! "! #$%&'()*+$%,-.*!-!/0&&12$&$%1('+!3#!45"4!! Examinationen i rättsvetenskap sker sedan fem år tillbaka genom två individuella nätbaserade hemtentor, som innebär att en längre essäfråga skall behandlas och besvaras. Tentorna läggs ut kl 09 på GUL och svaren skall sedan laddas upp på GUL senast kl 18 samma dag rättningen sker anonymt. Mer specifika inlämningsinstruktioner kommer att återfinnas på GUL. 6%,$78'9$&, två till tre sidor, som ofta tar upp något dagsaktuellt problem består av utdrag ur debattartiklar, vetenskapliga texter, rättsligt material och annan information. Eftersom såväl underlaget som den inbyggda problematiken ger upphov till en mängd olika frågor och kan behandlas ur många olika perspektiv, bygger hemtentamens pedagogiska idé på att studenten själv skall finna och formulera relevanta frågor som sedan skall elaboreras och besvaras. Det betyder att det sällan ställs konkreta eller givna frågor i tentamen, utan svaret ger stort utrymmer för studentens egen kreativitet och förmåga att självständigt bearbeta materialet. :;<&$&! *$,! =$*&$%&)7%'! 07! '88&1>! '&&! *$7! 1+$?-<-(&! $@'*-%$7'!,$%! A2$797-+'%,$! <A7*>9'%! '&&! (.%%'! '%20%,'! 70&&12$&$%1('+8-9'! &$)7-$7! 1)*! 2$7(&;9! $88$7! <A7(8'7-%91*),$88$7! <A7! '&&! 20%,'! )?=! 27-,'! +>B! 1'*&!.&207,$7'B! 70&&18-9&! '%(%.&%'! 1'*=088$8-9'! )?=! 70&&1&$)7$&-1('! +7)C8$*D! EA7C$7$,$81$! <A7!,$%!=07!&;+$%!'2!+7)C8$*8A1%-%9!9$1!.%,$7!,-1(.11-)%11$*-%'7-$7%'!FC$1(7-2%'! )2'%GB!1>!<A7!'&&!8;?('1!208!+>!=$*&$%&)7%'!07!2>7!$7<'7$%=$&!,$%!'&&!1&.,$%&$%1! $9$%!'(&-2-&$&!+>!,-1(.11-)%11$*-%'7-$7%'!)<&'!07!'29A7'%,$!<A7!$&&!9)&&!7$1.8&'&! 2-,!$@'*-%'&-)%$%D!! Exempel och ytterligare instruktioner rörande hemtentorna kommer att ges under kursens gång. Ett Tentakompendium på de tidigare hemtentorna finns också att tillgå på GUL.!! Uppgiften skall genomföras enskilt. Den inlämnade hemuppgiften skall således vara egenhändigt författad och det är inte tillåtet att konferera med någon om uppgiften innan den har lämnats in. Det är tillåtet att använda sig av kurslitteraturen och anteckningar från undervisningen, men andra hjälpmedel är inte tillåtna. Det är alltså inte tillåtet att använda sig av annan litteratur eller information från Internet. Samtliga svar kommer att granskas av URKUND för eventuell likhet eller överensstämmelse med andra originaltexter, uppsatser eller andra tentamenssvar.! I den utsträckning refererat eller citat förekommer, skall hänvisning till litteratur göras i fotnot eller inom parentes i löpande text (författare samt sida). Någon avslutande källförteckning skall inte finnas. Respektive svar får innehålla maximalt 2750 ord inklusive fotnoter. Teckensnitten Times eller Times New Roman och storlek 12p för brödtexten skall användas.! Tentamen 1 den 19 september omfattar föreläsningarna från och med Staden 29 augusti till och med Liberalism, nyliberalism, feminism 13 september (se schemat och motsvarande läsanvisningar). Tentamen 2 den 12 oktober omfattar föreläsningarna från och med Rättigheter 21 september till och med föreläsningen om Civil olydnad 10 oktober (se schemat och motsvarande läsanvisningar).
! 4! Bedömningskriterier Bedömningen av svaren sker efter följande kriterier: Förmåga att formulera en välavvägd frågeställning En eller några frågor hämtas från teoretiska och/eller samhälleliga problem som identifierats i underlaget till hemtentamen. Tänk på att frågorna ska vara möjliga att besvara inom ramen för hemtentamen. Frågor såsom vad är ett rättvist samhälle, vad är en god rättsordning eller är det rätt eller fel med kameraövervakning på offentliga platser? är inte tillräckligt specificerade. Underlaget innehåller flera olika potentiella problem som är möjliga att behandla inom ramen för svaret. Det är viktigt att ni kort motiverar ert val av frågeställningar, så att vi vet vad eller vilka frågor ni ämnar svara på. Förmåga till lämpliga avgränsningar av frågeställningen Alla aspekter och möjliga rättsteoretiska/filosofiska problem som ni finner i underlaget till essäfrågan kan inte besvaras, utan svaret måste avgränsas på ett rimligt vis. Avgränsningen kan bland annat bestå i att ett antal teorier väljs ut och att motivering ges till detta och/eller att vissa element av ett identifierat problem skalas bort. Mer konkret kan en sådan avgränsning bestå i att ni fokuserar på en särskild samhällelig nivå, exempelvis ett individperspektiv eller ett samhällsperspektiv, en särskild idé exempelvis integritet eller resursfördelning, eller att ni fokuserar på en av aktörerna i en given problemställning. Men glöm inte att kortfattat berätta varför ni gör de avgränsningar som ni gör. Förmåga att problematisera frågeställningen Det här kriteriet är nära sammanlänkat med det två första kriterierna och handlar om att beskriva vilken typ av problem som finns i essäfrågan - samhälleliga eller filosofiska - och lyfta dem till en teoretisk nivå. Vad handlar frågan egentligen om, vilka teoretiska komplikationer kan identifieras? Förmåga till rättsvetenskaplig tillämpning Svaret skall anknyta till rättsvetenskapliga teorier, riktningar eller förklaringar. Här ligger alltså svårigheten i att göra den identifierade frågan till en rättsvetenskapligt hanterbar fråga. Förmåga till tolkning och argumentation När ni använder olika riktningar/filosofer, gör inte bara en ren beskrivning av dem, utan använd och tillämpa dem på frågorna. Det handlar dels om att tolka essäfrågan i rättsvetenskaplig riktning, dels att argumentera för riktigheten/rimligheten av olika teoretiska perspektiv. Tänk också på att olika riktningar/filosofer sällan är entydiga utan kräver en viss bearbetning. Förmåga till konsekvens i resonemangen Här handlar det om att uttrycka de vidare följderna av vissa valda resonemang. #0%(! 02$%! +>! '&&! 2'7'! %)9'! )?=! 1&7-%9$%&'! *$,! $7'! C$97$++D! H7,B! 1>1)*B!!""!#$%&%$!$B! &'("')*B! +,$$-B! )'$$&%.-! $&?D! ('%! ='! *;?($&! 1(-<&'%,$! -%%$CA7,B!,$&! 07!,07<A7! 2-(&-9&! '&&! 2'7'! %)997'%%! *$,! =.7! 1>,'%'! )7,! '%20%,1! )?=! <A7(8'7'!2-8($%!-%%$CA7,!1)*!%-!&-881(7-2$7!,$*D
! I! Förmåga till självständighet i resonemang Tänk fritt och kritiskt. Dra egna slutsatser, utmana dina egna föreställningar och gör avvägningar och balansera olika tolkningar mot varandra. Vi vill inte att ni argumenterar som om ni vore Rawls eller Nussbaum, vi vill höra er argumentation. Ni får gärna vara normativa (kanske är det omöjligt att inte vara det?) men samtidigt försvagas argumentationen om den består av rena tyckanden som inte motiveras och som inte anknyter till de rättsvetenskapliga teorierna. Dessutom beaktas språk/tydlighet, formalia och struktur/disposition Arbeta med att sammanställa en text som både till innehåll, och layout är tydlig och snygg. Disposition Svaret bör disponeras på följande sätt: svaret bör innehålla en kort inledning där de valda frågeställningarna tydligt framgår och varför de valts. Därefter följer redogörelsen/svaret med tillämpningen av teorierna och problematiseringar av uppgiften. Avslutningsvis bör det finnas en del med slutsatser/avvägningar av resonemangen givet era frågeställningar avslutningen skall inte vara en sammanfattning av det tidigare. Var noga med att försöka svara på de frågor ni ställt upp, låt alltså frågor-argumentation-slutsatser bilda ett sammanhållet helt (observera att detta inte löser sig självt genom att formulera rubriker enligt fråga, argumentation, slutsats modellen). Poängberäkning Varje PM bedöms på en skala 0-10 poäng och för godkänt resultat erfordras minst 5 poäng. Om hemuppgiften bedöms som underkänd måste en ny hemuppgift författas vid omexaminationstillfällen våren 2013 eller ordinarie examinationstillfällen hösten 2013. Vid poängbedömningens utgår vi liksom akademin i övrigt när det gäller den här typen av arbeten från en godkändnivå där ni kan erhålla fler eller färre poäng. Det betyder att ni så att säga börjar på 5 poäng och därifrån arbetar er uppåt (eller nedåt...) beroende på vissa kriterier, vars uppfyllande givetvis varierar från student till student. Det är inte så att vi drar av poäng från ert svar utifrån en fix och färdig 10- poängsmall, där det finns ett visst givet innehåll ni måste uppfylla. Varje kriterium är graderbart, vilket i kombination med andra kriterier, ger vissa poäng, vilket naturligtvis varierar från svar till svar det är inte givet att varje 6-poängare är lik varje annan 6-poängare, utan den förra kan ju till exempel i teoritillämpningen vara stark som en 8-poängare, men i argumentationen lik en 5-poängare osv. Till exempel kan en bra utgångspunkt (fråga) tillsammans med en stringent argumentation ge en hög sammanlagd bedömning, dvs en god helhet är större än delarna, så att säga. Med andra ord är 1+1 inte alltid 2, utan kan bli 3 (åtminstone på RÄVen...). Sätt att besvara hemtentamensfrågorna Det finns många sätt att behandla underlaget till hemtentamen på. Här ges några riktlinjer för två möjliga huvudspår. 1. Det ena sättet består i att besvara uppgiftens problemställningar utifrån vissa perspektiv (t.ex. naturrätt, realism och liberalism) som ni själva väljer och finner lämpliga för svaret. Givet dessa perspektiv, kan de filosofer som känns relevanta
