SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PT2211, Barn- och ungdomspsykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning: Teori och metod, 70,0 högskolepoäng Child and Adolescent Cognitive Behavioural Psychotherapy - Theory and Methods, 70.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2010-11-26 och senast reviderad 2014-06-27 av Psykologiska institutionen. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2014-09-01. Utbildningsområde: Medicinskt 100 % Ansvarig institution: Psykologiska institutionen 2. Inplacering Kursen är en programkurs på avancerad nivå och ingår i Psykoterapeutprogrammet, Individualpsykoterapi - inriktning mot barn och ungdom, KBT, 90 högskolepoäng vid Göteborgs universitet. Huvudområde Psykologi Fördjupning AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras 3. Förkunskapskrav Endast antagna till Psykoterapeutprogrammet, 90 högskolepoäng, vid Göteborgs universitet har tillträde till kursen. 4. Innehåll Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper och färdigheter i psykoterapeutisk teori, metod och förhållningssätt för individualterapeutiskt arbete med barn och ungdomar. Kursens innehåll har nära anknytning till studenternas praktiska kliniska arbete. Kursen omfattar 7 delkurser. För delkurserna 1, 2, 5, 6 och 7 är undervisningen gemensam för barn- och ungdoms- resp. vuxenpsykoterapiinriktningarna (KBT och PDT). Föreläsningarna under delkurserna 3 och 4 är till del gemensam för KBT-inriktningarna (Barn- och ungdom resp. Vuxen).
2 5 Delkurs 1. Introduktion, 9 högskolepoäng (Introduction, 9 credits) Introduktionskursen är indelad i två moment. I det första momentet görs studenten förtrogen med utbildningens mål, uppläggning och pedagogik. I momentet förbereder studenterna även fallpresentationer som diskuteras i seminarier som ett led i att tidigt skapa goda förutsättningar för kliniska diskussioner. I det andra momentet introduceras olika modeller och metoder för psykoterapiforskning samt en evidensbaserad praktik (EBP) utifrån såväl ett vetenskapsteoretiskt som empiriskt perspektiv. Vidare diskuteras hur EBP kan appliceras vid val av terapeutisk metod. Delkurs 2. Diagnostik, 6 högskolepoäng (Diagnostics, 6 credits) I delkursen behandlas olika modeller för, och perspektiv på, skilda diagnos- och klassificeringssystem. Konsekvenser och nytta med diagnostik och klassifikation diskuteras. Delkurs 3. Utvecklingspsykopatologi, 8 högskolepoäng (Developmental psychopathology, 8 credits) Delkursen ger en uppdatering av samtida utvecklingspsykologisk teori och en fördjupning i utvecklingspsykopatologi. Även konsekvenser av ett utvecklingspsykologiskt perspektiv för det terapeutiska arbetet och förhållningssätt behandlas. Delkursen är uppdelad i tre moment: Moment 1, Utvecklingspsykologi, 3 hp Moment 2, Utvecklingspsykopatologi, 3 hp Moment 3, Utvecklingspsykopatologiskt perspektiv, konsekvenser av ett terapeutiskt förhållningssätt, 2 hp Delkurs 4. Kognitiv beteendeterapi med inriktning på barn- och unga, 22 högskolepoäng (Cognitive Behavoural Therapy with children and adolescents, 22 credits). Delkursen är indelad i tre moment och är inriktad på psykoterapi med barn och ungdomar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori och metodik: Moment 1, KBT med barn och unga I, 7 högskolepoäng. Bedömning, målformulering, behandlingsplanering, genomförande, utvärdering och dokumentation av psykoterapi med barn och unga behandlas under detta moment. De speciella krav som ställs för att utveckla en terapeutisk allians med barn och ungdomar tas också upp, liksom inlärningsteori och olika inlärningsteoretiska modeller i relation till psykoterapeutiskt arbete med barn och unga. Fallkonceptualisering, funktions- och beteendeanalys genomförs i övningar och utifrån olika patientärenden. I momentet ingår också hur det psykoterapeutiska arbetet med barn och unga kan kvalitetssäkras. Moment 2, KBT med barn och unga II, 7 högskolepoäng. Momentet är inriktat på fördjupning av psykoterapi med barn och ungdomar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori och metodik. Ytterligare bedömning, målformulering, behandlingsplanering, genomförande, utvärdering och dokumentation av psykoterapi med barn och unga behandlas fördjupas och praktiseras, liksom fallkonceptualisering, funktions- och beteendeanalys i olika patientärenden. Vidare behandlas också modifieringar i teknik vid kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar i olika åldrar, och vid olika typer av kliniska problem. Moment 3, KBT med barn och unga III, 8 högskolepoäng. Momentet är inriktat på ytterligare fördjupning av psykoterapi med barn och ungdomar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori och metodik. Under momentet ges även en introduktion till metodik för föräldraarbete vid kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, och till inlärningsteoretiskt grundade metoder för föräldraträning vid behandling av dysfunktionella barnföräldrarelationer avseende yngre barn och barn i skolåldern.
