Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.

Relevanta dokument
Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader

Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Förslag till justering av landskapsandelssystemet till följd av en förändrad kommunstruktur

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunutredningen 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Mariehamns kommun PM juni 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Jomala kommun PM juni 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Saltviks kommun PM juni 2016

Ekonomisk effekt av nytt landskapsandelssystem Ålands landskapsregering

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2017

Kommunutredningen 2016

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

Förslag till tillvägagångssätt vidare utredning KST

Lemlands kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016

Sunds kommun PM juni 2016

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid Onsdagen den kl Plats. Jomala kommunkansli. Ärenden:

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Huvudsakligt innehåll

Kommunernas bokslut 2015

Föglö kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kommunutredningen 2016

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Grundavtal Kommunernas socialtjänst k.f. UTKAST VERSION 7. Grundavtal. Kommunernas socialtjänst k.f

Kommunernas bokslut 2016

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Rapport 2005:3. Uppföljning av landskapsandelarna och kommunernas ekonomi

Geta kommun PM juni 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Grundskolan hösten 2004

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid fredagen den kl. 10. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

Analys och slutsatser av remiss-svaren på förslaget till nytt landskapsandelssystem 2018

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

Lumparlands kommun PM juni 2016

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid Fredagen den kl Plats. Jomala kommunkansli. Ärenden:

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Kökar kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016

Tid: Tisdag 17 mars 2015, kl 14:00 (OBS: Avvikande veckodag och klockslag!)

Brändö kommun PM juni 2016

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

RIKSDAGSVALET

Informationsmöte Aktieemission för Åda Ab

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Finansieringen av Kommunernas socialtjänst

Sottunga kommun PM juni 2016

Familjer och hushåll

BUDGET. Ålands kommunförbund. Budget 2013 för Ålands kommunförbund FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Vårdö kommun PM juni 2016

Huvudsakligt innehåll

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2

~ nr 25. ~ LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING ~ Ändring av 2 fastighetsskattelagen för landskapet Åland

Skattefinansieringen år 2014, md

Vem och när Inställning till förslaget Har unga personer hörts? Övriga noteringar

Slutprotokoll våren -hösten 2010

Tre utredningar på Åland 2018

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

FÖRSTUDIE OM UTVECKLANDE OCH FINANSIERING AV DEN KOMMUNALA VÄLFÄRDSSERVICEN

BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Skattefinansieringen år 2016, md

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Utvärdering LBU Åland

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid Måndagen den kl. 13. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

Sottunga skola, kommunens mötesrum STYRELSEMEDLEMMAR ERSÄTTARE. x Märta Grunér, vice ordf Maj-Britt Jansson

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTOKOLL Kl 12:15 13:35. Protokoll nr: 5/2015. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Personlig assistansservice 2014

Riksdagsvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2011:

Huvudsakligt innehåll

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND. Tid kl 13. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

Sammanställning av tillsyn av kommunernas bruk av handikappserviceplaner.

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid tisdagen den kl. 13. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE

Transkript:

1 Yttrande med anledning av förslag om nytt landskapsandelssystem Behandlat av förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.2017 Innehåll Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare remissförslag och övergripande kommentarer.... 2 1 Skattekompletteringen... 2 2 Landskapsandel för socialvården och utjämning av höga kostnader... 3 3 Landskapsandel för grundskola och träningsundervisning... 3 4 Övriga delar (kultur, medis)... 3 5 Analys... 4 6 Sammanfattning... 12 7 Yttrande... 15 8 Bilagor... 17

2 Ålands kommunförbund konstaterar att Ålands Landskapsregering lagt fram ett förslag till landskapsandelssystem som sett till funktionsprincipen till stora delar liknar det system som under sommaren 2016 var ute på remiss till kommunerna, dock med några avvikelser. De synpunkter som Ålands kommunförbund framförde i remissrundan har inte i någon nämnvärd utsträckning beaktats, inte heller den avvikande åsikt som förbundsdirektören fogade till den slutrapport som överlämnade till Ålands Landskapsregering i oktober 2016. Översikt över ändringar i förslaget i förhållande till tidigare remissförslag och övergripande kommentarer. 1 Skattekompletteringen Övergripande benämningar och hänvisningar har ändrat och beräkningssättet har i någon utsträckning förenklats jämfört med tidigare. Den största avvikelsen i förhållande till tidigare förslag är att samfundsskatteintäkterna omräknas till samfundsskatteören genom att man använder den genomsnittliga inkomstskattesatsen i landskapet snarare än kommunens inkomstskattesats för det aktuella året. Detta innebär i någon utsträckning en förbättring jämfört med tidigare förslag eftersom alla kommuners samfundsskatteintäkter beaktas på enahanda grunder vilket är motiverat eftersom kommunen inte har befogenheter att påverka samfundsskattesatsen eller kommunernas andel av samfundsskatten. Kommunens inkomstskattesats påverkar fortsättningsvis hur kommunalinkomstskatten påverkar skattekompletteringen och den kopplingen är mera naturligt eftersom den nivå som utgör basen för beräkningen är inkomst som motsvara debiterad skatt