! J! lyftas in som stöd och preciseringar i förekommande fall. Vanliga fallgropar för den här typen av upplägg är att de tagna perspektivens svagheter och styrkor inte vägs mot varandra. Det finns därmed en risk att hemtentamen består av isolerade öar, en för varje teori som behandlas. Att väga och jämföra olika teorier mot varandra är dock lättare sagt än gjort eftersom teorierna ofta har sina egna begreppsramar och ganska skiftande utgångspunkter. Här gäller det därmed att hitta kopplingar och möjliga sätt att jämföra individbaserade modeller med kollektiva, konsekvensetik mot pliktetik osv. #$)7-$7%'! -%%$=>88$7! K.!,$11.&)*! -%7$! 12>7-9=$&$7! )?=! *)&10&&%-%9'7D! L%! 2-(&-9!+)0%9!07!'&&!02$%!<A71A('!8;<&'!<7'*!)?=!C$='%,8'!,$11'D 2. Det andra sättet utgår från att ni själva väljer att argumentera utifrån ett antal problemställningar (t.ex. integritet, rättens latenta funktioner eller frihet ) som ni närmare preciserar. Givet dessa problemval, så bör argumenten stödjas utifrån tillämplig rättsvetenskaplig teori, riktning eller filosofi för att ge tyngd åt svaren. Här ligger svårigheten i att använda teorierna som verktyg och inte hamna i rena tyckanden och i kritik som på ett förenklat sätt hanterar teorierna. Det handlar om att möta svårigheterna i stället för att undgå dem. För båda typerna av ansats är det viktigt att komma ihåg att ni inte måste lösa världshistoriens filosofiska paradoxer inom ramen för hemtentamen. Vissa av era resonemang kan vara motsägelsefulla eller cirkulära. Försök inte dölja det, lyft istället fram svårigheterna. M$&! 07! =$8&! )(! '&&! 9702'! &$)7$&-1('! <'8897)+'7! 1)*! %-! 1$,'%! /!*&!$!$!<'88$7!%$7!-D I båda typfallen av svar är givetvis tolkning och argumentation lika viktig, liksom de övriga ovan nämnda kriterierna. Anvisningar för filuppladdning av inlämningsuppgift Observera att särskilda specifika instruktioner kommer att anges på T3/GUL:s anslagstavla. Sätt in er i dessa när de kommer.
! N! PM1 Essäfråga i Rättsvetenskap 2008-09-16 Följande text är hämtad ur den internationellt välkände sociologen Zygmunt Baumans bok På spaning efter politiken (Daidalos: Göteborg 1999) s 200f: Enligt den senaste rapporten från FN:s utvecklingsprogram var världens totala konsumtion av varor och tjänster 1997 dubbelt så stor som under 1975 och sex gånger större än den var 1950, samtidigt som en miljard människor inte kan tillfredsställa ens sina grundläggande behov. Av de 4,5 miljarder människor som bor i utvecklingsländerna saknar tre av fyra grundläggande infrastrukturer: en tredjedel har inte tillgång till drickbart vatten, en fjärdedel har ingen bostad värd namnet, en femtedel inte tillgång till hälso- och sjukvård. Ett av fem barn tillbringar mer än fem år i någon form av skola; en liknande andel är permanent undernärd. I ett sjuttiotal av de ungefär hundra utvecklingsländerna är den genomsnittliga inkomsten per capita i dag lägre än för tio eller till och med trettio år sedan. 120 miljoner människor lever i dag på mindre än 1 dollar om dagen. I USA, det ojämförligt rikaste landet i världen och hemland för världens rikaste folk, lever vid samma tid 16,5 procent av befolkningen i fattigdom; en femtedel av vuxna män och kvinnor kan varken läsa eller skriva, medan 13 procent har en medellivslängd på under sextio år. Å andra sidan har jordens tre rikaste män privata tillgångar som är större än de fyrtioåtta fattigaste ländernas samlade nationalprodukt; de femton rikaste personernas förmögenhet är större än den samlade nationalprodukten för alla afrikanska länder söder om Sahara. Enligt denna rapport skulle mindre än 4 procent av de 225 rikaste människornas personliga förmögenhet räcka för att ge all världens fattiga tillgång till grundläggande sjukvård och utbildning samt tillräcklig livsmedelsförsörjning. *** Låt oss anta att FN står inför det historiska beslutet att anta en omvälvande och för medlemsstaterna bindande konvention med innebörden, att de personer (ungefär motsvarande de ovan nämnda 225 personerna) som har en personlig förmögenhet överstigande en viss gräns skall åläggas en årlig sk Världsskatt om 4% per år under en tioårsperiod. Som svensk representant står Du nu inför FN:s och världssamfundets kanske viktigaste omröstning Du är naturligtvis hårt pressad av både de som är för och de som är emot förslaget. Frågan är nu hur Du ställer Dig till ovanstående problematik utifrån olika sätt att se på frågan. Ge goda skäl för hur Du argumenterar och hur Du skulle kunna motivera Din slutliga ståndpunkt.
! O! PM2 Essäfråga i Rättsvetenskap 2008-10-09 Antalet hemlösa personer i Sverige har ökat de senaste åren. Det visar Socialstyrelsens rapport, Hemlöshet i Sverige 2005: Hemlöshet är fortfarande ett stort problem i Sverige, konstaterar Socialstyrelsen. Enligt kartläggningen har antalet hemlösa ökat med 15 procent sedan 1999, då den senaste studien gjordes. Under 2005 var minst 17 800 personer hemlösa i Sverige, vilket är 2000 till 3000 fler än 1999. Det finns enligt kartläggningen hemlösa i 86 procent av landets 292 kommuner. Men problemen är större i storstadsregionerna. I Göteborg blev siffran 2620. Räknat per 10 000 invånare är det de sämsta siffrorna i hela landet, nämligen 54 per 10 000. I Stockholm är siffran 50 per 10 000. Tre fjärdedelar av de hemlösa personerna är män, men de senaste åren har fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund drabbats. Män är i större utsträckning uteliggare och härbärgesboende. Kvinnorna är yngre och har varit hemlösa kortare tid än männen. En högre andel hemlösa kvinnor uppges vara föräldrar jämfört med män som är hemlösa. Det är också dubbelt så vanligt att mödrarna lever med sina barn. Deras problembild präglas oftare av familjeproblem, exempelvis skilsmässa och våld i familjen. Kvinnorna uppges oftare ha psykiska problem, medan männen oftare har missbruksproblem. De allra flesta som saknar bostad är födda i Sverige, men personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade. De utgör 26 procent, jämfört med 12 procent av befolkningen. Ytterst få av de hemlösa hade arbete och löneinkomst, många är beroende av försörjningsstöd. En stor andel har missbruksproblem, 62 procent, respektive psykiska problem, 40 procent. Av de minst 17 800 hemlösa befinner sig 3600 i en akut situation, där de sover ute, på campingplatser eller på kvinnojourer och härbärgen. Omkring 4700 har en situation där de ofrivilligt bor hos familj eller vänner och 8400 bor i olika former av stödboenden. * I Regeringsformen 1 kap 2 2st 2m finns följande allmänna stadgande: Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till [...] bostad.... Din uppgift är att med utgångspunkt i ovan nämnda stadgande och med hjälp av relevanta rättsteorier argumentera för och/eller emot en rättslig lösning av problemet hemlöshet. Ta utgångspunkt i den faktiska situation som beskrivs ovan och ange de förutsättningar som ditt resonemang bygger på. Resonera runt de följder dina förslag skulle medföra och belys även rätten till bostad ur ett rättighetsperspektiv.
