Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna parallellt och riktade anteriort Olika plan Medialt plan Sagittalt plan Frontalt/koronart plan Tranversalt/horisontalt plan 1 2 Grundläggande nomenklatur Basala rörelser Distalt (längre ifrån bålen eller ursprungsplats) Proximalt (närmare till bålen eller ursprungsplats) Medialt (mot mittlinjen) Lateralt (från mittlinjen) Kraniellt (mot kraniet) Kaudalt (mot os coccygis (svansen)) Abduktion/adduktion Flexion/extension Inferiort (nedåt) Superiort (uppåt) Anteriort = ventralt (framåt) Posteriort = dorsalt (bakåt) Bilateral (båda sidor) Unilateral (ena sidan) Ipsilateral (samma sida) Kontralateral (motsatt sida) 3 Pronation/supination (OBS! fotleden) Rotation 4 Speciella rörelser Ben Radial-/ulnardeviation Elevation/depression Ca 217 ben beroende på ålder och individuell variation Håller kroppen uppe Skydd för vitala strukturer Mekaniska grunden för rörelse Mineraldepå (ffa Ca 2+ ) Blodbildning Olika typer av ben: Rörben: t ex femur och humerus Tärningsformade ben: t ex karpal- och tarsalben Platta ben: t ex costae och os ileum Oregelbundet formade ben: t ex columna vertebralis Palmar-/dorsalflexion Plantar-/dorsalflexion 5 6 1
Ben Underarm Cranium Clavicula Humerus Sternum Costae Os coxae Femur Olecranon Radius Ulna Membrana interossea antebrachii 7 8 Underben Ryggrad Fibula Membrana interossea cruris Tibia Lat. och med. malleol 9 Columna vertebralis skyddar ryggmärgen Ryggraden består av: 7 cervikala kotor (Atlas, I och Axis, II) 12 thorakala kotor 5 lumbala kotor Os sacrum Os coccygis 10 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån tre olika typer Synovialleder Fibrösa leder t ex skallsuturerna Broskleder t ex mellan intervertebraldiskarna Har en ledkapsel som omsluter leden vilken består av en yttre fibrös del och en inre del vilken är det s k synovialmembranet Ledhålan innehåller en liten mängd synoviallvätska vilken smörjer leden Ledbrosket är av den hyalina typen Exempel på en synovialled är knäleden (art. genus) Synovialleder delas in i många undergrupper t ex: Kulled (art. coxae) Gångjärnsled (art. cubiti) Sadelled (art. carpometacarpalis pollicis) Äggled (art. metacarpophalangeales, MCP) Synovialleder 11 12 2
Artärer Fraktar syrerikt blod med näring till kroppens celler Utgår från hjärtat Består histologiskt av tre lager: Tunica intima Tunica media Tunica adventitia Förbinds med vener genom kapillärer Stora elastiska artärer t ex aorta och a. subclavia Muskulära artärer t ex a. femoralis och a. brachialis Små artärer och arterioler (kapillärer) A. carotis communis A. subclavia Cor A. renalis Aorta A. iliaca communis Artärer 13 14 Aorta Artärer i armen Utgår direkt ifrån hjärtat Viktiga delar att känna till: Aorta ascendens Arcus aorta Aorta descendens Aorta abdominalis Armen försörjs med blod av: A. subclavia A. axillaris A. brachialis A. radialis A. ulnaris samt grenar från dessa 15 16 Benet försörjs med blod av: A. iliaca externa A. iliaca interna A. femoralis A. profunda femoris A. poplitea A. tibialis ant. och post. A. fibularis A. dorsalis pedis samt grenar från dessa Artärer i benet Vener Tunnare än artärer (ffa mindre med muskler i kärlväggen) Går till hjärtat Transporterar syrefattigt blod till hjärtat (OBS! undantag lungvener) Olika typer av vener: (kapillärer) Venoler Mediumstora vener (har klaffar) t ex arm- och benvener Stora vener t ex vena cava superior och inferior Varierar mer än artärer i storlek och lokalisation 17 18 3
Djupa vener: V. cava sup. et inf. V. femoralis V. jugularis V. subclavia V. brachialis Ytliga vener: V. cephalica V. basilica V. saphena magna et parva Vener Hjärnan Lungorna Hjärtat Njurarna Levern Bukorganen m fl Speciella kärlsystem 19 20 Strukturellt: Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) Delar in kroppen i dermatom Funktionellt: Autonoma nervsystemet (ANS) Sympatikus Parasympatikus (Enteriska nervsystemet) Somatiska nervsystemet (SNS) Nerver Nerverna i armen utgår ifrån plexus brachialis Några av de viktigaste nerverna i armen är: N. axillaris N. medianus N. musculocutaneous N. radialis N. ulnaris Armens nerver 21 22 Benets nerver utgår ifrån plexus lumbalis och sacralis Några av de viktigaste nerverna i benet är: N. ischiadicus N. femoralis N. tibialis N. fibularis communis, superficialis et profundus Benets nerver Har klaffar Består av: Lymfatiska plexus (lymfatiska kapillärer) Lymfkärl Lymfnoder Samlingar av lymfoid vävnad Cirkulerande lymfocyter Lymfsystemet 23 24 4
