TANKESMEDJA OCH NÄTVERK

Gamlestadens fabriker i Göteborg 31 maj 2007 ORIGO IV TANKESMEDJA OCH NÄTVERK

INNEHÅLL Inledning... 3 Presentationer... 5 Pitchning... 9 Tankesmedjor...11 Utvärdering...17 Deltagande organisationer...19 2

INLEDNING Från tankar och visioner till konkreta exempel och förslag på lösningar. Så kan ORIGO:s utveckling sammanfattas från det första seminariets trevande frågeställningar om det fria kulturlivets behov till det fjärde seminariets handfasta förslag på hur specifika projekt kan utvecklas. ORIGO är inte och ska förstås inte vara ett strömlinjeformat projekt. Formen är snarare ett pågående samtal, som konstkonsulenten Simon Roos uttryckte det när han hälsade välkommen. Det hindrar inte att man kan konstatera att ORIGO efter att ha funnits i snart tre år har skapat en stabil, gemensam plattform för det fria kulturlivet i Västra Götalandsregionen. På det fjärde seminariet presenterades rapporten Röster om ORIGO, en undersökning om vad kulturaktörerna tycker om ORIGO. Uppfattningen är sammanfattningsvis mycket positiv. Under förmiddagen presenterades också arbetet med Göteborgs kulturkalas, Skådebanan Kultur & Arbetsliv, Coompanion och nya sätt att tänka kring och arbeta med internet. Under eftermiddagen hölls en öppen pitchning där kulturlivet kunde testa sina projektidéer och få råd av en panel bestående av regionens kulturkonsulenter. Dagen avslutades med tankesmedjor som gav deltagarna möjlighet att föra fördjupade diskussioner. Simon Roos, Konst- och kulturutveckling. 3

Pia Areblad, Skådebanan Kultur & Arbetsliv. Magnus Strömberg, Coompanion. Anders T Carlsson, Mediaverkstäderna i Väst. Peter Nilsson och Pernilla Warberg, Kultur och Näringsliv. Kimmo Hakonen, KRO Väst.

PRESENTATIONER Röster om ORIGO Victoria Trygg, Nätverkstan, och Staffan Melin, Oscillator Under våren 2007 genomförde Victoria Trygg, Nätverkstan, och frilansjournalisten Staffan Melin en attitydundersökning bland ORIGO:s medlemmar. I undersökningen ställdes både frågor om vilken nytta som medlemmarna anser att de har av ORIGO och vilka frågor de vill att nätverket ska arbeta med i framtiden. De båda ansvariga för undersökningen kunde konstatera att inställningen till ORIGO är mycket positiv. Det deltagarna uppskattar är bland annat att ORIGO fyller ett behov när det gäller entreprenörskap inom kulturlivet, att nätverket ger en helhetsbild av vad som händer i regionen och bidrar till att skapa nya kontakter. Undersökningen visar också att medlemmarna uppskattar den öppenhet och tillgänglighet som präglar ORIGO, varför nätverksformen även i fortsättningen är att föredra. Kommunikation i nätverket kan ske elektroniskt, via Kultur:Väst och i fortsatta seminarieserier. Viktiga områden att arbeta med är fortbildning, marknadsföring och erfarenhetsutbyte. De tillfrågade menar också att ORIGO ger medlemmarna en starkare röst och ökade möjligheter att påverka. Göteborgs kulturkalas och. Göteborg som kulturhuvudstad 2014 Pernilla Warberg, Kultur och Näringsliv, och Mia Samuelsson, Göteborgs kulturkalas Från och med 2007 har Göteborgskalaset bytt namn till Göteborgs kulturkalas. Den nya inriktningen och det nya namnet är ett led i att Göteborg ska ansöka om att bli europeisk kulturhuvudstad 2014. Pernilla Warberg på föreningen Kultur och Näringsliv arbetar med att utveckla samverkansaktiviteter mellan kultur och näringsliv på kulturkalaset. Den tidigare inriktningen på sponsring ska utvecklas och fördjupas och hon uppmanade därför kulturlivet att ta vara på den här möjligheten. Till sin hjälp att presentera arbetet hade Pernilla Warberg Kulturkalasets general Mia Samuelsson. Hon menade att förändringen av kalaset är något som tar tid och görs på lång sikt. Allt kommer inte att vara klart första året. Hon underströk också att det inte handlar om att göra en ny konstbiennal. Målet

