HAGA II, ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN

ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM www.eriarc.fi KYRKSLÄTTS KOMMUN HAGA II, ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN Ändringen gäller kvarteren 1-7 samt park-, badstrands-, jord- skogsbruks- och trafikområden. Med ändringen av detaljplanen bildas ett vattenområde. 23.5.2012 Projektnummer 37301 Ritnings nummer stranddetaljplan, nr 3108 illustration, nr 3109 Planläggare Eriksson Arkitekter Ab Patrick Eriksson, arkitekt SAFA, YKS-420 Sjötullsgatan 11 C, 00170 Helsingfors Tfn: 0108 354 200 Inträde av anhängighet 11.12.2009, kungörelse i tidningarna Behandling Program för deltagande och bedömning (PDB) samhällstekniska nämnden 17.12.2009 126 Utkast till stranddetaljplan samhällstekniska nämnden 17.11.2011 108 Förslag till stranddetaljplan samhällstekniska nämnden 23.5.2012 Godkännande av stranddetaljplan samhällstekniska nämnden XX.XX.20XX XX kommunstyrelsen XX.XX.20XX XX kommunfullmäktige XX.XX.20XX XX

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 2 (28) 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Se pärmen 1.2 Planområdets läge Planeringsområdet befinner sig i Kyrkslätts kommun Hirsala by och omfattar ön Ängeslandets södra spets. Planeringsområdet är en del av fastigheten Haga II Rnr 1:8 och 1:159. Området gränsar i norr till skog övriga sidor till hav. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn: Huvudsyfte: Planområdets areal: Haga II, ändring av stranddetaljplanen omgruppering av byggnationen ca 45,2 ha. Planbeskrivningen avser: den 23.5.2012 daterade stranddetaljplanekartan Pärmbilden: Vy från Marskatauddens södra del mot havet

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 3 (28) 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Identifikationsuppgifter... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens namn och syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 4 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen... 4 2 SAMMANDRAG... 5 2.1 Planprocessens olika skeden... 5 2.2 Stranddetaljplanen... 5 2.3 Genomförandet av stranddetaljplanen... 5 3 UTGÅNGSPUNKTER... 6 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 6 3.1.1 En allmän beskrivning av området... 6 3.1.2 Historia... 6 3.1.3 Naturmiljön... 6 3.1.4 Den byggda miljön... 13 3.1.5 Markägoförhållanden... 14 3.2 Planeringssituationen... 15 3.2.1 Planer och beslut som berör planområdet... 15 3.2.2 Utredningar gällande planområdet... 16 4 SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN... 16 4.1 Behovet av detaljplanering... 16 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna... 16 4.3 Deltagande och samarbete... 16 4.3.1 Deltagande och växelverkan... 16 4.3.2 Myndighetssamarbete... 17 4.4 Mål för strandetaljplanen... 17 5 REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN... 19 5.1 Planens struktur... 19 5.1.1 Dimensionering... 19 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet... 21

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 4 (28) 5.3 Områdesreserveringar... 21 5.3.1 Kvartersområden... 21 5.3.2 Övriga områden... 21 5.3.3 Allmänna bestämmelser... 22 5.3.4 Övriga beteckningar... 24 5.4 Planens konsekvenser... 24 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 24 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 25 5.4.3 Ekonomiska konsekvenser... 26 5.4.4 Sociala och kulturella konsekvenser... 26 5.4.5 Störande faktorer i miljön samt trivsel... 26 5.5 Planen i förhållande till den gällande generalplanen och till ställda mål... 27 5.6 Planen i förhållande till landsomfattande mål för områdesanvändning... 27 5.7 Planbeteckningarna och - bestämmelserna... 27 5.8 Namnskick... 27 6 GENOMFÖRANDE AV STRANDDETALJPLANEN... 