3 5 Delkurs 5. Examensarbete, 15 högskolepoäng (Dissertation work, 15 credits) Under delkursen ges en introduktion till grundläggande forskningsmetodik, i syfte att förbereda de studerande för examensarbetet. Tyngdpunkten på momentet består av ett självständigt arbete där den studerande (ensam eller i grupp om två) behandlar en problemställning av relevans för individualpsykoterapi med inriktning på barn- och ungdom. Arbetet ska innefatta någon form av datainsamling vilken bearbetas med hjälp av kvalitativ och/eller kvantitativ vetenskaplig metodik. Examensarbetet presenteras och försvaras vid ett seminarium. Den studerande skall också genomföra opposition på medstuderandes examensarbete. Delkurs 6. Specialkurs 1, 5 högskolepoäng (Special subcourse 1, 5 credits). Under delkursen fördjupas kunskaper i ett specifikt ämnesområde inom ramen för kursens målsättning. Utifrån behov och önskemål om fördjupade kunskaper som identifierats och formulerats tidigare under utbildningen arrangeras specialkurser under den sista terminen och studenten väljer en av dessa. Under delkursen skall de studerande integrera de kunskaper och erfarenheter som de gjort under kursen. Delkurs 7. Specialkurs 2, 5 högskolepoäng (Special subcourse 2, 5 credits) Under delkursen fördjupas kunskaper i ett specifikt ämnesområde inom ramen för kursens målsättning. Utifrån behov och önskemål om fördjupade kunskaper som identifierats och formulerats tidigare under utbildningen arrangeras specialkurser under den sista terminen och studenten väljer en av dessa. Under delkursen skall de studerande integrera de kunskaper och erfarenheter som de gjort under kursen. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse förstå, förklara och redogöra för centrala begrepp och huvuddrag i utvecklingspsykologisk och utvecklingspsykopatologisk teoribildning förstå, förklara och redogöra för centrala begrepp och huvuddrag i kognitiv beteendeterapeutisk teoribildning kunna redogöra för den vetenskapliga grund som det psykoterapeutiska arbetet vilar på med avseende på kvantitativ och kvalitativ forskning om betydelsen av metod-, terapeut- och patientfaktorer ingående förstå, förklara och redogöra för likheter och skillnader mellan olika psykoterapiinriktningar och deras tillämpning vid individuell psykoterapi med barn och ungdomar ingående förstå, redogöra för och reflektera över diagnostiska metoder och förklaringsmodeller samt hur de tillämpas vid fallformulering, kognitiv konceptualisering och funktionell analys med inriktning på barn, ungdom och deras familjer ingående förstå och förklara begreppet kvalitetssäkring Färdighet och förmåga visa förmåga att utifrån fallbeskrivningar självständigt kunna göra diagnostiska bedömningar och upprätta behandlingsplaner utifrån enskilda patienter samt aktuell vetenskaplig och professionell kunskap visa förmåga att integrera grundläggande kunskap om barns utveckling och olika utvecklingspsykopatologiska perspektiv med kognitiv beteendeinriktad psykoterapeutisk teori samt visa fördjupad förståelse för vilken betydelse teorierna har i klinisk tillämpning visa förmåga att självständigt verkställa kvalitetssäkring av egna psykoterapier med barn och ungdomar visa förmåga att i skriftlig form diskutera och problematisera psykoterapeutiska teorier och metoder i syfte att kommunicera kunskap och iakttagelser till såväl specialister som lekmän