3 2 Landskapsandel för socialvården och utjämning av höga kostnader Den största avvikelsen mellan lagförslaget och det tidigare remissförslaget är att träningsundervisningen inte beaktas i utjämningen av höga kostnader utan ingår i landskapsandelen för grundskolan med en särskild beräkningsprincip. Principerna för utjämning av kostnader är alltjämt de samma, däremot är terminologin till vissa delar ny och förvirrande, och ändringar i statistikklassificeringar har ökat risken för fel i utjämningen. 3 Landskapsandel för grundskola och träningsundervisning Principen för landskapsandelen för grundskolan är den samma som i remissförslaget, däremot har skett en viss omkalibrering av hur ersättningarna utgår. Den stora förändringen är hur träningsundervisningen ersätts och hur detta påverkar ersättningsgraden för den service som produceras. 4 Övriga delar (kultur, medis) Inga förändringar till förslaget jämför med remissversion 2016.

4 5 Analys Skattekompletteringen Skattekompletteringens uträkning har i någon utsträckning klargjorts, och skattekompletteringens proportioner har definierats till 33 50 % av totalsumman i landskapsandelssystemet. Det begränsar, i teorin, möjligheterna till missbruk av systemet genom att manipulera den uppräkningsfaktor som används för skattekompletteringen. Inget hindrar dock att landskapsregeringen minskar totalsumman i landskapsandelssystemet genom t.ex. budgetlag såsom man vid ett flertal tillfällen har gjort, och det gör att man kan ifrågasätta betydelsen av skrivningen såsom den framgår av 23 förslaget till Landskapslag om landskapsandelar till kommunerna. Skattekraft / invånare Skattekomplettering 1,18 /invånare Kompletterad skattekraft/invånare Brändö 17 500,81 749,92 18 250,73 Eckerö 14 584,45 1 313,84 15 898,29 Finström 16 600,68 1 004,58 17 605,26 Föglö 17 030,60 845,30 17 875,91 Geta 12 003,16 1 649,38 13 652,53 Hammarland 15 180,43 1 132,54 16 312,97 Jomala 18 893,09 531,97 19 425,06 Kumlinge 16 218,66 1 069,90 17 288,56 Kökar 14 879,95 1 350,09 16 230,04 Lemland 17 456,83 756,55 18 213,38 Lumparland 17 517,26 870,15 18 387,41 Saltvik 17 435,88 759,71 18 195,59 Sottunga 19 547,63 474,30 20 021,92 Sund 15 542,27 1 216,76 16 759,04 Vårdö 13 445,14 1 544,17 14 989,31 Mariehamn 22 299,51 28,10 22 327,61 ÅLAND 19 046,95 543,31 19 590,26 Kompensation för avdrag i kommunalbeskattningen saknas alltjämt Samma konstaterande gäller olika former av inskränkningar i kommunernas beskattningsrätt, vilka senast gjorts inför år 2017 genom utökade avdrag i kommunalbeskattningen, när olika avdrag utökades till en uppskattad kostnad för de åländska kommunerna om 4 me eller drygt 4,2 % av intäkterna från kommunalinkomstskatten enligt 2015 år nivå. Tidigare har Ålands Landskapsregering upphört att kompensera de åländska kommunerna för sådana avdrag i beskattningen om Ålands Lagting har beslutat om, vilka minskar kommunernas skatteintäkter med uppskattningsvis 2 me årligen. Kompensation för ändringar i avdrag i kommunalbeskattningen har ansetts ligga utanför detta förslag till landskapsandelssystem. Ålands kommunförbund har tidigare framför krav om att lag om kompensation för avdrag bör framläggas samtidigt som förslaget till nytt Landskapsandelssystem, detta eftersom det inte ankommer på kommunerna att driva konjunkturpolitik eller att genom ändringar i skattesystemet frammana önskade beteenden hos invånarna i riket eller landskapet.

