Särskild delrapport per den 1 april - Handlingsplan.

1 april 2010 I<ulturdepartetnentet 103 33 srrc)(=i<j-ioijvf Särskild delrapport per den 1 april - Handlingsplan. Stiftelsen Svenska Rikskonserter skall enligt gällande "l\lål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2010..", per den 1 april 2010 Einlna en delrapport n1ed en handlingsplan son1 "ska innehåller en beskrivning och bedömning av de konsek-venser son1 blir följden av att verksatnhetsbidraget upphör. Ekonorniska konsekvenser för 2011 ska särskilt redovisas". Rikskonserter länlnacle den 1 luats en delrapport till kulturdcpartctncntet med en prognos för 2010 av utfallet av verksanmctens intäkter och kostnader. Där konstaterades att prognosen är att intäkter och kostnader komn1er att hålla sig inom ran1cn för lagd budget för 2010. Detta under förutsättning att huvuddelen av av'vecklingskostnaderna hanteras under verksulnhetsåret 2011. En 1ner detaljerad handlingsplan för avvecklingen a,r stiftelsen och beskrivning av konsek-venser verksaniliets1uässigt och ekonotniskt görs i denna delrapport. Delrapporten består av följande bilagor: Detta brev. I-Iancllingsplan och konsekvenser. Ptognos över intäktet och kostnader under 2011. I\V hancllingsplan och prognosen fra1ngår att av-rvecklingskostnaden idag bedötns uppgå till ca 42 Ivfkr. IJärtill konllner intäkter när stiftelsens tillgångar realiseras. i\nslagsbehovet utifrån de förutsättningar son1. redovisas i hancllingsplanen uppskattas till ca 39 Mkr. Riskbedömning Styrelsen har på sitt möte den 24 1natS konstaterat stiftelsen efter förra delrapporten per den 1 mars till kulturdepartenlcntet, inte fått några andra besked eller tolkningar av stiftelsens situation, än att inriktningen för hancllingsplanen ska vara, att huvuddelen av avvecklingskostnadeli1a kom1ner att hanteras under 2011. Styrelsen konstaterar också att den behöver få besked om huvudmannens syn på utredningen: "I sulnspel lued 1TIusiklivet", för att fortsatt kunna gen01uföra avvecklingen av stiftelsen. Specifikt; \Tilka verksamhetsgrenar ska överföras till en annan lnynclighet? Rikskonserter, Box 163 44, 103 26 Stockholm TEL 08407 1600 FAX 08407 1650 www.rikskonserter.se ORG NUMMER 802013-1655 BANKGIRO 861-0453 PLUSGIRO 27 125-4 E-MAIL goran.k.johansson@ rikskonserter.se Tfn 08-407 17 16

1 april 2010 2 (2).J\nalysen av de ekonomiska konsekvenser vilar på flera olika antaganden och tolkningar av hur a"vvecklingen troligen kolll1ner att genomföras. Ju tydligare besked som kan fås i flera viktiga frågor - desto ll1indre osäkerhet och därnled bättre kvalite på analys och prognos för de ekonomiska konsekvenserna. I "J-Iandlingsplan och konsekvenser" (avsnitt 6.4) redovisar vi de viktigaste förutsättningarna för de bedömningar son1 gjorts rörande ekononuska konsekvenser. ()m de ekonomiska förutsättningarna för stiftelsen förändras negativt, förbehåller styreisen sig rätten att återko1nma till huvudo1annen. I)etta med den gemensamnla utgångspunkten att stiftelsen ska avvecklas under ordnande former. Frågor om handlingsplanen och beskrivning av konsek-venser, besvarar vi gärna. p'örrikskonserter Bilagor: J-Iand1ingsplan och konsekvenser L\vvecklingsbudget Svenska l\.ikskonserter

Doh.I.Jment-id: SRIZ-\TH.A.-2011 U tfårdad av: / Bilaga: - Utgåva. 1 G ranskad av: / Kategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvense~ Datum: 2010-04-01 Sida: 1 / 17 Godkänd av: HANDLINGSPLAN OCH KONSEKVENSER av ett avvecklat verksamhetsbiclrag 2011 2010-04-01 \ \ dåcapo\home\goran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlingsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

I<atcgori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsek:vense~r Dokument-id: SRl<-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 2/17 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Berörda Detta dokument berör alla inom Rikskonserter, styrelsen och revisorer, samt kulturclepartementet och blivande huvudmän. 1.2 Mål I--Iandlingsplanen ska beskriva hur Stiftelsen Svenska Rikskonserter handlar i och med att verksamhetsbidraget från staten upphör. Förutsättningen är att stiftelsens verksamhetsbidrag för 2011 kan användas för de avvecklingskostnader som uppstår vid avvecklingen av stiftelsen. Stiftelsen vill medverka till framgångsrik överföring, av de delar av verksamheten som ska överföras till en ny nationell musikplattform. Stiftelsen vill också medverka till bra lösningar för musiklivet, samt stödja den personal som inte får en fortsatt anställning. \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av srifrelsen\handhngsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

