FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2015 2015 installerades en fiskräknare i Testeboån. Årets största lax till vänster och årets största öring till höger. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren Testeboåns fvof, Kultur & fritid Gävle, Sportfiskarna, SLU Institutionen för akvatiska resurser, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland och Naturskyddsföreningen. Under 2015 har arbetet framförallt handlat om problemen med fiskvandring förbi Strömsbro kraftverk och om uppföljning. Testeboån har ingått i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. 2013 uppgraderades Testeboån av Internationella Havsforskningsrådet, (ICES), till vildlaxvatten. Sedan 2005 finns motsvarande årsberättelser som denna för arbetet med Testeboån. Du finner samtliga årsberättelser om du klickar här. Bernt Moberg 1

m 3 /s m 3 /s m 3 /s Vattenföringen i Testeboån 2015 Medelvattenföringen vid Testeboåns mynning i havet är 11,7 m 3 /s. Medelhögvattenföringen är 65 m 3 /s. 2015 var ett år med små variationer i vattenföringen. Vårfloden kulminerade redan i mitten av mars med blygsamma 25 m 3 /s. Lägsta flödet på 2,6 3 m 3 /s varade under en vecka i början av september. Vattenföringen de tre senaste åren framgår av diagrammen 1-3. Data är hämtat från SMHI:s mätstation i Konstdalströmmen, knappt fyra mil från mynningen i Bottenhavet. 80 60 40 20 0 Vattenföring i Testeboån 2015 Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Diagram 1. 80 60 40 20 0 Vattenföring i Testeboån 2014 Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Axeltitel Diagram 2. 80 60 40 20 0 Vattenföring i Testeboån 2013. Källa: SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. Axeltitel Diagram 3. 2

Lekvandrande lax och öring i Testeboån 2015 Inför 2015 byggdes en ny fiskväg genom dammen i Strömsbro. Högst upp i den nya fiskvägen har en fiskräknare med kamera av märket Vaki installerats. Kvällen då den nya fiskräknaren kom på plats. Fiskräknaren kom på plats den 27 augusti. Fiskräknaren ägs av Gävle kommun. Leverantören, Fiskevårdsteknik AB, granskar all data från fiskräknaren och levererar resultat till kommunen. Resultatet omfattar art- och längdfördelning och tid när fisken passerar. Totalt bestod nettouppvandringen 2015 av 54 öringar och 4 laxar. Nedanstående diagram visar dygnsvis nettovandring. Fiskräknaren har verkligen ökat intresset för fiskevården i Testeboån. På www.fiskdata.se kan alla följa fiskvandringen i Testeboån, och i flera andra vatten med samma typ av fiskräknare. En gång i timmen uppdateras det som visas på fiskdata.se. Fiskräknaren i Testeboån är även försedd antenn för avläsning av pit-tag. Huruvida laxarna och öringarna som passerar fiskräknaren är av vilt eller odlat ursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, granskas av Gävle kommun. 2015 var en av öringarna som passerade fiskräknaren fettfeneklippt. (Det sätts inte ut någon fisk i Testeboån. Fettfeneklippt fisk som kommer till Testeboån är alltså utsatt i något annat vatten.) 3