! P! PM1 Essäfråga i Rättsvetenskap 2009-09-16 I Sverige, liksom i många andra länder, är organdonation tillåten om den levande donatorn samtyckt till detta respektive om en avlidens vilja är känd, lag (1995:831) om transplantation m.m. Samtidigt är det i Sverige, liksom i de flesta av världens länder, brottsligt att i vinningssyfte och med uppsåt hantera organ: det är alltså olagligt att köpa, sälja och förmedla t.ex. njurar. Läkare som är delaktiga i transplantationer som involverar pengar kan dömas till böter. Den svenska regleringen framgår av lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.: 8:6 Den som i vinstsyfte tar, överlämnar, tar emot eller förmedlar biologiskt material från en levande eller avliden människa [...] döms till böter eller fängelse i högst två år. Till samma straff döms den som använder eller tar till vara sådant material för transplantation eller annat ändamål trots insikt om att materialet tagits, överlämnats, tagits emot eller förmedlats i vinstsyfte. Följande text, som bildar underlag till Din rättsvetenskapliga analys och argumentation, är hämtad ur en artikel från en längre reportageserie i Dagens Nyheter: Maria köpte en ny njure i Iran 528 svenskar står i kö för att få en ny njure. De kan få vänta i åratal. Minst tolv personer bosatta i Sverige har åkt utomlands för att lösa sina problem. Maria betalade för att få en ny njure i Iran. Det räddade hennes liv. Ett litet rum på en transplantationsklinik i mellersta Sverige. Hon sitter på en kontorsstol med ryggen mot det stora fönstret. Bakom henne en grå, höstregnig stad. Kvinnan är i femtiofemårsåldern, ett guldspänne gömmer sig i det rödbruna håret. Blicken är varm. I hennes kropp finns en njure som tillhört en hälften så gammal man. Vi kan kalla henne Maria. Bredvid henne sitter maken. Det är första gången en svensk patient berättar om att hon betalat för en njurtransplantation utomlands. Maria börjar berätta sin historia. Hon blev sjuk redan för 15 år sedan. Det var njursten. - De försökte krossa stenen men de lyckades inte. Så de gjorde hål och tog ut den. Smärtan blev mindre men för sju år sedan upptäckte de cystor på njuren. De sade att de inte kunde göra något åt detta, säger hon. Njurarna fungerade sämre och sämre. Vintern 2001 fungerade bara tio procent. - Då kom vi överens med läkaren om att gå i dialys varannan dag i fyra timmar, säger Maria. Hon var orolig inför dialysen och frågade läkaren om hur länge det kunde ta innan hon skulle få en ny njure. Svaret blev mellan två och tio år. - Det var jättejobbigt, säger Maria. Hon håller händerna i knät. Blicken är oftast riktad nedåt, ibland när hon vill säga något viktigt lyfter hon huvudet och ser mig rakt i ögonen. Hennes make berättar om beslutet. Vi kunde inte tänka oss att vänta så länge. Det blev aldrig dialys, det var för invecklat. Så vi bestämde oss för att skaffa en ny njure. Jag ville donera min njure men jag har diabetes. Vår son ville också men det gick inte heller, säger Marias make. Familjen tog kontakt med en förmedlingsförening i Iran. En normal förmedling kostar runt 2.000 dollar, en liten del av det går till säljaren. För pengarna får man en lista på tio personer med samma blodgrupp och vävnadstyp och som är beredda att sälja sin njure. Sedan är det upp till köparen att välja en person som verkar ung och frisk. Men det är också köparens ansvar att ta alla prover. Dessutom vill alltid säljaren ha ytterligare pengar. Ju friskare njure, desto högre pris. Marias familj bestämde sig för en 22-årig student. Hans hustru var gravid, han hade stora skulder och indrivaren hotade med fängelse. Våren 2001 reste Maria och hennes make till Teheran. Kliniken finns på ett stort privat sjukhus och det ligger centralt i huvudstaden. Maria fick ett eget rum på sjukhuset.
! Q! Själva transplantationen utfördes i samma operationssal där studenten opererades. [...] Transplantationen blev både smärtsam och dyr. Maria vill inte säga hur mycket allt kostade. Men familjen fick betala förmedlingsorganisationen, för alla testprover, för två operationer, två sjukhusvistelser, för intensivvård, eftervård och för resorna. Dessutomköpte de nya möbler till studenten, de betalade hans hustrus förlossning och hon fick bo hos dem under hennes makes sjukhusvistelse. Allt för att hans familj skulle känna sig nöjd. [...] Det är svårt att genomföra en operation utomlands och sedan komma tillbaka till Sverige utan att bli upptäckt på grund av de omfattande efterkontroller och de dyra mediciner man måste ta efteråt. Däremot kan inte svensk sjukvårdspersonal vägra eftervård till en patient som betalat för en njure och gjort njurtransplantation i ett land där detta är olagligt. I Sverige finns ingen lag som säger att det är brottsligt att köpa sig en transplantation i ett annat land. Flera av de svenska patienterna har rest till Iran. Där finns ett halvofficiellt system där patientföreningar organiserar njurmarknaden. Även i Irak före kriget var njurhandeln omfattande. DN:s granskning visar att den globala njurhandeln totalt omsätter miljardbelopp varje år. Det normala priset för en transplantation vid en bra klinik ligger på mellan en halv och en miljon kronor. Bara i södra Indien uppmärksammas runt 500 fall av transplantationer årligen. Kina, Egypten, Turkiet och Moldavien är andra länder med omfattande njurhandel. I Israel köper ett hundratal patienter njurar årligen. Amerikanska patienter är ofta sedda gäster i bland annat Manila. Sydafrika är ett annat känt land för billiga operationer. Även i Baltikum har utländska patienter transplanterats med njurar från organhandeln. (DN 29 nov 2003. Text: Knut Kainz Rognerud) *** Frågan är nu hur Du ställer Dig till ovanstående problematik. Beakta om Marias handlande ovan kan rättfärdigas eller om det finns tungt vägande skäl mot hennes agerande. Vidare är frågan hur Du utifrån Dina resonemang i denna fråga kan argumentera för att behålla nuvarande reglering eller förändra denna. Analysera situationen och motivera Din ståndpunkt utifrån teorier och filosofer Du mött hittills under kursens gång.