är att det ska vara en bred festival med ett stort publikunderlag. Musik har varit ett framträdande inslag även tidigare, men i fortsättningen ska alla konstformer vara representerade. Mia Samuelssons vision är att visa att kultur kan locka även de skeptiska. Veckorna innan seminariet ägde rum hade en diskussion om ersättning till de konstnärer som medverkar på Kalaset blossat upp. Vissa uppgifter gjorde gällande att de inte skulle få betalt. Mia Samuelsson betonade att det aldrig varit aktuellt att det inte skulle utgå ersättning. Däremot, fortsatte hon, ser vissa aktörer ett deltagande som marknadsföring och ställer därför upp gratis. Hon avslutade med att uppmana konstnärer att höra av sig med idéer. Mod, vokabulär och plattform hur bygger man. hållbara strukturer för kultur- och arbetslivssamverkan Pia Areblad, Skådebanan Kultur & Arbetsliv Skådebanan Kultur & Arbetsliv fungerar som en länk mellan kultur- och arbetsliv i Västra Götaland. Men verksamhetsledaren Pia Areblad betonade att uppdragets kärna inte är att marknadsföra kulturen mot arbetsplatserna eller att bredda konstnärens arbetsmarknad, utan att göra kulturen till en avgörande faktor för samhällsbyggande. För att lyckas med detta använder Skådebanan tre olika metoder: Kulturavtal Ett kulturavtal är basen för samarbetet mellan arbetsplatsen och Skådebanan. I avtalet ingår skräddarsydda kulturupplevelser, rådgivning och seminarier. Att skriva ett kulturavtal är ett strategiskt beslut av en arbetsplats som vill använda kultur som en del i sitt arbete med personalutveckling, kreativitet och hälsa. Kulturkick Kulturkick är specialdesignade och överraskande punktinsatser som blixtbelyser aktuella frågeställningar på arbetsplatsen. Skådebanans idébank innehåller cirka sextio Kulturkickar som anpassas till varje arbetsplats. De bygger på smarta, lustfyllda och resultatfokuserade möten mellan konstnärer och personal. Airis Airis går ut på att skapa djupgående och genomgripande samarbeten mellan kulturlivet och arbetsplatser inom privat och offentlig sektor i Västra Götalandsregionen. Fokus ligger på de kreativa processer som sätts igång när en professionell konstnär möter livet på en arbetsplats. Under knappt ett år samarbetar

arbetsplatsen med en koreograf/dansare, tonsättare/musiker, skådespelare/ dramatiker eller bildkonstnär. Airis bygger på att de inblandade har en öppen attityd till kreativt arbete och att slutresultat är mindre viktigt än det som sker i processen. Pia Areblad menade att tid och förankring är nyckelord i Skådebanans arbete, och för alla som vill skapa samarbeten mellan kulturen och andra sektorer i samhället. Skådebanan är inte ett projekt utan en verksamhet som arbetar långsiktigt med en hållbar samhällsutveckling. Tre behov är särskilt viktiga: Behovet av mod Mötet mellan konst och arbetsliv följer aldrig några mallar. Det krävs mod av både konstnär och arbetsplats för att hantera det nya och det oförutsägbara. Behovet av vokabulär Kultursektorn och arbetslivet saknar ett gemensamt språk. Vissa ord missuppfattas och skapar onödig friktion. Behovet av plattform Det behövs en plats där kultur- och arbetslivet kan mötas på lika villkor och med ömsesidig respekt. Hur kan ett partnerskap för kultur. och tillväxt se ut i Västra Götaland? Magnus Strömberg, Coompanion Coompanion (tidigare Kooperativ konsult) ger information, utbildning och rådgivning till företag i den sociala ekonomin. Magnus Strömberg menade att kulturentreprenörer ofta är verksamma inom den sociala ekonomin, eftersom de i första hand är idéburna snarare än intresserade av vinstmaximering. Under våren har Coompanion genomfört en förstudie för att undersöka möjligheterna att skapa ett partnerskap mellan representanter för kultur, kunskap och näringsliv. I studien undersöks i första hand tre områden: Möjligheterna att samordna entreprenörsutbildningar för kultursektorn. Möjligheterna att finna alternativa finansieringsformer. Möjligheterna att koppla en kunskapspark till ett eventuellt partnerskap. Magnus Strömberg menade att det finns en stark konsensus kring att samhället behöver kultursektorn för att utvecklas. Det finns också en mängd initiativ på 7

