund för sjukskrivning, systematiskt alltid ska ställa sig frågan om patienten skulle ha behandlats eller bemötts annorlunda om den varit av motsatt kön för att minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar. Mål Förbättra och utveckla insamling och analys av könsuppdelad statistik för Landstinget i Uppsala län. Utifrån statistik och underlag fortsätta att förbättra planerings- och uppföljningsarbetet med åtgärder för en likvärdig sjukskrivningsprocess. Med hjälp av bland annat relevant statistik väcka intresse till dialog om ojämställdhet i sjukskrivningsprocessen. Ytterligare strukturera en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess för män och kvinnor. Förankra, kommunicera och genomföra åtgärder enligt handlingsplan daterad augusti 2012. Bakgrund Kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än mäns. Särskilt drabbade är kvinnor med anställning i kommunsektorn och kvinnor som är ensamstående föräldrar. Kvinnor har en högre sjuklighet (morbiditet) och uppvisar mer ohälsa under det att män har en kortare medellivslängd (mortalitet). Kvinnor har större förekomst av relativt lindriga

4 (32) somatiska och psykiska sjukdomar och 70 % av de längsta sjukfallen härrör från dessa diagnosgrupper. Mäns sjuklighet har karaktären av att vara något allvarligare och leder oftast till död eller invaliditet. Största diagnosgrupperna vid sjukskrivning och förtidspension är besvär från rörelseorganen och psykiska störningar. I det senare inkluderas numera även missbruk vilket till stor del är män, även om kvinnornas ökande riskbruk på senare tid alltmer har uppmärksammats. (Alexandersson K, Östlin P. Kvinnors och mäns arbete och hälsa. Arbetsliv och hälsa; 2000) När reglerna i sjukförsäkringen medför att det inte finns fler dagar att få med ersättning utförsäkras individen. Ofta genomgår då personen Arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade introduktionsprogram. Visar det sig att man är för sjuk för att klara detta kommer man åter till sjukförsäkringen. Kvinnorna utgör cirka 70 % av dem som utförsäkras vilket innebär att de utgör ungefär lika stor andel av dem som kommer tillbaka till sjukförsäkringen. Återvändarna får ofta långa sjukfall vilket leder till att sjukpenningtalet går upp mer för kvinnor än för män. I juni 2012 var kvinnors sjukpenningtal 73 % högre än för män (Johansson M., analytiker på Försäkringskassan). Uppsala har fler så kallade återvändare än många andra landsting på grund av att det här i stor utsträckning tidigare utfärdades många tidsbegränsade sjukersättningar. Sjukskrivning är ett multifaktoriellt fenomen som varierar starkt med till exempel sjukförsäkringens regelverk, arbetsmarknaden och arbetsmiljön, lönebildningen, det oavlönade hemarbetet, utbildning, etnicitet, ålder, normer, attityder och sociala mönster. Dessa olika faktorer kan vara på strukturell nivå, lokal samhällsnivå, arbetsplatsnivå och individnivå. De kan var för sig eller integrerat med varandra ha samband med könsskillnader i sjukfrånvaro. (Alexandersson K. Varför har kvinnor högre sjukfrånvaro? Sjukfrånvaro och sjukskrivning - fakta och förslag. SOU 2000;121 bilaga 5) Ett exempel på problematikens komplexitet visar Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Uppsala, i en undersökning som påvisar att mäns och kvinnors sjukfrånvaro före familjebildning är relativt lika, men i och med barnafödandet så uppstår och kvarstår en skillnad mellan pappors och mammors sjukfrånvaro. Är mammor verkligen är sjukare än pappor? En annan undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF, 2012:7), påvisar att det finns en slags miljömässig ärftlighet i sjukfrånvaro från föräldrar till barn. För riket ses att bland nya sjukfall är cirka 40 % män och 60 % kvinnor. En viktig fråga är hur sjukskrivningsprocessen i vården bidrar till denna skillnad. Med dagens kunskap är det svårt att kunna säga om det är 50/50 mellan könen som ska eftersträvas eller om kanske männen eventuellt sjukskrivs för lite. Det som behövs är att börja uppmärksamma hur det förhåller sig och försöka analysera kring orsakssamband utifrån det. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Jämställdhet är ett perspektiv som bidrar till detta. I landstingets jämställdhetspolicy står att läsa att Landstinget i Uppsala län erkänner allas rätt att åtnjuta god fysisk och mental hälsa och slår fast att tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård och förebyggande hälsovård för män och kvinnor är en förutsättning för detta. Landstinget ska arbeta för en ökad medvetenhet om att ta hänsyn till mäns och kvinnors olika behov för att säkerställa lika möjligheter till god hälsa samt att genusperspektivet behöver finnas med vid planering, finansiering och tillhandahållande