! R! PM2 Essäfråga i Rättsvetenskap 2009-10-09 1.1 miljard människor har inte tillgång till rent vatten och 2.6 miljarder saknar basala sanitetsförhållanden. Kvinnor utgör 70% av världens en och en halv miljard allra fattigaste befolkning, står för två tredjedelar av världens arbetstimmar, producerar hälften av världens mat, men tjänar bara 10% av världens inkomster och äger mindre än 1% av världens tillgångar (källa: UN Millennium Campaign, 2005). Vattenprivatisering är en global fråga av växande betydelse. EU och USA är starkt pådrivande inom WTO för att flera länder ska avreglera det allmänna ägandet och marknadsanpassa vattendistributionen och vattenförsörjningen. Flera europeiska storföretag är inblandade, till exempel Veolia Water som för övrigt också äger Connex som driver Stockholms tunnelbana och nattågstrafiken till Norrland. På många håll främst i tredje världen är det lokala motståndet starkt och har tagit sig uttryck i blockader och massdemonstrationer mot företagen samt juridiska överklaganden mot utförsäljningarna och privatiseringarna. I många fall har lokalbefolkningen ockuperat företagens kontor, förhindrat nya vattenanläggningar och olagligt tappat vatten från vattenledningar med åtal och fängelsestraff som följd. Ett exempel är vattenförsörjningen i Cochabamba, Bolivia, som 1999 togs över av det privata företaget Aguas del Tunari, ägt av International Water Ltd (London) och Bechtel Corp (San Francisco). Vattenpriserna chockhöjdes (i vissa fall med 200-300%) och situationen blev desperat. De fattigaste hade inte längre råd med vatten. Genom strejker, vägblockader och demonstrationer där polis- och militärinsatsen krävde flera människoliv lyckades man 2000 upphäva företagets kontrakt. Följande två texter är hämtade ur Aftonbladet: Billigt vatten åt de fattiga Aftonbladet, 15 januari 2004 Fredrik Segerfeldt (författare till boken Vatten till salu hur företag och marknad kan lösa världens vattenkris (Timbro)) Richard Tren (medförfattare till boken The Cost of Free Water (Free Market Foundation)) Över en miljard människor i världen saknar tillgång till rent och säkert vatten och dubbelt så många är utan fungerande avlopp. Detta har fruktansvärda konsekvenser. 12 miljoner människor dör varje år av vattenburna sjukdomar. Mångdubbelt fler, främst kvinnor och barn, sitter fast i fattigdom eftersom de måste tillbringa många timmar om dagen med att gå och hämta vatten. 97 procent av all vattendistribution ligger i offentliga händer. En del u-länder har därför gett marknad och företag en större roll i vattendistributionen, oftast med mycket goda resultat. Företagen har kunnat förse miljoner fler människor med rent och säkert vatten och har därmed räddat många liv. En växande antiprivatiseringsrörelse har dock lyckats stoppa privatiseringsvågen, med hjälp av förenklade och mycket ideologiska budskap. I morgon, när World Social Forum i Mumbai i Indien öppnar, kommer vi att återigen få höra att privatiseringar leder till högre priser och att vatten är en mänsklig rättighet som endast det offentliga kan förse folk med. Det största problemet med vattendistributionen i u-världen är dock inte att priset är för högt utan att det sätts för lågt, på politisk väg. Det leder till att distributören inte får in tillräckligt med resurser för att bygga ut vattennätet. Dessutom förlorar distributören pengar på varje nytt hushåll den ansluter till nätet och har därför mycket svaga drivkrafter att dra nya ledningar. Men det viktigaste är att den miljard människor oftast de allra fattigaste i de fattiga länderna som inte har tillgång till något vattennät betalar i genomsnitt tolv gånger mer för sitt vatten än vad ledningsvatten kostar. Det är dessa människor debatten måste handla om. Med högre priser för dem som redan är anslutna till vattennätet får distributören både
! "5! resurser och incitament att utvidga nätet så att även de fattiga kan få tillgång till rent och säkert vatten till ett rimligt pris. De som ändå inte kan betala hjälps bäst av att det offentliga förser dem med kuponger som de kan köpa vatten med. Privatiseringar kan leda till både höjda och sänkta priser för de redan anslutna. Det finns exempel på både och. Men det viktigaste är att ökat utrymme för näringsliv och marknad sänker vattenkostnaderna för de mest utsatta. Det kan stå i hur många dokument som helst att tillgång till vatten är en mänsklig rättighet, men människor dricker varken rättigheter eller papper, utan vatten. År 2003 led och dog sannolikt fler människor av brist på vatten än av väpnade konflikter. Vi kan inte låta antiprivatiseringsideologer fortsätta att hindra människor från att få tillgång till rent och säkert vatten och döma dem till fortsatt misär och död. Företag får inte bli rika på vatten Aftonbladet, 17 januari 2004 Ylva Thörn (Kommunals ordförande) Ann-Christin Sjölander (författare till boken Vatten rättighet eller handelsvara? (Agora)) Över en miljard människor saknar tillgång till vatten. Segerfeldt och Tren anser att privata företag löser problemet. När någon ifrågasätter detta skyller han på förenklade ideologiska budskap. Så enkelt är det inte. De privata företagen har på flera håll i världen inte skött sina uppdrag. Den privata sektorns deltagande har sällan nått de fördelar som var väntat. Den kommer inte att lösa problemen med otillräcklig vattenförsörjning i städerna. Det skriver till och med FN-Habitat i en rapport om vatten och sanitet i världens städer. Ändå har många länder tvingats av Världsbanken, IMF eller andra utvecklingsbanker att privatisera för att få lån. Dublindeklarationen, 1992, förklarade att vatten ska betraktas som en vara. Vattendriften ska inte subventioneras för då slösar människor med vatten. Det har i sin tur lett till att många fattiga människor i utvecklingsländerna inte längre har råd att betala vattenräkningarna och då stängs vattnet av. De privata företagen omförhandlar snabbt kontrakten, höjer priserna och minskar investeringarna. I Sydafrika spred sig ett nyliberalt marknadstänkande långt in i den offentliga sektorn. När inte människor kunde betala sina vattenräkningar stängdes vattnet av och invånarna var tvungna att använda förorenat vatten. En koleraepidemi utbröt år 2000. Den sydafrikanska regeringen har sedan beslutat om att varje hushåll ska få 6 000 liter fritt vatten i månaden. Ett av de privata företagen har gjort sig känt för sina metoder att stänga av vatten, strypa vattentillgången, ta bort mätare och rör när människor inte har råd att betala. I Buenos Aires i Argentina pågår hårda förhandlingar mellan regeringen och det privata vattenföretaget. Företaget vill åter höja priset på vatten och regeringen vägrar att gå med på det, eftersom den anser att företaget tidigare har tagit ut oskäligt höga vinster. Företaget ägs till stor del av det franska Suez men även Veolia. En av Veolias direktörer erkänner att det var ett misstag att planera vilka investeringar som ska göras innan man undersökt människors förmåga att betala. Numera tar företagen ogärna några större risker. De satsar inte så mycket eget kapital utan förlitar sig på utvecklingsbankerna och biståndsorgan. Utan deras stöd hotar företagen att dra sig tillbaka. Vi hatar inte privata företag. Men livsnödvändiga mänskliga behov kan och ska inte styras av ett vinstintresse. Därför måste den offentliga sektorn ha huvudansvaret. Vatten är en rättighet och ingen handelsvara. *** Utgå från ovanstående faktaunderlag, situationer och artiklar. Välj ut de enligt Dig centrala problemen i ovanstående situationer/beskrivningar, ange och motivera Dina frågeställningar samt besvara dem med hjälp av rättsvetenskapliga perspektiv.
! ""! PM1 Essäfråga i Rättsvetenskap 2010-02-23 Åren innan 1989 detta ödesår i modern europeisk historia som såg Berlinmuren (den sk Antifaschistischer Schutzwall) falla i Tyskland och som innebar början till slutet för Sovjetmakten och det kalla kriget utspelar sig följande händelser i Östtyskland. Vid det minerade ingenmansland som Östtyskland upprättat för att skydda den realsocialistiska friheten från det kapitalistiskt fördärvande inflytandet från Västtyskland befinner sig de två östtyska soldaterna Axel H. och Vilhelm L. utposterade sedan en tid tillbaka. Deras uppgift är att hindra de medborgare som tydligtvis mot bättre vetande försöker ta sig till andra sidan. Den uttryckliga ordern är att skjuta skarpt, och i med alla till buds stående medel hindra en flykting att ta sig över. De får och skall skjuta för att döda, helt enkelt. Varken Axel H. eller Vilhelm L. har haft något att säga till om när de sattes att bli gränsvakter, utan det är något som många soldater i BRD:s reguljära armé emellanåt fick till uppgift och gränsen som skulle övervakas var såväl lång som långvarig. Med tiden fick både Axel H. och Vilhelm L. uppleva åtskilliga flyktförsök, där enskilda och familjer, gamla och unga, barn och vuxna, kvinnor och män försökte ta sig över gränsen. Men de agerade helt olika. Axel H. vägrade vid flera tillfällen att skjuta mot flyende personer och kom därför att få förnyade order om att skjuta, i annat fall kunde han vänta repressalier. Trots dessa upprepade tillsägelser vägrade Axel H. lyda order. Axel H. hävdade till sitt försvar att det stred mot hans privatmoral att skada försvarslösa personer. Han kom därför att ställas inför rätta och dömdes till ett långt fängelsestraff, hans egendomar beslagtogs och han fråntogs sina medborgerliga rättigheter. Vilhelm L. däremot åtlydde order och kom vid flera tillfällen att både skada personer, av vilka flera ändå lyckades ta sig över, och också döda ett antal människor. Vilhelm L. kom efter sin tjänstgöring att berömmas för sin patriotism och belönades därför med vissa sociala förmåner och en tryggad position i samhället. *** Efter återförenandet mellan de båda tyska staterna väcks frågan om gränsvakternas rättsliga status och ansvar varvid Axel H. och Vilhelm L. uppmärksammas. Vilhelm L. Som åtalas vid tysk domstol för vållande till kroppsskada och annans död riskerar ett långt fängelsestraff, att hans tillhörigheter beslagtas och att vissa av de medborgerliga rättigheterna förverkas. Axel H. däremot yrkar på upprättelse, en tryggad position i samhället samt ett avsevärt skadestånd från staten för det lidande han fått utstå. *** Välj ut de enligt Dig centrala problemen i ovanstående situation/beskrivning, ange och motivera Dina frågeställningar samt besvara dem med hjälp av rättsvetenskapliga perspektiv.