28 6.1 Uppföljning av genomförandet... 28 6.2 Genomförandet och tidsplanering... 28 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Uppföljningsblankett för detaljplanen 2. Planområdets läge 3. Landskapsplan 4. Generalplan 5. Gällande strandplan 6. Dimensionering av strandlinjen 7. Miljöutredning (Luontotieto Keiron Oy: Ängeslandetin kaavahanke. Luontoselvitys 2005). 8. Stranddetaljplanekartan och planbestämmelserna 9. Illustration 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 1. Jordartskarta 1:20 000, Geologiska forskningscentralen 2. Delgeneralplan för skärgårds- och strandområden 17.2.1998, Kyrkslätts kommun 3. Nylands landskapsplan 15.8.2007, Nylands förbund

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 5 (28) 2 SAMMANDRAG 2.1 Planprocessens olika skeden Start och PDB Planläggningen har inletts på initiativ av den nuvarande markägaren till lägenheten Haga II Rnr 1:8. Samhällstekniska nämnden behandlade 17.12.2009 Programmet för deltagande och bedömning. Eriksson Arkitekter Ab valdes till planläggare. Planutkast Samhällstekniska nämnden behandlade planutkastet 17.11.2011 108 och anhängiggjorde planen för tiden mellan 12.12.2011 20.1.2012. Angående förslaget inkom nio utlåtanden, inga anmärkningar inlämnades. 2.2 Stranddetaljplanen Planområdet har tidigare fungerat som semesterområde för två försäkringsbolags personal, men denna verksamhet har tagit slut för länge sedan. Området är i privat ägo och gällande plan för fastigheten Haga II Rnr 1:8 är den 1991 fastställda Haga II stranddetaljplan vilken delvis har förverkligats. På området finns för tillfället 13 byggnader: sex semesterstugor samt gemensamma service-, bastu- och umgängesutrymmen Områdets läge i närheten av huvudstadsområdet på Porkalauddens östra strand möjliggör att det kan betjäna ett större område än bara kommuninvånarna och huvudstadsborna. Syftet har varit en planlösning som tar i beaktande naturens och landskapets värden och som följer principerna i delgeneralplanen för Kyrkslätts skärgårds- och kustområden. Byggandet har grupperats om till små självständiga gårdsplaner. I och med att områdets karaktär förändras, har den gamla stranddetaljplanen reviderats och planens nuvarande byggrätter omorganiserats. 2.3 Genomförandet av stranddetaljplanen Plangenomförandet kan inledas när planen vunnit laga kraft. En del av plangatorna har redan byggts. Nätverket kompletteras med körförbindelser till de nya tomterna. Områdets vatten- och avloppsnät genomförs i enlighet med gällande förordningar.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 6 (28) 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området 3.1.2 Historia 3.1.3 Naturmiljön Planområdet är beläget i Hirsala by i Kyrkslätt kommun och omfattar ön Ängeslandets södra del. På området går en väg i nordostlig-sydvästlig riktning vid vilken, i områdets centrala del, det finns några semesterbostäder. Landskapet utgörs av böljande skogsmarker. Söder om området finns öppna klippiga stränder. Området gränsar i nordost till skog och övriga sidor till havet. Kyrkslätts historia är mångfacetterad. De första invånarna var fiskare och jägare. De anlände till området efter istiden ca 9000 år sedan när strandlinjen var mycket högre upp än nu och havsstranden var i norra Kyrkslätt. Gravrösena som invånarna byggde på Porkala udd under bronsåldern 1500-500 f.kr. och under järnåldern 500 f.kr. - 1200 e.kr. beskriver traktens långa bosättningshistoria. På medeltiden, åren 1100-1400, anlände invånare från Sverige. Under flera decenniers tid var Kyrkslätt jordbruksområde. Den tidigare havsbottnens lermarker förändrades till ett odlingslandskap. De gamla bycentren är oftast belägna på den vackraste kullen mitt i odlingarna. Andra