Övrigt runt fiskuppvandringen i Testeboån 2015 Mycket talar för att det har vandrat upp relativt mycket lax i Testeboån 2015. Laxens uppvandringssäsong var praktiskt taget över när fiskräknaren kom på plats. Den gamla fällan för uppvandringskontroll revs under vintern, så fram till att fiskräknaren kom på plats skedde ingen kontroll alls av fiskvandringen. Många vittnar om observationer hela sommaren av lax nedströms Strömsbro kraftverk. Lax ansamlas nedströms kraftverket. Orsaken är att lax, och även öring, har problem att finna det betydligt mindre flödet från fiskvägen i torrfåran. I takt med den ökande mängden lekvandande laxar och öringar i Testeboån bekräftas fiskens problem att ta sig upp förbi Strömsbro kraftverk. Därtill dras vi med problemet att kraftverksägaren inte ens tappar den vattenmängd i fiskvägen som är fastställd i dom. Efter en överenskommelse med kraftverksägaren anlitades Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby under hösten för att mäta upp flödet i fiskvägen. Syftet var att få kunskap om hur mycket vatten som egentligen släpptes i fiskvägen. Mätningen bekräftade att flödet var mycket mindre än vad det ska vara. För att få upp lax och öring förbi Strömsbro kraftverk har vi under flera år köpt driftstopp i kraftverket. 2015 köptes driftstopp under de flesta helgerna från midsommar t.o.m. oktober. Under driftstoppen tappas nästan hela flödet i torrfåran/fiskvägen. Åtgärden att stoppa kraftverket bedöms vara effektiv. Hur många laxar och öringar som passerat tack vare driftstoppen är dock mycket svårt att säga. Driftstoppen 2015 finansierades av sponsring från det lokala näringslivet, Testeboåns fvof och privatpersoner. Elprovfisken i Testeboån 2015 Som vanligt genomfördes elva stycken elprovfisken. Mängden lax 0+ var ungefär dubbelt så stor 2015 jämfört med det riktigt svaga året för lax 0+ 2014. Värt att notera: Lokal nr 11 Gamla Brännsågen har varit praktiskt taget helt tom på salmonider sedan yngelutsättningarna upphörde 2007. 2015 var lokalen plötsligt besatt med 39 öringar 0+/100 m 2. Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Lokal Nr 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 39,5 0,6 40,1 40,9 13,4 54,3 2,5 km Forsby Kvarn 2 16,6 4,9 21,5 3,9 6,8 10,7 5,7 km Sågbacken 3 6,7 0 6,7 14 6,4 20,4 8,7 km Översten 4 7,8 2 9,8 1,4 2,7 4,1 8,9 km Möljen 5 20,5 0,9 21,4 4,4 0,4 4,8 9,2 km Tegelbruket 6 22 0 22 4,7 0,5 5,2 11,0 km Bomnacken 7 4 0 4 3,3 1,3 4,6 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km Fågelautomaten 9 5,5 0 5,5 0,4 0,8 1,2 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 39 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2015. Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/100 m 2. 4

Tätheterna av lax och öring 2013-2014 framgår av nedanstående tabeller. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 21,5 21,3 42,8 8,4 11,6 20,0 2,5 km Forsby 2 29,3 22,1 51,4 4,7 0 4,7 5,7 km Sågbacken 3 0 6,5 6,5 17,3 8,1 25,4 8,7 km Översten 4 5,9 18,4 24,3 7,1 0,4 7,5 8,9 km Möljen 5 0,6 9,4 10,0 3,7 0 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 0 4,2 4,2 6,7 3,4 10,1 11,0 km Bomnacken 7 0 3,3 3,3 13,9 2,0 15,9 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0 0 0 14,3 km Fågelautomaten 9 0 1,3 1,3 15,2 1,2 16,4 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2014. Medeltäthet av lax 0+ = 5,2/100 m 2. Lokal Nr Lax 0+ Lax >0+ Lax totalt Öring 0+ Öring >0+ Öring totalt Avstånd från havet Strömsbro 1 75,7 29,6 105,3 8,6 5,1 13,7 2,5 km Forsby 2 29,0 26,8 55,8 21,9 1,9 23,8 5,7 km Sågbacken 3 8,7 5,6 14,3 43,9 10,8 54,7 8,7 km Översten 4 7,4 26,9 34,3 6,2 0,9 7,1 8,9 km Möljen 5 25,6 12,3 37,9 4,7 1,8 6,5 9,2 km Tegelbruket 6 22,5 4,1 26,6 6,7 0,7 7,4 11,0 km Bomnacken 7 1,9 2,5 4,4 10,9 1,2 12,1 11,8 km Erkkis Bro 8 0 0 0 0,4 0,4 0,8 14,3 km Fågelautomaten 9 2,2 1,4 3,6 7,4 2,2 9,6 14,9 km Brännsågen 10 0 0 0 0 0 0 16,3 km G:a Brännsågen 11 0 0 0 0 0 0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån 2013. Medeltäthet av lax 0+ = 15,7/100 m 2. Kontroll av utvandrande smolt För tredje året i rad kontrollerades smoltutvandringen från Testeboån med hjälp av ett smolthjul vid Forsby. För första gången kontrollerades smoltutvandringen dessutom vid Strömsbro med hjälp av en ny fälla av wolf-typ. Fällan i Strömsbro fångar den fisk som följer avledaren. Smolthjulet i Forsby. 5