! "4! PM2 - Essäfråga i Rättsvetenskap 2010-03-12 Det är inte skamligt att tjäna pengar på vård och omsorg. Motståndet mot det är ett spöke från det förgångna. Det anser Linköpings socialdemokratiska kommunalråd Lars-Erik Johnsson. Inom socialdemokratin har på senaste tiden privatiseringsfrågan dykt upp som ett spöke från gångna ideologiska debatter, nu till och med på det centrala planet, skriver Johnsson. Att investera i sjukvård är lovvärt och om pengarna ger avkastning är det helt naturligt. Vinst är inte detsamma som utsugning. Att konkurrensutsätta vården kan vara bra och öka kvaliteten, anser han och tar Linköping som exempel. Kommunen har tjänat både ekonomiskt och i kvalitet på att konkurrensutsätta tidigare helt kommunalt utförda tjänster. De som säger nej till privat vård har inga argument, hävdar han. (DN 991026). Inom en icke alltför avlägsen framtid där omfattande privatiseringar av det allmännyttiga bostadsbeståndet, äldrevården, sjukvården och skolväsendet genomförts är turen kommen till andra statligt eller kommunalt utförda tjänster nämligen polisväsendets patrullerande verksamhet samt kriminal- och fångvård. Planer förbereds för att privatisera dessa tjänstesektorer och genom att låta ansvaret gå från offentligt huvudmannaskap till privata entreprenörer vill man bolagisera verksamheterna. I vissa fall har staten i konkurrensutsättande syfte tillskjutit skattemedel till vissa privata entreprenörer för att ytterligare underlätta privatiseringar, med avsikt att både ekonomiskt och i kvalitetshänseende tjäna på det. Inom samtliga dessa privatiserade områden krävs, för att åtnjuta tjänster av dem, vissa förpliktelser: dels ett medlemskap erlagt i form av en inkomstprövad premie med en aktie i utbyte (de som underskrider en viss bruttoårsinkomst har icke rätt att teckna ett dylikt medlemskap med de favörer ett sådant innebär); dels är den enskilde skyldig att vid eventuella tvister underkasta sig privata skiljedomstolar. Normgivningen inom respektive område är delegerat av staten och helt decentraliserat till lokal nivå. De rättigheter som följer för aktieinnehavarna är bl.a. följande: endast de som har betalt premie kan komma ifråga för deras tjänster (inom lokal sjukvård att få rätt till vård, för att polisen skall patrullera just i deras område etc.), men dessutom har de företräde framför övriga medborgare i den offentliga sektorns motsvarande tjänsteområden (i syfte att skapa konkurrensincitament). Bolagen skall börsintroduceras varvid en del av vinsten återinvesteras, medan en del delas ut till aktieägarna. Syftet med de bolagiserade verksamheterna är att höja kvalitén genom konkurrensutsättning. *** Resonera kring ovanstående situationer och argumentera för och/eller emot de olika åtgärderna. Välj ut de enligt Dig centrala problemen i ovanstående situation, ange och motivera Dina frågeställningar samt besvara dem med hjälp av rättsvetenskapliga perspektiv.
! "I! PM1 Essäfråga i Rättsvetenskap 2010-09-15 Antalet aborter relaterade till fosterdiagnostik och genetisk fosterdiagnostik, 1 har ökat på senare år, enligt Socialstyrelsen (Hälsa och sjukdomar 2008:10). I rapporten framgår att: Antalet födda barn med Downs syndrom har varit relativt konstant över tid sedan 1978 (1 per 700 800 födslar). Detta trots att medelåldern för kvinnor som föder barn har ökat kraftigt från 26,5 år 1973 till 30,8 år 2007. Sedan 1978 har andelen kvinnor som är 35 år eller äldre när de får barn ökat från 7 procent till knappt 22 procent under 2007. Den ökade mödraåldern har lett till en ökning av antalet graviditeter med foster med Downs syndrom. Att man inte observerar motsvarande ökning av födda barn med Downs syndrom beror på att fosterdiagnostiska metoder utnyttjas oftare och att detta leder till att allt fler avbryter graviditeten när avvikelsen upptäcks. Sveriges Radio rapporterade under rubriken Fler aborter med fosterdiagnostik (30 oktober 2009) att från och med årsskiftet erbjuds alla kvinnor över 35 år i Västra Götaland ett så kallat Kub-test. Ett prov som kan visa om risk för Downs syndrom finns. Om så är fallet erbjuds föräldrarna fostervattensprov. Diskussioner har funnits om att erbjuda alla kvinnor provet oavsett ålder, vilket görs i en del andra landsting. Möjligheten att fatta beslut om abort på grundval av information som framkommer vid fosterdiagnostik väcker starka känslor och har diskuterats i dagspressen, vilket framgår av följande dagstidningsartiklar: Fel kön - giltigt skäl till abort (Expressen 11 maj 2009) Fel kön är ett giltigt skäl till abort. Det slår socialstyrelsen nu fast efter ett uppmärksammat fall i vintras. Vi har inga möjligheter att hindra från att man tar abort av de här skälen, säger Thomas Tegenfeldt, avdelningschef på Socialstyrelsen. En kvinna gjorde abort två gånger på ett sjukhus i Mellansverige efter att hon fått reda på att hon bar på flickfoster. Händelsen väckte starka känslor bland personalen på sjukhuset där aborterna gjordes. De vill inte medverka i abort på grund av oönskat kön, sa tidigare Kaj Wedenberg, överläkare på avdelningen, till Expressen. Han sökte vägledning från socialstyrelsen för framtida fall. Nu har svaret kommit. Socialstyrelsen menar att det fram till den 18:e graviditetsveckan inte går att hindra en kvinna från att göra abort oavsett om det görs på grund av fostrets kön. Personalen kan inte kräva att få veta skälet till aborten och kan inte göra något om de får reda på det. Det är naturligtvis ett etiskt eller moraliskt dilemma för personalen som får reda på det, men man kan inte neka abort av det skälet, säger Thomas Tegenfeldt, avdelningschef på socialstyrelsen. Vårdpersonalen behöver däremot inte ta reda på fostrets kön trots att patienten begär det. Men om man har kännedom om det, alltså om man har gjort ett ultraljud eller fostervattenprov som visar könet, och föräldrarna frågar så kan man inte neka till att upplysa om det, säger Thomas Tegenfeldt. Socialstyrelsen håller nu på att ta fram nya föreskrifter för att undvika att sjukvården rutinmässigt kontrollera fostrets kön. Fostrets kön ska man bara undersöka om det finns någon misstanke om könsbunden ärftlig sjukdom.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 1 Med fosterdiagnostik avses en medicinsk undersökning av en gravid kvinna och det foster hon bär på. Genetisk fosterdiagnostik betyder genetisk undersökning av foster eller en gravid kvinna för att få information om fostrets sjukdomar, sjukdomsanlag och missbildningar genom fostervattensprov, moderkaksprov eller blodprov.
