Ett Vanda för barn och unga II

Ett Vanda för barn och unga II Åtgärdsprogram för åren 2013 2016

Contents Inledning... 3 Bakgrund... 3 Åtgärdsprogrammets beredning... 5 Påverkanssätt för barn och unga i Vanda... 7 Delaktighet inom småbarnsfostran samt i skolor och läroinrättningar... 7 Småbarnsfostran... 7 Skolor och läroinrättningar... 7 Delaktighet under fritiden... 8 Påverkan i ungdomslokalerna... 8 Påverkan i biblioteken... 8 Påverkan genom idrott... 8 Unga som medieproducenter... 8 Påverkan genom konst och kultur... 9 Stöd för ungdomarnas egen verksamhet... 9 Delaktighet på stadsnivå... 10 Omröstning... 10 Initiativ... 10 Barnens expertgrupp... 10 Ungdomsfullmäktige... 10 Påverkardagen... 11 Nätverkskonsultverksamhet... 11 Växelverkan mellan stadens anställda och beslutsfattare... 11 Gemensamma planeringsprojekt... 11 Att påverka servicen... 11 Insändare, namninsamlingar, demonstrationer, att påverka i social media... 11 Samarbete med olika instanser... 12 Åtgärder för åren 2013 2016... 14 Fungerande strukturer och stöd av vuxna är en förutsättning för barns och ungas delaktighet... 14 För att delta och påverka behövs kunnande... 15 Påverkan genom samarbete... 15 Genom varierande påverkningssätt får allehanda röster höras... 16 Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet... 17

Inledning Ett Vanda för barn och unga är ett åtgärdsprogram för delaktighet vars syfte är att öka barns och ungdomars möjligheter att delta i och påverka frågor som berör dem själva. I programmet beskrivs olika möjligheter att delta och påverka i Vanda samt de viktigaste åtgärderna för att öka dessa möjligheter under åren 2013 2016. Åtgärderna anknyter till att öka kunskaper, medborgarfärdigheter och -verksamhet samt samarbete, ändra attityder samt att upprätthålla och utveckla strukturer för delaktighet samt framförallt olika former av påverkningssätt. Programmet förverkligas i samarbete mellan vuxna samt barn och unga och genomförandet styrs av ledningsgruppen för Ett Vanda för barn och unga. Ansvarig instans för programmet är bildningsväsendets verksamhetsområde. Fram till utgången av år 2014 har delaktighetsarbetet också stöd av ett projekt i ungdomsservicens regi som finansieras av ESF: Ung - påverkare i sitt eget liv - aktör i samhället 1. Åtgärdsprogrammet är avsett som arbetsredskap för stadens ledning, arbetstagare, beslutsfattare och stadens övriga aktörer. Aktörerna konkretiserar genomförandet av åtgärderna i sina egna planer. För barnen och ungdomarna sammanställs en egen, lättläst guide. Bakgrund Stadsstyrelsen i Vanda godkände hösten 2010 det första åtgärdsprogrammet under namnet Ett Vanda för barn och unga. I programmet ingick 18 olika åtgärder med vilka barns och ungdomars möjligheter att delta i och påverka frågor 2 som berör dem utökades. Samma höst körde man igång projektet Ett Vanda för barn och unga som syftade till att stödja genomförandet av åtgärderna. Barns och ungdomars möjligheter till deltagande och påverkan har utvecklats i samarbete med olika aktörer samt med barnen och ungdomarna. Under projektets gång har man bland annat grundat en expertgrupp bestående av barn och arrangerat Mini-Påverkarevenemang. Dessutom har man testat verksamheten med serviceagenter och utvecklat ungdomsfullmäktiges och elevkårsstyrelsernas verksamhet samt Påverkardagen. Under den tid som projektet pågått har olika slags utbildningar anordnats för aktörer i staden, för beslutsfattarna samt för barn och ungdomar. Arbetsverktyg, såsom olika delaktighetsguider, har sammanställts för olika aktörers behov. Materialet finns på projektets webbsidor 3. Barns och ungdomars delaktighet kräver kontinuerligt utvecklingsarbete så att de i högre utsträckning än tidigare tas med i behandlingen av ärenden som rör dem. Modellen Ett Vanda för barn och unga (bild 1) baserar sig på Finlands lag och dess bestämmelser för att trygga barns och ungas påverkningsmöjligheter. Enligt ungdomslagens 8 ska unga 4 anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga ska därtill höras i ärenden som berör dem. Ungefär hälften av Vanda stads budget används för verksamhet för barn och unga. Av den anledningen fullföljs inte delaktigheten endast genom projektverksamheten, utan barn- och ungdomsärenden berör alla stadens anställda och beslutsfattare samt övriga aktörer. I delaktigheten ingår både 1 Projektet finansieras av Nylands NTM-central ur ESF-programmet för Fastlandsfinland. 2 Med påverkan avses framförande av åsikter och idéer, dryftande av olika frågor samt diskussion kring dessa, beslutsfattande, medverkan samt utvärdering och utveckling av verksamheten. 3 http://www.vantaa.fi/fi/nuorille/osallistu_ja_vaikuta/lasten_ja_nuorten_vantaa_-hanke 4 Med unga avses i lagen 0 28-åringar. 3