världskriget förändrade riktningen för Kyrkslätts utveckling. Efter kriget 1944 arrenderades två tredjedelar av Kyrkslätt, nästan hälften av Sjundeå och hela Degerby kommun, till Sovjetunionen som en marin militärdepå. Den finska befolkningen evakuerades på tio dagar. På området byggdes stora kaserner, bunkrar, en militärhamn och ett flygfält. På området bodde då invånarantalet var som störst åtminstone 10 000 civila och 20 000 soldater. Porkala arrendeområde var en militärstad med ett sjukhus, skolor och daghem. Arrendeområdet återlämnades tidigare än vad som ursprungligen var avtalat när på hösten 1955 en kommuniké undertecknades i Moskva om att återbörda Porkala området till Finland. Porkala arrendeområdes gränser öppnades 26.1.1956, återinflyttningen och återuppbyggandet kunde börja. Efter arrendetiden började en snabb industrialisering på området och en förändring skedde i befolkningsstrukturen på området. Finskspråkig befolkning flyttade till området och jordbrukets betydelse minskade. Öarna Ängeslandet och Hirsala är utmärkta i Konungens kartverk (1776-1805), men på grund av havsnivån fanns det inga invånare på området och området var inte noggrant kartlagt. Landskapsstruktur, landskapsbild Området är ett bergigt och böljande, småskaligt skogbevuxet skärgårdslandskap, vilket är karaktäristiskt för sydkusten. I berggrunden syns en kraftig nordostlig-sydvästlig riktning som bildats under istiden. De högsta punkterna på Ängeslandet höjer sig ungefär 20 meter över havsytan och de lägsta svackorna mellan åsarna ligger ungefär på nivån 5 meter över havsytan.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 7 (28) Den övervägande delen av området är tallbevuxen moskog. Stränderna är klippiga och ställvis branta, andelen fria bergspartier är stor, både längs stränderna samt på terrängens högsta områden. Dessa har till största delen bevarats i naturligt skick då bosättningen finkänsligt inpassats i skogen i de inre delarna av området. Bild: Ängeslandets strandklippor. Bild: Västra delens bergspartiers moskog.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 8 (28) Bild: Parkliknande område öster om badstranden. Från de fria bergspartiernas krön öppnar sig vyer mot havet. Mellan bergsmarkerna finns smala sänkor i nordostlig-sydvästlig riktning med vattendrag med fuktigare jordmån. Stränderna är karga och skogen är till största delen låg tallskog. Ställvis ser man tallar som har dött på grund av torka. Miljön i närheten av de befintliga kvarteren är mera bebyggd och bearbetad. På området finns gräsbevuxna parkområden samt en gammal hästhage. Jordmånen och berggrunden Terrängens högsta krön är berg med högst ett tunt lager morän. Terrängens lägsta delar är lera. De högsta bergen inom planeringsområdet är ca 10 meter över havsytan, byggandet är beläget ca 5 meter över havsytan. Vegetationen En naturutredning på området har gjorts (Luontotieto Keiron Oy). Ön Ängeslandet hör till den inre skärgården, men öns södra del kan anses representera natur i yttre skärgården. Området är i huvudsak moskog, men på de låglänta områdena vid stränderna finns småskaliga strandängar och vassruggar. På områdets yttersta udde växer för den yttre skärgården typiska låga och glesa talldungar med klippmönster. Skogstypen representerar blåbärstypens mo (MT), ställvis den kargare lingontypen (MV). Som en följd av att skogen har fått utvecklas en längre tid utan avverkning finns där stora mängder rötved samt torrfuror och vindfällen. Trädbeståndet är av varierande ålder, förutom furor med sköldbark växer ungt trädbestånd, tallar jämte granar, björkar och aspar. Uddens södra grusiga och steniga strandzon som är ut-