Do1:ument-ld. SRl<-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 K.atcgori: Verksalnhet /:011 Titel: Handlingsplan och konse!{vensc:rl Daturn: 2010-04-01 Sida. 3 / 17 2 ÖVERGRIPANDE PLAN 2010-2013 2.1 Tidshorisont För att stiftelsen ska kunna avvecklas, ska all verksamhet i stiftelsen ha upphört. Alla materiella och immateriella tillgångar och skulder ska vara avvecklade. Regeringen kan då besluta hur kvarstående likviditet ska hanteras. Regeringen avgör hur stiftelsens tillgångar skall användas, om stiftelsen upplöses. Regeringen fattar enligt stadgarna besluta om upplösning av stiftelsen. Därefter görs ett sista bokslut och en sista deklaration. När dessa är godkända meddelas länstyreisen att stiftelsen upphört. I<onsekvensen är att avvecklingen av stiftelsen beräknas pågå till 2012 eller 2013. 2.2 2010 Under 2010 kommer avvecklingen att förberedas, planeras och påbörjas. Ett exempel är denna plan som ligger till grund för analys av kommande intäkter och kostnader för avvecklingen. Ett annat exempel är uppsägningar av personal som inte ingår i en verksamhetsövergång. Parallellt genomförs verksamheten med de konserter, turneer, seminarier mm som planerats. Rikskonserter kommer under 2010 medverka till att personalen förbättrar sina möjligheter till en nyanställning eller hitta andra lösningar och åtgärder för personalens bästa. 2.3 2011 Konsertverksamheten har upphört. I<varstående personal arbetar inledningsvis med avslut, återrapportering, arkivering, o dyl. Administrativ personal fortsätter sitt arbete med redovisning och bokslut, rapportering, personal och pensionshantering, mm. Rikskonserter kommer under 2011 medverka till att personalen förbättrar sina möjligheter till en nyanställning eller hitta andra lösningar och åtgärder för personalens bästa. 2.4 2012-2013 Eftersom verksamhet pågår under 2011 måste det göras ett nytt bokslut med all inrapportering som hör samman med detta. När all verksamhet i stiftelsen slutligt upphört och alla tillgångar och skulder är avvecklade, [111ns det förutsättningar för dels ett beslut av regeringen om hur kvarstående likviditet ska hanteras, dels att göra ett sista bokslut och en sista deklaration. Detta kan ske 2012 eller 2013. \ \dacapo\home\ Goran.]ohansson\Mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlingsplan och konsekvenser_utgåva_ldoc

I<:ategori: Verksamhet 2011 Dok~llment-id: SRI<-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva. 1 Titel: Handlingsplan och konsek:vensek~ Datum. 2010-04-01 Sida: 4 / 17 3 VERKSAMHET 2010 3.1 Allmänt Direktören har i uppdrag att förbereda, planera och genomfora en avveckling av verksamheten. Samtidigt bedrivs en i huvudsak normal konsertverksamhet under året. Nedan redovisas de viktigaste frågorna som ska hanteras. 3.2 Konsertverksamheten Konserter genomförs i huvudsak tom november månad, med efterslantrare in i december. N11 har konsert på nyår och någon enstaka konsert i januari 2011. 3.3 Beslutsprocessen Utredningen "I samspel med musiken" har presenterat sitt förslag. Nästa steg är en remissomgång med sista dag för remissvar den 29 april 2010. Därefter ska regeringen ta ställning till betänkandet SOU 2010:12. Närmast behöver det klargöras vilken verksamhet som ska överföras Hur och när detta ska ske är fortfarande otydligt. Det bör ske tidigast under våren 2010 och senast i samband med budgetpropositionen 2011. 3.4 Värdering av tillgångar och skulder 1tfomslagstiftningen innebär ett krav på alla tillgångar och skulder ska övertas/säljas till marknadsmässiga priser. I annat fall blir styrelsen personligt betalningsansvarig för den ej inbetalda momsen. Arbete med att värdera tillgångar och skulder är påbörjat. Dessa värderingar är underlag för analysen av vilka intäkter och kostnaderna som k01ti1uer att uppstå under avvecklingsarbetet 2010 till.2013. Resultatet redovisas i bilaga. 3.5 Uppsägningar av personal Personal som inte ingår i verksamhetsövergången till den nya plattformen, ska när besked om vilka verksamhetsgrenar som förs över, sägas upp enligt gällande regelverk. Tidplanen för detta är idag oklar, dels vet vi ej när regeringen fattar beslut, dels vet vi inte hur lång tid förhandlingar med de fackliga organisationerna kommer att ta. 3.6 Anställningsbarhet Rikskonserter kommer under 2010 medverka till att personalen - utifrån sina individuella förutsättningar - får möjligheter att stärka sin anställningsbarhet, eller ges annat stöd i samband med uppsägningen. 3.7 Hyreskontrakt Hyreskontraktet för Nybrokajen 11 (konsertsalsdelen) förfaller 2010-12-31, varför frågan om ny hyresgäst och huvudman måste hanteras skyndsamt. Rundabordssamtal (enligt utredningens förslag) behöver helst inledas under april månad. 3.8 Överföring till ny plattform När regeringen har beslutat vilka verksamhetsgrenar som ska överföras, kommer Rikskonserter \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stifte!sen\handlmgsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

Katcgori: Verksamhet 2Dtl Dokument-id: SRK-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Titcl: Handlingsplan och konsekvens~~~; Datum: 2010-04-01 Sida: 5 / 17 att delta i arbetet med att överföra verksamheten. Rikskonserter vill medverka till bra lösningar för musiklivets fortsatta arbete och utveckling. I<':onkret måste sk inkråmsavtal upprättas för resp verksamhetsgren och huvudman. 3.9 Överlåtelse av varumärken och/eller projekt Rikskonserter har under många år investerat och deltagit i uppbyggnaden av flera olika årliga manifestationer. Exempel: Jazz i Sverige Musik Direkt Ethno Showcase Swedish Jazz Celebration Tonspråk Arets kör mf1 Dessa projekt har också i sig byggt upp de varumärken som varit det samlande namnet och identiteten för de olika projekten. Varumärken som idag har ett värde därför att det finns en publik som har en relation till dessa vall1märken/projekt/konserter, osv. Det finns förfrågningar från tidigare samarbetspartner, om projekten kommer att genomföras och om de kan få övertas, för att leva vidare i ny regi. Denna möjlighet har också utredaren pekat på. Några av dessa varumärken förfogar Rikskonserter över. Dessa behöver värderas och överlåtas - om detta är en önskad utveckling? \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokumenr\avvec kling av stiftelsen\hand!logsplan och konsekvenser_utgava_l.doc