PM Johan Dannewitz, SLU Institutionen för akvatiska resurser, 2015-11-24 Skattningar av produktionen av lax- och öringsmolt i Testeboån 2015 Dessa skattningar är baserade på fångst och märkning av smolt i smoltfällan i Forsby, samt återfångster av märkt smolt i Forsby-fällan och i den nya smoltfällan i Strömsbro. Totalt fångades och märktes 143 laxsmolt i fällan i Forsby. Av de märkta smolten som återutsattes uppströms fällan återfångades 8 i smoltfällan. För öring var motsvarande siffror 28 fångade och märkta smolt samt endast ett återfynd i fällan. Den totala produktionen av laxsmolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav ganska lika resultat. Med Petersen-metoden skattades produktionen till knappt 2300 smolt och med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades produktionen till drygt 2000 smolt (tabell 1). Den senare metoden tar även hänsyn till variation i parametrar som potentiellt påverkar smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur). I figur 1 nedan framgår hur utvandringsintensiteten och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga kopplingar mellan temperatur, flöde och smoltutvandringens intensitet samt fällans effektivitet. Möjligen kan man ana att toppen på smoltutvandringen sammanföll med en smärre ökning i vattenflödet. Vandringsintensiteten sjönk sedan dramatiskt i samband med att flödet återigen började minska. Fällans skattade effektivitet låg på en ganska stabil nivå under hela smoltutvandringen. Av de 143 smolt som fångades och märktes i Forsby återfångades 33 i den nya fällan i Strömsbro. Laxsmolten tillryggalade sträckan Forsby Strömsbro på i snitt knappt 2 dygn. Dock var variationen i vandringshastighet stor då en klar majoritet (24 st) återfångades i Strömsbro dagen efter att de märktes i Forsby, medan resterande 9 individer tog varierande lång tid på sig att vandra till Strömsbro (2-11 dagar). Även om osäkerheterna är stora så indikerar en Petersen-skattning av smoltproduktionen baserad på återfångster i Strömsbro ett högre värde(ca 3200, tabell 1) jämfört med motsvarande skattning från smolthjulet i Forsby. Det är oklart vad denna eventuella skillnad beror på men den kanske troligaste förklaringen är att smoltproduktionen mellan Forsby och Strömsbro är högre än vad man tidigare trott, vilket kan förklara den högre skattningen från Strömsbro. En annan förklaring kan vara att det under vandringen mellan Forsby och Strömsbro förekom en del dödlighet vilket i så fall kan ha resulterat i att Strömsbro-fällans effektivitet underskattades och smoltproduktionen överskattades (metoden förutsätter att ingen dödlighet sker mellan märkning och återfångst). En mindre trolig förklaring är att återfångsten av märkt smolt i fällan i Forsby inte är fullständigt slumpmässig, kanske beroende på att utsättningsplatsen uppströms Forsby inte ger en fullständigt representativ återfångst av märkt vs omärkt smolt, vilket kan resultera i felaktiga skattningar av smoltproduktionen. Antalet fångade och märkta öringsmolt var relativt få (28) och endast en märkt öring återfångades i Forsby-fällan, vilket innebar att endast den enklare statistiska metoden kunde användas för att skatta den totala smoltproduktionen uppströms smolthjulet i Forsby. Skattningen hamnade på ca 400 öringsmolt (tabell 1) med ett mycket brett konfidensintervall på 0-865 smolt (vilket speglar bristen på data). Precis som för laxen så var skattningen av produktionen av öringsmolt högre i Strömsbro än i Forsby. Slutligen kan konstateras att det inte går att dra några slutsatser angående funktionen av smoltavledaren i Strömsbro baserat på de skattningar som presenteras här. Fällan i Strömsbro fångade ca 23% av den märkta laxsmolten. Resterande smolt måste ha passerat antingen via 6

Vandringsintensitet Fångsteffektivitet, flöde och temperatur dammen eller intagskanalen till kraftverket, eller dött på vägen mellan Forsby och Strömsbro (se ovan). Tabell 1. Data från märkningsförsöket vid smoltfällan i Forsby, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Även skattningar av smoltproduktionen baserat på återfångster i Strömsbro presenteras. Forsby Strömsbro Forsby Lax Öring Lax Öring Antal fångade 143 28 757 219 Antal märkta 143 28 143 28 Återfångster 8 1 33 10 Fällans effektivitet 5.6% 3.6% 23.1% 35.7% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning 2288 406 3206 577 95% konfidensintervall 872-3704 0-865 2257-4155 314-841 Bayes-skattning* 2068 95% konfidensintervall 1166-4224 Ej möjlig pga databrist *Mäntyniemi & Romakkaniemi 2002. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: 1748 1758 0.12 25 0.1 20 0.08 0.06 15 0.04 10 0.02 5 0 0 Vandringsintensitet (andel) Fångsteffektivitet (%) Flöde (m3/s) Temperatur (⁰C) Slut PM 7