5 (32) av vård. Även om fokus för detta dokument är jämställdhet och att belysa könsskillnader som kan ha återverkningar på sjukskrivningsmönstret, så är jämställdhet en del av jämlikhet. Landstingets likabehandlingspolicy grundar sig på alla människors lika värde och de sju diskrimineringsgrunderna där jämställdhet är en. Gott bemötande, tillgänglighet, respekt, god vård och lika möjligheter utifrån individuella behov är väsentliga delar som lyfts. Likabehandling skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, och det åligger verksamheterna att utifrån policyn utarbeta planer för likabehandling. Likabehandlingsplan och policy ska följas av alla landstingsfinansierade verksamheter och likabehandling ska integreras i styrande dokument. Detta ingår i den årliga planeringen och följs upp via årsredovisningen. Landstinget i Uppsala län har kommit en bra bit på väg i arbetet med att ta fram ett övergripande ledningssystem för god vård på lika villkor och det finns en planering för att en jämställd sjukskrivningprocessen ska ingå som en självklar och naturlig del. I ledningssystemet på verksamhetsnivå för en effektiv sjukskrivning står bland annat att läsa följande fem meningar om en jämställd sjukskrivning; All sjukskrivning ska uppfylla kravet på god vård på lika villkor och omfattas av bestämmelserna för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukskrivningen ska vara lagom, aktiv och jämställd. Beakta att jämställd bedömning görs avseende kön, härkomst och arbetslöshet. Fråga om alkohol och våld i nära relation. Om patienten var av motsatt kön, skulle din bedömning/behandling vara densamma? I utvalda delar av primärvården och psykiatrin finns så kallade rehabiliteringskoordinatorer. Deras uppdrag är en viktig funktion på enheterna i arbetet med en aktiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess där fokus ligger på tidiga insatser med patienten i centrum. Så här står bland annat att läsa i koordinatorns uppdragsbeskrivning; Rehabiliteringskoordinatorn ansvarar för information om hur man kan arbeta för likvärdiga bedömningar, speciellt avseende kön, vid rehabilitering och sjukskrivning. Detta kan innebära att ge information till medarbetarna om att reflektera över om bedömning och behandling skulle vara samma om patienten var av motsatt kön, annan kulturell bakgrund eller ålder samt att fråga patienten om våld i nära relationer och om missbruk. Definitioner Nedanstående definitioner och begrepp är hämtade från Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundets handledning om Hälsa, arbete och kön, 2004. Kön = individens biologiska funktion Genus = socialt och kulturellt kön, egenskaper och förmågor som samhället knyter till kvinnor respektive män, vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, hur könsskillnader konstrueras, präglas och uttrycks i olika sammanhang, genus kan förändras över tid Genusbias = att se och överdriva skillnader där de inte finns och bortse från skillnader när de verkligen förekommer samt utgå ifrån att individen är typisk för sitt kön, kan bero på medvetna eller omedvetna föreställningar om kön

6 (32) Jämställdhet = rör relationen mellan män och kvinnor där män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv vilket förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden Jämlikhet = rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper utifrån alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera Feminism = en medvetenhet om den könsordning som innebär att män är överordnade och kvinnor underordnade samt en strävan efter en maktförändring mot lika villkor för män och kvinnor Sammanfattning Det kan konstateras att det finns likheter och skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivningsmönster, dock bör en stor försiktighet prägla slutsatserna av detta material. Så länge vi inte kan säkerställa klara orsakssamband benämner vi könsskillnaderna som omotiverade. Kunskapsluckorna rent vetenskapligt är fortfarande stora inom området. Att könsskillnader ibland kan vara omotiverade i vård och behandling kan härstamma från omedvetna eller medvetna fördomar och attityder. Detta kan leda till att mäns och kvinnors olika behov inte blir tillgodosedda i samma utsträckning och att män och kvinnor oavsiktligt behandlas olika i vården. Det vården har att arbeta med är att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen och att vårdens bemötande, bedömning och agerande är lika för män och kvinnor så att det är individens behov och den medicinska bedömningen som styr förslag till åtgärder. För att komma dit behöver personalen ökad kunskap och medvetenhet om genusperspektiv och hur man för varje patient kan göra en likvärdig bedömning av risk och nytta vid rehabiliterings- och sjukskrivningsbehov. Landstingets arbete för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess bör inriktas på tidiga insatser i samverkan och en aktiv sjukskrivningsprocess som präglas av ett hälsoinriktat arbete. Detta framgår av aktiviteterna i handlingsplanen i slutet av detta dokument. Statistik och analys Detta dokument är ett första försök för Landstinget i Uppsala län att problematisera och resonera kring att det föreligger skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor. Underlag kommer bland annat från Försäkringskassan, läkemedelsenheten, landstingets personalavdelning, Vårdbarometern, enkätundersökningen Liv och hälsa, patientenkäten, Nationellt centrum för kvinnofrid, rehabiliteringsgarantin och Samordningsförbundet. Helt avgörande för det framtida resultatet är att planen följs upp så att kunskapen successivt kan breddas och fördjupas. Sjukfrånvaro De senaste tio åren har andelen sjukskrivna, för både kvinnor och män, så gott som halverats i Uppsala, mest i områden som redan tidigare haft låga siffror. Andelen sjukskrivna av den arbetsföra befolkningen i Uppsala kommun år 2002 utgjorde 37 %

7 (32) och år 2011 hade siffran sjunkit till drygt 20 %. I alla landsting har sjukfrånvaron minskat med ungefär 50 % under åren 2006-2010. Försäkringskassan har, för att följa utvecklingen inom sjukförsäkringen, under ett antal år redovisat ohälsotalet varje månad. Detta är ett mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen där sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen och sjukpenning står för den mindre. För att förändringarna av antalet sjukskrivna inte ska döljas av det stora antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har det skapats ett nytt mått som bara beskriver uttag i samband med sjukskrivning och rehabiliteringspenning, det nya sjukpenningtalet. Sjukpenningtalet 2011 var för Uppsalas kvinnor 9,0 (riket 8,6) och för Uppsalas män 5,4 (riket 6,8). Andelen av antalet sjukpenningdagar senaste 12-månaders perioden var för Uppsalas kvinnor 63 % (riket 62 %) och för Uppsalas män 37 % (riket 38 %). När det gäller pågående sjukfall i Uppsala län är kvinnorna nästan dubbelt så många som männen. Det är större andel kvinnor även för sjukersättning (stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i åldrarna 30-64 år), men aktivitetsersättning (stadigvarande, men tidsbegränsad, nedsatt arbetsförmåga i åldrarna 19-29 år) är lika mellan könen. Det betyder att även unga män tar del av sjukförsäkringen. Uppsala läns kommuner i norduppland har generellt sett den högsta sjukfrånvaron. Antal 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1500 1000 500 0 6618 4304 3424 1859 448 498 Pågående sjukfall Sjukersättning Aktivitetsersättning Kvinnor Män Punktprevalens med antal individer febr 2012 för sjukfall och i maj 2012 för sjuk- och aktivitetsersättning, Försäkringskassan Uppsala I dagsläget får Landstinget i Uppsala län ta del av kvartalsvis statistik presenterad efter kön uppdelat på länet och de åtta kommunerna, i jämförelse med riket. För att hälso- och sjukvården på ett ännu bättre sätt ska kunna använda ohälsostatistiken skulle vården även behöva könsuppdelad statistik uppdelat på verksamhet / enhet, intygsförskrivare och sjukdomsgrupper. Landstinget i Uppsala län som arbetsgivare Landstinget är en av de största arbetsgivarna i Uppsala län med cirka 11 000 anställda. Andelen anställda kvinnor utgör 78 %. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till den