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 9 (28) satt för sjögång är relativt bred och artrik. Skogsarterna är typiska. På tallarna växer den krävande talltickan (Porodaedalea pini). Denna ticka växer vanligtvis bara på över 100-åriga tallar. Växtligheten är frodigare, till och med lundaktig i skogspartiet på uddens norra del. Skogsområdet mellan båtstranden och den södra klungan av stugor har fått vara ifred för skogshygge i över ett halvt sekel. På krönet växer relativt vanliga talldungar, men på randområdena växer grandominerad ålderstigen blandskog samt även gamla aspar. Området är mera skyddat och därför mera högväxt än på den yttersta sydspetsen. I områdets östra del, nära vägen, finns ett litet, par meter högt, stup var det växer hällebräken och gaffelbräken som tecken på en ovanligt näringsrik bergart. Bild: Vy från Marskatauddens strandklippor mot söder. Vid planområdets västra strand, i en sänka mellan två kullar, finns det ur skogens natursynpunkt värdefullaste skogsområdet inom vilket skogen är väldigt tät och på ett naturligt sätt varierande. En del av de grova granar har dött och blivit torrfuror samtidigt som några har murknat på marken. I områdets södra del finns en kärrmosse i öst-västlig riktning i vilken det ligger ett flertal murkna träd i myren. Till den täckande mossan hör den anmärkningsvärda och ovanliga mossan, sågskapania, en art som påvisar naturvärden. I den grunda viken vid öns sydöstra strand växer utredningsområdets största vassruggar. Den relativt täta vassruggen förvandlas vid stranden till en äng med storväxta gräsväxter. I utredningsområdets mitt, norr om bergskullarna, finns ett öppnare område som antingen har varit en äng eller en hage. Terrängen är antingen färsk eller fuktig och glest bevuxen med björkar och unga granar. I områdets södra del finns ett litet sommarstall med tillhörande fålla/ridplan.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 10 (28) Bild: Talldungar på Marskataudden. På södra sidan av nordligaste udden i planområdet finns en liten lund med klibbal vilken representerar rödbläretypen (LT). Längs kanten finns även en lite torrare lund med stora aspar. I områdets nordöstra del växer det, i en sluttning, en regionalt värdefull naturenlig tät blandskog var det förutom granar växer stora aspar. Det finns talrika döda rotstående träd samt kullfallna träd. Speciellt värdefulla är aspstammarna i olika förmultnings-stadier, på rot eller kullfallna, eftersom förmultnande asp är ovanligt i nutida skogar, och flera nedbrytarorganismer är helt beroende därav. Även den vassruggiga strandängen, inom planeringsområdet i ost-nordost, är ett potentiellt värdefull traditionslandskap och naturobjekt ifall det på nytt skulle tas i bruk som betesmark. Värdefulla naturobjekt På planeringsområdets nordvästra strand finns ett av Skogslagen 10 specificerad speciellt värdefullt habitat, en klippalslund. Enligt natur-utredningen förekommer det på området inga naturtyper enligt natur-vårdslagen 29. Strandängarna är för högväxta för att räknas som naturtyper som bör skyddas, de fyller inte naturskyddslagens kriterier. På området finns inte heller vattennaturtyper vilka skyddas av vattenlagen 15a eller 17a. Flygekorrar har inte påträffats på området. Områdets habitat lämpar sig delvis för flygekorrar men ön är svåråtkomlig för flygekorrar. I samband med naturutredningen påträffades varken fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv bilaga 1 eller i hotklassificeringen nämnda fågelarter. Inga påträffade arter inom området kräver särskilt skydd.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 11 (28) Bild: Skog i Marskatauddens centrala delar. Bild: Strandäng och vassrugg i södra delen. Natura-område Havsområdet söder om området är ett natura 2000-område: Kyrkslätts skärgård (FI0100105 SPA ja FI0100026 SCI). FI0100026 SCI område är ett som kan anses vara viktigt för samhället. Till SCI-området hör holmarna inom avgränsningen; de vattenområden vilka ingår i de grundade natur-