! "J! Vi ogillar det, men får stå ut med det (Expressen 11 maj 2009) Känslorna har svalnat på sjukhuset där aborterna utfördes. Enligt överläkaren Kaj Wedenberg förstår de flesta socialstyrelsens svar. Vi ogillar det, men får stå ut med det, säger han. Fallet väckte starka reaktioner på sjukhuset i Mellansverige. Personalen ville inte medverka till abort på grund av oönskat kön. Det stred mot deras uppfattning om mäns och kvinnors lika värde, sa tidigare Kaj Wedenberg, överläkare och dåvarande verksamhetschef på kvinnokliniken, till Expressen. Kaj Wedenberg tycker att svaret han nu från socialstyrelsen är föredömligt kort och klart. I sak innehåller det väl ungefär vad jag trodde att det skulle innehålla, säger han. Sedan kan man som privatperson tycka att det är förfärligt att vi har en lag som tillåter abort av de här skälen. Han menar att känslorna bland den övriga personalen har hunnit svalnat en del. Jag har talat med några av dem som tog illa vid sig. De flesta har nog ungefär den åsikten som jag att det här ett pris som vi får betala, ett fenomen som vi får stå ut med, för att den abortlagen som vi har i det här landet ska kunna upprätthållas och vara kvar. Har en enskild läkare eller barnmorska starka moraliska motsättningar finns visserligen ingen bestämmelse som kan tvinga dem att utföra aborten, enligt Wedenberg. Men gör han eller hon inte det blir man skyldig till arbetsvägran. Det blir en arbetsrättslig fråga. Fel kön giltigt abortskäl (Dagen 2009-05-12) Socialstyrelsen föreslår en restriktiv hållning till könsbestämmande undersökningar av foster. Men det kommer fortfarande vara ett skäl som inte kan nekas. Det står klart efter att undersökningen kring ett uppmärksammat fall i Eskilstuna nu är klar. Göran Hägglund: Det är något obehagligt som händer när vi börjar sortera ut människor En kvinna som upp till 18:e graviditetsveckan vill abortera ett foster på grund av dess kön kan inte hindras. Det säger Socialstyrelsen nu efter det uppmärksammade fallet i vintras i Eskilstuna när en kvinna haft flickfostrets kön som anledning till två aborter. Jag tror verkligen inte att jag är ensam om att tycka att aborter inte ska vara ett sätt att bestämma ett barns kön, säger socialminister Göran Hägglund till Dagen. Samtidigt säger han att han förstår att den väg Socialstyrelsen nu står för är den enda möjliga. Nämligen att avstå från att undersöka fostrets kön om inte särskilda skäl finns. Det kan till exempel handla om ärftliga sjukdomar. Annars får man som förälder faktiskt vara ovetande till vad det är för kön på barnet, säger Göran Hägglund. Och om personalen vet vilket kön fostret har är de även i fortsättningen skyldiga att berätta det om föräldrarna begär det. Det var Mälarsjukhusets överläkare Kaj Wedenberg som anmälde fallet i Eskilstuna till Socialstyrelsen. Jag inser att det blir väldigt svårt om läkare sätts att censurera den information som vi får från medicinska undersökningar och ta ansvar för sådana beslut. Det här är ingen förändring, vi får leva med det, säger han till SVT Rapport. Den tekniska utvecklingen, ökande privatiseringen av vården och möjligheten att enkelt skicka ett blodprov utomlands menar socialministern är olika skäl som omöjliggör en lagstiftning mot könsbestämmande aborter. Göran Hägglund menar att det nu handlar om att bygga på de värderingar som han tror att många redan har - att kön inte ska vara ett skäl för abort. Det finns inga vattentäta lösningar på de här frågorna. Det handlar om vilka attityder som människor har. Det är något obehagligt som händer när vi börjar sortera ut människor. Vi har sett sådana tendenser, exempelvis i Kina där flickor sorterats bort, som jag tror att de allra flesta av oss reagerar på, säger han till Dagen. Socialstyrelsen är nu i slutfasen av att ta fram sina nya föreskrifter. De ska sedan ut på remiss innan de implementeras i arbetet.
! "N! Dessa frågor regleras av abortlagen respektive lagen om genetisk integritet. Enligt Abortlagen (1974:595), så: 1 Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Lag (1995:660). 3 Efter utgången av adertonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten. Tillstånd enligt första stycket får ej lämnas, om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt. [ ] 6 Kan det antas att havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får Socialstyrelsen lämna tillstånd till avbrytande av havandeskap efter utgången av artonde havandeskapsveckan och oavsett hur långt havandeskapet framskridit. Och enligt lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. framgår bland annat, att: 4 kap. Fosterdiagnostik, genetisk fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik 1 Alla gravida kvinnor skall erbjudas en allmän information om fosterdiagnostik. En gravid kvinna som har en medicinskt konstaterad förhöjd risk att föda ett skadat barn skall erbjudas ytterligare information om genetisk fosterdiagnostik. Efter informationen bestämmer kvinnan, i samråd med läkaren, om hon skall genomgå fosterdiagnostik eller genetisk fosterdiagnostik. Den gravida kvinnan skall få all information om fostrets hälsotillstånd som har kommit fram vid fosterdiagnostik. Uppgifter om fostret som inte rör dess hälsotillstånd skall lämnas ut endast om kvinnan begär det. Vill en kvinna utföra kompletterande tester eller ha kompletterande genetisk information som inte erbjuds enligt lagen om genetisk integritet m.m., så tillhandahålls dessa av privata kliniker. Exempel på priser hämtade från en privat ultraljudsklinik (2010-09-13) är:! Tidigt ultraljud (v. 8-14) Anatomigranskning (v. 18-40) NUPP (undersökning av kromosomavvikelser, Downs syndrom, v. 11-13) KUB (NUPP + blodprov, v. 11-13) Kön (v. 18-40) Ultraljud i 3D/4D (v. 24-34) 1000 kr 1800 kr 1800 kr 2500 kr 750 kr 1700 kr ***! Ta med ledning av faktainformationen och debattinläggen ovan, ställning till om de blivande föräldrarna bör kunna erhålla fullständig information, möjlig att få fram från fosterdiagnostik och genetisk fosterdiagnostik. Eller finns det skäl att begränsa, eller t.o.m. förbjuda, möjligheten till sådan information? Bör ett beslut om abort som baseras på information från (genetisk) fosterdiagnostik omöjliggöras eller bör det vara de blivande föräldrarnas eget beslut? Frågan är nu hur Du ställer Dig till ovanstående problematik utifrån olika sätt att se på frågan. Ge goda skäl för hur Du argumenterar och besvara Dina frågeställningar med hjälp av rättsvetenskapliga perspektiv. Lycka till!!!
! "O! PM2 Essäfråga i Rättsvetenskap 2010-10-08 Vid flera aktioner de senaste åren har den militanta kommandogruppen Wild Child krossat fönsterrutor på MacDonalds och skadat deras reklambilar och reklamskyltar. I anslutning till de förstörda rutorna och de skadade bilarna har de skrivit slagord med sprayfärg. De använda slagorden är t.ex. Hamburgare = teori, Barnarbete = praktik, och Stoppa barnslaveriet. I en tidningsintervju menar anonyma företrädare för Wild Child att deras metoder är nödvändiga för att politiker och makthavare skall göra något åt barnarbeten 2 och det förnedrande förtryck av barn, särskilt flickor, som det innebär. Bakgrunden är följande: Barnen får slavlöner Svårt att säga nej. Per med sambon Karin och sonen Lukas har nyss handlat på McDonalds. De tycker att uppgifterna om att företaget som tillverkar figurerna i Happy Meal-målet är förvånande. Det låter inte så kul. Men det är svårt att säga nej till leksakerna som Lukas vill ha, säger Per. Mer än 400 barnarbetare, tillverkar leksakerna som finns i McDonalds Happy Meal. De jobbar 16 timmar per dygn alla veckans dagar och bor i överfulla sovsalar intill fabriken och de är inte äldre än 14 år. För det får de 27 kronor om dagen. Minderårig arbetskraft. Det var fackföreningen, Christian industrial committe, som först upptäckte att fabriken City Toys i Shenzhen i södra Kina anlitar minderårig arbetskraft. Barnen jobbar sju dagar i veckan, är lediga en till två dagar varje månad och då kan de inte lämna platsen där de bor eftersom de inte har råd att ta sig in till Schenzhen. Sängar utan madrasser. Bostäderna är torftiga, 15 personer delar på ett rum på mellan 18 och 27 kvadratmeter. Sängarna har inga madrasser. City Toys tillverkar leksaker åt McDonalds leverantör Simon marketing. Skaffar falska id-handlingar. Jag är inte gammal nog att arbeta så jag förfalskade min legitimation, det gör många, säger en 14-årig flicka. En annan flicka berättar: Mina föräldrar ville inte att jag skulle arbeta. Jag grät och bad tills de lät mig komma hit. Det måste jag göra för att tjäna pengar så att mina föräldrar överlever. För att få en anställning skaffar barnen falska id-handlingar. Men enligt utredare på fackföreningen som besökt fabriken borde det vara uppenbart för företaget att de anställda är minderåriga eftersom de ser väldigt unga ut. De köar för att få ringa hem. Barnens enda förströelse när de någon gång är lediga är gamla filmer. De flesta kommer från fattiga områden och får köa för att ringa hem. När uppgifterna om barnarbetet blev kända gick McDonalds internationellt ut med ett uttalande där de hävdar att deras strikta företagspolicy fördömer barnarbete. Vi har ett omfattande program för att hantera detta. Det är självklart att om det stämmer så är det fullständigt oacceptabelt, säger informationschefen Anders Bylund på svenska McDonalds. City Toys vd, Jack Lau, sa sig inte känna till några minderåriga arbetare och lovade att undersöka saken. Susanne Askelöf, generalsekreterare i Rädda Barnen, tycker att barnarbete är ett komplicerat område: Om det här stämmer så har McDonalds ett stort ansvar. Om barnen bara fråntas sina jobb kan de lockas in i något mycket värre, säger hon. Hon hoppas att de får en chans till utbildning i stället.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 4!I artikel 1 i FN:s barnkonvention (1989) stadgas, att med avses barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller. Artikel 32 stadgar att (1) konventionsstaterna erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling; samt att (2) konventionsstaterna skall vidta lagstiftningsadministrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i upplysningssyfte för att säkerställa genomförandet av denna artikel.!