8 (32) sammanlagda ordinarie arbetstiden var 4,5 % år 2011, kvinnorna hade 5,1 % och männen 2,4 % sjukfrånvaro. 25 20 Procent 15 10 Kvinnor Män 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total sjukfrånvaro, anställda i Landstinget i Uppsala län, 2002-2011 Landstinget genomför vartannat år en medarbetarenkät med frågor som bland annat handlar om hur man trivs på sin arbetsplats, delaktighet, arbetsklimat och likabehandling. Den senaste mätningen 2012 med 76 % svarsfrekvens visade på ett mycket gott resultat uttryckt i ett sammanfattande index för hur nöjda medarbetarna var och siffrorna indikerade inte någon egentlig könsskillnad. Landstingets personalavdelning arbetar med en likabehandlingsplan ur ett arbetsgivarperspektiv, i vilken också jämställdhetsfrågorna ingår. I sin roll som arbetsgivare erkänner landstinget rätten till jämställdhet mellan män och kvinnor. Landstinget ska årligen ta fram och följa upp jämställdhetsplaner på förvaltningsnivå. Arbetet med en jämställd sjukskrivning inom ramen för sjukskrivningsmiljarden gäller hela länets befolkning och i ovan nämnda sammanhang är Landstinget i Uppsala län ur ett arbetsgivarperspektiv endast ett exempel på en stor arbetsgivare i vårt län. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration har, på uppdrag av landstingsstyrelsen, i februari 2012 reviderat likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan ur ett medborgarperspektiv. Kvalitet i läkarintyg Det finns brister angående kvaliteten i läkarintygen. Många läkarintyg saknar obligatoriska uppgifter, samtidigt som de uppgifter som finns inte håller tillräcklig kvalitet. Underlag som behöver skickas tillbaka för komplettering riskerar också att förlänga sjukskrivningstiden. Det är viktigt att det inom hälso- och sjukvården utarbetas sådana arbetsmetoder att patienten kan få ett korrekt intyg och att Försäkringskassans behov av att snabbt få medicinska beslutsunderlag för både män och kvinnor tillgodoses. I den andra och senaste nationella stickprovsmätningen visade det sig att andelen godkända intyg håller en något högre kvalitet för Uppsalas kvinnor än för männen vilket är tvärtemot riket. Totalt sett har Uppsala förbättrat sig från totalt 50 % godkända intyg till 57 %.

9 (32) Kvinnor Män Godkända intyg Antal Andel Antal Andel Uppsala 180 57 % 92 55 % Riket 53 % 55 % Stickprovsgranskning av kvalitet i läkarintyg dec 2011 - jan 2012, Försäkringskassans huvudkontor I förlängningen på denna mätning kan man fundera över om läkare som är män respektive kvinnor rekommenderar sjukskrivningar olika och med olika intygskvalitet. Kanske även Försäkringskassans handläggare beroende av om de är män eller kvinnor bedömer, fattar beslut och föreslår åtgärder olika? Fördjupade medicinska utredningar För en rättssäker prövning av sjukpenningärenden behöver Försäkringskassan också i vissa fall fördjupade medicinska utredningar. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Utredningarna, av enskild läkare alternativt team, genomförs av landstingets vårdgivare på beställning av Försäkringskassan. Sjukpenningtalet har det senaste året ökat för riket med 0,81 dagar (män 0,42 och kvinnor 1,2). Enligt Försäkringskassan beror det främst på alla personer som utförsäkrats som nu återvänder till statistiken. Uppsala har fler så kallade återvändare än många andra landsting. För dessa personer beställer ofta handläggarna en fördjupad medicinsk utredning för att bedöma funktionstillståndet, liksom i vissa av de fall där kvaliteten i läkarintygen av någon anledning är bristfällig. Detta medför att Uppsala genomför många utredningar i jämförelse med andra delar av landet, fler för kvinnor än för män. Kvinnor Män Totalt Antal Antal Antal SLU 20 6 26 TMU 60 40 100 Fördjupade medicinska utredningar (särskilt läkarutlåtande, SLU och teambaserad medicinsk utredning, TMU) utförda i Landstinget i Uppsala län, jan - maj 2012, på beställning av Försäkringskassan Hälsa, livsvillkor och levnadsvanor i befolkningen Enligt enkätundersökningen Liv och hälsa (2008) för sjukskrivna mer än 90 dagar; är tre av fem sjukskrivna i Uppsala län kvinnor en tredjedel av män och kvinnor är sjukskrivna på grund av besvär från rörelseorganen nästan hälften av kvinnorna är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa var femte man är sjukskriven på grund av olycksfall bara hälften anger förbättringen i hälsa som en betydlig faktor för att återgå till arbete kvinnor poängterar arbetsmiljö samt psykosocialt klimat på arbetsplatsen som de viktigaste faktorerna för att återgå till arbete cirka 8 % av alla sjukskrivningsfall som pågår under mer än 90 dagar har inget samband med hälsa, i olika kommuner varierar denna del från 19 % i Knivsta till 2 % i Enköping två av tre av de friska sjukskrivna är kvinnor