K_ategori: Verksamhet 2011 Titc1: Handlingsplan och konsekvenseia Dokument-id: SRK-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 6 / 17 4 VERKSAMHET 2011 4.1 Verksamhetsövergång Inledningsvis föreställer vi oss att de utpekade verksamhetsgrenarna som ska föras över till en ny plattform, startar sin nya verksamhet den 1 januari. Rikskonserter har idag ingen annan information. Vår handlingsplan inriktas på att EMS överföres per den 1 januari Caprice överföres per den 1 januari Nll överföres till en ny huvudman per den 1 januari I<oorrunatörer rekryteras och överföres när den nya musikplattformen startar sin verksamhet under 2011. Rikskonserter kommer att medverka till smidiga verksamhetsövergångar. Mycket av det praktiska arbetet genomförs av de berörda. Det också en hel del formalia, som behöver hanteras av ledning och personal. 4.2 Instrument utlånade till Kroumata Dessa instrument är värderade av extern värderingsman till drygt 1 lvikt. Stiftelsen vill i första hand att Ivoumata ska få möjligheter att köpa instrumenten och därmed kunna fortsätta sin verksamhet. Kroumata behöver således finansiera ett köp av dessa instrun'lent snarast möjligt, senast den sista januari 2011. Föreningen Kroumata kan möjligen ha svårigheter att få extern finansiering utan garantier från tredje part. I annat fall kommer stiftelsen att sälja instrumenten till andra intressenter. 4.3 Pensionsredovisning Inrapportering av lönesunm'lor till Spy sker månadsvis tom januari 2012. SPY har ett system med retroaktiva premier. Rtkskonserter måste skapa en lösning tillsammans med Spy för hur förmånstagarna får sin pension, trots att Rikskonserter ej längre kan betala retroaktiva pensionsfakturor. Inrapportering av lönesummor till AlP ska ske januari 2012. Personer som har under 300 kt i AlP-premier ska istället få premien utbetald som lön senast december 2011. l annat fall måste kontrolluppgifter lämnas även i januari 2013. 4.4 Arkivering För att säkerställa att avvecklingskostnaderna redovisas i 2011 års resultaträkning, kommer uppsagd personal som har uppsägningstid som löper in i 2011, att arbeta med arkivering av Rikskonserters ver~s~mhet under de första månaderna 2011. Riksarkivet kommer att utbilda berörd personal i gallring mm. Därutöver behöver särskild arkivexpertis hyras in för kategorisering, uppmärkning mm. l takt med att detta arbete avslutas kommer berörda att arbetsbefrias för att de ska kunna koncentrera sig ytterligare på att hitta nya anställningar, eller motsvarande. \ \dacapo\home\goran.johansson\mtna dokument\avvec kimg av stiftelsen\handlingsplan och konsekvensecutgåva_l.doc

Dokument-id: SRI<-\lHA-2011 Kategori: Verksamhet 2011 Titel: I-Iandlingsplan och konsekvenser Bilaga. - Utgåva. 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 7 / 17 4.5 Konst Stiftelsen har både lånat konst från staten resp fått och köpt konst. Statens I<.onstråd har ansvaret för denna konst och kommer utan att ersätta stiftelsen, att hämta den i god tid innan avflyttning sker. Deponerad konst kommer att lämnas tillbaks 011 respektive ägare. 4.6 Redovisning och bokslut Bokslutet för 2010 kommer att bli lika omfattande som ett vanligt år. Däri ingår uppgifter som; löpande redovisning, inbetalning av skatter och sociala avgifter, pensionsredovisning, m m. Administrativ personal behöver vara anställda under första halvåret för att slutföra detta arbete. Likaså behöver alla de administrativa system som används fungera som vanligt, däribland Rikskonserters affärssystem (Allegro), ekonomisystem, lönesystem, nätverk, e-post o dyl. 4.7 Överföring av Jr-system Rikskonserter har investerat stora pengar i uppbyggnaden av ett affärssystem som matchar verksamhetens behov och som är grunden för en effektiv administration aven verksamhet av den typ som Rikskonserter, länsmusiken och den nya musikplattformen bedriver och kommer att bedriva. Rikskonserter kommer att medverka till att denna investering tillvaratas, vilket kan innebära att Allegro överföres till plattformen, alternativt säljes till externa intressenter för att möjliggöra en fortsatt drift, support och underhåll för externa intressenter. På motsvarande sätt bör resonemanget vara för webbplatsen "Konsertguiden", och de särskilda webbplatser som finns för Rikskonserters olika manifestationer. 4.8 Avvecklingen av administration Under andra halvåret avvecklas administration och arbetet med att göra ett bokslut för år 2011 förbereds. När dessa förberedelser är genomförda, överföres ansvaret för den löpande administrationen och för kommande bokslut till någon extern part. Denna part behöver utses i god tid, och behöver gå parallellt med nuvarande administration. Parallellgången sker lämpligtvis i maj och juni 2011. Därefter transporteras all bokföringsmaterial för 2011 till den externa partens lokaler. 4.9 Lokaler och vaktmästeri Under andra kvartalet 2011 samlas kvarstående personal och verksamhet på andra och fjärde våningen. N11, femte och sjätte våningen frigörs därmed för eventuella nya hyresgäster. Åtgärder för att återställa lokalerna kan påbörjas. Under juni månad kan lokalerna slutligen tömmas. Inriktningen är därefter att stiftelsen träffat en överenskommelse med hyresvärden, som innebär att stiftelsen inte längre är hyresgäst. Om en sådan överenskommelse inte hunnit träffas, är inriktningen att stiftelsen köper tjänsten "ansvar för lokalen" av Statens Fastighetsverk, tills en ny hyresgäst hittats. Dvs, de övertar ansvaret för lokalerna, larm och bevakning from den 1 juli 2011. Diskussionerna med Statens Fastighetsverk är uppstartade. De är medvetna om att tidsperspektivet och behovet att hålla ett gott tempo, för att bl a kunna hitta nya hyresgäster. \ \ dacapo\home\ Goran']ohansson\Mina dokument\avvec kling av stiftelsen\1iandl1l1gsplan och konsekvcnscr_utgåva_l.doc