området, särskilt i Västra Götaland. Men det finns också en mängd olika uppfattningar om hur kulturen kan och bör samverka med andra samhällssektorer. Behovet av att utveckla en samsyn är därför stort. Vad utmärker då partnerskap, till skillnad från andra samarbetsformer? Magnus Strömberg lyfte bland annat fram att man har mandat att förändra, att man arbetar med strukturella frågor, att man äger problemformuleringen, att man tar ett gemensamt ansvar och att det innefattar en läroprocess. Hur kan vi använda internet. för att utveckla vår verksamhet? Anders T Carlsson, Medieverkstäderna i Väst, och Kimmo Hakonen, Artmate, KRO Väst och Zenit Anders T Carlssons pratade om hur internetanvändandet förändrats och blivit mer dynamiskt och interaktivt. Tidigare handlade det om att göra en hemsida, locka folk dit och få dem att stanna. Nu handlar det snarare om vara en öppen plats som länkar människa till människa och där besökarna skapar innehållet tillsammans. Det innebär att några saker blir särskilt viktiga när man jobbar med internet: att se till användarens behov att göra sidan lättanvänd att skapa nätverkseffekter att fokusera på innehållet och låta besökaren vara medskapare Det här skapar nya krav, förutsättningar och möjligheter också för kultursektorn. Ett exempel är den nya affärslogik som kallas The Long Tail som i korthet innebär att det går att finna en stor marknad också för smala produkter. Anders T Carlsson efterlyste en gemensam satsning i Västra Götalandsregionen för att ta ett nytt kliv när det gäller användandet av internet. Ett exempel på det som han talade om är artmate.se, en samlingsplats på internet för konstnärer som Kimmo Hakonen skapat och driver sedan vintern 2007. Här finns möjlighet att visa sina bilder, blogga, utbyta tankar och åsikter, hålla sig uppdaterad på vad som händer i konstvärlden och marknadsföra sig. Fokus ligger just på det dynamiska utbytet och besökarnas vilja att själva skapa innehållet på sidan.

PITCHNING Tanken med kulturpitchningen var att ge kulturaktörer en möjlighet att snabbt få feedback på sina idéer för att utveckla dem vidare. Varje organisation hade fem minuter på sig för sin presentation. I panelen satt Västra Götalandsregionens konsulenter: Henrik Martén, OPEN, Anna Ostrowski, mångkulturkonsulent och samtalsledare, Marie Bergdahl, konstkonsulent, Simon Roos, konstkonsulent, Sarah Melin, koordinator för Danskontoret, Angelica Hadzikostas, konsulent för barn och ungdom, Rasoul Nejadmehr, mångkulturkonsulent, och Katarina Hultin, danskonsulent. Projekt och tips Först ut var Johan Eyssen från Konsthallen i Skärhamn. Han ville ha idéer kring hur man kan skapa ett kulturhus med verksamhet året runt. Hans organisation vill också jobba med projektet Frisläppt som handlar om att få ut konsten utanför institutionerna och placera den i vardagsmiljöer. Han fick bland annat rådet att kontakta Neon i Skåne, en scen för samtida konst och musik som arbetar med utställningar, konserter, performances, arbetsprocesser, seminarier och föredrag. Carin Sjöström Greenwood arbetar med The-Market i Göteborg. Grundtanken med The-Market är att skapa ett utrymme där designers, konstnärer och andra kreativa människor kan ställa ut, marknadsföra och sälja sina produkter, men också utbyta kunskap och inspiration. Ambitionen nu är att utveckla den här idén ytterligare med boende, kafé och bar. På det sättet vill man skapa en ingång till Göteborgs fria kulturliv för besökare och erbjuda ett alternativ till evenemangsstaden Göteborg. Hon fick bland annat rådet att ta kontakt med riskkapitalisten Ola Ekman som medverkat i ett tidigare ORIGO-seminarium och söka kulturcheckar från regionen för att utveckla idén ytterligare. Allikateatern planerar att bearbeta Franz Kafkas I straffkolonin för scen och söker lämpliga samarbetspartners. Pjäsen tar upp utsatthet och rättslöshet och vänder sig till en publik från 16 år och uppåt. Rollerna kommer att göras av kvinnor, för att förstärka känslan av maktlöshet, förklarade teaterns Elvy Almström. Några råd hon fick var att ta kontakt med nätverket Ingen människa är illegal och Bergsjöns och Angereds kulturnätverk. Patrick Prohaszka på Dansbyrån ville ha tips på hur han skulle kunna sälja föreställningen Reach out till företag, och undrade om det överhuvudtaget är möjligt. Det trodde panelen och gav bland annat rådet att undersöka vilka företag som har kulturföreningar och att etablera en kontakt via facket eller personalchefen.