rätten att få information och att producera information, liksom rätten att delta i planering, beslutsfattande, gemensam verksamhet och utvärdering. Alla barn och ungdomar är individer med olika kunskaper och färdigheter. För barnen och ungdomarna måste man göra upp olika sätt att påverka och delta med beaktande av ålder, utvecklingsnivå och livssituation. De måste bemötas som experter på sitt eget liv, med viktiga utsagor om sin egen tillvaro som de kan dela med sig av. I synnerhet är det viktigt att beakta sådana barn och unga som kan behöva mer stöd för deltagande och påverkan (till exempel handikappade och sjuka barn och ungdomar). Dessutom måste man beakta unga som står utanför all service. Barn och unga Representativ delaktighet Informationsdelaktighet Direkt delaktighet Verksamhetsdelaktighet Fronter www.vanda.fi/unga invånartidningen informations- och rådgivningsservicen Jeesi för unga sociala medier Ungdomsfullmäktige Barnens expertgrupp Elevkårernas styrelser Ungdomslokalernas påverkargrupper Påverkardagen Mini-Påverkarevenemang Elevkårsstyrelsernas lokala möten Representanter i förtroendeorgan och arbetsgrupper Invånarinitiativ Respons Begäran om omprövning Organisationer, hobbyer Barnens och ungdomarnas egna verksamhetsgrupper och projekt Evenemangproducent-, kamratstöds- och mediaverksamhet Sociala medier Evenemang, jippon, tävlingar Demonstationer, namninsamlingar, insändare Ställningstaganden och begäran om utlåtande Gemensamma planeringsprojekt Diskussioner gällande service och serviceplaner Kundenkäter Auditering av ungdomslokaler Beslutsfattare och stadens anställda - Stadsfullmäktige och -styrelsen - Nämnderna: undervisningsnämnden, fritidsnämnden, tekniska nämnden, stadsplaneringsnämnden, miljönämnden, social- och hälsovårdsnämnden - Områdeskommittéerna: Aviapolis, Håkansböle, Kivistö, Björkby, Korso, Myrbacka och Dickursby, Svenska Kommittén - Skolans verksamhetsorgan, projekt Lagstiftning Figur 1. Centrala påverkanssätt för barn och unga i Vanda. 5 6 5 De olika sätten att påverka är inte skilda var för sig, utan kompletterar varandra interaktivt. 6 Olika sätt för direkt påverkan är de sätt som ingår i lagen som kommuninvånarnas rättigheter. 4

Åtgärdsprogrammets beredning Under beredningen av åtgärdsprogrammets nya del hördes barn och unga på flera olika sätt. En Webropol-enkät samt intervjuer som båda riktade sig till barn och unga genomfördes. Intervjuerna hölls i köpcentret Tikkuri, i Prisma i Dickursby samt biblioteket i Point. Även ungdomsfullmäktige samt barnens expertgrupp deltog aktivt i beredningen av programmet. Med hjälp av enkäterna och intervjuerna klargjordes bland annat barns och ungdomars intresse för att delta i och påverka frågor som berör dem (figur 2) samt vad och hur de önskar delta samt påverka. Dessutom ställdes frågor huruvida de upplever att möjligheterna till deltagande och påverkan är tillräckliga (figur 3). Skulle du vilja delta i och påverka frågor som berör barn och unga? (n=182) Figur 2. Barns och ungdomars intresse för att delta i och påverka frågor som berör dem. Respondenterna ville särskilt påverka skolan, fritiden, kompisarna, de ungas egen verksamhet samt studierna. De populäraste sätten att delta och påverka var respons, anordnande av evenemang, att skapa film, skådespel eller musik samt att skriva och diskutera på sociala medier. Upplever du att du har tillräckligt med möjligheter att delta i och påverka frågor som berör dig? (n=157) Figur 3. Barns och ungdomars erfarenheter av möjligheterna att delta i och påverka frågor som berör dem. För beredningen av åtgärdsprogrammet hördes också de olika verksamhetsområdenas resultatområden, arbetsgrupper, organisationer och församlingar. Man kunde också delta i beredningen av åtgärdsprogrammet via tjänsten Otakantaa.fi 7. En rapport har sammanställts av det material som inkom under höranderundan. Rapporten finns på projektets webbplats. 7 https://www.otakantaa.fi/fifi/hankkeet/lasten_ja_nuorten_vantaa_ii_toimintaohjelman_valmistelu 5

Åtgärdsprogrammet Ett Vanda för barn och unga är starkt kopplat till välfärdsplanen för barn och unga Hyvis 8. Programmen kompletterar varandra och de har också gjorts upp gemensamt. I Hyvis definieras delområden och teman vars utveckling är centrala med avseende på barns och ungdomars vardag, som till exempel förbättring av skolmaten och hobbyverksamheten. Med åtgärdsprogrammet Ett Vanda för barn och unga strävar man efter att ta fram verktyg med vilka barn och ungdomar kan delta i utveckllingen av delområden och teman i Hyvis. Åtgärdsprogrammet är också kopplat till stadens delaktighetsmodell 9 och delaktighetsarbete bland barn och unga utförs i samarbete med invånarservicen. I figur 4 framställs olika sätt att påverka för kommuninvånare i olika åldrar i Vanda. Grundprinciperna för delaktighet fungerar i regel lika för alla åldersgrupper och växelverkan mellan invånare i olika åldrar bör stödjas. Barn och ungdomar ska dock beaktas som en separat grupp bland annat eftersom de är omyndiga och saknar erfarenhet. På grund av sin ålder har de inte tillgång till samma påverkningskanaler som vuxna personer. Då man arbetar tillsammans med barn och unga är det speciellt viktigt att man söker upp dem och möter dem i deras egen miljö. På så sätt kan man förhoppningsvis även nå ut till de tysta och tillbakadragna barnen och ungdomarna. Representativ delaktighet Direkt delaktighet Verksamhetsdelaktighet Anvisningar Utbildning Delaktighet i planeringen av verksamheten och ekonomin Bedömning av påverkan på förhand Informationsdelaktighet Stadsfullmäktige Nämnderna Områdeskommittéerna och Svenska kommittén Elevkårerna Ungdomsfullmäktige Barnens expertgrupp Äldrerådet Föredragningslistor och protokoll Publikationer och meddelanden Invånarinitiativ Rådgivande kommunal folkomröstning Respons Begäran om omprövning Nyhetsbrev Samservicen Effektiv webbinformation Områdesrådslag Byarådslag Invånarforum Invånarmöten Deltagande i stadsplaneringen Kunddelaktighet i servicen Mötesplatser Samarbetsnätverk Uppföljning Utvärdering Mätare Handikapprådet Deltagande på webben Den lokala romska Viksus svarskort arbetsgruppen Enkäter och undersökningar Delegationen för Projekt mångkulturfrågor Påverkardagen och Mini-Påverkarevenemang Figur 4. Centrala påverkningssätt för kommuninvånarna i Vanda. 8 www.vantaanhyvis.fi 9 Stadens delaktighetsmodell kan läsas på http://www.vantaa.fi/fi/osallistu_ja_vaikuta/prime102.aspx 6