5 Ålands kommunförbund kräver att Ålands Landskapsregering redogör för hur man avser att kompensera det Åländska kommunerna som grupp för inskränkningar i beskattningsrätten till den del dessa gäller kommunalbeskattning som är Åländsk behörighet. Detta är speciellt viktigt i den situation som kommer att uppstå från och med 1.1.2019, när de Åländska kommunernas uppgiftshelhet kommer att vara betydligt mera omfattande än i rikets kommuner. Landskapsandelen för socialvård samt utjämning av höga kostnader inom samordnad socialtjänst Den kritik som Ålands kommunförbund framfört angående speciellt utjämningen av höga kostnader har inte beaktats i lagförslaget. Socialsektorn på Ålands omspänner totalt 75,4 me enligt verksamhetsstatistiken för år 2015, fördelat på 17 olika verksamhetsformer(13 år 2014 och tidigare), varav 9 är sådana att de, sannolikt, skall utjämnas. 1 000 2015 Barnomsorg i daghem 19 389 Familjedagvård för barn 1 086 Övrig barndagvård 2 765 Vård på inrättning och familjehem inom barnskyddet 2 413 Öppenvårdstjänster inom barnskyddet 542 Övr. öppenvårdstjänster för barn o fam 1 025 Institutionsvård för äldre 10 661 Bo.service för äldre med heldygnsoms. 10 344 Övriga tjänster för äldre 1 823 Institutionsvård för handikappade 440 Bo.service för handikapp. m. heldygnsoms. 7 606 Annan service för handikappade 4 161 Hemservice 7 952 Verksamhet i sysselsättningssyfte 1 489 Specialtjänster inom missbrukarvården 512 Övrig socialvård 3 236 Socialsektorn totalt 75 444 Kst-områden 21 424

6 KOSTNADSFÖRDELNING SOCIALSEKTORN 2014 ÅLAND Specialtjänster inom Verksamhet i Övrig socialvård missbrukarvården sysselsättningssyfte 4 % 1 % 2 % Hemservice 11 % Barnomsorg i daghem 26 % Annan service för handikappade 6 % Bo.service för handikapp. m. heldygnsoms. 10 % Institutionsvård för handikappade Övriga tjänster för 1 % äldre 2 % Bo.service för äldre med heldygnsoms. 14 % Institutionsvård för äldre 14 % Familjedagvård för barn 1 % Övrig barndagvård 4 % Vård på inrättning och familjehem inom Öppenvårdstjänster barnskyddet inom Övr. barnskyddet 3 % öppenvårdstjänster 1 % för barn o fam 1 % Översikt över hur socialsektorns 17 verksamhetsområden bidrar till totalkostnaden % Av dessa 75,4 me utgör 21,4 me sådana kostnader som skall utjämnas enlig förslaget till lag. De svagheter i utjämningens mekanismer som tidigare påtalats kvarstår. Dessa är huvudsakligen att kompensationen för höga kostnader minskar ersättningsgraden för de uppgiftsområden, majoriteten av kostnaderna eller 54 me av 75,4, som inte utjämnas. Detta leder till situationer där kommunernas lagstadgade uppgifter inte ersätts på enahanda grunder och där ersättningen för den service som kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla, men som inte utjämnas, påverkas av faktorer som står utanför enskild kommuns kontroll. Nya osäkerhetsmoment har tillförts eftersom grunden för utjämning av kostnader är verkställda kostnader och där har verksamhetsstatistikens klassificeringar ändrat från och med 2015 och detta gäller i synnerhet för de uppgiftsområden som berörs av utjämningen.