Anna Ostrowski, Konst- och kulturutveckling. Pitchning med kulturkonsulenter. Institutet för scenkonst arbetar bland annat med X-project. Det är ett residensprojekt där teatergruppen tillbringar fyra veckor på en ort och tillsammans med befolkningen skapar ett unikt scenkonstverk. Institutets Roger Rolin förklarade att ett problem är att veta till vem man ska vända sig i kommunerna eftersom arbetet spänner över ett så brett fält. Konsulenternas råd var att titta på varje specifik ort eftersom organisationen kan variera. Ett annat råd var att ta kontakt med Regional utveckling eftersom institutets arbete faller in under den sociala ekonomin. Mats Nordlund på Konstnärscentrum Väst ville ha råd om hur han skulle kunna utveckla ett projekt med tidsbegränsad offentlig och platsspecifik konst. Han jämförde med reklam som ju är tillfällig och menade att det vore intressant att arbeta med konst på samma sätt. Ett råd var att försöka få med Västsvenska turistrådet i projektet, ett annat att samordna sig med de konstvandringar som finns i regionen. Peter Nilsson på Författarcentrum Väst efterlyste idéer på hur man når ut till arbetsplatserna. Ett svar var att regionen inte arbetat så mycket med litteratur tidigare men att sådana projekt nu var på gång och att det kunde skapa nya möjligheter. Ett konkret tips var att vända sig till Bostadsbolaget i Göteborg, ett annat att använda sig av Skådebanan Kultur & Arbetsliv. 10

TANKESMEDJOR Syftet med eftermiddagens tankesmedjor var att skapa ett fördjupat samtal kring tre olika teman. Deltagarna kunde fritt välja vilken av de tre smedjorna de ville delta i och även vandra mellan de olika grupperna. Här följer en sammanställning av frågeställningar och exempel på de synpunkter som kom fram i samtalen. Tema 1 Idéverkstad för nätverk och mötesplatser Samtalsledare Marie Bergdahl, Konst- och kulturutveckling, Ann Lundberg, Danscentrum Väst, och Kimmo Hakonen, KRO Väst. Sekreterare Julia Lang och Stina Noreberg, Konst- och kulturutveckling. Frågeställningar Behövs det en årligt återkommande plattform, kanske en kulturkontaktmässa i Västra Götaland där det fria kulturlivet möter näringsliv, kommuner och företag? Eller behöver vi utveckla andra typer av forum som stärker och utvecklar organisationerna? Hur kan vi samarbeta tätare kring projekt, branschspecifika frågor och stärka våra nätverk? Sammanfattning Intresset för en kulturmässa var stort. En grundläggande fråga som diskuterades mycket var vilket syfte en sådan mässa skulle ha, vilken målgruppen skulle vara och hur man skulle göra mässan intressant. Här fanns många olika åsikter från att mässan borde vara så bred som möjligt till att det behövs en tydligare avgränsning. En gemensam åsikt var i alla fall att mässan inte enbart skulle handla om att sälja och skapa kontakter, utan också om att ge upplevelser och skapa delaktighet. Det mänskliga mötet är det viktigaste. Ett förslag var att mässans syfte skulle vara att undersöka vad som händer i gränssnittet mellan kulturlivet, näringslivet och offentliga organisationer. En annan synpunkt var att en kulturmässa måste lyfta fram det regionala perspektivet. Det är det unika i Västra Götalandsregionens kulturliv som måste stå i centrum för att mässan ska bli intressant och ha ett existensberättigande. Att 11