Påverkanssätt för barn och unga i Vanda Barn och ungdomar verkar, påverkar och deltar i olika gemenskaper, bland annat i hemmet, skolan, i ungdoms-, idrotts- och kulturlokaler samt i övriga intresseföreningar. Barn och unga är också aktiva användare av olika slags tjänster. På följande sidor beskrivs hur barn och unga i olika åldrar kan påverka frågor som berör dem i den närmaste omgivningen och även på stadsnivå. Delaktighet inom småbarnsfostran samt i skolor och läroinrättningar Småbarnsfostran Små barns idéer, tankar och initiativ uppstår vanligtvis i barnens vardagliga miljö och har en nära anknytning till den upplevelsevärld som omger dem. Barnens möjligheter att påverka är i hög grad beroende av vuxna. Vuxna kan antingen möjliggöra eller hindra barns påverkan och deltagande. Av den anledningen måste vuxna var speciellt lyhörda för det barnen framför och även lägga märke till barnens icke-verbala initiativ. Utgångspunkten är att barnen blir hörda varje dag och att de sporras till att ge uttryck för sina egna åsikter. Skolor och läroinrättningar Eleverna och studerandena har rätt att bli hörda, säga sin åsikt samt påverka skolans vardag. Handlingssätten görs upp tillsammans med eleverna med beaktande av deras ålder och utvecklingsnivå. Elevernas delaktighet har betydelse för trygghetskänslan samt trivseln i skolan. Alla elever och studerande i en skola hör till skolans elevkår. Elevkåren väljer inom sig en styrelse som representerar hela elevkåren. Syftet med elevkårsverksamheten är att erbjuda barn och ungdomar en möjlighet att delta i beslutsfattande som berör dem själva och i planeringen av skolans verksamhet, som till exempel att göra upp planer för undervisningen (till exempel läroplanen och läsårsplanen) och ordningsreglerna. Via elevkåren deltar eleverna också i planeringen av lärmiljön och av evenemang i skolan. Genom att delta får eleverna erfarenhet av att bära ansvar och ha hand om gemensamma angelägenheter. Elevkårsstyrelserna deltar också i organiseringen av valet till ungdomsfullmäktige och i att genomföra förhandsuppgifterna i anslutning till Påverkardagen i den egna skolan. Inom den grundläggande utbildningen ordnas varje läsår utvärderingssamtal i vilka eleven, vårdnadshavarna och klassföreståndaren deltar. Utvärderingssamtal är en möjlighet för eleven att påverka frågor som hänger samman med det egna lärandet. Genom vänelevsverksamheten, kamratmedlingen samt eftermiddags- och klubbverksamheten kan eleverna också delta och påverka. Eftermiddagsverksamheten är ledd fritidsverksamhet för de minsta skolbarnen. I eftisklubbarna kan barnen delta i utformningen av gemensamma regler och överenskommelser samt i planeringen av verksamheten. I verksamheten erbjuds barnen möjlighet att välja pyssel och aktiviteter som intresserar dem. I eftermiddagsklubbarna utvecklas barnens påverkningssätt i samarbete med serviceprodcenterna inom eftermiddagsverksamheten. Klubbverksamhet anordnas för elever i årskurserna 1 9 i den grundläggande utbildningen. Syftet med klubbverksamheten är bland annat att stödja barnens och ungdomarnas utveckling, att öka delaktigheten och känslan av gemenskap samt förebygga marginalisering. I samtliga skolor verkar dessutom måltidsgrupper där eleverna är representerade. I måltidsgrupperna går man igenom favoritmåltidsdagarna och man funderar på hur måltiderna kunde göras trivsammare. I vissa skolor verkar också elevernas miljögrupper med uppgift att främja en miljömässigt ansvarsfull verksamhet, som till exempel sopsortering och energisparande insatser. Kunskap om och förståelse för demokrati, deltagande och samarbete är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap. Ämneshelheten Deltagande, demokrati och entreprenörskap omspänner flera läroämnen. Ämneshelheten syftar till att stödja att barn och ungdomar utvecklas till aktiva medborgare genom att stärka deras medvetenhet om sina samhälleliga rättigheter och skyldigheter. Att sporra till deltagande och påverkan är också ett viktigt mål i undervisningen i samhällslära. vanda.fi/delaktighetforelever 7

Delaktighet under fritiden Påverkan i ungdomslokalerna Tillsammans med ungdomarna och i demokratisk anda beslutar man om ungdomslokalernas verksamhet och resurser. Fungerande diskussioner förutsätter gemenskapskänsla, att vi tillsammans strävar mot samma mål. Alla ges möjlighet att delta i att bygga upp en gemensam verklighet och verksamhet och att få erfara vad det innebär att bära ansvar och ha hand om gemensamma angelägenheter. I ungdomslokalerna deltar ungdomarna i planeringen och genomförandet av verksamheten bland annat genom olika klubbar, evenemang och utfärder. I lokalerna finns det också utbildade kamratstödjare. Kamratstödjarna leder bland annat ungdomslokalernas öppet hus-aftnar samt juniorverksamheten, gymträningen och klubbverksamheten. Vid vissa ungdomslokaler hålls också gårdsmöten och/eller det finns en styrelse för gården. I dessa ungdomsgårdar kan ungdomarna besluta om flera frågor som anknyter till lokalens verksamhet. vanda.fi/unga > Ungdomsgard helsinggard Unga som medieproducenter Mediaverksamheten utgörs främst av sådan verksamhet under fritiden som ordnas i ungdomslokalerna och läroinrättningarna för grundläggande konstundervisning. Syftet med verksamheten är att ge ungdomarna verktyg för att uttrycka sig själva och en möjlighet att föra fram sin egen syn. En mediegrupp för ungdomar samlas varje vecka i Fernissan, kultur- och allaktivitetshuset för barn och unga. Mediegruppens ungdomar fördjupar sig grundligt i olika medier och kommunikationsmöjligheter. De skriver manus, spelar in och redigerar egna filmer, skriver tidningsartiklar och gör upptagningar av olika händelser. Det är också möjligt att göra animerad film i Fernissan. Animationsgrupperna i Fernissans videoverkstad kommer med idéer till historien, tillverkar animationsdockorna som behövs till berättelsen och filmar samt redigerar kortfilmen. I ungdomarnas informationsoch rådgivningsservice Jeesi verkar en grupp för informationsutbyte ungdomar emellan. Informatörerna skriver om olika saker som berör unga. Artiklarna publiceras bland annat på Facebook, på stadens och Jeesis webbsidor samt i lokaltidningar. Påverkan i biblioteken Barn och ungdomar kan också delta och påverka på olika sätt i biblioteken. I Björkby, Myrbacka och Lumos bibliotek verkar kamratstödjare som arrangerar verksamhet av olika slag, till exempel klubbar i bibliotekets lokaliteter. Dessutom kan barnen och ungdomarna påverka bibliotekets verksamhet till exempel genom olika evenemang eller via feedback. Barn och ungdomar välkomnas också i planeringen av bibliotekets lokaliteter. Man hoppas att barn och ungdomar i framtiden också deltar aktivare i att utforma innehållet på webben. De kan till exempel ge boktips eller hålla bokcirklar på nätet. vanda.fi/bibliotek Påverkan genom idrott Idrott är ett utmärkt sätt att få nya upplevelser och god hälsa. Genom sportandet och olika idrottsprojekt har man möjlighet att planera och komma med idéer vad gäller olika motionsstunder samt delta i motionsinstruktion och arrangemang av evenemang. Det är möjligt att påverka byggandet av idrottsplatser om man säger sin åsikt redan i planeringsskedet. I alla de lågstadieskolor i Vanda som är med i projektet Skolan i rörelse verkar motionsgruppen Välkkärit som består av skolans elever. Välkkärigruppen utvecklar och kommer med idéer till spel och lekar på rasterna. I många skolor sänds pausgymnastik via centralradion och det är Välkkärigruppen som planerar och står för pausgymnastiken. Verksamhetens mål är att inkludera mer motion i skoldagen. Projektet Sporttia kaikille utgörs av motionsgrupper bestående av ungdomar med mångkulturell bakgrund och ungdomarna själva bygger upp gymnastiktimmarnas innehåll. Ungdomarna sätter ihop olika motionsgrupper och planerar programmet till Sporttia kaikille -evenemangen. Målet är att få invandrarungdomarna att delta i idrottsverksamheten för unga. vanda.fi/idrott_och_friluftsliv vantaa.fi/nuorille > Harrasta ja tee itse jeesi.info/fi-fi/vertaistiedotus vantaa.fi/kuvataidekoulu 8