20-apr 22-apr 24-apr 26-apr 28-apr 30-apr 02-maj 04-maj 06-maj 08-maj 10-maj 12-maj 14-maj 16-maj 18-maj 20-maj 22-maj 24-maj 26-maj 28-maj 30-maj m 3 /s Vattenföring i Testeboån vid SMHI s mätstation i Kostdalsströmmen under smoltutvandringen 2014 och 2015 25 20 15 10 5 0 2015 2014 Fångsteffektiviteten i smolthjulet påverkas i hög grad av vattenföringen. Vattenföringen under utvandringsperioden 2015 var relativt låg, med tanke på årstiden. Vattenföringen under samma period 2014 måste betraktas som extremt låg. Ungefär dubbelt så hög vattenföring 2015 jämfört med 2014 innebar ungefär hälften så hög fångseffektivitet 2015 jämfört med 2014. Bonuskunskap om fiskvandringen i Testeboån. I smoltfällan i Strömsbro fångas även utlekt fisk och ål. 8

Genetiska studier av lax från Testeboån Av Johan Dannewitz, SLU Institutionen för akvatiska resurser. Vävnadsprover från Testeboån (79 st från stirr och 25 st från stigande vuxen lax) samlades in under 2014 och analyserades genetiskt med 17 genetiska markörer, s.k. mikrosatelliter. Proverna från Testeboån jämfördes sedan med tidigare analyserade stickprov från totalt 39 laxbestånd runt Östersjön (inklusive ett bestånd från svenska västkusten, Rönneå) och som ger en heltäckande bild av populationsstrukturen i Östersjön. Resultaten visar att laxen i Testeboån är mycket lik Dalälvslax genetiskt sett, och endast mkt små skillnader mellan dessa stickprov observerades (figur 2). De små skillnader som trots allt finns mellan Testeboån och Dalälven kan mycket väl ha uppkommit genom genetisk drift, d v s slumpmässiga förändringar av genfrekvenser över tid, något som framförallt förekommer i mindre bestånd som Testeboån där tidigare återetableringar av lax byggde på utsättningar av Dalälvslax från ett begränsat antal familjer. Ursprungsanalyser av de 25 vuxna laxarna (på individnivå) visade att en majoritet (n=20) med hög sannolikhet härstammade från Testeboån. De fåtal individer (n=5) som hänfördes till ett annat bestånd än Testeboån kopplades samtliga till Dalälven (med Testeboån som god tvåa) en sannolik artefakt som beror på de stora genetiska likheterna mellan dessa båda bestånd. Figur 2. Släktskapsförhållande mellan de 40 delprov (laxstammar) som ingår i baseline visat med ett s.k. dendrogram (baserat på Neighbour joining och Cavalli-Sforza Chord distance). 9

Lek 2015 Att få vara med om och se stora laxar och öringar leka är en fantastisk naturupplevelse. Fler och fler intresserade tillbringar många timmar med att följa skådespelet. På köpet får vi kunskap om var fisken leker. 2015 observerades lek på fler platser i Testeboån än någonsin från det att laxen och öringen började komma tillbaka till Testeboån. Torsvedsbadet i Åbyggeby har blivit en mycket omtyckt plats för att få uppleva lax- och öringslek på nära håll. På strömnacken i höjd med parkeringsplatsen finns en stor anlagd lekbotten. Första tecknen på lek observerades den 7 oktober. Därefter pågick lekaktiviteter i en månad framåt. Helt klart var det flera par av båda arterna som lekte inom samma lekområde. Lekbotten vid Torsved restaurerades 2011. Fenan och vågorna avslöjar att leken startat. Testeboån som ett lyckat exempel En arbetsgrupp inom ICES (WGERAAS) som arbetar med en översyn av metoder för att bevara och stärka vilda laxbestånd ville ha en case study som beskriver en lyckad återintroduktion av lax. Johan Dannewitz har med visst stöd från undertecknad skrivit en text som beskriver återintroduktionen i Testeboån och de orsaker som en gång i tiden fick Testeboåns ursprungliga laxbestånd på fall. Se bilaga 1. Sik i Testeboån 2015 Inventering av sikyngel Sedan 2010 har sikyngel årligen inventerats i Testeboån. Tidigaste fångsten av sikyngel är 15 mars. Syftet med inventeringarna är att få mer kunskap om beståndet av vandringssik i Testeboån. 10