tydligare lyfta fram kulturlivet i regionen är också ett sätt att få konstnärer att vilja vara verksamma här på det sättet skapas en positiv utveckling. En idé var att låta en mässa sträcka ut sig både i tid och i rum. Den kan pågå på en plats under till exempel tre dagar men också vara ett levande forum under resten av året. En annan tanke var att få arrangörer av andra mässor att hyra in konstnärer. Synpunkter och förslag En kulturkontaktmässa i en inte alltför stor skala för möten med näringslivet och kommunerna. Man måste skapa en form som attraherar alla parter. Det gäller att intressera företag och kommuner att delta. Kontaktmässan kompletteras av starka nätverksträffar som ORIGO utgör. Bör finnas ett avancerat seminarieprogram. Bokmässan förebild med en blandning av högt och lågt. Två dagar. Dag 1: branschspecifikt för företag och kommuner. Dag 2: allmänheten. Ett attraktivt program med utövare från regionen som visar sitt utbud: diktuppläsningar, unga filmare presenterar sina filmer. Bör vara öppet för alla men med ett ramverk. Marknadsplats: böcker, konsthantverk, konst, design. Viktigt att hitta en balans mellan försäljning och nätverksskapande. Bygga successivt i etapper. Regional till att starta med men kan bli attraktivt för hela landet. Avgift att delta och inträdesavgift. De som presenterar och framför måste få skäligt betalt. Mat, dryck och lunchunderhållning. Kick-off, event. Att knyta kontakter kräver också att det finns färdiga modeller, till exempel hur man kan arbeta med konstnärer och anställda. Viktigt med rätt målgrupper. Att hitta de intresserade parterna: kommuner, branschorganisationer, fackföreningar, företag med flera. Börja brett i uppbyggnadsfasen och bjuda in många intressenter! Sälja Utöva Diskutera! Definiera nätverk mellan kultur och olika branschområden: hälsa, turism, näringsliv (Skådebanan). Ekonomi: måste vara garanterad från start. Samarbeta med olika företag som kan sponsra, till exempel Arctic Paper, Volvo. 12

OBS! Det är vi som skapar detta tillsammans! Av och med det fria kulturlivet. Utgår från det som finns, den mångfald av kreativitet och kultur som finns i regionen. Marknadsföra även det unika, till exempel att vi har Sveriges ledande scen för poesi och prosa. Koppla ihop kulturkontaktmässan med satsningen inför Göteborg som kulturhuvudstad 2014! Skapa tillgänglighet. Personalgrupper erbjuds prova-på-saker: dansa salsa, måleri, videoredigering, skrivande med mera. Tema 2 Konstnärens roller: kreativa processer i privat och offentlig sektor Samtalsledare Marie Johansson, Skådebanan Kultur & Arbetsliv, och Pernilla Warberg, föreningen Kultur och Näringsliv Väst. Sekreterare Anna Ostrowski, Konst- och Kulturutveckling. Frågeställningar Hur påverkas konstnärsrollen i dag av de förändringar som sker på marknaden och inom kulturpolitiken? Vilka problem och möjligheter kan uppstå när konstnärer agerar inom nya fält? Vilken diskussion pågår inom era organisationer och bland era medlemmar? Hur vill ni arbeta strategiskt mot olika branscher? Sammanfattning Tankearbetet i Smedjan utfördes dels i en praktisk viktningsövning, dels i formen av kafébordssamtal. Viktningsövningen gick till så att gruppen fick ställa sig utmed en linje på golvet där den ena sidan representerade åsikten Instämmer helt och den andra Instämmer inte alls. Påståendena som man hade att ta ställning till var: Arbetsplatser har stor nytta av att arbeta med konstnärer. Arbetsplatser och konstnärer kan inte prata med varandra. Konstnärer ska hålla sig till sitt område. En konstnär får inte vara för kommersiell. Under kafébordssamtalen fick deltagarna möjlighet att utveckla sina synpunkter och gå på djupet med frågeställningarna. 13