10 (32) hälften anger annat som sjukskrivningsorsak de friska sjukskrivna har inte väsentliga psykiska eller fysiska problem Vad har ogynnsamma levnadsvanor med en jämställd sjukskrivningsprocess att göra? Dessa kan orsaka sjukskrivning och/eller medföra en längre sjukskrivning än nödvändigt. Att uppmärksamma och ringa in patientens problem ökar möjligheterna att ge en relevant rehabilitering. Män och kvinnor kan drabbas olika av ogynnsamma levnadsvanor och det kan finnas skillnader i förutsättningar för en god rehabilitering. Enligt undersökningen Liv och hälsa 2008 är såväl livsvillkor, såsom nedlåtande behandling och betungande hemarbete, som levnadsvanor, såsom fysisk inaktivitet, starkt relaterade till dåligt allmänt hälsotillstånd. Dessa tre utgör de starkaste riskfaktorerna för dåligt allmänt hälsotillstånd. Undersökningen sammanfattar att kvinnor har något sämre självskattad hälsa än män och påpekar att om kvinnor skulle lägga ner mer tid på betalt förvärvsarbete i förhållande till obetalt hemarbete skulle deras ekonomi vara bättre och därmed påverka hälsan positivt. Diagrammen som följer nedan om alkohol, allmänt hälsotillstånd, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och sömn är hämtade från enkätundersökningen Liv och hälsa, 2008. Det är frågor ställda till ett urval av Uppsala läns befolkning. En fjärde och uppföljande enkätstudie (Hälsa på lika villkor) genomförs och sammanställs under hösten 2012. Levnadsvanor som finns med i undersökningen som bland annat rör rökning, kostvanor och övervikt har i detta sammanhang valts bort, även om dessa faktorer också medför ohälsosamma effekter och möjligen då även genererar sjukskrivningar. Stress varierar i likhet med sömn och redovisas därför inte heller. Riskfyllt alkoholbeteende Att mäta alkoholkonsumtion i befolkningen genom befolkningsenkät är förenat med många svårigheter. Bortfallets eventuellt snedvridande effekt är en av dessa. Det finns goda skäl att misstänka att i bortfallet ingår en grupp människor som skulle kunna klassificeras som storkonsumenter av alkohol. Alkoholkonsumtion är tydligt köns- och åldersrelaterad. Yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Mer än var fjärde man i Uppsala län uppgav att de regelbundet (minst en gång per månad) är berusade. Motsvarande andel för kvinnor år 13 procent. Nästan hälften av männen i åldergruppen 18-34 år berusar sig minst en gång per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande åldrar. Mönstret är likartat för kvinnorna även om andelen som berusningsdricker håller sig på en lägre nivå. En tredjedel av de yngsta kvinnorna berusar sig minst en gång per månad. Hälsokonsekvenserna av riskbruk är omfattande. Diagrammet nedan visar andelen kvinnor och män i Uppsala län som kan betraktas ha ett riskfyllt alkoholbeteende, fördelat efter ålder. Riskfyllt alkoholbeteende skiljer sig mellan kön i ålder, men den största skillnaden mellan män och kvinnor finns bland yngre personer i ålderskategorin 18-34 år. Nästan var sjunde kvinna och var tionde man i åldern 18 till 34 år i Uppsala län befinner sig i riskgruppen.

11 (32) 25 20 Procent 15 10 14 10 Kvinnor Män 5 6 5 4 5 0 18-34 35-49 50-64 Riskfyllt alkoholbeteende, Liv och hälsa 2008 Mönstret är att det bland kvinnor förekommer en högre andel personer med riskfyllt alkoholbeteende i länets kommuner. Två kommuner, Knivsta och Östhammar, skiljer ut sig och där är andelen personer med riskfyllt alkoholbeteende högre bland män än bland kvinnor. 25 20 Procent 15 10 5 6 5 6 5 8 7 7 3 6 3 8 7 6 5 5 7 7 6 Kvinnor Män 0 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Uppsala län Riskfyllt alkoholbeteende, Liv och hälsa 2008 Bra allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Vetenskapliga undersökningar har dock visat på starka samband mellan lågt självskattad hälsa och framtida sjukdom och för tidig död. Diagrammet nedan visar andelen kvinnor och män, fördelat på ålder, i Uppsala län som uppger att deras allmänna hälsotillstånd är mycket bra eller bra.

12 (32) 100 80 84 85 78 79 71 69 Procent 60 40 Kvinnor Män 20 Bra allmänt hälsotillstånd, Liv och hälsa 2008 18-34 35-49 50-64 Andelen män och kvinnor med bra allmänt hälsotillstånd är något lägre i Norduppland jämfört med länet som helhet och det framgår i diagrammet nedan att det är stor skillnad mellan den kommun med den högsta självskattningen (Knivsta) och den med lägst självskattning (Älvkarleby). 100 80 66 65 80 82 74 76 Procent 60 40 Kvinnor Män 20 Älvkarleby Knivsta Uppsala län Bra allmänt hälsotillstånd, Liv och hälsa 2008 Fysisk aktivitet Människokroppen är byggd för rörelse och fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Brist på fysisk aktivitet ökar risker för övervikt och fetma samt för många sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Diagrammet nedan visar andelen kvinnor och män i Uppsala län som uppger att de inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet på fritiden (=promenera, cykla eller på annat sätt röra på sig), mindre än 2 timmar i veckan, fördelat efter ålder. Männen ligger i denna aspekt sämre till än kvinnorna.

13 (32) 25 21 Procent 20 15 10 9 12 16 18 13 Kvinnor Män 5 18-34 35-49 50-64 Fysisk aktivitet på fritiden mindre än 2 tim/vecka, Liv och hälsa 2008 Med anknytning till ovan avseende alkohol och fysisk aktivitet kan nämnas att rapportering från förvaltningarna i landstinget troligen under 2013 kommer ske enligt överenskommelse för målrelaterad ersättning t.ex. att redovisa antalet patienter som fått frågan om alkoholvanor samt antal patienter med ett riskbruk fördelat på enhet, ålder och kön, att enheter som har cosmic rapporterar antalet patienter med riskbruk av alkohol som hänvisats till webbaserad rådgivning, redovisa antalet patienter som fått frågan om fysisk aktivitet respektive otillräcklig fysisk aktivitet samt antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet fördelat på ålder och kön. Psykisk hälsa Mellan 20 och 40 procent av befolkningen i Sverige uppskattas idag lida av psykisk ohälsa - allt från allvarligare sjukdomstillstånd som t.ex. psykoser, till lättare psykiska problem, som t.ex. oro, ångest och sömnproblem. De allvarligaste psykiska sjukdomarna har inte nämnvärt ökat i omfattning men däremot kan man se en omfattande ökning av annan psykisk ohälsa sedan början av 1990-talet. Tabellen nedan visar att den största utbredningen av psykiska besvär syns bland kvinnor i åldrarna 18-34 år. Indikatorer på psykiska besvär kan vara stress, nedstämdhet och sömnproblem. Enligt Socialstyrelsen har det skett en ökning av psykisk ohälsa bland unga, framförallt kvinnor de senaste tjugo åren. En ny rapport 2012 visar att det även har blivit vanligare bland män. I Uppsalas psykiatriska öppenvård har antalet män ökat med 81 % i åldersgruppen 18-24 år. En ökad diagnostisering av ADHD tros vara en orsak till att män i större utsträckning vänder sig till vården.