I<ategori: Verksamhet 2011 Dokutnent-ld: SRI<:-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Titel: Handlingsplan och konsekven ell~ Datum: 2010-04-01 Sida: 8 / 17 5 VERKSAMHET 2012-2013 5.1 Nedläggning Eftersom stiftelsen har "egen förvaltning" får inte antalet styrelseledamöter förändras på annat sätt än det som är angivet i stiftelsens stadgar. Regeringen kan ändra stiftelsens stadgar. För att stiftelsen ska kunna avvecklas, ska all verksamhet i stiftelsen ha upphört. Alla materiella och ilnmatriella tillgångar och skulder ska vara avvecklade. Regeringen kan då besluta hur kvarstående likviditet ska hanteras. Allt enligt stiftelseiagen. Regeringen avgör hur stiftelsens tillgångar skall användas, om stiftelsen upplöses. Beslut om hur medel ska användas ska överensstämma med stiftelsens ändamål. "1 Stiftelsen Svenska Rikskonserter har tilländamål attfrämja utvecklingen av musiklivet i hela landet och inom olika JJJusikaliska uttrycksformer. Stiftelsens verksamhet skallanpassas efter regionala och lokala behov. Stiftelsen skalli detta.ryfte samverka med länsmusiken och andra intressenter. " Samtidigt som detta beslut fattas, kan regeringen enligt stadgarna besluta om upplösning av stiftelsen. 17 Fråga om ändring av stiftelsens stadgar eller om uppläsning av stiftelsen priivas av regeringen. Regeringen avgijr hur stiftelsens tillgångar skallanvändas, om stiftelsen upplöses. Därefter görs ett sista bokslut och en sista deklaration. När dessa är godkända meddelas länstyreisen att stiftelsen upphört. Inom tre månader, efter besked från länsstyrelsen, ska de sista handlingarna överföras till Riksarkivet och arkiveras. \ \dacapo\home\ G oran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlingsplan och konsekvenser_utgåva_l.doc

Do1..Llment-1d: SRI<::-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 I<:ategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekven ef Datum: 2010-04-01 Sida: 9 / 17 6 EKONOMISKA KONSEKVENSER 6.1 God redovisningssed Diskussioner med stiftelsens revisorer om avvecklingen och god redovisningssed har tydliggjort följande: Om all verksamhet ska vara avvecklad innan årsskiftet 2010/2011, ska också alla avvecklingskostnader bokföras på redovisningsåret 201 O(oavsett att utbetalningen sker 2011 eller senare). Eftersom avvecklingskostnaden uppgår till ca 42 Mkr kommer en avveckling innan årsskiftet innebära att det egna kapitalet i verksamheten förbrukas och att ett negativt eget kapital uppstår. I samma stund som denna situation inträder, ikläder i sig styrelsens ledamöter ett personligt ekonomiskt ansvar för fortsatta åtagande, om styrelsen inte ansöker hos tingsrätten att stiftelsen försätts i likvidation. Allt enligt Stiftelseiagen 7 kap, 1 och 3. Styrelsen konstaterade på styrelsemötet den 17 februari, att antingen måste verksamheten under 2010 tillföras ytterligare medel motsvarande avvecklingskostnaden, eller så måste verksamheten tillåtas löpa in på verksamhetsåret 2011. I det sistnämnda fallet ska avvecklingskostnaderna redovisas på år 2011 om de berörda resurserna används under 2011. Ur planeringssynpunkt och budgetsynpunkt synes det vara ett bättre alternativ att genomföra avvecklingen av de kostsamma resurserna efter årsskiftet 2011, även om detta innebär att enstaka små åtaganden måste göras för år 2011. Det sistnämnda har stiftelsen möjligen inget mandat att göra enligt "Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2010..". Dialogen med kulturdepartementet har så här långt, inte lett till en annan tolkning av stiftelsens situation. Stiftelsen har inriktningen att avvecklingskostnaderna ska vara så låga som måjligt, och att större delen av avvecklingskostnaderna kommer att redovisas på verksamhetsåret 2011. 6.2 Ekonomiska konsekvenser 2011-2013 Utgångspunkten för att beskriva de ekonomiska konsekvenserna, är således - se föregående avsnitt - att säkerställa att det egna kapitalet är intakt under hela avvecklingsperioden. För att vara helt säker (styrelsen vill inte ansöka om likvidation eller bli personligt betalningsskyldig) är utgångspunkten att värsta möjliga utfall ska klaras inom den tilldelade ramen för avveckling. En detaljerad budget har upprättats för avvecklingen, där kostnaderna har kalkylerats utifrån denna handlingsplan. Det kan konstateras att hyreskontraktet för kontoren i Nybrokajen 13 löper tom 2013. Även löpande kostnader som styrelsearvode, revision, bokföring och redovisning, mm kommer att löpa under hela avvecklingsperioden. 6.3 Intäkter från försäljning/avveckling Intäkter av överföring av verksamheter och försäljning av tillgångar har varderats och.håller på att värderas av externa företag, som har denna kompetens för respektive tillgång. Osäkerhet i kalkylerna hanteras genom att sämsta utfall konsekvent våljs. Värderingen av EMS, Caprice och varumärken är ej klara. För att kunna redovisa en intäkt som baseras på en mer välavvägd bedömning behövs diskussioner med de tänkta huvudmännen, resp besked om inriktningen om vad som ska fortsätta att drivas, överlåtas eller avvecklas. \ \dacapo\home\ G oran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlmgsplan och konsekvensecutgåva_l.doc