7 Som exempel kan ges specialomsorgen, som t.o.m. 2014 utgjorde en kolumn i statistiken utgör från och med 2015 tre olika kolumner, vars definitioner är allt annat än klara. Översikt över socialsektorns statistik och förändringarna 2015 ÅSUB Iris Åkerberg Detta skapar utrymme för fel i verksamhetsstatistiken och leder lett till att fel i en enskild kommuns statistikföring påverkar automatiskt hur alla kommuners landskapsandelar och utjämning påverkas. På grund av ändringen i statistikföringen från 2015, viken i sin tur kan härledas till rikets nya socialvårdslag inte är i kraft i Landskapet Åland, finns skillnader mellan kommunernas bokföring, kommunernas verksamhetsmetoder och laggrunden för den och statistikföringen. Med andra ord är systemkonstruktionen sådan att det med till förvissning gränsande sannolikhet kommer att uppstå fel som påverkar fördelningen av landskapsandelar. 65 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 7-64 år Andel Bruttobelopp Kostnader 2015 Egenandel Andel Normkostnad Skillnad Utjämnas Landskapsandel netto Brändö 312 1,50 % 26 008,46 262 000 235 992 1,20 % 294 688,56-58 697,02-38 153,06-12 144,60 Eckerö 651 3,12 % 54 267,66 1 117 000 1 062 732 5,40 % 614 879,01 447 853,33 291 104,67 345 372,32 Finström 1806 8,66 % 150 548,99 1 520 000 1 369 451 6,96 % 1 705 793,38-336 342,37-218 622,54-68 073,55 Föglö 360 1,73 % 30 009,77 219 000 188 990 0,96 % 340 025,26-151 035,02-98 172,77-68 163,00 Geta 348 1,67 % 29 009,44 650 000 620 991 3,15 % 328 691,08 292 299,48 189 994,66 219 004,10 Hammarland 1107 5,31 % 92 280,03 799 000 706 720 3,59 % 1 045 577,67-338 857,70-220 257,50-127 977,48 Jomala 3514 16,86 % 292 928,65 2 856 000 2 563 071 13,02 % 3 319 024,33-755 952,98-491 369,44-198 440,79 Kumlinge 204 0,98 % 17 005,53 113 000 95 994 0,49 % 192 680,98-96 686,51-62 846,23-45 840,70 Kökar 158 0,76 % 13 170,95 41 000 27 829 0,14 % 149 233,31-121 404,26-78 912,77-65 741,82 Lemland 1487 7,13 % 123 957,00 1 138 000 1 014 043 5,15 % 1 404 493,22-390 450,22-253 792,65-129 835,64 Lumparland 267 1,28 % 22 257,24 171 000 148 743 0,76 % 252 185,40-103 442,64-67 237,72-44 980,48 Saltvik 1287 6,17 % 107 284,91 994 000 886 715 4,50 % 1 215 590,30-328 875,21-213 768,89-106 483,98 Sottunga 62 0,30 % 5 168,35 1 000-4 168-0,02 % 58 559,91-62 728,25-40 773,37-35 605,02 Sund 722 3,46 % 60 186,25 1 012 000 951 814 4,83 % 681 939,55 269 874,20 175 418,23 235 604,48 Vårdö 291 1,40 % 24 257,89 389 000 364 742 1,85 % 274 853,75 89 888,36 58 427,43 82 685,32 Mariehamn 8267 39,66 % 689 140,91 10 142 000 9 452 859 48,02 % 7 808 302,26 1 644 556,83 1 068 961,94 1 758 102,85 Åland 20843 100,00 % 1 737 482,03 21 424 000 19 686 518 100 % 19 686 517,97 - - 1 737 482,03 Uträkning av socialsektorns utjämning enligt förslaget.

8 Effekterna av landskapsandelen för socialvård och utjämningen 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % -20 % -40 % Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarl and Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparla nd Saltvik Sottunga Sund Vårdö 85+ 146731,6 109329,4 175502,5 178790,6 57541,79 117960,7 163994,1 132757,1 48910,52 89189,77 34525,07 161117 69872,17 66173,06 83435,59 891897,7 2527729 75-84 28906,58 45910,45 134330,6 79250,18 31457,16 72266,44 147933,7 80525,47 47489,38 75667,22 31457,16 103723,6 18582,8 58663,35 91577,98 635094,5 1508243 65-74 49423,12 30640,38 66311,26 43102,32 13262,25 42530,67 95808,34 23878,59 29431,75 47332,52 12347,61 51219,73 9440,372 34527,59 29840,07 324696,5 903793,1 7-64 -12144,6 345372,3-68073,6-68163 219004,1-127977 -198441-45840,7-65741,8-129836 -44980,5-106484 -35605 235604,5 82685,32 1758103 1737482 0-6 49929,41 85173,7 303982 85173,7 54334,94 173284,4 710759,8 42796,64 32097,48 259926,6 41118,34 205591,7 3566,386 96921,79 63880,27 1052923 3108840 0-6 7-64 65-74 75-84 85+ Marieha mn Åland

9 Kostnadsutjämningen innebär att 11 av kommunerna betalar till de 5 som har högre kostnader än normkostnaden för 7-64 åringar. Utjämningen sker mot beloppet av landskapsandelar för socialvården ör 0-6åring, 65-74 åringar, 75-84 åringar och 85 + Tabellen ovan beskriver utöver effekterna av utjämningen även hur respektive åldersgrupp bidrar till beräkningen av landskapsandelen för socialvården. För t.ex. Kökar är utjämningen proportionellt lika stor som den summa som kommunen borde erhålla för åldersgrupperna 65-74 år och 75-84 år, dvs nästan hela underlaget för äldreomsorgen. I flera kommuner är utjämningens kostnadseffekt större än den landskapsandel som kommunen erhåller för åldersgruppen 0-6 år dvs för barnomsorgen i kommunen. Ålands Landskapsregering gör ansatser att i framställningen och i presentationerna frikoppla landskapsandelen från de lagstadgade uppgifterna, vilket dock faller på eget grepp eftersom beräkningen av landskapsandelen görs på basen av befolkningen och basbelopp eller normkostnader, vilka skall spegla kostnaderna för att producera servicen. Landskapsandel för grundskolan Systematiken i förslaget är den samma som i remissversionen 2016 med undantag för några smärre justeringar. I huvudsak har ersättningen för lägre antal elever ökat något men även ersättningen per elev i intervallet 150+ antal elever har justerats något Problemen uppstår i intervallet 80-100 och 100 150, där ersättningarna sjunker förhållandevis kraftigt trots att eventuella stordriftsfördelar ännu vid det elevantalet inte inträtt. Basbeloopp 9 829,46 Intervall, personer 21 20 % 34 % 37 % 0-40 225 % 4 423,26 7 519,54 8 183,03 40-60 140 % 2 752,25 4 678,82 5 091,66 60-80 100 % 1 965,89 3 342,02 3 636,90 80-100 40 % 786,36 1 336,81 1 454,76 100-150 20 % 393,18 668,40 727,38 150-200 12,5 % 245,74 417,75 454,61 200-250 12,5 % 245,74 417,75 454,61 250-350 12,5 % 245,74 417,75 454,61 350-450 12,5 % 245,74 417,75 454,61 450-650 12,5 % 245,74 417,75 454,61 650-2000 12,5 % 245,74 417,75 454,61 LSA per elev enligt intervall och landskapsandelsprocent med 2017 års basbelopp