14 (32) 50 40 32 Procent 30 20 19 23 17 16 13 Kvinnor Män 10 0 18-34 35-49 50-64 Nedsatt psykiskt vällbefinnande (GHQ12), fördelat efter ålder, Liv och hälsa 2008 Största inströmningen till vården gäller dock sjukdomar som ångest och depression och denna ökning gäller båda könen. Rätt diagnos är avgörande för att adekvata behandlingar ska kunna ges. Det finns funderingar kring att vedertagna självskattningsformulär som används som en del vid diagnostiseringsarbetet inte är könsneutrala. Dagens depressionsdiagnostik baseras framför allt på rapporterade depressionssymtom. Denna diagnostik har präglats av den kvinnliga depressionens symtombild, vilket gör att männens depression kan missas. Män anses vara deprimerade endast hälften så ofta, men tar livet av sig tre till fyra gånger oftare än kvinnor. Detta är ett folkhälsoproblem, inte bara för suicidrisken utan även för konsekvenser som att ha svårt att fungera i sitt dagliga liv, destruktivitet, alkoholism och utåtriktat våld och övergrepp mot kvinnor i nära relation. Män uppvisar och talar oftare om kroppsliga symtom som trötthet, sömnlöshet, rastlöshet och viktförändring än kvinnor. De kan vara irriterade och arga istället för nedstämda. Bland annat psykiatrikern Wolfgang Rutz har utarbetat en självskattningsskala (Gotlandsskalan) för skattning av manlig depressivitet vilken vore intressant att ytterligare testa i kliniskt primärvårdarbete. I förlängningen behöver vården fundera över om tillräckliga och relevanta åtgärder sätts in för män och kvinnor med just psykisk ohälsa och långvarig smärta. Sömn Andelen kvinnor som uppger sig ha sömnproblem är högre än respektive andelen män och detta återfinns i alla ålderskategorier 18-64 år och även i alla kommuner. Sämst sover kvinnorna i Tierp, Håbo och Enköping.

15 (32) 50 40 33 Procent 30 20 19 15 23 17 21 Kvinnor Män 10 0 18-34 35-49 50-64 Sömnproblem vid flertal tillfällen / i stort sett hela tiden senaste 3 månaderna, Liv och hälsa 2008 Värk i skuldror, nacke eller axlar Värk och smärta är det vanligaste symtomet vid rörelseorganens sjukdomar. Sömn, återhämtning och fysisk aktivitet har betydelse för upplevelsen av smärta. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste orsaken till smärta, nedsättning av arbetsförmågan och långvarig sjukskrivning i Sverige. Andelen kvinnor som uppger sig ha problem med värk i skuldror, nacke eller axlar är mycket högre än andelen män i ålderkategorierna 18-64 år. Samma förhållande mellan män och kvinnor finns även för värk i rygg och höfter. Detta mönster, se tabellen nedan, återfinns i alla länets kommuner. 50 43 45 40 36 Procent 30 20 18 26 31 Kvinnor Män 10 0 18-34 35-49 50-64 Värk vid ett flertal tillfällen / i stort sett hela tiden senaste 3 månaderna, Liv och hälsa 2008 Nästan 300 medarbetare i landstinget, såväl på sjukhus som i primärvård, som har patientkontakter kring levnadsvanor har under de senaste 3 åren genomgått grundutbildning i motiverande samtalsteknik (MI). Utbildningen har medfört en ökad medvetenhet hur väsentligt det är att försöka få patienterna att förändra sina levnadsvanor. Trotts denna insikt hos personalen är det fortfarande relativt få som i sin

16 (32) kliniska vardag fullt ut tillämpar metoden för att påverka en förändring av patienternas levnadsvanor. Befolkningens uppfattning om vården Vårdbarometern är en nationell undersökning i form av telefonintervjuer av 0,5 % av rikets befolkning och tabellen nedan visar ett urval av frågor. Resultaten pekar på att kvinnor söker vård mer än män. Kvinnor anser i större uträckning än män att de får för lite dialog och lyssnande samtidigt som det är större andel kvinnor som känner till och använder landstinget webbsida, sjukvårdsrådgivning och 1177. I jämförelse med männen är det större andel kvinnor som bedömer att de har kunskaper om vad som är bra för den egna hälsan och kanske i linje med det att de inte får den hjälp de behöver och att läkarna besitter dålig kompetens. Fråga Svarsalternativ Kvinnor Män Hur bedömer du dina egna kunskaper om vad som är Mycket bra 38 % 30 % bra för din hälsa och kan minska risken för sjukdom? Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 65 % 57 % Varför brister ditt förtroende för vårdcentraler/ motsvarande? Man få inte den hjälp man behöver 26 % 38 % För lite dialog/lyssnande 11 % 5 % Dålig kompetens hos läkare 21 % 30 % Vårdbarometern 2011 för Uppsala ( www.vardbarometern.se ) I landstingets jämställdhetspolicy står att läsa att Landstinget i Uppsala län erkänner allas rätt att åtnjuta god fysisk och mental hälsa och slår fast att tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård och förebyggande hälsovård för män och kvinnor är en förutsättning för detta. Landstinget ska arbeta för en ökad medvetenhet om att ta hänsyn till mäns och kvinnors olika behov för att säkerställa lika möjligheter till god hälsa samt att genusperspektivet behöver finnas med vid planering, finansiering och tillhandahållande av vård. Patienternas uppfattning om vården Nationell patientenkät är en undersökning som ställer frågor om hur patienter som besökt en vårdmottagning uppfattade sitt besök. Senaste mätningen i den nationella patientenkäten för Uppsala visade uttryckt i patientupplevd kvalitet (PUK) att kvinnorna överlag var lite mer missnöjda med vården än männen. Variabler såsom väntetid, tillgänglighet, om man blir lyssnad på, bemötande, delaktighet, visad respekt och delgivning av information skattar kvinnorna aningen sämre än männen. Undersökningen i slutenvård och speciellt psykiatrisk slutenvård har dock få svarande och därför är statistiken inte helt tillförlitlig. Det finns många studier som visar på betydelsen av det goda mötet och hur det i sig kan ge möjligheter till en viktig förändring för patienten. Bemötandet behöver uppmuntra