Funktion: Transporterar lymfa Dränage av extracellulärvätska Absorption av fett Lymfocyter patrullerar lymfan och blodet Tömmer sig bl a i centrala vener nära hjärtat Lymfsystemet Muskler Producerar kontraktioner vilket gör att både inre och yttre kroppsdelar rör sig Bidrar till kroppens form Producerar värme Tre muskeltyper: - Hjärtmuskulatur - Skelettmuskulatur - Glatt muskulatur 25 26 Skelettmuskulatur Muskler Tvärstrimmig Producerar rörelse genom att förkortas Har ofta muskelbuk och sena eller aponeuros (utplattad sena) där den fäster in i skelettet Olika funktioner (kan vara olika vid olika rörelser) Agonister Antagonister Synergister Fixatorer 27 Kan klassificeras efter form t ex: Platta Unipennata Bipennata Multipennata Fusiforma Kvadratiska Cirkulära 28 Höftens muskulatur Gluteal grupp: Ytlig grupp: ffa extension och abduktion av höften/låret. Har även en viktig rotatorisk funktion i höften Innerveras av n. gluteus sup. et inf. Djup grupp: 5 muskler ffa utåtrotation av höften Innerveras ffa av nerver med samma namn som muskeln 29 Lårets muskulatur Ventral grupp: M. quadriceps 4 muskler ffa extension i knäleden 4 ytterligare ventrala muskler ffa flexion i höftleden Innerveras ffa av n. femoralis 30 5
Lårets muskulatur Dorsal grupp: Hamstringsgruppen ffa flexion i knäleden Innerveras av n. ischiadicus grenar Medial grupp: Den s k adduktorgruppen 5 muskler ffa adduktion av benet Innerveras av n. obturatorius Anterior grupp: 4 muskler ffa dorsalflexion av foten och extension av tårna Innerveras av n. fibularis (peroneus) profundus Lateral grupp: 2 muskler ffa eversion av foten samt viss plantarflexion av foten Innerveras av n. fibularis (peroneus) superficialis Underbenet 31 32 Underbenet Fot Dorsal grupp: Ytliga gruppen: ffa plantarflexion av foten Bildar hälsenan (Achillessenan) distalt Djupa gruppen: 4 muskler ffa plantar- och tåflexion Båda grupperna innerveras av n. tibialis 33 Den plantara muskelgruppen: 4 lager och ytterst täcks den av plantaraponeurosen: Lager I (ytligast): tre muskler Lager II: två muskler Lager III: tre muskler Lager IV (djupast): två muskelgrupper ffa flexion, add- och abduktion av tår samt upprätthållande av fotvalvet Gemensam innervation är grenar av n. plantaris Dorsala muskelgrupp: 2 muskler ffa extension av tår innerveras av n. fibularis (peroneus) profundus 34 Axelled, thorax och rygg Axelmuskulatur: ffa stabilisering och rörelse i axelleden Axeln stabiliseras av den s k rotatorcuffen: 4 muskler Innerveras av n. suprascapularis och axillaris Övre thorax: 4 muskler ffa stabilisering av scapula och klavikeln samt adduktion och extension av humerus Innerveras av n. pectorarlis, subclavius och thoracicus longus Rygg 7 muskler ffa rörelser i scapula och humerus Innerveras ffa av grenar till n. scapularis och spinalrotsnerver 35 En dorsal grupp: ffa extension 2 muskler Innerveras av n. radialis En ventral grupp: ffa flexion och supination Innervation n. musculocutaneous Överarmen 36 6
Underarmens ventrala sida Underarmens dorsala sida Ytlig grupp: 5 muskler ffa flexion i handleden Djup grupp: ffa flexion av fingrar Innerveras av n. medianus och ulnaris De flesta musklerna utgår från mediala humerusepikondylen 37 Radial grupp: ffa flexion av armen och extension i handleden Extensorgrupp: Ytlig grupp: ffa extension av handled och fingrar Djup grupp: 5 muskler ffa extension av fingrar och supination av handleden Innerveras av n. radialis De flesta musklerna i radiala och ytliga extensorgruppen utgår från laterala humerusepikondylen 38 Hand Hand Musklerna delas in i fyra kompartments vilka palmart täcks av palmaraponeurosen Thenarkompartment ffa flexion och abduktion av tummen Innerveras av n.medianus Adduktorkompartment En muskel Adducerar tummen Innerveras av n. ulnaris Hypothenarkompartment ffa abduktion och opposition av fingrarna Innerveras av n. ulnaris Centralt kompartment 2 muskelgrupper: interosseer lumbrikaler Utför många motstridiga rörelser beroende på var i handen de finns och fäster in. T ex både flexionextension och abduktionadduktion av fingrarna Innerveras av n. medianus och n.ulnaris 39 40 Boktips Anatomiatlas, Sobotta Anatomiatlas, Netter Clinically oriented anatomy, Moore KL Gray s anatomy, Drake R Basfaktakompendier från Göteborgs eller Umeås universitet Anatomisk bildordbok, Feneis H Tack för uppmärksamheten!!! 41 42 7