10 Ersättning för elev i träningsundervisningen utgår enligt särskilt basbelopp vilket i sin tur grundar sig på ½ budgeterad kostnad per elev inom träningsundervisningen. Detta basbelopp är för 2017 28 010, i landskapsregeringens räkneark anges beloppet på oklara grunder till 37 000. I förhållande till totalsummor för landskapsandelen för grundskola är ersättningen för träningsundervisningen både betydande och snedvridande. LSA GRUNDSKOLAN LSA STR TOTALT Brändö 327 321,04-327 321,04 Eckerö 278 370,32 16 339,49 294 709,82 Finström 343 785,39 140 052,80 483 838,19 Föglö 401 041,99-401 041,99 Geta 207 205,03 56 021,12 263 226,15 Hammarland 316 262,90 84 031,68 400 294,58 Jomala 424 878,44 44 350,05 469 228,49 Kumlinge 155 477,49-155 477,49 Kökar 212 758,68-212 758,68 Lemland 331 990,03 28 010,56 360 000,59 Lumparland 204 452,78-204 452,78 Saltvik 325 355,15 16 339,49 341 694,64 Sottunga 24 549,08-24 549,08 Sund 294 490,64-294 490,64 Vårdö 342 890,90 11 671,07 354 561,97 Mariehamn 540 128,86 235 755,55 775 884,41 Åland 4 730 958,72 632 571,83 5 363 530,54 LSA per kommun med 2017 års basbelopp och systematik enligt lagförslag Ersättningen i snitt per elev med ett underlag om 3208 elever blir 1439. För träningsundervisningen är ersättningen enligt fastslagna basbelopp 28 010 e/ elev. Förhållandet är sådant att ersättningen för en träningselev är närmare 20 gånger högre än för en normalelev. Kostnaden för en träningselev är uppskattningsvis 4 gånger högre än för en normalelev sett till verkliga kostnader. Framställt på ett annat sätt utgör ersättningen för träningselever uppskattningsvis 12 % av totalsumman, när antalet elever utgör 0,69 %.

11 För vissa kommuner utgör ersättningen för träningselever ca 30 % av totalsumman för landskapsandelen för grundskola + träningsundervisning vilket är orimligt i förhållande till hur grundskoleverksamheten bedrivs 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Proportioner Landskapsandel för grundskolan LSA GRUNDSKOLAN LSA STR Det bör noteras att det inte syns några spår i förslaget till lag av de synpunkter som Ålands kommunförbund har framfört och som gäller skolskjutskostnadernas påverkan på elevkostnaderna och kostnaderna för elever med anpassad undervisning och hur andelen av elever med anpassad undervisning varierar mellan kommuner, skolor och årskullar och hur detta påverkar kommunen möjligheter att täcka kostnaderna för undervisningen. Ersättningen för en normalelev utgör i snitt 15 % av basbeloppet (1439 e av 9829 e) men varierar i betydande grad mellan kommunerna beroende på hur många elever som finns i kommunen. Kultur, medis Systemet är till dessa delar ytterst förenklat och fordrar inga ytterligare kommentarer. Eventuellt kan man ifrågasätta att en landskapsandel för ungdomsarbetet inte föreslås ingå.

12 6 Sammanfattning Landskapsregeringen avser att minska totalsumman i landskapsandelssystemet med 4 me från och med 1.1.2018 jämfört med år 2017. Detta sker samtidigt som landskapsandelssystemet ändras i grunden och på ett sätt som kommer att försätta flera kommuner i allvarliga ekonomiska trångmål redan från och med ingången av år 2018. Detta sker utan att Lr verkställt några av de utlovade uppgiftsminskningarna som kommunerna efterfrågat, och i en situation där Ålands Landskapsregering aviserar en förändring av kommunstrukturen, potentiellt redan från och med 1.1.2020 och där Landskapsregeringen antyder att man avser att genomföra förändringen mot kommunernas vilja. Därtill pågår en rad stora reformer, inte minst rikets landskaps- och Social- och Hälsovårdsreform som överför beskattningsrätten från kommunerna till staten och som påverkar de Åländska kommunerna på ett sätt som ännu inte är helt klarlagt.