Påverkan genom konst och kultur Att skapa och uppleva konst och kultur ger upphov till glädje och många olika upplevelser. Utöver tidigare nämnda sätt kan man uttrycka sin åsikt bland annat genom att musicera, dansa, skådespela, teckna och måla. Barn och unga har möjlighet att medverka och påverka i konstprojekt, verkstäder, föreställningar och utställningar. Med hjälp av konst kan man aktivt påverka den egna livsmiljöns estetik och betydelseinnehåll. Barnens kulturhus Totem och Pessi i Vanda är barns och ungas egen kanal för att se, uppleva och skapa konst. Vanda stadsmuseums och Vanda konstmuseums museipedagogiska program, handledning och verkstäder ger goda förutsättningar för att stärka den lokala kulturidentiteten och upplevelsen av delaktighet. Hobbyverksamhet i grupp stödjer barnets sociala utveckling, delaktighet och initiativtagande och inte att förglömma det egentliga målet att tänka kreativt, finna glädje av att upptäcka något nytt och utveckla förmågan att uttrycka sig själv. Målet 10 är också att förebygga marginalisering hos barn och unga med mångkulturell bakgrund genom att stärka delaktighetskänslan och bidra till tolerans. Ett gott exempel på detta är Tempo - en mångkulturell barnorkester som grundades i Vandas invandrartäta områden. Kulturellt ungdomsarbete utförs i Vanda i samarbete med ungdoms- och kulturservicen. Kulturservicen delar ut kulturkort, det s.k. Valttikortet till niondeklassisterna i Vanda. Med kortet kan man på fritiden besöka olika konst- och kulturevenemang o.d. i Vanda, antingen gratis eller till ett förmånligt pris. Ändamålet med kortet är att marknadsföra kultur och fostra allmänheten samt stödja unga att frivilligt ta del av kulturutbudet. Niondeklassisterna ordnar årligen 1 3 fritidsevenemang och de får även arbeta med olika konstprojekt. I samband med utdelningen av Valttikortet under hösten 2013 lanseras en ny verksamhetsform under namnet Träffa producenten, vilken går ut på att anställda vid ungdoms- och kulturservicen går runt och presenterar sig i högstadierna i Vanda. Under turnén presenteras områdets ungdoms- och kulturservice och för dem som vill arrangera evenemang erbjuds konkret stöd i form av utbildning, finansiering och tillgång till lokaler. Kultur- och ungdomsservicen i Vanda deltar också i omfattande grad i samarbetet inom huvudstadsregionen t.ex. i evenemanget Loistefestari samt i organiseringen av evenemangsproducentutbildning i huvudstadsregionen. vantaa.fi/nuorille > Harrasta ja tee itse vanda.fi/kultur > Kultur för barn och unga vantaa.fi/kuvataidekoulu 10 I Vanda finns 21 inrättningar och föreningar som ger grundläggande konstundervisning. Exempelvis Vanda konstskola och Vanda musikinstitut är populära särskilt bland barn och unga i åldern 7 till 16 år. Stöd för ungdomarnas egen verksamhet Stadens ungdomsservice stödjer Vandaungdomars nya projekt genom att bevilja s.k. Helt eget-verksamhetpenning för unga. Understöd kan sökas av unga i åldern 13 till 19 år och gruppen ska bestå av minst tre medlemmar. Projektet kan vara t.ex. att grunda en dansklubb, en teaterföreställning, att spela in en video eller exempelvis ett jippo för att förbättra vi-andan på ungdomsgården. Ungdomsgårdarna och -servicen hjälper att genomföra projektet om det behövs. Man kan också påverka genom att ordna ett evenemang. Evenemangen kan vara av alla de slag och deras teman kan variera. Evenemanget kan lyfta fram en fråga som är viktig för en själv eller överlag förbättra t.ex. ungdomarnas möjligheter till olika fritidssysselsättningar. Man kan också ordna ett Flash mob evenemang, där en grupp människor samlas på en offentlig plats och gör någonting oväntat vid en överenskommen tidpunkt. Kultur- och ungdomsservicen ordnar evenemangsproducentutbildningar för unga. I utbildningen ingår inlärning av bl.a teamarbetsfärdigheter samt praktiska saker som hänger samman med evenemangsproduktionen. Utbildningen är främst avsedd för niondeklassister och äldre Vandaungdomar. Utbildningen är gratis och den leds av kultur- och ungdomsservicens handledare. itsetehty.fi vantaa.fi/nuorille > Harrasta ja tee itse vantaa.fi/nuorille > Kansalaistoiminta ja järjestöt > Avustukset 11 http://fi.wikipedia.org/wiki/flash_mob 9