17 (32) självhjälpsbeteende, förmedla empowerment (egenmakt) samt fokusera på styrka och resurser både hos män och kvinnor. Detta betyder att personalen i patientmötet behöver visa respekt, lyssna, begripliggöra, uppmuntra och motivera, inte medikalisera, kunna visa engagemang och samarbeta med patienten. Detta är centralt för att gagna en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och återspeglas därför i valet av kort- och långsiktiga åtgärder för Uppsala i denna handlingsplan. Känner patienten sig kränkt i mötet med hälso- och sjukvården t.ex. i form av vårdens oförmåga att lyssna eller att mötas av en arrogant attityd, då riskeras ett sämre tillfrisknande. Hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad vilket betyder att patientmötet ska präglas av respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar samt att dessa vägs in i det kliniska beslutet. När det gäller väntetider i vården är det logiskt att tänka att om patienten hamnar i en kö i väntan på åtgärd så riskeras en onödig sjukskrivning och en försenad rehabilitering. Den könsuppdelade statistiken från Sveriges Kommuner och Landstings databas har tyvärr misslyckats för Uppsalas del på grund av tekniska problem. Målet är att den automatiska rapporteringen ska fungera framåt sept - oktober 2012. Före dess kan inte Uppsala få ut någon könsuppdelad statistik avseende C-läns väntetider i vården. I en kunskapsöversikt från Sveriges Kommuner och Landsting om ojämställdhet i vården (2007) beskrivs att studier påvisat omotiverade skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tillgång till utredning och behandling vid ett flertal sjukdomar och att kvinnor tycks få vänta något längre än män för tid hos allmänläkare. Listingsstatistik för primärvård och patienter i yrkesför ålder visar i stort sett ingen skillnad mellan vårdgivare i privat regi kontra offentlig regi i Landstinget i Uppsala län. En liten tendens finns till att kvinnorna är mer intresserade att lista sig på husläkaren under det att männen oftare än kvinnorna väljer att lista sig på mottagningen. Klagomål på vården Antalet ärenden till patientnämnden har sjunkit till 800 år 2011 från att år 2008 ha varit 1112 ärenden. I landstingets policy för likabehandling står att läsa att den siffran borde vara noll. Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag till alla verksamheter att utifrån policyn ta fram planer och själva identifiera vad som är viktigt att arbeta med, både som arbetsgivare och vårdgivare. I tabellen nedan avser statistiken den som har tagit kontakt med patientnämnden, men man bör ha i åtanke att det kan vara personer som ringer för någon närståendes räkning. Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Ärenden till patientnämnden 494 62 % 306 38 % 800 Ärenden till patientnämnden under 2011, Landstinget i Uppsala län Likabehandlingspolicyn grundar sig på alla människors lika värde och de sju diskrimineringsgrunderna där jämställdhet är en. Gott bemötande, tillgänglighet, respekt, god vård och lika möjligheter utifrån individuella behov är västenliga delar som lyfts. Likabehandling skapar förutsättningar för en god hälsa på lika villkor.

18 (32) Våld i nära relationer Utsatthet för våld är ett dolt hälsoproblem. Våld eller hot om våld som orsak till ohälsa och sjukdom måste undersökas för att sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska kunna erbjuda god vård. I landstingets jämställdhetspolicy står att Landstinget i Uppsala län är medveten om att könsrelaterat våld drabbar kvinnor i högre utsträckning än män och att landstinget tar på sig ansvaret för att underlätta situationen för utsatta kvinnor i behov av landstingets stöd. Det finns ett vårdprogram för åtgärder vid våld i nära relationer som är utarbetat för Landstinget i Uppsala län. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala har under fyra veckor våren 2012 genomfört ett pilotprojekt i mödrahälsovården om att systematiskt fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (patientberättelsen) och har samtidigt arbetat fram och förankrat ett enhetligt sätt för dokumentation. Detta ger möjligheter till utdata från den elektroniska patientjournalen. Som förberedelse har NCK gett kompetensutveckling inte enbart till involverade barnmorskor utan på bred front bland annat på Primärvårdens utvecklingsenhet, på chefsmöten samt till dokumentationsansvariga och andra berörda. Utfallet visar att om frågan om våld ställs rutinmässigt, och inte enbart fråga vid misstanke, identifieras våldsutsatta kvinnor effektivare och de kan erbjudas olika form av relevant stöd. I pilotstudien identifierades 37 kvinnor av totalt 461. Siffran är relevant och förväntad eftersom den stämmer med nationella siffror som visar att andelen som medger våldsutsatthet ligger på cirka 10 %. Planering finns för breddinförande och för fortsatt undervisning i samband med denna implementering. Antal Andel Ja 37 8 % Nej 398 86 % Ej frågat 26 6 % Pilotstudie om att rutinmässigt fråga om våldsutsatthet inom mödrahälsovården i Uppsala, våren 2012 Rehabilitering vid psykisk ohälsa och långvarig smärta Rehabiliteringsgarantin (rg) är statliga stimulansmedel med syfte att ge patienter i yrkesför ålder evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att män och kvinnor kan återgå i arbete eller underlätta för att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. Garantin startade 2009 och målgrupp är de sjukdomsgrupper som står för den största sjukfrånvaron, psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. Rehabiliteringen består av kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal smärtrehabilitering (MMR). En sammanställning av 2011 för Landstinget i Uppsala län visar att fler antal kvinnor får del av rehabilitering inom ramen för garantin. Medelålder för män och kvinnor var ungefär lika. En fundering är om vården är tillräckligt bra på att upptäcka dessa patienter så att de får rätt diagnos? Hur fungerar screening och hur fungerar patientmötet? Vilka åtgärder föreslås för män och för kvinnor? Det är större andel män som tar del av KBT, men de är fortfarande numerärt färre i antal. Kvinnor söker vård mer än män, och när män söker kan man fundera över om de hellre söker för fysiska än för psykiska besvär? Yttrar sig kanske besvären olika eller tillskrivs kvinnors besvär som psykosociala? En