! "P! Inför prinsessbröllopet sommaren 2010 gjorde Wild Child en ny aktion där de blockerade transporter till Cloettas fabriker och inne i fabriken blandade gips i stora mängder kakaopulver. Bakgrunden, den här gången, var följande: Barnarbete bakom bröllopschoklad (Sveriges Radio, 18 juni 2010) Den officiella chokladen som säljs inför prinsessbröllopet produceras med hjälp av barnarbete. Det är Cloetta som gör chokladen, och råvaran kakao tas fram till stor del av västafrikanska barn med hårda arbetsvillkor. Vi försöker inte på något sätt förneka det, det är klart att vi vet om det här allihopa. Men det vi kan göra är att vara med i de här sammanhangen och sakta göra det bättre tillsammans, säger Kristina Björk på Cloetta. Cloetta skriver på sin hemsida att deras kakao kommer från Västafrika de skriver också att barn och ungdomar är en del av arbetskraften på odlingarna där. Är kakaon i till exempel bröllopsserien också därifrån? Ja, 70 procent av all kakao i världen kommer därifrån. Det är ungefär som när man odlade potatis i Sverige på slutet av 1800-talet, det fanns väl barn på varenda potatisodling här också. Men skillnaden mellan att plocka potatis och samla in kakao är att kakaofrukterna kan bli stora och tunga. De sitter uppe i höga träd och skärs ned med kniv av bland annat barn. Ola Höiden är kommunikationsansvarig på Fair Trade i Sverige: Ett barn når ju knappt upp till de här frukterna med macheten och egentligen ska de inte heller göra det, eftersom macheten är ett ganska stort verktyg och den är farlig och vass. Typ en halvmeter. Och förutom stora knivar tvingas barnen att jobba med besprutning av odlingarna. Alla förespråkar naturligtvis inte direkt aktion eller protester, utan har en motsatt uppfattning om hur problemet bör lösas: Påskägg och barnarbete Helena Markstedt, generalsekreterare för Rättvisemärkning, har skrivit en artikel för att vi ska skämmas över att vi äter choklad. Hon påstår att 1 miljon barn är involverade i att plocka kakaobönor i Västafrika och det är oacceptabelt, enligt henne. Hon kallar det för slavarbete och exploatering och man ska kunna spåra gårdarna som kakaon kommer ifrån så att man kan förhindra att barnen arbetar där. Odlarna bör få bättre betalt för bönorna så att de kan anställa vuxna arbetare och barnen ska gå i skola och leka. Människor som ser det som en livsuppgift att vara indignerade, stannar sällan upp för att se på verkligheten och vilka möjligheter som finns. I många länder i tredje världen är barnarbete en ekonomisk nödvändighet. För en del år sedan blev det ett väldigt väsen när det offentliggjordes att barn i Bangladesh arbetade inom textilindustrin och grupper organiserade bojkotter av leksaker och kläder, tillverkade av barn. UNICEF planerade en lag som inte genomfördes då, men planeringen skrämde tillverkare i Bangladesh att avskeda 50,000 barn och konsekvenserna för dem blev mycket värre än om de fått stanna kvar på sina arbeten och tjänat pengar. De blev visserligen "fria" men slängdes ut i en värld där de inte hade några kunskaper och få alternativ, annat än mycket tyngre smutsigare arbeten, tiggeri och prostitution. Hela deras familj fick det sämre eftersom de miste en inkomstkälla. Samma sak hände i Ecuador där barnen, som plockade bananer avskedades och de fattiga människorna där är nu ännu fattigare. Förbud, handelssanktioner och bojkotter har motsatt verkan eftersom de hämmar ekonomisk tillväxt. Modernt slaveri Anima såldes som hembiträde (RFSU 2010-05-03) * Unga flickor säljs som hemhjälp till familjer för en spottstyver i Ghana, Västafrika. Det moderna slaveriet är ett stort problem och antas hålla cirka 27 miljoner människor fångna utan några rättigheter. Amina, 16 år, är ett av många barn från landsbygden i Ghana, som sålts av sina fattiga föräldrar till en
! "Q! uppköpare i huvudstaden Accra. Mannen, som uppger sig syssla med placering av unga flickor, förmedlade sedan flickan då 13 år gammal till en familj som hemhjälp för 60 dollar. Aminas vardag är oerhört tung. Varje morgon, medan det fortfarande är kolsvart ute, stiger hon upp klockan tre först av alla i familjen. Arbetsdagen slutar inte förrän alla andra lagt sig. Någon skolgång har det inte blivit. Amina gör allt grovarbete i hemmet utan ersättning. Trots detta vill Amina ändå inte se sig som slav. Jag får visserligen slita ont, men jag tycker ändå inte att jag är en slav, säger Amina idag. Åsikten delas av 15-åriga Joyce, som såldes av sin farbror till en restaurangägare för 20 dollar. Joyce och tre andra flickor svarar gemensamt för matlagning, servering och städning från tolv på dagen till midnatt utan någon ledighet, så när som vid akut sjukdom. Joyce förnekar inte att hon vantrivs men någon slav är hon inte, och hon hyser inga planer på att smita. Det här är just inget annat än slaveri, menar professor Kevin Bales vid Sussex-universitetet i England, författare till boken Disposable People: New Slavery in the Global Economy.. L%!'2!S='%'1!8$,'%,$! =-1&)7-($7B! T()1-! U$7C-B! &;?($7!,)?(! '&&!,$&! 07! <$8! '&&! C$&$?(%'! )'28A%',$! =$*C-&70,$%! 1)*! 18'2'7V Med den bakgrund som många av dessa flickor har, innebär det hårda, oavlönade arbetet trots allt en viss förbättring av levnadsvillkoren. Torka, missväxt och dåliga priser på jordbruksprodukter i Ghana gör att många barn skulle leva på svältgränsen om de blivit kvar på landsbygden. * * Följande information och faktaunderlag om barnarbetets omfattning finns att inhämta bl.a. hos UNICEF: I utvecklingsländerna arbetar cirka 16 procent av alla barn mellan 5 och 14 år, vilket är omkring 159 miljoner barn. I de minst utvecklade länderna arbetar 30 procent av alla barn i samma åldergrupp. I absoluta siffror innebär det att 69 miljoner barn mellan 5 och 14 år arbetar i Afrika söder om Sahara. I de forna öststaterna arbetar vart tjugonde barn. Knappt hälften av barnen arbetar heltid. Det förekommer att barn från fyra år tvingas jobba upp till 16 timmar per dygn. Drygt hälften av barnen kombinerar arbetet med studier och andra sysselsättningar. Cirka 60 procent av alla barnarbetare har yrken som på något sätt är skadliga för dem. De flesta utför enformigt arbete på jordbruk, på fält, i fabriker, i hushåll och på gatorna. Pojkar deltar oftare i betalt arbete medan flickor utgör en majoritet av de som utför obetalt hushållsarbete. Barnarbetets former Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Denna grupp är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare. Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Detta är en form av arbete som ibland betecknas som slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien. På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor med mera. Den här typen av gatuarbete börjar bli allt vanligare i till exempel Ryssland och Centralasien. * * * Din uppgift är att med utgångspunkt i ovanstående faktaunderlag, situationer och artiklar fundera över rättsliga problem/lösningar som relaterar till frågan om barnarbete. Välj ut de, enligt Dig, centrala problemen i ovanstående situationer/beskrivningar, ange och motivera Dina frågeställningar samt besvara dem med hjälp av rättsvetenskapliga perspektiv. Ge goda skäl för hur Du argumenterar. Lycka till!!!