K_ategori: Verksamhet 2011 DOhllment-id: SRIZ-VI-IA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Titel: Handlingsplan och konsekvensek' Datum: 2010-04-01 Sida: 10 / 17 6.4 Förutsättning för kalkyl Vår bedömning av de ekonomiska konsekvenserna bygger på följande förutsättningar: Huvuddelen av verksamheten avvecklas efter att stiftelsens bokslut för 2010 är klart och arkivmaterial år transporterat till Riksarkivet. Detta beräknas ske senast juni 2011. Efter denna tidpunkt har stiftelsen ingen arbetande personal på plats. Uppsägning av personalen sker så snart regeringen fattat beslut om vilken verksamhet som ska föras över till ny huvudman. Efter beslut av regeringen påbörjas förhandlingar enligt lvibl och LAS. Därefter genomförs uppsägningar. Hyreskostnaderna för Nybrokajen 13, löper tom 2013 enligt kontrakt. Verksamheten EMS överförs till ny huvudman från och med den 1 januari 2011. Verksamheten Caprice överförs till ny huvudman från och med den 1 januari 2011. Verksamheten Nl1 avvecklas alternativt överförs till ny huvudman efter årsskiftet. Styrelsearvoden beräknas utgå under avvecklingsperioden, men i mindre omfattning. Stiftelsen kommer under våren 2011 stödja personalen med utvecklingsinsatser för att öka anställningsbarheten, eller hitta andra lösningar och åtgärder för personalens bästa. Stiftelsen egna administration avvecklas under våren 2011. Därefter kommer de delar som krävs fortsatt, att köpas som tjänster av extern part. Arkiveringskostnaden utgår ifrån att 300m/kartonger ska arkiveras. Särskild arkiveringskompetens kommer att köpas in under våren 2011. Revisionskostnader är med för 2011 till 2013, om än i lägre omfattning. I avvecklingskalkylen har vi utgått ifrån att stiftelsen, enligt förslaget Ds 2009:58 "Mervärdesskatt för den ideella sektorn", i fortsättningen inte har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Detta förslag förslås införas den 1 januari 2011. Detta innebär att för rörliga kostnader ökar kostnaderna med drygt 1,9!vIkr, jämfört med mervärdesskattereglerna 2010. För hyreskostnaden räknar vi inte med någon ökad kostnad pga av de övergångsbestämmelser som föreslås gälla för verksamhetslokaler. Frågan om hur reglering av retroaktiva premier gentemot SPV ska ske är inte utrett? Idag kommer det regelbundet retroaktiva justeringar som rör flera år tillbaks i tiden. För de tillgångar som ska säljas finns det delvis gjorda värderingar av externa värderingsmän. Eftersom vi idag inte har konkreta köpare för tillgångarna som har en liten marknad har vi minskat den förväntade intäkten av försäljning. Den verkliga försäljningsintäkten kan bli högre. Vi har ännu ej gjort någon marknadsvärdering av Caprice backkatalog. Här måste det ske en förhandling med en ny huvudman. Vi förutsätter att tilltänkta huvudmän har de finansiella resurser som krävs för att köpa de tillgångar som ingår i en verksamhetsöverföring. Om de ekonomiska förutsättningarna för stiftelsen förändras negativt, förbehåller styrelsen sig rätten att återkomma till huvudmannen. Detta med den gemensamma utgångspunkten att stiftelsen ska avvecklas under ordnande former. \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stifte!sen\iiandlingsplan och konsekvenser_utgåva_l.doc

I<ategori: Verksamhet 2011 Dokument-id: SRIZ-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Titel: I-Iandlingsplan och l~onsekvenseji:) Datum: 2010-04-01 Sida: 11 / 17 7 RISK- OCH KÄNSLIGHETSANALYS Handlingsplanen påverkas direkt av beslut om hur den nya plattformen ska utformas, både organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Nedan beskrivs dels vilka risker som finns/uppfattas och dels känslighet för olika alternativa beslut kring hur och när den nya plattformen skapas. Dessa alternativ diskuteras utifrån den tolkning som fn är tillgänglig och möjlig att göra. 7.1 Organisation Utredaren beskriver relativt tydligt hur verksamheten hos plattformen ska bemannas. I\1en det [mns olika alternativ olika synsätt som kan påverka. Handlingsplanen och budgeten för avvecklingen. innehåller motsvarande osåkerhet. Utredaren har inte beskrivit hur stödfunktioner för plattformen ska dimensioneras, vilket skapar osäkerhet kring vilka verktyg och resurser som ska överföras till en ny huvudman, resp vilka som kan säljas till externa intressenter. 7.2 Verksamhet Osäkerheten kring vilken verksamhet och hur verksamheten ska genomföras hos den nya plattformen, är betydligt större än för den organisatoriska dimensioneringen. IZon1rret är det av utredningen svårt att förstå vilka arbetsuppgifter som plattformen konkret ska utföra. Vilka av de stora investeringar i strukturkapital (kompetens inbyggd i rutiner, processer, verktyg och databaser) som Rikskonserter gjort, behövs hos plattformen? Eller kan de säljas eller ska de avvecklas? 7.3 Tidsperspektivet Osäkerheten kring när beslut fattas om den nya plattformen och vilken verksamhet som ska föras över och tydligheten i dessa beslut, påverkar tidsplanen för avvecklingen. Avvecklingskostnaden ökar ju senare beslut fattas och minskar ju tydligare besluten är. 7.4 Genomförandeprocessen En riskanalys av genomförandeprocessen indikerar att processen är för komplex och för inflexibel för att framgång ska vara säkerställd. Projektledningen (kulturdepartementet) i detta omstruktureringsprojektet har en komplex intern beslutsprocess. Budgeten för genomförandet har absoluta gränsvl11kor som skapar en inflexibel resursallokering. Målen för den nya plattformen är ej fastställda. Besluten om vilken verksamhet och hur den ska bedrivas hos den nya plattformen är inte fattade. Den framtida huvudmannen behöver bygga upp kompetens i de frågor som rör musik plattformen. Idag finns dessa resurser och denna kompetens hos Rikskonserter som ska avvecklas. 7..5 Känslighetsanalys N edan redovisas hur de ekonomiska konsekvenserna av avvecklingen påverkas av förändringar av besluten. 7.5.1 Personalkostnader I analysen av de ekonomiska konsekvenserna har v1 utgått ifrån att regeringen beslutar om sin syn på utredningen "1 samspel med musiklivet" i maj. Efter beslut av regeringen påbörjas för- \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokumenr\avvec kling av stiftelsen\handlingsplan och komekvensecurgåva_1.doc