visa förmåga att i enlighet med gällande lagstiftning dokumentera psykoterapeutisk behandling samt kunna kommunicera denna och eventuella behov av ytterligare utredning och/eller behandling 4 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att kunna reflektera över hur samhälls- och familjeförhållanden påverkar barns, ungdomars och föräldrars livsbetingelser och vilken betydelse dessa förhållanden får för det psykoterapeutiska arbetet visa förmåga att reflektera över sig själv i psykoterapeutrollern ur ett professionellt och etiskt perspektiv och vilken betydelse detta får i relation till patienter/klienter, deras närstående och andra yrkesgrupper visa förmåga att reflektera över möjligheter och begränsningar för psykoterapi ur ett etiskt, samhälleligt och vetenskapligt perspektiv med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter, men även ur ett individuellt kontextuellt perspektiv visa förmåga att reflektera över sin egen yrkesroll i relation till andra yrkesgrupper samt hur den egna professionella kunskapen kan kommuniceras till andra såväl professionella som icke-professionella grupper redogöra för aktuella frågeställningar samt grundläggande metoder och resultat inom psykoterapiforskning och använda sig av dessa metoder i undersökningsplanering och verkställande av eget fördjupningsarbete 6. Litteratur Se bilaga. Litteratur för termin 1 beslutas av programnämnden för Psykoterapeutprogrammet. Litteraturen omfattar ca 1200 sidor. Litteratur för resterande terminer beslutas terminen innan respektive delkurs startar. 7. Former för bedömning Delkurserna 1, 6 och 7 examineras genom gruppdiskussioner och individuella muntliga och skriftliga presentationer. Under delkurserna 2-4 sker examination en gång per termin. Exeminationsformerna varierar och är såväl muntliga som skriftliga. Färdigheter och kunskaper skall kunna redovisas med hjälp av visuella såväl som auditiva media. Deltagarna skriver också en sammanfattning av litteraturdiskussionen efter varje seminarium. Delkurs 5 examineras genom ett självständigt examensarbete som presenteras och försvaras i seminarieform och genom att studenten vid ett tillfälle agerar opponent på medstuderandes examensarbete. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Om kursen ändras till innehåll och/eller litteratur kan examination ske enligt denna kursplan inom ett år efter ändringen. Därefter prövas i varje enskilt fall om examination får göras enligt den äldre kursplanen. Om kursen helt upphör kan den examineras inom två år efter det att kursen senast givits. Därefter skall det prövas i varje enskilt fall om examination får göras. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). För godkänt betyg på kursen krävs:
Godkänt resultat på samtliga delkurser Deltagande på samtliga föreläsningar, lektioner och seminarier Aktivt deltagande på skriftligt dokumenterade litteraturseminarier Godkänt examensarbete samt minst en godkänd opposition på medstuderandes examensarbete 9. Kursvärdering Ansvarig för respektive delkurs bereder de studerande tillfälle att göra en skriftlig och muntlig kursvärdering i samband med respektive delkurs avslutande. Efter avslutad kurs gör kursledaren en sammanställning av kursvärderingarna. Sammanställningen behandlas i programnämnden för Psykoterapeutprogrammet och förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som skall påbörja kursen. Sammanställningarna samlas i en särskild pärm för varje kurs och hålls tillgängliga för studenter. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Undervisningsspråket är i huvudsak svenska, men vissa föreläsningar på engelska kan komma att ingå. Kurslitteraturen utgörs till viss del av engelskspråkig litteratur. På grund av utbildningens tillämpade karaktär gäller obligatorisk närvaro för såväl föreläsningar som observationer och seminarier. Frånvaro tas igen enligt överenskommelse med kursledare. Utöver detta skall den studerande kunna intyga att hon/han under hela utbildningstiden har haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter.