Delaktighet på stadsnivå Omröstning Kommunens högsta beslutande organ är fullmäktige som väljs av invånarna. Fullmäktigeledamöterna väljs i kommunalval för fyra år åt gången. Finska medborgare samt på vissa villkor medborgare från andra länder som är bosatta i kommunen har rättighet att rösta och ställa upp som kandidat i kommunalvalet. Röstberättigad vid alla val är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år. Barnens expertgrupp Barnens expertgrupp är avsedd för barn i åldern 7 12 år. Expertgruppens uppgift är att informera vuxna och beslutsfattare i Vanda om frågor som är viktiga för barn samt stödja två Vandaelever i deras uppdrag som representanter för Vanda i Finlands barnparlament. I gruppen verkade 16 barn under läsåret 2012 2013. www.vantaa.fi/lastenasiantuntijaryhma Vid församlingsvalet för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utses medlemmar i kyrkofullmäktige och församlingsråden, dvs. de organ som planerar, utvecklar och styr församlingens verksamhet. Församlingsval hålls vart fjärde år. Röstberättigad i valet är varje konfirmerade medlem i församlingen som senast på första valdagen har fyllt 16 år. I valet sammanställs kandidatlistor som består av flera kandidater. En kandidatlista kan utgöras av tio röstberättigade församlingsmedlemmar. Kandidaterna ska vara myndiga, konfirmerade medlemmar i kyrkan. Ungdoms- eller skuggval kan också vara en del av demokratifostran för barn och unga. I valet kan man bl.a. lära sig hur val och demokrati fungerar och hur omröstningen går till väga. Valen kan uppmuntra olika aktörer att tillsammans med barn och unga behandla valet, valteman och följa med kandidaterna. Dessutom kan man sporra ungdomar som inte än är röstberättigade att vara aktiva. Ungdoms- eller skuggval kan ordnas t.ex. i samband med kommunalval, riksdagsval eller presidentval. vanda.fi > Delta och paverka > Val > Kommunalvalet evl.fi/paverka valtikka.fi/sv Initiativ Det finns många olika sätt för ungdomar att föra fram initiativ till Vanda stad: initiativ under Påverkardagen, ungdomsfullmäktiges initiativ samt personliga initiativ och förslag som varje kommuninvånare kan lämna in i stadens elektroniska postlåda. vantaa.fi/nuorille > Osallistu ja vaikuta > Aloitteet Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige väljs vid val för två år åt gången. Valet av ungdomsfullmäktige genomförs som ett skolval, vilket betyder att varje röstberättigad som går i skola eller studerar vid en läroinrättning i Vanda kan rösta i sin egen skola. Skolorna och läroinrättningarna uppmuntrar och handleder de röstberättigade eleverna i valet. För de röstberättigade som inte studerar vid Vanda stads läroinrättningar ordnas möjlighet att rösta efter skolvalet. Ungdomsfullmäktige består av 20 ordinarie ledamöter och 10 ersättare. Ledamöterna i ungdomsfullmäktige är i åldern 13 18 år. Ungdomsfullmäktige utvecklar ungas möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och det kommunala beslutsfattandet samt utvecklar möjligheterna för unga att bli hörda och få delta. Ungdomsfullmäktiges ledamöter har närvaro- och yttranderätt i nämnderna, områdeskommittéerna samt i stadsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige sammanträder till allmänt möte en gång per månad, lämnar in initiativ till stadsstyrelsen, ger utlåtanden, deltar i olika arbetsgrupper och arrangerar evenemang för unga. Ungdomsfullmäktige samarbetar också med elevkårernas styrelser. vanda.fi/ungdomsfullmaktige Vuxna borde lyssna bättre och vara bättre på att föra frågor vidare. Man måste informera om påverkningssätt och presentera dem för alla på ett rätt sätt. 10 Citaten är tagna ur Webropol-enkäten för barn och unga och ur initiativen från Mini-Påverkarevenemangen.

Påverkardagen Påverkardagen är ett årligen återkommande evenemang under vilket barn och unga för fram ärenden som de uppfattar som viktiga till beslutsfattarnas och anställdas kännedom genom frågor, förslag och initiativ. Med hjälp av Påverkardagen och förhandsuppgifterna inför dagen ges barn och unga möjlighet att påverka utvecklingen och beslutsfattandet i Vanda. Påverkardagen gäller alla barn och ungdomar i åldern 7-18 år som är bosatta i Vanda. Påverkardagen är en del av stadens invånarforumkoncept. Utöver Påverkardagen ordnas Mini-Påverkarevenemang för barn i åldern 5 6 år. Barnens initiativ och tankar som behandlats i evenemangen förs vidare till Påverkardagen till kännedom för stadens anställda och beslutsfattare. Avsikten med Mini-Påverkarevenemangen är att i större grad påminna om att barnen trots sin ålder har mycket viktigt att säga och också icke-verbal information att delge. vantaa.fi/vaikuttaja-paiva Nätverkskonsultverksamhet Nätverkskonsulter är utbildade stadens anställda som utöver sitt eget arbete fungerar som nätverkssakkunniga i olika nätverksförhandlingar. Nätverkskonsulter kan bokas som utomstående ledare för t.ex. en klientförhandling, till vilken man sammanfört ett nätverk bestående av ett barns eller en ungdoms närmaste nätverk samt ett myndighetsnätverk som stödjer honom eller henne. Därtill kan man boka nätverkskonsulter till ett temasamråd, exempelvis till en skolklass för att behandla klassandan, eller till en föräldrakväll för att tillsammans med barnen, skolan och föräldrarna dryfta ett aktuellt tema. Man kan också boka nätverkskonsulter för att höra barn och ungdomar i olika åldrar och deras åsikter vid behandling av beslut som gäller dem eller vid planering av verksamhet för dem. Nätverkskonsulter förmedlas av en nätverkskoordinator i staden. Närmare information: thl.fi/fi_fi/web/kasvunkumppanit-fi/tyon/menetelmat/ verkostodialogiset_menetelmat/verkostokoordinaattorit Växelverkan mellan stadens anställda och beslutsfattare Barn och unga kan träffa stadens anställda och beslutsfattare vid olika evenemang, såsom Påverkardagen. Dessutom kan de vara i kontakt med varandra via webben. Barnen och ungdomarna kan skicka e-post till stadens anställda och beslutsfattare eller berätta om sina tankar via elektroniska initiativ- och responssystem eller via social media. 12 Av beslutsfattarna och de anställda förväntas snabba svar på barns och ungas personliga kontakter. vanda.fi/beslutsfattande 12 I staden pågår t.ex. ett pilotprojekt angående användning av tjänsten www.otakantaa.fi/sv-fi Gemensamma planeringsprojekt Stadens anställda och beslutsfattare, barn och ungdomar kan vara i interaktion med varandra på de sätt som nämnts tidigare, men också genom gemensamma planeringsprojekt. Gemensamma planeringsprojekt för barn, unga och vuxna lyfter direkt fram barnens och ungdomarnas synpunkter. Planeringsprojekten kan t.ex. gälla planering av närmiljön, lokaliteter eller tjänster. I Vanda har staden planerat bl.a. skateboardparker, skol- och daghemsgårdar, ungdomslokaler och skolmat tillsammans med barn och unga. vantaa.fi > Kaavoitus ja maankäyttö > Maankäyttö Att påverka servicen Man kan framföra sin åsikt om tjänsterna t.ex. genom att svara på enkäter som behandlar olika tjänster eller genom att ge respons på servicen i övrigt. För att kunna utvärdera och utveckla tjänsterna kan man också utveckla olika kundråd och s.k. erfarenhetsexpertgrupper. Dessutom kan man med hjälp av serviceagentverksamheten få kritik och utvecklingsidéer av dem som använder tjänsterna. Insändare, namninsamlingar, demonstrationer, att påverka i social media Därtill kan man framföra sin åsikt t.ex. genom att skriva en insändare i en tidning, samla namn till en adress för något som är viktigt för en själv, eller genom att delta i eller arrangera en demonstration. Det är även möjligt att påverka i social media (t.ex. Facebook, Twitter, Youtube) genom att skriva, diskutera eller med hjälp av bilder och videoklipp. 11