19 (32) liten klinisk pilotstudie i Dalarna visade en tendens till att läkare som var kvinnor sjukskrev patienter som var män för psykisk ohälsa i större omfattning än läkare som var män gjorde. År 2011 Kvinnor Män Antal Andel av kvinnorna Antal Andel av männen Patienter i rg 1570 554 KBT 1230 78% 464 84% MMR 328 21% 82 15% Vårdform offentlig 944 60% 304 55% Vårdform privat 626 40% 250 45% Rehabiliteringsgarantin 2011, Landstinget i Uppsala län En magisteruppsats vid Uppsala universitet genomfördes på patienter utvalda att påbörja MMR enligt rehabiliteringsgarantin i Uppsala län under 3 månader våren 2011. Studien jämförde skillnader i smärtans komplexitet i primärvård respektive sjukhusvård. Patienterna visade sig vara sjukare på sjukhus än i primärvård och självskattning av bland annat studiens prognostiska faktorer skulle kunna användas som indelningsgrund för var patienten ska få vård. (Pleijel B Skattning av prognostiska faktorer för gradering av smärtans komplexitet hos patienter i behov av multimodal smärtrehabilitering inom två vårdnivåer. Uppsala; 2011) När materialet (n=89, kvinnor=72, män=17) nu analyserats ur ett könsperspektiv finns inga signifikanta skillnader, men väl tendenser. Dessa pekar på att kvinnor som ska få smärtrehabilitering av team i större uträckning än män är något yngre, har haft långvarig smärta lite längre tid, de har lägre tilltro till egen förmåga, mer depression och ångest men de har mindre risk för aktivitetsbegränsning. Inga könsskillnader fanns när det gäller etnicitet eller vem som fick vård var. Enligt rehabiliteringsgarantin var det i Uppsala något mindre andel kvinnor som rehabiliterats av privata vårdgivare. När listningsmönster i primärvården för åldern 18-65 år gås igenom visar det dock inga större skillnader mellan könen avseende offentlig och privat vårdgivare. En liten tendens finns till att männen oftare väljer att lista sig vid mottagningen medan kvinnorna är mer intresserade av att lista sig hos en husläkare. Läkemedel Läkemedel är dels en indikator på ohälsa och dels är läkemedel en viktig del av rehabiliteringen vid många sjukdomar. Det kan vara som en egen åtgärd eller i kombination med icke-farmakologisk rehabilitering. Till kvinnor säljs mer antidepressiva läkemedel, sömnmedicin samt smärtstillande läkemedel än till män. Störst skillnad är det mellan könen för antidepressiva läkemedel. När det gäller länets kommuner säljs minst antidepressiva och sömnläkemedel i Knivsta och generellt sett mest i nordupplands kommuner. Uppsalas mönster ser ut som för riket så när som på att Uppsalas kvinnor får lite mer antidepressiva läkemedel.

20 (32) DDD / 1000 inv och dag 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Kvinnor Antidep Män Antidep Kvinnor Sömnmedel Män Sömnmedel Kvinnor NSAID Män NSAID 0 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-60 60-64 Öppenvårdsförsäljning under 2011 av definierade dygnsdoser (DDD), 20-64 år, Läkemedelsenheten Landstinget i Uppsala län Fler biverkningsrapporter avser kvinnor. Får män läkemedel i för liten utsträckning av olika skäl? Studier visar att nyare och dyrare mediciner oftare skrivs ut till män medan kvinnor får äldre och billigare preparat (Ojämställdhet i vård och hälsa. SKL; 2007). Samverkan Team och samverkan är framgångsfaktorer vid rehabilitering. Får män och kvinnor tillgång till det på likvärdiga villkor? Samordningsförbundet är en självständig myndighet med elva medlemmar och Uppsalas samordningsförbund är ett av landets största. Uppgiften är att underlätta för medlemmarna att skapa aktiviteter vars syfte är att individer som är i behov av samordnade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser ska återfå sin arbetsförmåga. Förbundet ska också främja samverkan mellan medlemmarna samt bidra till en effektiv resursanvändning inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. Tanken är att samverkan mellan Landstinget i Uppsala län, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets åtta kommuner ska skapa en effektiv rehabilitering när inte var för sig är det lämpligaste sättet att rehabilitera. I maj 2012 hade 770 individer deltagit i Samordningsförbundets olika projekt med olika form av coachingkaraktär. Av dessa var 68 % kvinnor och insatserna ledde till arbete/utbildning/studier för totalt 112 deltagare. Ytterligare 1080 individer har varit med i ett projekt som skiljer sig väsentligt från de andra projekten, då innehållet i det endast bestod av en kort rådgivning. En aktiv aktör när det gäller arbetslivsinriktad medicinsk rehabilitering är Uppsala läns landstings nystartade kompetenscentra, ArbetsRehab. Stora projekt bedrivs från ArbetsRehab t.ex. Vitalis som i sin inledande del omfattade ett stort antal kvinnor som stod inför utförsäkring och som i steg två nu även inkluderar män. Landstinget står i startgroparna för att forma hur detta centra bäst ska komma till nytta för att utveckla och kvalitetssäkra arbetsmetoder och samverkansformer som syftar till att underlätta arbetsåtergång och minska det hälsorelaterade utanförskapet för personer med psykisk ohälsa och smärta.