13 Applicering av förändringen Även om jämförelsen inte är 100%-igt korrekt kan man applicera den intäktsminskning och omfördelning av resurserna som landskapsandelssystemet medför på kommunernas bokslut för år 2015 för att beskriva effekterna av förändringen. De beräknade landskapsandelarna per kommun har applicerats i 2015 års resultaträkningar såsom dessa framgår av ÅSUB:s databas. Inga andra ändringar har gjort. Det som jämförs är årsbidraget. Slutsumman i de provberäkningar som Ålands kommunförbund genomfört landar på 32,2 me, vilket ger en något mera dramatisk förändring än den som Ålands Landskapsregering avser att genomföra. Landskapsandelar år 2017 uppgår till 36,9 me. Uppställningen beaktar inte den övergångstid som finns i förslaget, utan visar den tänkta totala förändringen. 1 000 1 %-enheter %-enheter Effekt på årsbidrag e/invånare Inkomstkattesats som kompenserar förändring Förändring Brändö - 253,62-539,62 20,07 3,32 Eckerö - 195,71-209,32 19,93 1,43 Finström 218,06 86,46 20,02 0,52 Föglö - 400,98-723,79 22,00 4,75 Geta - 338,56-677,12 23,16 5,66 Hammarland - 507,33-330,08 19,47 2,22 Jomala - 305,11-65,64 17,35 0,35 Kumlinge - 167,80-529,35 22,32 3,32 Kökar - 276,14-1 104,58 26,34 6,59 Lemland - 629,41-316,13 18,59 1,84 Lumparland - 46,45-116,70 20,19 0,69 Saltvik - 868,01-474,58 19,68 2,93 Sottunga - 112,17-1 132,99 23,70 5,70 Sund - 231,81-224,84 20,94 1,44 Vårdö - 100,68-228,30 20,66 1,66 Mariehamn - 1 116,25-97,40 18,23 0,48 Åland - 5 330,96-183,93 18,76 1,02 Effekterna av förändringen är i extremfallen (Sottunga, Kökar) större än 1000 /invånare i intäktsbortfall. Enligt denna beräkning finns det endast en kommun som vinner på reformen, Finström, med ca 86 /invånare. Omvandlat till kommunal inkomstskatt måst uttaxeringen justeras med upp till 6,5 %-enheter i de mest drabbade kommunerna för att uppväga förändringen. Skattetrycket totalt i landskapet skulle öka från 17,74 (medelskattesats år 2015) till 18,76

14 För att ytterligare inskärpa proportionerna så kan man ställa inbesparingen i relation till kommunerna verksamhetskostnader Verksamhetskostnader /invånare Inbesparingsbehov /invånare Inbesparing i % av verksamhetskostnader Brändö - 5 800,00-540 9,30 % Eckerö - 6 166,84-209 3,39 % Finström - 4 697,07 86-1,84 % Föglö - 7 736,46-724 9,36 % Geta - 6 556,00-677 10,33 % Hammarland - 4 696,16-330 7,03 % Jomala - 4 628,87-66 1,42 % Kumlinge - 6 917,98-529 7,65 % Kökar - 7 632,00-1 105 14,47 % Lemland - 5 084,88-316 6,22 % Lumparland - 5 881,91-117 1,98 % Saltvik - 4 900,49-475 9,68 % Sottunga - 7 919,19-1 133 14,31 % Sund - 5 774,01-225 3,89 % Vårdö - 6 843,54-228 3,34 % Mariehamn - 5 718,35-97 1,70 % Åland - 5 432,74-184 3,39 % För de mest drabbade kommunerna finns inga realistiska möjligheter att åstadkomma inbesparingar i denna storleksordning på kort sikt.