Samarbete med olika instanser Det är inte bara barn och unga som är viktiga samarbetsparter utan också deras vårdnadshavare är det. Vårdnadshavarnas roll när det gäller att stödja barns och ungas delaktighet är betydelsefull sett ur olika perspektiv: hur kan vårdnadshavarna stödja barnens och ungdomarnas möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar hemma och hur kan de delta i beslutsfattandet hemma. Hur kan vårdnadshavarna tillsammans med barnen och ungdomarna inverka på frågor och tjänster som gäller barns och ungas utveckling och uppväxt? Fostringssamarbetet spelar här en viktig roll. De personer som arbetar tillsammans med barn och unga förbinder sig inom fostringssamarbetet att främja barnens och ungdomarnas omvårdnad, intressen och rättigheter i samförstånd med vårdnadshavarna. 13 Även organisationer, församlingar och andra olika samfund är viktiga samarbetsparter vad gäller utvecklingen av barns och ungas möjligheter att delta och påverka. Exempelvis ungdomsorganisationer och organisationer för barn i skolåldern erbjuder barn och unga möjlighet att få kontakt med människor som tänker lika och där kan de lära sig samarbetets möjligheter och spelregler. Verksamhetens mål är att göra det lättare för unga att delta i beslutsfattandet som påverkar kvaliteten på deras eget liv och den egna livsmiljön och främja utvecklingen till ansvarsfulla medlemmar i samhället. Fritidsnämnden beviljar ungdomsorganisationerna och verksamhetsgrupper för unga bidrag och understöd för att främja ett aktivt medborgarskap, en stark social identitet, självständighet och ett liv fritt från missbruk. Stadens ungdomsarbetare stödjer organisationernas verksamhet och introducerar ungdomarna i medborgar- och organisationsverksamheten. I Vanda stad verkar utöver ungdomsorganisationer och organisationer för barn i skolåldern många andra organisationer som erbjuder barn och unga möjligheter att delta, engagera sig och påverka. Församlingarna är samfund där var och en har möjlighet att delta, engagera sig och påverka på ett sätt som känns naturligt för ens ålder. I församlingarna ordnas varierande verksamhetsmöjligheter för barn och unga. Verksamhetens mål är att förstärka barnens och ungdomarnas upplevelse av delaktighet. Också andra församlingar och religiösa samfund än evangelisk-lutherska församlingen är viktiga samarbetsparter. Nya samarbetsparter söks aktivt. Med tanke på barns och ungas delaktighet är det viktigt att i framtiden bygga samarbete också med andra myndigheter, såsom arbetskraftsmyndigheter, FPA och företag. Närmare information: vanda.fi/unga > Medborgarverksamhet och organisationer vantaalla.info vantaanseurakunnat.fi/sv lastenkirkko.fi uskonnot.fi/yhteisot 13 http://www.thl.fi/fi_fi/web/kasvunkumppanit-fi/tyon/menetelmat/kasvatuskumppanuus Det kunde göras olika enkäter till exempel i skolorna med frågor om förbättringsförslag och åsikter om kommande förändringar och sådana saker som gäller barn och unga. 12

Ungdomsfullmäktige Barnens expertgrupp Växelverkan mellan stadens anställda och beslutsfattare Kamratstödsverksamhet Påverkardagen Elevkår 13