Litteratur PT2211, Barn- och ungdomspsykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning: Teori och metod Litteraturlistan har fastställts av prefekten 2011-12-05 med ändring 2014-06-27, 2014-11-24. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5 th ed.). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing. APA Presidential Task force on Evidence-Based Practice (2006). Evidence-based practice in psychology. American Psychologist, 33, 271-285. Beck, Judith S. (2011). Cognitive behavior therapy, basics and beyond (2 nd ed.). New York: Guilford. Bohlin, Ingemar, & Sager, Morten (2011). Evidensens många ansikten: evidensbaserad praktik i praktiken. Lund: Arkiv förlag/a-z förlag. Broberg, Anders G, Almqvist, Kjerstin, Risholm Mothander, Pia, & Tjus, Tomas (2003). Klinisk barnpsykologi Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur. Särtryck ur 2:a upplagan som kommer ut höst 2014/vår 2015. Broberg, Anders G, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Tord, & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Cicchetti, Dante (2013). Annual research review: Resilient functioning in maltreated children past, present, and future perspectives. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54, 402-422. Corcoran, Jacqueline (2010). Barriers to Evidence-Based Practice and Recommendations. Mental Health Treatment for Children and Adolescents. Oxford: Oxford University Press. Dattilio, Frank M. (2013). Cognitive-behavioral therapy with couples and families: A comprehensive guide for clinicians. New York: Guilford Publications. Hansen, Anders (2014). KBT och läkemedel bäst vid svår depression. Läkartidningen. 37. http://www.lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap/nya-ron/2014/09/kbt-ochmedicin-bast-vid-svar-depression/ Hildebrand Karlén, Malin (2013). Vansinnets diagnoser. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Hollon, Steven D., DeRubeis, Robert J., Fawcett, J., & et al. (2014). Effect of cognitive therapy with antidepressant medications vs antidepressants alone on the rate of recovery in major depressive disorder: A randomized clinical trial. JAMA Psychiatry, 71(10), 1157-1164. doi: 10.1001/jamapsychiatry.2014.1054 Jørgensen, Carsten René (2004). Psykologin i senmoderniteten, Köpenhamn: Hans Reitzels förlag. ca 100 s 14 s 360 s 229 s 60 s 364 s 20 s 9 s 282 s 2 s 215 s 8 s 15 s
Kuyken, Willem, Padesky Christine. A., & Dudley, Robert (2009). Collaborative case conceptualization: working effectively with clients in cognitive-behavioral therapy. New York: Guilford Press. Lundsbye, Maths, Sandell, Göran, Währborg, Peter, Fälth, Tommie, & Holmberg, Björn (2010). Familjeterapins grunder : ett interaktionistiskt prespektiv, baserat på systemprocess- och kommunikationsteori (4:e uppl.). Stockholm: Natur och kultur, s 210-217.* Masten, A. S. (2013). Risk and resilience in development. In P. D. Zelazo (Ed.), Oxford handbook of developmental psychology. Vol. 2: Self and other (pp. 579-607). New York: Oxford University Press.** Miller, William R., & Rollnick, Stephen (2013). Motiverande samtal - Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur och Kultur. Norcross, John C., Beutler, Larry E., & Levant, Ronald F. (eds.)(2006). Evidence-based practices in mental health: Debate and dialogue on the fundamental questions. Washington, DC, US: American Psychological Association. Panter-Brick, C., & Leckman, J. F. (2013). Editorial commentary: Resilience in child development interconnected pathways to wellbeing. The Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54, 333-336. Ramnerö, Johan, & Törneke, Niklas (2013). Behavioristisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Ruscio, John (2007). The clinician as subject: Practitioners are prone to the same judgment errors as everyone else. I Lilienfeld, Scott O., & O'Donohue, W. Tom (Ed.). The great ideas of clinical science: 17 principles that every mental health professional should understand (pp. 29-47). New York: Routledge/Taylor & Francis Group. Sapienza, J. K., & Masten, A. S. (2011). Understanding and promoting resilience in children and youth. Current Opinion in Psychiatry, 24, 267-273. Segal, Zindel V., Williams, J. Mark G., & Teasdale, John D. (2014). Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur. Stuart, Scott, & Robertson, Michael (2012). Interpersonal Psychotherapy - A Clinician's Guide. London: Hodder Education Sundel, Martin, & Sundel, Sandra Stone (2004). Behavior Change in the Human Services Behavioral and Cognitive Principles and Applications. Thousand Oaks: Sage publications. 326 s 7 s 29 s 516 s 450 s 3 s 232 s 15 s 7 s 450 s 311 s 400 s Ungar, M., Ghazinour, M., & Richter, J. (2013). What is resilience within the social ecology of human development? The Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54, 348-366. 19 s Wedin, Lage, & Sandell, Rolf (2003). Psykologiska undersökningsmetoder en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 175 s
Wright, M. O D., Masten, A. S., & Narayan, A. J. (2013). Resilience processes in development: Four waves of research on positive adaptation in the context of adversity. In S. Goldstein & R. B. Brooks, Handbook of Resilience in Children (2 nd ed.). (pp. 15-37). New York: Springer. ** Öst, Lars-Göran (red.)(2013). Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur. Öst, Lars-Göran (red.)(2010). KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. Tillkommer artiklar enligt anvisningar 22 s 424 s 246 s ca 100 s Fördjupningslitteratur: Holmes, Jeremy (2014). John Bowlby & Attachment Theory (2 nd ed.). London: Routledge. 272 s Tillkommer enligt föreläsarnas anvisningar ca 150 s. * kopieras upp ** finns tillgängligt som nedladdningsbar e-resurs