2015 Sikyngel per Vatten Vattenföring Vattenstånd i Datum Vattenförekomst Plats Metod håvdrag Storlek på sikyngel temperatur enl. SMHI havet enl. SMHI 23-mar Testeboån Avan Håv 0 2,4 16,2 27-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Mycket av gulesäcken kvar 31-mar Testeboån Avan Håv 0 04-apr Testeboån Avan Håv 0,1 3,7 18,4 Kommentar 08-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Lite av gulesäcken kvar 12-apr Testeboån Avan Håv 0,45 16-apr Testeboån Avan Håv 0,4 Slut på gulesäsken. Börjar pigm. 6,4 Provade även med yngelfälla 15-16 april. Ingen fångst. 20-apr Testeboån Avan Håv 0,1 7,6 24-apr Testeboån Avan Håv 0 8 20,6 2014 Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI Vattenstånd i havet enl. SMHI 05-mar Testeboån Avan Håv 0 1,4 17,3 m 3 Isfritt 11-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 19 m 3 15-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 19,2 m 3 19-mar Testeboån Avan Håv 0 1 22-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 2,8 16 m 3 25-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 28-mar Testeboån Avan Håv 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 3,8 01-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 5,5 05-apr Testeboån Avan Håv 0,45 Stor del av gulesäcken kvar 6,2 09-apr Testeboån Avan Håv 2 Gulesäck slut 5,8 13-apr Testeboån Avan Håv 0,45 6,7 18-apr Testeboån Avan Håv 0,2 9 11 m 3 Kommentar 2013 Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI Kommentar 03-apr Testeboån Avan -0,2 Hela ån istäckt 08-apr Testeboån Avan -0,3 Hela ån istäckt 12-apr Testeboån Avan Hela ån istäckt 14-apr Testeboån Avan -0,1 Hela ån istäckt 23-apr Testeboån Avan 3,3 69 m 3 Hela ån isfri. 24-apr Testeboån Avan Håv 0,6 Halva gulesäcken kvar 3,3 66 m 3 26-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Halva gulesäcken kvar 4 57 m 3 28-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar, 11 mm 4,7 54 m 3 30-apr Testeboån Avan Håv 0,15 Gulesäcken nästan slut 5,7 50 m 3 02-maj Testeboån Avan Håv 0,1 Halva gulesäcken kvar 7,3 41 m 3 2012 Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Vatten temperatur Vattenföring enl. SMHI 18-mar Testeboån Avan 0,4 9 m 3 Is Kommentar 22-mar Testeboån Avan Håvning 0 3,4 Is på 50 % av ån 26-mar Testeboån Avan Håvning 0,1 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 27-mar Testeboån Stigs gård Håvning 0,05 Stor del av gulesäcken kvar 4,7 Isfritt 29-mar Testeboån Avan Håvning 0,5 Stor del av gulesäcken kvar 5,2 16 m 3 02-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,1 06-apr Testeboån Avan Håvning 0,2 Del av gulesäcken kvar 3,4 10-apr Testeboån Avan Håvning 1,1 Del av gulesäcken kvar 4,3 13-apr Testeboån Avan Håvning 2 6 15-apr Testeboån Avan Håvning 0,6 Gulesäcken förbrukad 7,1 11 m 3 Vattnet mer stillastående än vid förra tillfället. 20-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8 10 m 3 25-apr Testeboån Avan Håvning 0,4 8,4 29-apr Testeboån Avan Håvning 0,05 9,6 16 m 3 Ynglen står i stim på skyddade platser. 02-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,1 Ynglen står i stim på skyddade platser. 07-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,5 13 m 3 Litet stim av sikyngel vid kullfanna trädet. Mycket abborrom på samma träd. 12-maj Testeboån Avan Håvning 0 10,8 Inte en enda yngelobs. 19-maj Testeboån Avan Håvning 11,9 22 m 3 Inte en enda yngelobs. Leksik Sik från havet vandrar upp i Testeboån för att leka i slutet av oktober och i början av november. Under de senaste decennierna har mängden sik som tar sig upp i ån minskat dramatiskt. 2015 var det annorlunda. Sedan fisket efter leksik för märkning och provtagning startade 2010 har vi aldrig ens varit i närheten av att fånga så många sikar som 2015. 215 stycken. Fisket detta år bedrevs uteslutande med not. Tidigare år har fiske även skett med ryssja, fälla, nät och håv. Trots den kraftigt ökade fångsten med not så var observationerna av lekande sikar på det som vi antagit är sikens egentliga lekområde i Testeboån inte ökat nämnvärt jämfört med föregående år, d.v.s. den nedersta delen av forsen i Strömsbro. Forsen utgör definitivt naturligt vandringshinder för sik i Testeboån. Tyder det på att siken leker även på andra delar av Testeboån? Och kan vi i så fall vidta åtgärder som förbättrar sikens lekmöjligheter i Testeboån? Vi hoppas kunna arbeta vidare med dessa intressanta frågor. Yngelinventeringen 2016 blir riktigt spännande. Kommer den större mängden leksik 2015 avspegla sig i fler yngel? 11