Åtgärder för åren 2013 2016 I programmets åtgärdsdel ingår sammanlagt fyra helheter för åren 2013 2016. Här följer en beskrivning på åtgärdshelheterna: Fungerande strukturer och stöd av vuxna är en förutsättning för barns och ungas delaktighet Fungerande strukturer och stöd av vuxna utgör grunden för barns och ungas delaktighet. Delaktighet och beaktandet av den är framförallt en attityd och ett sätt att arbeta. Delaktighet förverkligas bäst vid verkliga mötes- och samspelssituationer i vardagen. I sitt eget arbete sörjer personalen för att barnen och ungdomarna har möjlighet att delta i och påverka beredning och beslutsfattande av frågor som berör dem. Enbart genom att lyssna och ta hänsyn till barnens/ungdomarnas önskemål kan man förbättra påverkningsmöjligheterna. Målet med att inkludera barn och unga är att det ska vara planmässigt och långsiktigt. Barn och unga inkluderas i behandlingen av frågor genast från början (planering, beslutsfattande, verksamhet, utvärdering) och delaktigheten uppmärksammas på alla nivåer i frågor som gäller dem. Utöver att de anställda med sin positiva attityd stödjer det planmässiga och långsiktiga arbetet kan arbetet också stärkas med hjälp av olika strategier, planer och samarbete med diverse aktörer. En barn- och ungdomsombudsman behövs också för att stödja det gemensamma delaktighetsarbetet efter att delaktighetsprojektet avslutas i slutet av 2014. 1. Strukturer på stadsnivå och stöd för delaktighetsarbetet a) Barn och unga tas i beaktande vid planering av delaktighetsstrukturer på stadsnivå. vid utarbetande av anvisningar för stadens organisation och verkställighetsplaner i enlighet med stadens delaktighetsmodell. vid uppföljning av hur delaktigheten förverkligas. b) För stadens personal, beslutsfattare och övriga vuxna aktörer ordnas utbildning i metoder för barns- och ungas delaktighet och engagemang. Ansvarig instans: verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice, bildningsväsendets verksamhetsområde c) Med hjälp av en barn- och ungdomsombudsman garanteras kontinuitet och stöd för delaktighetsarbetet på stadsnivå. Till uppgifterna för en ledamot som fungerar som tjänsteinnehavare hör att utveckla barnens och ungdomarnas möjligheter att delta och påverka i samarbete med stadens verksamhetsområden, beslutsfattare, övriga aktörer inom staden samt barn och unga. Till uppgifterna hör också att göra FN:s konvention om barnets rättigheter känd och bidra till att den fullföljs. Barn- och ungdomsombudsmannen samarbetar med koordinatorn för barn- och ungdomstjänster. Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde 2. Strukturer på verksamhetsområdesnivå och stöd för delaktighetsarbetet a) Vid förutseende bedömning av verkningarna beaktar man hur barn och unga påverkas. b) Barn och unga inkluderas i utarbetandet av delaktighetsplanerna på verksamhetsområdesnivå samt övriga planer rörande barn och unga. c) Inom verksamhetsområdena ordnas utbildning i metoder för barns- och ungas delaktighet och engagemang. Ansvarig instans: alla verksamhetsområden 14

För att delta och påverka behövs kunnande Alla barn och ungdomar behöver olika kunskaper och färdigheter för att delta och påverka. Målet är att sammanställa och erbjuda barn och unga information om möjligheterna att påverka. Vidare är målet att skapa möjligheter till inlärning genom erfarenhet och verksamhet. Att märka att jag kan påverka och få besked om vad som görs åt sakerna. Ibland glöms detta totalt. 3. Att informera om påverkningsmöjligheter och barnets rättigheter a) Tillsammans med barn och unga sammanställs påverkningsmöjligheterna och barnets rättigheter och informationen publiceras på webben. b) Påverkningsmöjligheterna och barnets rättigheter diskuteras med barnen och ungdomarna i daghemmen, skolorna och på fritiden. Om barns och ungas möjligheter att påverka informeras aktivt inom stadens och samarbetspartnernas verksamhet. c) Social media används som kommunikationskanal. Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde Samarbetsparter: övriga verksamhetsområden, organisationer, församlingar och andra religiösa samfund, barn och unga, vårdnadshavare 4. Möten mellan barn, unga, anställda och beslutsfattare a) Påverkardagen och Mini-Påverkarevenemang utvecklas till interaktiva forum. b) Olika småskaliga möten mellan barn, unga, anställda och beslutsfattare ordnas i barnens och ungdomarnas egen omvärld samt i stadens ämbetsverk, såsom stadshuset. Mötena ordnas med hjälp av både existerande och nya interaktiva metoder (t.ex. det levande biblioteket-metoden, delaktighetskafé, stadshusbesök). c) Bland stadsfullmäktigeledamöterna utses ledamöter för barn och unga. Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde Samarbetsparter: övriga verksamhetsområden, beslutsfattare, organisationer, församlingar och andra religiösa samfund, barn och unga, vårdnadshavare Påverkan genom samarbete Det skulle vara roligt med fler fester på dagis till vilka mamma, pappa, brorsan, mommo och famo skulle vara inbjudna. Ingen kan ensam vara delaktig. Det är viktigt att vi får höra till och medverka i olika grupper. Målet med åtgärdsprogrammet är att ge olika barn- och ungdomsgrupper samt grupper för olika åldrar möjligheter att samarbeta och fungera tillsammans. 5. Samarbete stöds på stadsnivå a) Verksamheten för barnens expertgrupp etableras. b) Samarbetet mellan ungdomsfullmäktige, barnens expertgrupp och elevkårerna utökas. 6. Samarbete stöds på lokal nivå Samarbetsmetoder utvecklas mellan elevkårsstyrelserna i skolor och läroinrättningar (exempelvis vänskolverksamhet), ungdomsgårdarnas styrelser, elevkårernas styrelser, ungdomsgårdarnas styrelser, ungdomsfullmäktiges representanter och andra barn- och ungdomsgrupper i området, barn och unga samt invånare i olika åldrar (t.ex. frivilligarbetets kurser, daghems- och skolfarmor/ mormor och -morfar/farfar). Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde Samarbetsparter: verksamhetsområdet för koncern- och invånarservicen, social- och hälsovårdens verksamhetsområde, instanser som ger grundläggande konstundervisning, organisationer, församlingar och övriga religiösa samfund, barn och unga, vårdnadshavare 15