! "R! PM1 Hemtentamen i Rättsvetenskap 2011-09-21 Lidl förgiftade slängd mat (Dagens nyheter 2008-11-13) För att hindra hemlösa från att ta varor som slängdes från en Lidl-butik i Solna, hällde personalen ett giftigt medel i soporna. På torsdagen gjordes en polisanmälan mot företaget. Det misstänkta brottet är rubricerat som framkallande av fara för annan och det är polisen som själva har gjort anmälan. Händelsen har kommit till vår kännedom och vi måste utreda om det har begåtts ett brott, säger Mats Eriksson, informationsansvarig på Västerortspolisen till DN.se. Det var lokaltidningen Mitt i Solna som avslöjade att anställda i Lidl-butiken sprättade upp inpackad mat som skulle slängas och hällde ett frätande medel, motsvarande Klorin, i dem. Trots att mat fortsatte att försvinna från sopcontainrarna slutade inte personalen med hanteringen. Det är inte känt om människor åt av den förstörda maten. Det frätande medel som användes orsakar stark halsbränna och kraftig diarré. Mathias Kivikoski, vd för Lidl Sverige, säger i ett pressmeddelande att händelsen är ytterst beklaglig. De anställda har inte haft tillåtelse att hälla främmande ämnen i soporna: Om det finns problem ska soporna förvaras i slutet utrymme. Det som hänt i butiken är olyckligt och fel och vi beklagar det inträffade, skriver han. Den slängda maten kommer i fortsättningen att låsas in i ett skåp. Rolf Nilsson, som är ordförande för föreningen Stockholms hemlösa, säger till DN.se att Lidls agerande vittnar om en hemsk människosyn: Jag blir helt bestört, det är ett beteende som är otroligt. Samtidigt säger han att händelsen inte förvånar honom. Attityden mot hemlösa har hårdnat, tycker han: Så mycket handlar om trygghet i dag: trygghetsgaranti, trygga hus, trygga områden. Allt handlar om att värna sitt eget. I förlängningen innebär det att vi stänger ute människor. De som står utanför blir ännu mer isolerade, säger Rolf Nilsson. (0)%.$%+-1234!.$)-+*5 Följande artiklar visar på ytterligare problem som har med vårt förhållande till mat att göra. Industrin lurar oss att slänga maten (Svenska Dagbladet 2008-08-26) Vårt berg av ätbara matsopor visar hur obegriplig industrimaten har blivit. Få vågar längre lita på sin egen syn, lukt och smak. Det sista halmstrået blir bäst-före-datumet som lurar oss att kasta bort maten långt innan den blivit dålig. När forskare vid Cornell-universitetet i New York analyserade hur ett överbefolkat USA ska klara välfärden om hundra år var en insats viktigast: att konsumera mindre mat. USA:s matkunder bär varje dag hem mer än 1000 kilokalorier mer än vad deras kroppar förbränner. En del av överskottet kastar man i sig och blir feta, resten slängs i soporna. Även om super-size-kulturen inte är lika utbredd hos oss visar den nya rapporten från Konsumentföreningen Stockholm att åtgärder för att minska matavfallet har en unik potential att snabbt minska belastningen på klimat och miljö. Det ger dessutom omedelbar bonus i hushållskassan. Skandiabanken uppskattade förra året att en barnfamilj kastar bort bra mat för 8000 kronor på ett år. Det krävs inte heller så stora umbäranden, om man inte dit räknar att planera inköpen, äta upp maten på tallriken och ta hand om resterna. Men frågan är om inte den största boven är bäst-före-märkningen. Svenskarnas följsamhet till detta av industrin själv framtagna datum är så extrem att Livsmedelsverket överväger att inleda en landsomfattande kampanj för att informera oss om att maten ofta kan vara utmärkt även då datumet gått ut [ ]. En studie vid Stockholms universitet häromåret visade på en klar koppling mellan datummärkningen och den mat som kastas. Efter att ha djupintervjuat nyckelpersoner inom handel och livsmedelsindustri kunde konstateras att datummärkningen bara i begränsad grad styrdes av varans hållbarhet. Det visade sig att märkningen också var ett logistiskt
! 45! instrument för att rotera och skriva av varor som blivit stående i butiker och lager [ ]. Konsumenternas intresse av fräschhet och närhet visade sig kollidera med matvarornas verkliga livstid, som förlängts rejält med avancerad kyl- och förpackningsteknik och kemiska konserveringsmedel. Det händer att producenter drar sig för att ange den verkliga hållbarhetstiden, visade uppsatsen. Experter på livsmedelssäkerhet som SvD talat med avdramatiserar riskerna med att äta mat med utgånget bäst-före-datum. A och O är istället att lita på sina egna sinnen. [ ]. (Henrik Ennart) Mat för miljarder slängs ( Klotet i Sveriges Radio 2009-09-23) Svenska livsmedelsaffärer slänger mat för över 2 miljarder kronor varje år vilket motsvarar över 100 000 ton. Mat som alltså aldrig ens når våra kylskåp där hemma utan istället går rakt ut i butikernas sopcontainrar. Det innebär att mängder av energi går till spillo. Jag och P1-morgons Mikael Sjödell besöker först COOP Forum i Västberga i Stockholm för att höra vad det är de slänger. Maria Forsgren som är frukt- och grönt-ansvarig berättar att det ofta handlar om grönsaker och frukter med en liten skavank som kunderna ratar. De åker då i soporna. Att ha en fyndhörna vid fruktdisken är inte heller en bra idé tycker Maria Forsgren. Det skulle inte se fräscht ut. Jane Karlsson som jobbar i kyldisken plockar bort ostkakor, pastrami och köttbullar som inte heller de hamnar i kundernas varukorg. Även om det är två eller till och med fyra dagar kvar till utgångsdatumet. Jane Karlsson tycker själv att det är tråkigt att mat som faktiskt går bra att äta slängs, men samtidigt förstår hon kunderna som bara vill betala för prima vara som dessutom håller flera dagar hemma i kylskåpet. Att det är just frukt och grönt och färskvaror som slängs av butikerna bekräftas av Thomas Svaton på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Enligt deras beräkningar slänger de svenska livsmedelsbutikerna mat för ett värde på över 2 miljarder kronor om året. Det är ungefär 100 000 ton mat enligt Avfall Sveriges kalkyler [ ]. När maten väl hamnat i butikernas soprum finns det ingen återvändo. Då är varorna inte längre mat utan avfall och går antingen till förbränning och blir till fjärrvärme och el, eller rötas den eller komposteras så att växtnäringen också tas till vara. Vilket sätt som är bäst beror på vad man är ute efter säger Thomas Ekvall som är docent på Svenska miljöinstitutet, IVL. Om man förbränner matavfallet så får man ut hälften av den energi som det gick åt att producera maten. Om det rötas så handlar det om en fjärdedel. Idag finns det ett mål om att minst 35 procent av allt matavfall i Sverige, dvs från hushåll, restauranger, storkök och butiker, ska återvinnas genom biologisk behandling dvs kompostering eller rötning senast nästa år. Men det är inte avfallshanteringen som är det stora problemet när det handlar om maten, enligt Thomas Ekvall. På den biten är vi bra i Sverige, säger han. Det handlar om energispillet som blir av att vi inte äter den mat som producerats. Om man bara tittar på den mat som aldrig ens når våra kylskåp där hemma utan som de svenska butikerna slänger varje år så skulle den energin, som nu alltså går till spillo även om man tar hand om avfallet, räcka till att försörja en hel by på 5 000 hushåll med energi under ett år. Så det mest energieffektiva är alltså att äta upp maten. Det finns också butiker som tänkt i de här banorna. I Lund har kocken Karl-Johan Rehmert till uppdrag att laga till dagens lunch av varorna som är på väg att plockas bort från hyllorna. Lundastudenterna är sedan trogna kunder, berättar han. Men det finns också de som gärna skulle vilja få maten som butikerna nu slänger. På soppkök och härbärgen för hemlösa är all mat som går att äta mer än välkommen. Det säger Janna Hellerup Ulvselius som är verksamhetschef för Stadsmissionens insamlingsavdelning i Stockholm. Hon tycker att det är förfärligt att så mycket mat slängs när den skulle kunna komma till användning. Men att skänka bort mat till välgörenhet är ingenting som butikerna vill göra enligt Thomas Svaton på matvarubutikernas branschorganisation. Det finns risk för en andrahandsmarknad och butikerna måste ha full kontroll över var matvarorna hamnar, säger han. (Malin Olofsson)