Medborgarförslag -- Undertecknad lämnade i oktober 2015 in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige om att säkra Testeboåns naturvärden och Gävlebornas intresse när kraftverken i Strömsbro och Oslättfors ska säljas. Se bilaga 2. För ytterligare information om fiskevårdsarbetet i Testeboån så är välkommen att ringa mig på 070-511 87 90 eller info@berntmoberg.com Hälsningar Bernt Moberg 12

Bilaga 1 Testeboån in Gulf of Bothnia, Baltic Sea Johan Dannewitz & Bernt Moberg Helcom or NASCO River ID number (WGERAAS Database column A and B): 1039 River Catchment size (km 2 ): 1112 Starting and end year of project: 1991 - present Situation before restoration: The salmon in River Testeboån has suffered from human perturbations during a very long time, and the local population was finally extinct in the 1960 s mainly due to increased hydropower exploitation. In 1997, when the Salmon Action Plan was adopted in the Baltic Sea by the International Baltic Sea Fisheries Commission, Testeboån was classified as a potential salmon river by ICES. In the 1990 s, River Testeboån was also selected nationally for reintroduction efforts. Main stressors on population: The river has been exploited for centuries, earlier for the iron industry and later for hydropower production. The river has also been used for timber floating and many stretches have been cleared from stones. During the last decades, hydropower production has been the main stressor on the salmon population. Several migration barriers (dams) have hampered or prohibited salmon from reaching spawning and nursery areas, and increased hydropower exploitation finally resulted in that the population became extinct in the 1960 s. Acidification has been a concern further upstream in the river system, but it is uncertain to what extent it has affected salmonid fish. During the reintroduction phase before year 2010, high fishing pressure at sea had a negative effect on the recovery of the salmon population. Actions taken: Stocking of salmon eggs and fry, improved migration possibilities, restoration of river habitats, liming, reduced sea fishery. Metrics used to evaluate success: The salmon population is monitored annually using electrofishing and in recent years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. The function of fish ladders/ways and water regulation regimes has been evaluated by means of visual inspections. The timing and survival of smolts during downstream migration has been evaluated in tagging studies. Assessment before project: Water chemistry, habitat inventories and electrofishing to estimate abundance of salmon and trout. Project Aims: To reintroduce a wild, self-sustaining salmon population in good status. Actions taken in more detail: Reintroduction efforts started in 1991, when eyed salmon eggs from the nearby River Dalälven were stocked in Testeboån. Between 1994 and 2006, stocking of mainly eyed eggs and fry were carried out on an annual basis. Stocking material during the whole period originated from River Dalälven. Migration possibilities at the power plant in Strömsbro, situated about 2 km from the river mouth, have been improved successively by water regulations to attract and make it possible for more ascending spawners to find their way up in the river. Also, survival during smolt migration has been improved by closing the power plant, or decreasing the amount of water passing the power plant, during the smolt migration period. In 2005, the second power plant in the river, situated in Forsby about 5 km from the river mouth, was removed which made 21 km of the river accessible for salmon and sea trout. In 2014, a permanent smolt diverter was installed in the inlet channel to the power plant in Strömsbro, to prevent smolts from passing the turbines. 13