Open Space övning. Open Space övning. Synpunkter och förslag Hur påverkas konstnärsrollen idag av de förändringar som sker på marknaden och inom kulturpolitiken? Det individuella finns kvar i större nätverk. Inom bildkonsten (delvis även inom scenkonsten) har en maktförskjutning mot curators och liknande ägt rum. Institutioner, till exempel konsthallar, museer har blivit mer lika gallerier, tar in stjärnskott som curators. Konstnären konfronteras med högre krav på kunskaper om företagande. Konstnären blir mindre hantverkare, mer av allvetande idéutvecklare. Krav på institutioner att rikta sig mot teman: till exempel Linné, Astrid Lindgren, Mozart (begränsar friheten). Vilka problem och möjligheter kan uppstå när konstnären agerar inom nya fält? Man vet inte vilka roller man har, man trampar in på andras mark. Något nytt kan uppstå. Ett plus ett blir inte två längre utan tre! Det uppstår nya språk, nya sätt att tänka och se men det kan ta ett tag att förstå det nya språket. Det kan uppstå nya problem men de kan vara produktiva och leda till nya möjligheter. 14

Kvalitet ställs mot nyttighet och produktivitet. Var går gränsen och hur mycket kan man tänja den? Måste vara stark som konstnär i en annan miljö. Det finns en konflikt mellan deadlines som kräver snabba beslut och den konstnärliga processen. Om man är leveransfokuserad får saker inte växa fram och man blir olycklig av att inte leverera den optimala produkten. Det är negativt att få en avklippt process, kontinuiteten som konstnär är viktig. Man behöver en bred kompetens som konstnär idag och måste kliva ut i olika sammanhang. Man kanske till exempel inte är så van vid datorer. Vilken diskussion pågår inom era organisationer och medlemmar? Strukturer som ska stödja kan göra det svårt för dem som hamnar utanför strukturerna till exempel Turnéslingan och Dansnät Sverige. Ett slags monopol stänger ute vissa grupper. Strukturen både hjälper och stjälper. Lön och ekonomi går i berg- och dalbana. Pengar, hur hittar man dem? Lokal samverkan behövs för att utvecklas. Hur kan man möta den privata och offentliga sektorn? Vilka uppgifter kan man få? Att hemslöjden inte ses som kultur och därmed har svårt att synas. Att göra strukturerna tillgängliga för artister med annan etnisk bakgrund. Tema 3 Behöver kulturlivet ökad kunskap och i så fall vad? Samtalsledare Magnus Strömberg, Coompanion, och Anders T Carlsson, Medieverkstäderna i Väst och Nätverkstan. Sekreterare: Staffan Melin, Oscillator. Frågeställningar Hur arbetar ni inom er organisation med den kunskap ni bygger upp? Sprider ni kunskap till andra och i så fall hur? Vilken typ av fortbildningar och kunskap är ni i ledningen i behov av och hur ser behoven ut från medlemmarna? Hur kan man dela kunskap på ett mer effektivt sätt? 15