15 7 Yttrande Ålands kommunförbund motsätter sig förslaget till nytt landskapsandelssystem i den form som det framlagts. Följande ändringar måste göras om förslaget skall kunna accepteras. 1. Ålands Landskapsregering måste framlägga förslag om hur inskränkningar i kommunens beskattningsrätt som skett genom riksavdrag och åländska avdrag skall kompenseras. Utan förslag om kompensation för avdrag kommer förslaget till landskapsandelssystem att innebära en historierevision, och de avdrag som införts eller utökats kommer att glömmas bort och inte på något sätt beaktas i landskapsandelssystemet. Trots att landskapsregeringen gärna hävdar motsatsen så ankommer det inte på de åländska kommunerna att bedriva konjunkturpolitik. 2. Ålands kommunförbund motsätter sig en minskning av ersättningsnivån i landskapsandelssystemet med närmare 11 % från 2017 till 2018. Ålands Landskapsregering har inte presenterat några möjligheter till minskningar av kommunernas uppgiftshelhet som tillnärmelsevis skulle motsvara minskningen i finansiering trots tidigare löften. Det är Ålands kommunförbunds uppfattning att en minskning av finansieringen i denna storleksordning med endast drygt ett halvt års framförhållning definitivt strider mot den kommunala finansieringsprincipen. 3. Utjämningen av höga kostnader är felkonstruerad och skapar ojämlika förutsättningar för kommunerna att bedriva lagstadgad verksamhet inom socialsektorn. De synpunkter och förändringsförslag som Ålands kommunförbund har framförts har inte beaktats trots att Åkf påpekat det orimliga i att kommunerna, som följd av utjämningens konstruktion, förväntas upprätthålla barnomsorg och äldreomsorg utan att det finns en påvisbar landskapsandel för dessa verksamheter. Ytterligare är utjämningens konstruktion sådan att det med säkerhet kommer att uppstå betydande fel i kommunerna landskapsandelar. 4. Landskapsandelen för grundskolan är felkalibrerad speciellt när det gäller intervallet 80-100 elever och 100 150 elever där ersättningarna per elev sjunker i en takt som inte står i proportion till eventuella inbesparingar som följd av stordriftsfördelar. Ytterligare är finansieringen av träningsundervisningen snedvridande för hela grundskolans landskapsandel, eftersom ersättningen per träningselev är närmare 20 ggr högre än för en normalelev i snitt. Ytterligare har inte de synpunkter som Åkf framför angående behov av att beakta skolskjutsar samt elever med anpassad undervisning i systemet tagits i beaktande vilket återigen skapar ojämlika förutsättningar för att bedriva lagstadgad verksamhet.

16 Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 31/25.4.2017 Håkan Lundberg Förbundsstyrelsens ordförande Magnus Sandberg Förbundsdirektör

8 Bilagor 17

18

19 Finansiering enligt invånare (2015 års skatteintäkter + förslag tilll LSA / invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - Skattekomplettering Per invånare Socialvård per invånare Grundskola per invånare Medis Kultur per invånare Skattekraft per invånare

Totalt Skattekomplettering Socialvården Grundskola Medis Kultur Totalt Per invånare 470 Brändö 353 211,47 262 846,07 327 321,04-9 001,24 952 379,82 2 026,34 935 Eckerö 1 219 246,30 616 426,24 294 709,82-17 906,72 2 148 289,07 2 297,64 2522 Finström 2 605 871,38 612 052,72 483 838,19-48 300,25 3 750 062,54 1 486,94 554 Föglö 474 215,65 318 153,75 401 041,99-10 609,97 1 204 021,37 2 173,32 500 Geta 823 039,44 375 600,24 263 226,15-9 575,78 1 471 441,62 2 942,88 1537 Hammarland 1 707 875,94 278 064,72 400 294,58-29 435,96 2 415 671,20 1 571,68 4648 Jomala 2 530 593,15 920 055,13 469 228,49-89 016,49 4 008 893,26 862,50 317 Kumlinge 329 529,88 234 117,12 155 477,49-6 071,05 725 195,53 2 287,68 250 Kökar 332 122,10 92 187,31 212 758,68-4 787,89 641 855,97 2 567,42 1991 Lemland 1 522 176,27 342 280,50 360 000,59-38 130,77 2 262 588,13 1 136,41 398 Lumparland 335 008,89 74 467,71 204 452,78-7 622,32 621 551,70 1 561,69 1829 Saltvik 1 397 101,05 415 168,05 341 694,64-35 028,22 2 188 991,96 1 196,82 99 Sottunga 45 532,68 65 856,71 24 549,08-1 896,01 137 834,48 1 392,27 1031 Sund 1 224 063,43 491 890,27 294 490,64-19 745,27 2 030 189,61 1 969,15 441 Vårdö 677 892,49 351 419,24 354 561,97-8 445,84 1 392 319,55 3 157,19 11461 Mariehamn 324 948,71 4 662 714,73 775 884,41 293 705,73 219 496,12 6 276 749,70 547,66 28983 ÅLAND 15 902 428,83 10 113 300,52 5 363 530,54 293 705,73 555 069,88 32 228 035,50 1 111,96 20