21 (32) Återrapportering av handlingsplan daterad 2011-12-12 Kortsiktiga mål 1. Samarbete inleddes under 2010 mellan ledningskontorets ansvariga för sjukskrivningsprocessen och ansvariga för införande av övergripande styr- och ledningssystem. Mål har formulerats för att en jämställd sjukskrivningsprocess ska ingå i ledningssystemet. 2. Försäkringsmedicinska dialogseminarier har genomförts på verksamhetsnivå inom primärvård, psykiatri och med privatläkare. Inom ramen för seminarierna tas även upp att det föreligger misstanke om omotiverade könsskillnader avseende sjukskrivningsprocessen. På enheter där dessa dialoger ägt rum har Försäkringskassan i Uppsala genomfört en egen före- och eftergranskning av kvaliteten i läkarintyg. Mätningen visade genomgående att kvaliteten tyvärr försämrats. Statistiken i dessa lokala mätningar var inte könsuppdelad. 3. Planeringsarbete har skett med ansvariga för rehabiliteringskoordinatorena för att påbörja kompetensutveckling för denna grupp avseende genus och sjukskrivning. 4. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i Uppsala har under 2011 undervisat och informerat olika professioner i primärvården samt på bred front gjort reklam för sin hemsida och för sitt digitala undervisningsmaterial Att ställa frågan om våld. Långsiktiga mål 5. Utbildning i motiverande samtal, MI, har pågått hela 2012 i syfte att kunna arbeta effektivt med patienternas levnadsvanor t.ex. riskbeteende avseende alkoholkonsumtion och där speciellt uppmärksamma att inte missa kvinnor vars dolda riskbruk tenderar att öka. De senaste 3 åren har 300 medarbetare gått utbildning i MI i landstingets regi. Detta har medfört en ökad medvetenhet kring problematiken och ett förhållningssätt hos personalen, men det är fortfarande relativt få som i sin kliniska vardag fullt ut tillämpar metoden för att påverka en förändring av patienternas levnadsvanor. Frågan ifall sjukvården använder sig av hälsosamtal för att diskutera levnadsvanor i tillräcklig grad och lika för män och kvinnor är svår att besvara även om viss statistik finns att hämta i den nationella patientenkäten. 6. Halvdags inledande inspirationsundervisning om genus och om jämställd sjukskrivning till alla rehabiliteringskoordinatorer genomfördes 31 jan 2012 med hjälp av Ulrika Eklund, genusexpert på Sveriges Kommuner och Landsting. Närvarande var även Försäkringskassans två kontaktpersoner. Uppdrag gavs att börja fundera på hur man skulle kunna bedriva och följa upp detta arbete på alla enheter. Förslagsvis kommer Region Skånes utbildningsmaterial att användas (genushanden, att tänka tvärtom samt en CD-skiva). Primärvårdens koordinatorer hade en egen halvdag våren 2012 och till dessa koordinatorer delgavs även ett metodstöd från Västerbottens läns landsting (genuskortleken). 7. Samordningsförbundet gör en kartläggning med fokus på ungdomar med ohälsa i länet som har aktivitetsersättning. Totalt var det i Uppsala län 952 individer i april 2012.

22 (32) Arbete pågår med förslag på åtgärder för att möjliggöra inträde på arbetsmarknaden för dessa unga män och unga kvinnor. 8. NCK har under våren 2012 genomfört ett pilotprojekt i mödrahälsovården om att systematiskt fråga om våldsutsatthet och har samtidigt arbetat fram och förankrat ett enhetligt sätt att dokumentera detta vilket ger möjligheter till utdata från den elektroniska patientjournalen. Planering finns för breddinförande och för fortsatt undervisning i samband med denna implementering. 9. Planering finns att NCK kommer till nätverksträff där Uppsala läns alla multimodala smärtteam träffas hösten 2012.

23 (32) Handlingsplan 2012-08-24 Inledning Många aktiviteter som är angelägna i arbetet med en jämställd sjukskrivning pågår redan i vården, men med ett annat syfte än detta. Det kan exempelvis handla om implementering av nationella riktlinjer och hälsoinriktat arbete. Mål och åtgärder som handlar om förhållningssätt och metoder för att säkerställa ett gott bemötande, värna det friska hos patienten och inte missa viktiga aspekter av patientens ohälsa gagnar flera syften. Det är väsentligt att kommunicera denna handlingsplan till vården på ett sådant sätt att olika åtgärder i den kliniska vardagen får ett sammanhang och kan integreras med det som redan görs med patientens bästa för ögonen. Handlingsplanen ska förhoppningsvis kunna inspirera verksamheterna att föra resonemang kring tänkbara orsakssamband och själva föreslå lämpliga åtgärder. Kompetensutveckling kan i kombination med kollegial dialog öka medvetenhet och förändra attityder. För att det ska ske krävs en långsiktlighet och en uthållighet i detta arbete. Bland åtgärder nedan nämns den så kallade genushanden. Detta är ett metodstöd utvecklat av Region Skåne som handlar om att i varje patientmöte tänka tvärtom utifrån fem områden (illustrerat som fem fingrar på en hand); familjesituation, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk och rehabiliteringsplan. Att tänka tvärtom betyder att systematiskt alltid ställa sig frågan om patienten skulle ha behandlats eller bemötts annorlunda om den varit av motsatt kön. Att samtlig vårdpersonal gör det är ett sätt att säkerställa en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivning för alla patienter. Även fyrfältaren omnämns. Fyrfältaren har visat sig vara ett framgångsrikt analysverktyg för att tala till det friska hos män och kvinnor och att utveckla ambivalensen kring att komma tillbaks i arbete. Det har också visat sig vara ett stöd i att inte medikalisera i onödan och en hjälp att involvera patienten i arbetet. För att män och kvinnor ska kunna återgå i jobb måste problemen i ruta tre lösas. Fyrfältaren kan hjälpa behandlare och patient att medvetandegöra mönster. 1. Vad är bra för dig med sjukskrivning? 4. Vad skulle däremot vara bra med att gå tillbaka till arbetet? 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 3. Om du skulle gå tillbaks till arbetet, vad skulle problemet med det vara? Fyrfältaren