Sammanfattning Den första frågan handlade om vilken kunskap som personerna och organisationerna har som kan ha värde för andra. Diskussionen kom in på den tysta kunskap som organisationerna besitter. En deltagare tog upp ett exempel från Norge där staten ger pengar till människor som ska arbeta med en speciell kunskap med avsikt att hålla den levande. Och hur för man kunskapen vidare? Många konstnärer, kanske särskilt inom bildkonst, arbetar isolerat. Mentorskap föreslogs, och ett exempel från Newcastle togs upp, där erfarna och nyblivna konstnärer sökte ett stipendium i form av ett betalt mentorskap. Ett problem är att man som konstnär och politiker eller tjänsteman/kvinna kanske inte ens talar samma språk. Där kommer konstkonsulenterna in i bilden, med sin erfarenhet och kunskap från båda världar. Den andra frågan handlade om hur organisationerna utvecklar och sprider sin kunskap. Vissa, exempelvis Konstnärernas kollektivverkstad, KKV, har arrangerat egna utbildningar i ekonomi, arkitektur, journalistik med mera för att bli bättre på att få betalt och sälja in offentlig konst. En deltagare hade erfarenhet från en typ av lärlingssystem, där man även togs in i det sociala nätverket. En annan hade arbetat med yrkesöverskridande workshops och hade positiva erfarenheter. Den tredje frågan handlade om vilken kunskap som saknas i organisationen. Två organisationer inom ORIGO har redan börjat samarbeta i syfte att utbilda varandra. Vissa organisationer tillhandahåller vidareutbildningskurser för sina medlemmar. Andra är för små för att ha råd med denna typ av verksamhet. Nya material och tekniker skapar behov av nya kurser. Den nya regeringens politik skapade dock problem för en deltagande organisation vad gällde att fortsätta med detta. Och hur ska konstnären nå ut till resten av samhället? Även här krävs utbildning, inte minst i ny teknik såsom internet. Kunskap om omvärlden och den framtida utvecklingen efterfrågades också. Konstnärens roll förändras, så hur kommer det att se ut om trettio år? ORIGO framhölls som en ypperlig arena för kunskapsutbyte. Denna arena ville en deltagare göra större genom att ORIGO börjar skapa en (eller delta i en redan existerande) plattform på internationell nivå. Den fjärde och sista frågan rörde hur organisationerna skulle kunna dela kunskap på ett effektivt sätt. Samtidigt som deltagarna var entusiastiska kring möjligheterna som internet ger fanns det en stark önskan att träffas fysiskt. En idé som kom upp var att i framtiden träffas hos varandra för att inspirera och knyta an. Och inte minst spara pengar. 16

UTVÄRDERING 82 % ansåg att seminariet varit relevant eller mycket relevant för deras verksamhet. 86 % ansåg att föreläsningarna motsvarade temat för seminariet på ett bra sätt. 77 % ansåg att informationen före seminariet varit bra eller mycket bra. 96 % ansåg att organiseringen under dagen varit bra eller mycket bra. 82 % ansåg att pitchningen varit bra eller mycket bra. 68 % ansåg att tankesmedjorna varit bra eller mycket bra. Mejl var det dominerande sätt som deltagarna fått kännedom om seminariet följt av genom kollegor. Fortbildningsbehov för dig och din organisation Flertalet av deltagarna har kryssat i flera alternativ. Marknadsföring: 13 st Projekthantering: 11 st Nätverkskunskap: 11 st Annat: ekonomi, entreprenörskap, den nya webben hur bygga möjliga lösningar mellan de nya möjligheterna, förhandlingsteknik, omvärld. Har du förslag på tema/inriktning för nästa träff, andra synpunkter IT-lösningar Mer samverkan pitchning Konstnär/företag Mer pitchning Samarbete mellan likvärdiga organisationer. Väldigt bra organiserat mer sånt här. Gav väldigt många nya tankar och kontakter. Konkreta frågor gällande synergieffekter. Kulturpolitik. Samverkan med näringslivet. Bjuda in representanter från näringslivet och politiker. 17