Dokument-id: SRI<'-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Kategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvenser Datum: 2010-04-01 S1da: 12 / 17 handlingar enligt l'vfbl och LAS. Därefter genomförs uppsägningar. Om beslutet och förhandlingarna drar ut på tiden så ökar storleken på personalkostnaderna med ca 1,2 Mkr per månad. 7.5.2 EMS I analysen av de ekonomiska konsekvenserna har vi utgått ifrån att regeringen beslutar om att EMS ska ingå i den nya plattformen och att alla intäkter och kostnader för EMS ligger på den nya lnynclighetsstrukturen from den 1 januari 2011, enligt utredningens förslag. Om E11S inte överförs till ny huvudman den 1 januari 2011, så ökar kostnaderna med 0,4 Mkr per månad SOlU EMS är kvar hos stiftelsen. 7.5.3 Caprice I analysen av de ekonomiska konsekvenserna har vi utgått ifrån att regeringen beslutar om att Caprice ska ingå i den nya plattformen och att alla intäkter och kostnader för Caprice ligger på den nya mynclighetsstrukturen from den 1 januari 2011, enligt utredningens förslag. Om Caprice inte överförs till ny huvudman den 1 januari 2011, så ökar kostnaderna med 0,2 Mkr per månad som Caprice är kvar hos stiftelsen. 7.5.4 N11 I analysen av de ekonomiska konsekvenserna har vi utgått ifrån att regeringen medverkar till en ny huvudman för konsertlokalen N11, och att alla intäkter och kostnader för N11 tas aven ny huvudman efter årsskiftet 2011, enligt utredningens förslag. I<.ostnader för återställning av lokalen är ännu ej identifierade. Arbetet är påbörjat tillsammans med Statens Fastighetsverk. 7.5.5 Mervärdesskatt Om stiftelsen inte förlorar avdragsrätt för moms enligt förslaget Ds 2009:58, så minskar avvecklingskostnaderna med 1,9 Mkr. Om förslaget enligt Ds 2009:58 senareläggs och införs först 1 januari 2012, minskar kostnaderna istället med 1,4 Mkr. Om förslaget enligt Ds 2009:58 senareläggs och införs först 1 januari 2013, minskar kostnaderna med 1,7 Mkr. 7.5.6 Hyra N13 Arbetet med att hitta lösningar för att minska avvecklingskostnaden för N13 är påbörjat. Om vi kan förkorta stiftelsens hyrestid med ett kvartal, minskar hyreskostnaden med ca 1 Mkr. \ \dacapo\home\goran.johansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handltngsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

Dokument-id: SRI<'-VHA-2011 Bilaga: - I<ategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvense~ Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 13 / 17 8 KONSEKVENSER De viktigaste konsekvenserna beskrivs utifrån den bild som utredningen "I samspel med musiken" förmedlar, resp analysen av hur avvecklingsprocessen kan genomföras. 8.1 Ekonomi Bruttokostnaden för avvecklingen av stiftelsen uppgår i värsta utfall till ca 42 Mkr. Intäkter av försäljning av tillgångar i sämsta fall till 3 }y1kr. Nettoanslagsbehov för avvecklingen ca 39 Mkr. Omstruktureringen ska genomföras inom ramen på 63 Mkr. Ju högre avvecklingskostnad, desto mindre pengar finns det över till den nya plattformen och de nya ändan1ål och bidrag som utredningen pekat ut. Eftersom stiftelsen måste ha en absolut marginal relativt det egna kapitalet, blir resursallokeringen ineffektiv under 2010, 2011 och 2012. Drabbas görs främst musiklivet generellt, genom att den gamla verksamheten inte används, resp den nya verksamheten får inte tillgång till sina nya medel, med långsamt införande av den förändrade musikpolitiken. I<.onkret kommer det under 2010 och 2011 fmnas resurser hos Rikskonserter som inte används, men som kostar stora pengar, samtidigt som det parallellt byggs upp en ny verksamhet som också kostar stora pengar. 8.2 Planering I och med att Rikskonserter ska avvecklas har ingen verksamhetsplanering gjorts för våren 2011. Det finns således inga konserter, projekt, manifestationer som kan övertas aven ny plattform, för våren 2011. Ett normalt år hade Rikskonserter i april 2010 påbörjat arbetet med att planera säsongen hösten 2011/våren 2012. Denna planering kommer inte att påbörjas, med konsekvenser därefter. När den nya musikplattformen ska startas under våren (osäkert när) kommer uppbyggnaden, med den osäkerhet om verksamheten som flnns, att ta flera månader. Om den nya musikplattformen ska bygga upp en ny struktur, kan den första ordinarie planerade verksamheten mycket väl vara säsongen 2013/2014. Dessförinnan kan naturligtvis snabbare och mindre planerade insatser göras hösten 2012 och våren 2013. 8.3 Utbud av musik 2011 och 2012 Utbudet av musik minskar 2011 och 2012 som en konsekvens av att stora avvecklingskostnader och som en konsekvens av resursallokeringen och en relativ ineffektivitet hos den nya plattformen. Den blir naturligtvis mer effektiv när nya strukturer, arbetssätt och inlärningskurvan hunnit verka. Rikskonserter har årligen genomfört ca 650 konserter och ca 100 seminarier. 8.4 Arrangörer och publik Arrangörer och publik är den viktigaste tillgången för att skapa ett brett musikliv i hela landet. Huvuddelen av Rikskonserters arrangörer är ca 550 ideella föreningar, mindre företag, samt ca 23 länshuvudmän. Publiktillströmningen varierar mellan 100 tusen och 150 tusen. Denna publik och nätverk av arrangörer behöver få en stabil tillströmning av musikutbud, för att inte tappa lusten. Det är framgångarna och upplevelserna som driver dem. "Tappade lustar" är mycket svåra att bygga upp på nytt. \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlmgsplan och konsekvensecutgåva_1.doc

Kategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvensef Dokument-id: SRI<:-VH.A.-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum. 2010-04-01 Sida: 14 /17 8.5 Artister Frilansande svenska artister kommer att drabbas under 2011 och 2012. Flera festivaler där Rikskonserter haft huvudansvar, kommer inte att hinna övertas och arrangeras i ny skepnad. Lanseringsarbetet av svenska artister och grupper utomlands kommer också att bli lidande. 8.6 Nätverk och kompetens För att kunna upprätthålla en nationell och internationell överblick krävs en uppbyggnad av kunskaper, relationer och medlemskap i ett stort antal nätverk och organisationer. Dessa relationer har idag bl a Rikskonserter och dess personal. Det är oklart hur den nya plattformen är tänkt att fungera i detta avseende. Om kontinuiteten bryts och kunskapen om nätverken avvecklas, kan det ta tid att återkomma och bygga upp relationer, positioner och förtroende. 8.7 Investeringar i strukturkapital Investeringen i Allegro, som är Rikskonserters affärssystem, är totalt ca 10 Mkr. Resultatet av denna investering är ett system som hanterar Rikskonserters verksatnhet på ett effektivt sätt. \lerksamhetsmodellen för den nya plattformen är otydlig. Behövs det ett sådant verktyg, eller delar av ett sådant verktyg, eller ska den nya strukturen med samarbetspartners bygga upp egna verktyg? 8.8 Personal Rikskonserters personal har stor nationell och internationell överblick över musiklivet. De har också stor erfarenhet av att samverka med andra organisationer, samt att leda gemensamma projekt. Beroende på hur den nya plattformen organiseras kan delar av denna kompetens gå till spillo eller fortsatt verka hos plattformen. Antalet anställda inklusive vikarier är ca 45 st (42 tjänster). Antalet som kommer att ingå i en verksamhetsövergång till den nya plattformen är oklart. Resterande kommer att behöva skaffa sig ett nytt jobb, eller kanske gå i förtida pension. Av personalen har 18 stycken en uppsägningstid på 12 månader. Fjorton medarbetare är 58 år eller äldre. 8.9 Lokaler Rikskonserter hyr lokaler av Statens Fastighetsverk på Nybrokajen 11 och 13. I<:onsertsalsdelen N11 behöver en ny huvudman, vilket också utredaren tydliggör. Kontorsdelen på Nybrokajen 13 sitter med ett hyresavtal tom 2013. I<:ostnaden för detta är ca 15 Mkr. \ \dacapo\home\goran.]ohansson\!', {ina dokument\avvec klmg av stiftelsen\handlll1gsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

I<ategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och l<onsekvenscf DOhLlment-id: SRI<-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 15 / 17 9 ÖVERGANGSPROBLEMATIK Stiftelsen Vlll medverka till bra lösningar för musiklivet som överbryggar de problem som kan uppstå i övergången från en struktur till en annan. Rikskonserter har under många år investerat och deltagit i uppbyggnaden av flera olika årliga manifestationer i nära samverkan med musiklivet. Av de reaktioner som vi får från publik, arrangörer och musiklivet, nu när riksdagen beslutat att bidraget till Rikskonserter skall avvecklas, fran1kolruner starka önskemål om att Rikskonserter medverkar till att ett antal viktiga manifestationer kan genomföras under 2011. Rikskonserter har idag inget mandat från regeringen göra åtaganden som löper in på verksamhetsåret 2011. 1-1usiklivet önskar (som vi förstår det) att dessa manifestationer genomförs under 2011. Eftersom planeringstiden ofta är 6-12 månader, hamnar idag dessa projekt mellan två stolar. 1-1anifestationerna riskerar att i praktiken bli avvecklade utan att det fattas medvetna beslut. Den nya musikplattformen skulle stållas inför fullbordat faktum. Om en övergångslösning kan organiseras, skulle den nya plattformen få möjligheter att utifrån sitt nya uppdrag, självständigt värdera vilka manifestationer och projekt som ska leva vidare. 9.1 Manifestationer med Rikskonserter som en huvudaktör Nedan redovisas exempel på manifestationer där Rikskonserter varit en huvudaktör i kraft av ekonomiska resurser och personella resurser för projektledning, planering och genomförande. 9.1.1 Jazz i Sverige Den största och mest omfattande utmärkelsen för svensk jazz. Har genomfört årligen sedan 1972. Rikskonserter/Caprice äger projektet som innebär omfattande turnerande i Sverige och utlandet, en skivinspelning och lansering inom och utanför Sveriges gränser. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 700 kkr, plus arbete av Rikskonserter/Caprices personal motsvarande ca 960 timmar fördelat på olika personer och funktioner. 9.1.2 Musik Direkt Samarbete med länsmusiken. Har genomfört årligen sedan 1986. 25 års jubileum 2011. Rikskonserter står för projektsamordning, teknik och marknadsföring på nationell nivå. Länsmusiken genomför regionala uttagningar. Rikskonserter står för priser. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 700 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 800 timmar. 9.1.3 Ethno Samarbete Musik Dalarna, Folkmusikens Hus, Sveriges Spelmäns Riksförbund,]uenesses Musicales International, Rättviks korrunun m fl. Har genomfört årligen sedan 1989. Rikskonserter står för projektledning, samordning, marknadsföring och nätverkande. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 700 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 1000 timmar. 9.1.4 Swedish Jazz Celebration Swedish Jazz Celebration är en jazzfestival som ägnas svensk jazz och till vilken internationella aktörer inbjudes som ett led i det internationella arbetet för svensk jazz. Samarbetsprojekt inom jazzlivet med Rikskonserter, Svensk Musik, SR P2 och Stockholms \ \dacapo\home\ Goran.Johansson\Mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handltngsplan och konsekvenser_utglva_l.doc