21 25000 SKATTEKRAFT FÖRDELAD PÅ SKATESLAG 20000 15000 1152,285051 339,885152 723,484476 1848,363312 2766,790782 412,7788722 1167,266417 1580,908808 184,0778785 681,306161838,849399 211,1228626 106,3936372 360,1376247 237,147916 101,4475888 77,19328637 10000 5000 16348,52902 15877,19515 15182,23901 14244,56181 11925,96359 19134,84678 19532,72027 17725,82309 17272,75186 16835,95316 17466,03683 16007,53502 15597,03113 14820,2906 15435,88056 14642,80582 13343,68955 0 Förvärvsinkomstskatt Samfundsskatt

Skattekraft / invånare Skattekomplettering 1,18 /invånare Kompletterad skattekraft/invånare Brändö 17 500,81 749,92 18 250,73 Eckerö 14 584,45 1 313,84 15 898,29 Finström 16 600,68 1 004,58 17 605,26 Föglö 17 030,60 845,30 17 875,91 Geta 12 003,16 1 649,38 13 652,53 Hammarland 15 180,43 1 132,54 16 312,97 Jomala 18 893,09 531,97 19 425,06 Kumlinge 16 218,66 1 069,90 17 288,56 Kökar 14 879,95 1 350,09 16 230,04 Lemland 17 456,83 756,55 18 213,38 Lumparland 17 517,26 870,15 18 387,41 Saltvik 17 435,88 759,71 18 195,59 Sottunga 19 547,63 474,30 20 021,92 Sund 15 542,27 1 216,76 16 759,04 Vårdö 13 445,14 1 544,17 14 989,31 Mariehamn 22 299,51 28,10 22 327,61 ÅLAND 19 046,95 543,31 19 590,26 22

23 Socialvården totalt /invånare Brändö 262 846,07 559,25 Eckerö 616 426,24 659,28 Finström 612 052,72 242,69 Föglö 318 153,75 574,28 Geta 375 600,24 751,20 Hammarland 278 064,72 180,91 Jomala 920 055,13 197,95 Kumlinge 234 117,12 738,54 Kökar 92 187,31 368,75 Lemland 342 280,50 171,91 Lumparland 74 467,71 187,10 Saltvik 415 168,05 226,99 Sottunga 65 856,71 665,22 Sund 491 890,27 477,10 Vårdö 351 419,24 796,87 Mariehamn 4 662 714,73 406,83 Åland 10 113 300,52 348,94

24 LSA GRUNDSKOLAN LSA STR TOTALT /invånare Brändö 327 321,04-327 321,04 696,43 Eckerö 278 370,32 16 339,49 294 709,82 315,20 Finström 343 785,39 140 052,80 483 838,19 191,85 Föglö 401 041,99-401 041,99 723,90 Geta 207 205,03 56 021,12 263 226,15 526,45 Hammarland 316 262,90 84 031,68 400 294,58 260,44 Jomala 424 878,44 44 350,05 469 228,49 100,95 Kumlinge 155 477,49-155 477,49 490,47 Kökar 212 758,68-212 758,68 851,03 Lemland 331 990,03 28 010,56 360 000,59 180,81 Lumparland 204 452,78-204 452,78 513,70 Saltvik 325 355,15 16 339,49 341 694,64 186,82 Sottunga 24 549,08-24 549,08 247,97 Sund 294 490,64-294 490,64 285,64 Vårdö 342 890,90 11 671,07 354 561,97 804,00 Mariehamn 540 128,86 235 755,55 775 884,41 67,70 Åland 4 730 958,72 632 571,83 5 363 530,54 185,06

25 Skattekomplettering Skattekraft Finansiering Verksamhetbidrag "Årsbidrag" Per invånare per invånare per invånare per invånare per invånare Brändö 751,51 3 095,44 5 121,78-4 923 198,38 Eckerö 1 304,01 2 897,53 5 195,17-5 228-32,64 Finström 1 033,26 3 563,05 5 049,99-4 011 1 039,28 Föglö 855,98 3 279,36 5 452,69-5 428 24,89 Geta 1 646,08 2 347,47 5 290,35-5 810-519,65 Hammarland 1 111,17 2 747,00 4 318,68-4 150 169,04 Jomala 544,45 3 599,59 4 462,09-3 969 493,29 Kumlinge 1 039,53 3 148,04 5 435,73-6 101-665,22 Kökar 1 328,49 2 924,38 5 491,81-6 352-860,19 Lemland 764,53 3 064,45 4 200,85-4 331-130,64 Lumparland 841,73 3 641,72 5 203,41-5 472-268,96 Saltvik 763,86 3 241,29 4 438,12-4 213 225,43 Sottunga 459,93 3 768,90 5 161,17-6 707-1 545,90 Sund 1 187,26 3 179,15 5 148,30-4 929 219,11 Vårdö 1 537,17 2 706,65 5 863,84-5 798 65,65 Mariehamn 28,35 4 258,83 4 806,49-4 120 686,08 ÅLAND 548,68 3 655,82 4 767,78-4 334 433,86