Restoration work to restore salmon and trout habitats, by means of putting back stones and boulders, has been undertaken in parts of the river. To avoid acidification, liming are undertaken in the upper parts of the river system. The exploitation in the sea fishery has declined in recent years as a result of reduced quotas and nationally decided changes in the geographical distribution of the fisheries to reduce mixed-stock fishing, which has positively affected the recovery of the salmon population. Assessment during project: Development of the salmon population has been monitored using electrofishing and in some years also counting of ascending adults and out-migrating smolts. In 2013, the reintroduction program was evaluated by ICES. The outcome of this evaluation was a decision that Testeboån should be regarded as a wild, self-sustaining salmon river. Since then, population status has been evaluated in relation to MSY-based management objectives agreed for wild Baltic salmon populations, by comparing estimates of the current smolt production with expert opinions about the potential smolt production capacity (PSPC). The wild smolt production in recent years has varied, mainly as a result of varying possibilities for adult spawners to reach the spawning grounds, and is believed to be below 50% of the PSPC. Thus, according to ICES analyses, the river has not yet reached the MSY-based management objective (75% of PSPC). Adjustments to goals during project: No changes to the overall project aims and goals. Project success: The project/reintroduction program has been very successful. Even though the salmon population has not yet reached the MSY-based management objective, the efforts have resulted in a self-sustaining wild salmon population. Project evaluation: Despite the success of this reintroduction project, there is a need for improvements to enable further development of the salmon population. The function of the permanent smolt diverter in Strömsbro is unclear, and an evaluation may be carried out during 2016. The problems for adult salmon to find their way up in the river has not been solved completely, as water levels in summer time, and the amount of water passing the power plant in Strömsbro, still affect the possibilities for upstream migration of adult salmon. A more sustainable solution, enabling more adult salmon to reach spawning areas, is probably necessary to secure a continued recovery of the salmon population in Testeboån. Literature: HELCOM (2011). Salmon and Sea Trout Populations and Rivers in Sweden HELCOM assessment of salmon (Salmo salar) and sea trout (Salmo trutta) populations and habitats in rivers flowing to the Baltic Sea. Balt. Sea Environ. Proc. No. 126B. ICES (2013). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 3 12 April 2013, Tallinn, Estonia. ICES CM 2013/ACOM:08. 334 pp. ICES (2015). Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST), 23-31 March 2015, Rostock, Germany. ICES CM 2015\ACOM:08. 362 pp. Moberg, B. (2014). Fish conservation efforts in Testeboån. Report in Swedish, 10 pp. 14

River Testeboån downstream the power plant in Strömsbro. The photo is taken from the dam construction (see photo below). Construction of the smolt leader/diverter in Strömsbro. Horizontal steel rods prevent smolts from entering the inlet channel to the power plant. The photo is taken from the inlet channel. The dam construction with fish ways for smolts and adults, a smolt trap and equipment for counting adults and register pit-tags can be seen in the background. 15

Bilaga 2. MEDBORGARFÖRSLAG: Vi måste säkra Testeboån för laxen och övriga naturvärden Vi Gävlebor måste få rådighet över kraftverken i Testeboån. Alltför stora naturvärden påverkas negativt av kraftverken. Efter ett långt och målmedvetet arbete hyser Testeboån återigen ett eget bestånd av lax. När arbetet för laxen startade på 1980-talet var Testeboåns ursprungliga laxbestånd helt utslaget. Orsak: Utbyggnaden av vattenkraften. Även Gavleåns laxbeståndet slogs en gång i tiden ut av vattenkraften. Längs Testeboån inom Gävle kommun fanns tidigare tre stycken vattenkraftverk Oslättfors, Forsby och Strömsbro. 2005 revs kraftverket i Forsby till förmån för livet i ån efter ett beslut av Gävles politiker. Åtgärden har visat sig bli mycket värdefull för laxen och annat liv i ån. Vid kraftverket i Strömsbro måste det till extra hög vattenföring eller stoppad drift i kraftverket för att laxen ska kunna ta sig upp förbi kraftverket. Återetableringen av lax har varit möjlig tack vare ett intensivt arbete som drivits av ideella krafter, stort engagemang av Gävle kommun och Länsstyrelsen, stöd från bl.a. Sveriges Lantbruksuniversitet och många miljoner kronor av allmänna medel. På senare tid har dessutom det lokala näringslivet och privatpersoner sponsrat åtgärder i Testeboån. Laxbeståndet som finns i Testeboån nu är uppbyggd av stora årliga utsättningar av laxyngel från Dalälven. Sista ynglen sattes ut år 2006. 2013 bedömdes laxbeståndet kunna stå på egna, om än vacklande, ben. Testeboån blev då som första vattendrag runt Östersjön uppgraderad av Baltiska fiskerikommissionen från att vara ett potentiellt vildlaxvatten till ett vildlaxvatten. I Sverige finns idag endast femton vattendrag med vild lax. Närmaste vildlaxvatten norr om oss är Ljungan i Västernorrland, och söder om oss får vi ta oss ända ner till småländska Emån för att finna vild lax. Många av landets stora älvar, som exempelvis våra grannar Dalälven och Ljusnan, hyser inte längre någon vild lax på grund av vattenkraften. Där upprätthålls laxbestånden med utsättningar av odlad lax. Att Testeboån åter har ett vildlaxbestånd är mycket positivt. Vi upplever varje dag hur Gävlebor gläds åt att lax åter simmar upp i ån för att leka. Laxen är verkligen en symbolart för ett levande vatten. Nu vill vi gå vidare. Vi vill optimera förutsättningarna för laxen, och vi vill att Testeboåns ska bidra ännu mera till Gävles attraktiva livsmiljö. Naturligtvis ska vi ha ett Gävleperspektiv på Testeboån. Vi känner en trygghet i att det inte råder någon tvekan om vad vi vill med Testeboån. Inte minst de lokala miljömålen lyfter fram åns naturvärden. Testeboån är dessutom ett Natura 2000-område, och det finns två naturreservat längs ån. 16