Genom varierande påverkningssätt får allehanda röster höras Barn och unga, såväl som vuxna, intresserar sig för mycket olika saker t.ex. allt från fritidsverksamhet till barnskydd eller från skola till kollektiv trafik. Barn och unga använder tjänster aktivt och har mycket olika erfarenhet av och kunskap om tjänsterna. Målet är att barnen och ungdomarna får möjlighet att i allt större grad påverka utvecklingen av tjänster som berör dem. Vad gäller barns och ungas välmående har också den närmaste omgivningen en stor betydelse i tilllägg till tjänsterna. Målet är att barn och unga får möjlighet att inverka på miljön där de bor och tillbringar sin tid. Man kan påverka närmiljön med små gemensamma Att få göra saker där också blyga skulle få chans att säga sin åsikt. Att få delta i planeringen. åtgärder (t.ex. städtalko). Dessutom är det viktigt för barnen och ungdomarna att få delta i större planeringsprojekt i anslutning till närmiljön (t.ex. planläggning samt anläggning av parker, gårdsplaner och byggande av offentliga lokaler). När det gäller utveckling av service och den närmaste omgivningen är det viktigt att så många barn och ungdomar som möjligt får sin röst hörd i frågor som berör dem själva. Även så kallade tysta röster ska bli hörda. Vi behöver således påverkningssätt som ligger nära barn och unga. 7. Att påverka servicen a) Man underhåller och utvecklar verksamhetsmodeller som gör det lättare för barn och unga att delta i utvärderingen och utvecklingen av tjänster. Servicedesign, rådslag, enkäter, elektroniska intitiativ- och responssystem, expertis baserad på erfarenhet, serviceagentverksamhet, gemensamma planeringsprojekt osv. genomförs. b) Man uppmärksammar barn och unga som har det sämre ställt bland annat genom att utveckla barnens och ungdomarnas möjligheter och sätt att delta inom barnskyddsanstalter och handikappservicen. c) Barn och unga beaktas också inom social- och hälsovårdstjänsterna avsedda för vuxna. Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde, social- och hälsovårdens verksamhetsområde samt koncern- och invånarservicen Samarbetsparter: organisationer, församlingar och andra religiösa samfund, barn och unga, vårdnadshavare 8. Att påverka boendemiljön Man underhåller och utvecklar verksamhetsmodeller som gör det lättare för barn och unga att delta i utvärderingen och utvecklingen av boendemiljön. Enkäter, elektroniska intitiativ- och responssystem, gemensamma planeringsprojekt, ungdomsforumets verksamhet, EkoTeko -tävlingar osv. genomförs. Ansvarig instans: verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Samarbetsparter: övriga verksamhetsområden, organisationer, församlingar och andra religiösa samfund, barn och unga, vårdnadshavare 9. Barnens och ungdomarnas egen verksamhet stöds a) Barnens och ungdomarnas möjligheter att planera och arrangera egna evenemang utökas. b) Barn och unga uppmuntras att inrätta egna tema-, idé- eller verksamhetsgrupper med s.k. låg tröskel. Grupperna understöds exempelvis med s.k. Helt eget-verksamhetpenning för unga. c) Genom kulturellt ungdomsarbete stöds barnens och ungdomarnas konstnärliga verksamhet. Ansvarig instans: bildningsväsendets verksamhetsområde Samarbetsparter: verksamhetsområdet för koncern- och invånarservicen, konst- och kulturinstitutioner, instanser som ger grundläggande konstundervisning, organisationer, församlingar och övriga religiösa samfund, barn och unga 16

Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet Ledningsgruppen för Ett Vanda för barn och unga följer upp och utvärderar årligen hur åtgärdsprogrammet har fullföljts. Utvärderingen görs tillsammans med programmets ansvariga instanser, samarbetsparter samt barn och unga. Vid utvärderingen används bland annat demokratiindikatorer för att utveckla mätning av delaktighet, självvärderingar, enkäter och respons från evenemang. Ett separat program för utvärdering av åtgärdsprogrammet utarbetas. Olika lagar ålägger att beakta barns och ungas påverkningsmöjligheter och att verka för att fullfölja dem. Enligt grundlagens 6 ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 12 har ett barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet självt. Finland ratificerade konventionen år 1991. I kommunallagen 27 stadgas att kommunens invånare ska ha förutsättningar att delta i och påverka kommunens beslutsfattande. Enligt kommunallagen 28 har kommuninvånare rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagaren ska meddelas om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Enligt ungdomslagen 8 (2006) ska de unga anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga ska därtill höras i ärenden som berör dem. Barnskyddslagens (2007) syfte är att trygga barnets rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. I 4 kapitlet stadgas att barn bör tryggas möjlighet att delta i och påverka ärenden som gäller barnen själva. I lagen om yrkesutbildning (1998), lagen om grundläggande utbildning (1998) och gymnasielagen (1998) ingår bestämmelser om att skolorna och läroanstalterna ska ha en elevkår som består av skolans elever eller studerande. Elevkårens uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna och öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet i frågor som gäller dem. Lagstiftningen revideras som bäst. Lag om grundläggande konstundervisning (1998) Delaktighet är ett av tre fokusområden i barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet för 2012 2015. I programmet konstateras att målet bland annat är att varje kommun har ett fungerande ungdomsfullmäktige eller en motsvarande påverkargrupp. Därtill är målet att få fler barn och unga att delta i utvärderingen och utvecklingen av kommunala tjänster samt att oftare utvärdera hur besluten som fattas påverkar barnen. 17

Ungdomarna borde få säga sin åsikt så att vuxna lyssnade på riktigt. Jag önskar jag kunde påverka genom att arrangera evenemang som jag själv skulle få planera och genomföra. Det är viktigt att vuxna deltar i barnens lekar. Bild: Alina Tirkkonen 18

Utgivare Vanda stad 2013, bildningsväsendet, ungdomsservicen Arbetsgrupp Ari Tossavainen ordf., Anna Cantell-Forsbom, Terhi Karhuniemi, Milla-Miia Luosujärvi, Teea Markkula, Kati Mikkonen, Sonja Pääsukene, Hanna Pösö, Sinikka Rantalainen, Ali Salloum, Markus Seppälä, Iris Sotamaa, Katja Syvärinen, Jaakko Turpeinen, Katja Vanonen, Päivi Viilomaa, Jaana Vilpas, Satu Virtanen, Pia Tasanko sekr. Ledningsgruppen Eija Ahola ordf., Marja Auroma, Anna Cantell-Forsbom, Mia Eriksson-Pulkkinen, Paula Harju, Jukka Holopainen, Reeli Karimäki, Hannele Lautiola, Milla-Miia Luosujärvi, Teea Markkula, Kati Mikkonen, Ville Komulainen, Anitta Pentinmikko, Tiina-Liisa Pitko, Hanna Pösö, Tia Ristimäki, Sinikka Rantalainen, Susanna Salmela, Katja Syvärinen, Ari Tossavainen, Jaakko Turpeinen, Päivi Viilomaa, Kristian Åbacka, Pia Tasanko sekr. Layout Ombrytning Tryckeri Anitta Mäkinen Heidi Hölttä Edita Prima Oy

Vanda stad Ungdomsservicen Konvaljvägen 20 C, 01300 Vanda