I<ategori: Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvensejt Dokument-id: SRI<'-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Sida: 16 / 17 I<'onserthus som samarbetspartners 2010. Dessutom till kommerjazzklubben Fasching i Stockholm, I<'ungl. MUSikhögskolan och Kulturhuset i Stockholm. Har genomförts i n1ars/april varje år sedan 2001. Rikskonserter ingår i ledningsgruppen samt ansvarar för merparten av den praktiska samordningen av projektet inklusive kontraktsskrivning, redaktionellt arbete, logistik med rese- och hotellbolmingar mm. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 700 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 1400 timmar. 9.1.5 Arets kör Rikskonserters utnämning Årets I<'ör innebär en turne i Rikskonserters regi samt allmän lansering under ett år. Har genomfört varje år sedan 2002 (utom 2009). Rikskonserter står för projektledning, samordning, och informationsarbete. Storleken på Rikskonserters ekonomiska insats växlar men ligger vanligtvis på ca 300-500 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 350 timmar. 9.1.6 Tonspråk (barn och unga) Samarbete Svensk Musik, länsmusiken, musikhögskolor, kommuner, utbildningsradion m fl. Projekt sedan 2007. Rikskonserter står för projektledning, samordning, informationsarbete och nätverkande. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 1-1,5 lvikt, plus arbete av personalen motsvarande ca 2200 timmar. 9.1.7 Showcase (för ung publik) Samarbete länsmusiken m fl. Projekt som utvecklats sedan 2001, 2003, 2007 och 2010. Rikskonserter står för projektledning, samordning, informationsarbete och nätverkande. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 600 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 600 timmar. 9.2 Manifestationer med Rikskonserter som en viktig aktör N edan redovisas de manifestationer (projekt) där Rikskonserter varit en viktig aktör i kraft av ekonomiska resurser och personella resurser för projektledning, planering och genomförande. Däremot har Rikskonserter inte haft huvudansvaret för manifestationen. Det kan vara svårt för huvudmannen att genomföra projektet utan Rikskonserters personella och ekonomiska resurser. 9.2.1 Solistpriset Samverkan med I<'ungl. Musikaliska Akademien som äger solistpriset. Har genomförts varje år från 1993 till 1998 och därefter vartannat år från 2002. Rikskonserter har stått för en skivinspelning och turne, samt stått för projektledning, samordning, och marknadsföring. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 450 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 1200 timmar. 9.2.2 Ung och lovande (kammarmusik) Samverkan med musikhögskolor och kammarmusikförbundet RSI< som är huvudman. Har genomförts sedan vartannat år 1998. Rikskonserter arrangerar en turne för de utvalda, samt står för projektledning, informationsarbete mm. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 325 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 350 timmar. \ \dacapo\home\goran.]ohansson\mtna dokument\avvec klmg av stiftelsen\handlingsplan och konsekvenser_utgåva_1.doc

I(ategoli Verksamhet 2011 Titel: Handlingsplan och konsekvenser Dokument-id: SRI<:-VHA-2011 Bilaga: - Utgåva: 1 Datum: 2010-04-01 Slda: 17 / 17 9.2.3 Årets Musik- o Ku1turskola Samarbete med Svenska Musikrådet, Sveriges Musik och I<:ulturskolor. Har genomfört årligen sedan 1998. Rikskonserter har stått för priset samt för projektledning, och samordning juryarbete mm. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 70 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 300 timmar. 9.2.4 Eric Ericson Award (kör) Den internationella körclirigenttävlingen. Ett samarbete med Uppsala universitets I<:örcentrum, SR, Benvaldhallen i Stockholm, Eric Ericson International Choral Centre, Barents I<:örcentrum i Piteå, Europa Cantat och IFCM. Har genomfört vart tredje år sedan 2003. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 80 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 350 timmar. 9.2.5 KALV-festivalen (vår tids konstmusik) Samarbete med Statens kulturråd, Västra Götalandsregionen, I<:ulturkontakt Nord, Musik i Halland, Svenljunga kommun, I<:alvs bygdegårds-, idrotts och hembygdsförening samt Kalvs byalag, föreningen I<:alvfestivalen, närliggande församlingar, samt sponsorer. Har genomfört årligen sedan 2004. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 100 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 350 timmar. 9.2.6 Folk- och Världsmusikgalan Samarbete mellan Riksförbundet Folkmusik och Dans, SR P2, Musik i Syd, Musik i Väst, Länsmusiken Stockholm, Musik Gävleborg Rikskonserter och ytterligare ca 10 organisationer. Premiär 2010, men deltagarna hoppas att det blir ett årligt event. Rikskonserter står för projektledning, samordning, och marknadsföring. Rikskonserters ekonomiska insats uppgår till ca 350 kkr, plus arbete av personalen motsvarande ca 900 timmar. 9.3 Interimsorganisation För att undvika att ovanstående (eller delar av ovanstående) årliga manifestationer avvecklas utan medvetna beslut, behöver en interrimsorganisation upprättas. Interimsorganisationen skulle ha till uppgift att överlappa och därmed undvika de allvarligaste övergångsproblemen. De personella resurserna och kompetens finns idag hos Rikskonserters personal. Dessa behöver ges mandat att planera ett genomförande av utpekade manifestationer och projekt. Interrimsorganisationen behöver således ha mandat att fatta beslut både för Rikskonserters räkning och den nya plattformens räkning under en utpekad tidsperiod och för ett utpekat uppdrag. Finansiering av manifestationerna kan dels ske med medel som frigörs hos stiftelsen dels med medel som avsätts för den nya musikplattformen. \ \dacapo\home\goran.johansson\mina dokument\avvec kling av stiftelsen\handlmgsplan och konsekvensecutgåva_l.doc

AWECKLINGSBUDGET, SVENSKA RIKSKONSERTER, 2011 2013 GK/GKJ 10-03-31 BUDGET Anslag, lön Anslag, lokal Anslag, prod.kostn. Summa anslag Övriga intäkter (ej Caprice, lösöre) Summa produktionsintäkter Summa Intäkter 16922 15095 7002 39019 3000 3000 42019 Lönekostn. inom lönebu. Lokalkostnader Lönekostn.inom prod.bu Övriga personalkostn. Resor Produktionskostnader Kontorskostnader Externt köpta tjänster Telefon, porto Transporter Informationskostnader Förvaltningskostnader Lokalkostn.inom produktion Övriga kostnader Avskrivningar Räntekostnader Förväntad momskostnad Summa övriga kostn Summa kostnader RESULTAT -16 922-15 095-615 -1 225-355 O -925-2646 -412-235 -130-969 -24-545 -48 O -1 873-10 002-42 019 o