Trots allt formellt skydd och breda förankring för Testeboåns naturvärden och värde för friluftslivet så måste vi nu agera för att säkra förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling för livet under vattenytan. Vattenkraft och vildlax är mycket svårt att kombinera. Ägaren till de båda återstående kraftverken, Strömsbro och Oslättfors, är inne på sitt 75:e år. Kraftverken står med andra ord inför ett ägarbyte. Det är bokstavligen livsviktigt att den nye ägaren ställer upp på de villkor som laxen och andra arter i Testeboån ställer. Vad är problemet? Strömsbro kraftverk hindrar lax och andra arter som vill ta sig upp i ån för lek eller tillväxt. Visserligen finns ett krav att släppa en liten del av vattenföringen i den naturliga åfåran, men det fyller inta alls sin funktion för att locka upp fisken. Laxarna lockas istället upp i utloppskanalen från kraftverket med utebliven lek längre upp i ån som följd. Laxen måste få bättre förutsättningar om vi vill ha mer än bara ett bestånd som har fullt upp med att överleva. Vilka alternativ finns? Alt. 1. Gävle Energi köper Oslättfors kraftverk och driver det vidare. Gävle kommun köper kraftverket i Strömsbro och stänger det för gott. Detta alternativ skulle skapa helt nya förutsättningar för alla arter i Testeboån som vill röra sig upp och ner i vattendraget. Åtgärden att ta bort ett gammalt kraftverk i ett vildlaxvatten och ett Natura 2000-område har mycket hög prioritet. Visar vi lokalt en vilja att lösa in och stänga Strömsbro kraftverk finns många och goda möjligheter till medfinansiering. Ett intressant och aktuellt exempel är Sofieholms kraftverk i Nianån, Hudiksvalls kommun. Kommunstyrelsen i Hudiksvall har nyligen beslutat skjuta till sin del på fyra miljoner kronor för både att bilda reservat längs Nianån och riva kraftverket. Total kostnad för båda åtgärderna är sexton miljoner kronor. 75 procent av finansieringen står Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, EU, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och den lokala fiskeklubben för. Motsvarande stöd kan vi räkna med om vi vill stänga Strömsbro kraftverk. Alt. 2. Gävle Energi AB köper kraftverken i Strömsbro och Oslättfors. Bolaget får ägardirektiv som säger att i Testeboån har fisken företräde. Finns det exempelvis behov av att stoppa kraftverket för att säkra fiskens passage förbi kraftverket i Strömsbro så ska kraftverket stoppas. (Ska vi säkra hela fiskvandringen, uppströms och nedströms, handlar det om att låta kraftverket vara stoppat maj - oktober.) Alt. 3. Ett tredje alternativ är att kraftverken får en ny enskild ägare, men det får bara inte ske. Det skulle innebära en katastrof för laxen och många andra arter i Testeboån. FÖRSLAG: Gävle kommun påbörjar arbetet med en strategi för hur vi kan få rådighet över kraftverken i Testeboån och undersöker möjligheterna att tillsammans med andra parter stänga Strömsbro kraftverk. Bernt Moberg Gävle 12 oktober 2015 Kontakt: Tel: 070-511 87 90 E-post: info@berntmoberg.com 17