ORIGO IV Tankesmedja och nätverk Dokumentation: Projektledning: Projektassistans: Röster om ORIGO: Moderator: Föreläsare: Pitchning: Tankesmedjorna leddes av: Sekreterare: David Björklund, Kontakta Produktion Simon Roos, Konst- och kulturutveckling Victoria Trygg, Nätverkstan Kultur i Väst Victoria Trygg, Staffan Melin, Oscillator Simon Roos Pernilla Warberg, Föreningen Kultur och Näringsliv Mia Samuelsson, Göteborg & Co Pia Areblad, Skådebanan Kultur & Arbetsliv Magnus Strömberg, Coompanion Anders T Carlsson, Mediaverkstäderna i Väst Kimmo Hakonen, ArtMate, Zenit och KRO Väst Anna Ostrowski, Konst- och kulturutveckling (ledare) Sarah Melin, Danskontoret Henrik Martén, Konst- och kulturutveckling Marie Bergdahl, Konst- och kulturutveckling Rasoul Nejadmehr, Konst- och kulturutveckling Katarina Hultin, Konst- och kulturutveckling Simon Roos, Konst- och kulturutveckling Angelica Hadzikostas, Konst- och kulturutveckling Anders T Carlsson Magnus Strömberg Marie Bergdahl Ann Lundberg, Danscentrum Väst Kimmo Hakonen Marie Johansson, Skådebanan Kultur & Arbetsliv Pernilla Warberg Anna Ostrowski Julia Lang, Konst- och kulturutveckling Stina Noreberg, Konst- och kulturutveckling 18

Deltagande organisationer: Danskontoret www.konstochkultur.vgregion.se Föreningen alltarmojligt.nu www.alltarmojligt.nu Författarcentrum Väst www.forfattarcentrum.nu Galleri Box www.galleribox.se Grafik i Väst www.ramverk.se/giv Göteborgs kulturförvaltning www.kultur.goteborg.se Göteborgs universitet www.gu.se Housebars Produktion www.housebars.com Institutet för scenkonst www.institutetforscenkonst.com KKV Bohuslän www.kkv-b.se KKV Göteborg www.kkvgbg.se KKV Göteborg/Byggkonst www.kkvgbg.se Konstepidemin www.konstepidemin.com Konsthallen i Skärhamn Konsthantverkscentrum KHVC www.konsthantverkscentrum.se Konstkusten - Lokstallet www.konstkusten.nu Konstnärscentrum väst www.konstnarscentrum.org Konst- och kulturutveckling www.konstochkultur.vgregion.se Konstprojektet Frisläppt www.frislappt.se Konstrundan i Majorna Kontakta Produktion www.mediahuset.nu KRO Göteborgs sektionen www.krovast.com Kulturhuset Oceanen www.oceanen.com Kultur och Näringsliv Väst www.kultur-naringsliv.se Larssons & Adas teater www.larssonsochadas.se MCV Musikcentrum Väst www.mcv.se Medieverkstäderna i Göteborg www.medieverkstaderna.se Mirahfilm www.mirahfilm.se Musik i Väst www.miv.se Musikens hus www.musikenshus.se Not Quite www.notquite.se Nätverkstan www.natverkstan.net Oscillator www.oscillator.se Projekt Trappan/TeaterAlliansen www.trappan.net Skådebanan Kultur & Arbetsliv www.vg.skadebanan.org Stenebyskolan www.steneby.se Svensk Form Väst www.svenskform.se/vast Svenska Konstnärsförbundet www.sv-konstnarsforb.se Teatercentrum www.teatercentrum.se/vast The Space/Mixed Bag Production www.the-market.se Västarvet www.vgregion.se/vastarvet 19

Västra Götalandsregionen Konst- och kulturutveckling Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Gamlestadsvägen 2-4, Hus B 13, Göteborg www.konstochkultur.vgregion.se www.konstkonsulent.net www.kulturvast.se Konst- och kulturutveckling, Västra Götalandsregionen 2007. Bilder: Rolf Hallin/031-foto. Form: Mera text & form. Tryck: CELA Grafiska AB, Vänersborg. ORIGO bjuder in kulturorganisationer i syfte att skapa utbyte av idéer, uppmuntra samarbeten av olika slag, föra in ny kunskap till kulturlivet samt att profilera dess kompetenser och kreativa resurser i ett brett regionalt perspektiv. ORIGO drivs av Konst- och kulturutveckling Västra Götaland. 20 ORIGO stöds av Kulturnämnden samt Regionutvecklingsnämnden