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 12 (28) skyddsområdena samt Sommarns närvatten ingår. Det omfattande skärgårds- och strandområdet är mycket viktigt för skyddandet av skärgårdens naturtyper och fågelarter. Området är ett representativt prov på skärgårdsnatur. Holmarna är i huvudsak obebyggda, klippiga och karga. På de största holmarna i inre skärgården finns ställvis representativa lundar. På holmarna förekommer även en del hotade växtarter. De speciellt värdefulla områdena befinner sig i Natura-områdets västra del, i Obbnäs omgivning. Speciellt på Sommarn häckar ett trettiotal fågelarter och på området finns även för fåglarna värdefulla utfodringsområden, sandstränder och undervattensnaturtyper. Sommarn ligger dock ca 20km sydväst om från planområdet på andra sidan av Porkkala udd. FI0100105 SPA- objektet är skyddat enligt fågeldirektivet. De resterande havsområdena inom avgränsningen, vilka inte ingår i SCI-området, hör till SPA-området. Området är mycket viktigt som häckningsområde för ett flertal fågelarter och framför allt som rast- och utfodringsplats för flyttfåglar. I samband med vårflytten rastar tusentals fåglar på området, bl.a. alfåglar. På övriga vattenområden, än de som ingår i naturskyddsområdena, säkras fågelbeståndets viktiga livsmiljöerna med vattenrättsliga tillståndssystem och naturskyddslagens 65 och 66. Vattendrag och vattenhushållning Planeringsområdet utgörs av Ängeslandets södra spets på östra stranden av Porkala udd. Västrets ås, i områdets norra del, fungerar som lokal vattendelare och fördelar ytvattnet till havet via diken i norra och södra delen. Mellan de klippiga åskullarna bildas sänkor vilka fungerar som flödes- och infiltrationsområden. Bild: Badstrand och vy ut mot viken.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 13 (28) 3.1.4 Den byggda miljön Befolkningsstruktur och utveckling Vid årsskiftet 2011-2012 hade Kyrkslätt ca 37 000 invånare, varav 77,7% finskspråkiga och 18,0% svenskspråkiga. Invånarantalet i Kyrkslätt har ökat de senaste åren med i medeltal över 2% per år. Kommunen utvecklas speciellt som en bostadskommun i anslutning till Helsingfors. Enligt Statistikcentralens prognos ökar kommunens invånarmängd före år 2025 till 40 463 invånare. Aderton procent av befolkningen bor i glesbygden och av den ca en tredjedel i kustens skärgårdsområde (söder om stamväg 51). Cirka 11 % av befolkningen är under 7 år, ca 19 % mellan 7-19 år, 59 % mellan 20-64 år och ca 11 % 65 år fyllda. På planområdet finns ingen fast bosättning. Samhällsstruktur och tätortsbild På Porkala udds stränder och i dess skärgård är fritidsbosättningen och åretruntbosättningen riklig. Området har tidigare fungerat som semesterområde för de anställda vid två stora försäkringsbolag men denna verksamhet har upphört för flera år sedan. För tillfället finns på området 13 stycken på 1980- talet byggda byggnader: sex semesterstugor samt gemensamma service-, bastu och umgängesutrymmen. De nuvarande byggnaderna är svårt angripna av mögel och oreparabla, förutom en byggnad som närapå byggts på nytt, måste alla de övriga rivas. Service och arbetsplatser Den närmaste servicen ligger på ca 7km avstånd i Långvik och på 10km avstånd i Friggesby. Servicen i kommunens centrum ligger på 17km avstånd. Friluftsliv och rekreation Skärgården och de vackra naturområdena bjuder både på sevärt och upplevelser. På Porkalauddens östra strand vid Ängeslandet ligger Väransby friluftsområde. Trafik Planeringsområdet sammanbinds med Porkala udd via Tavastövägen, som går igenom ön Hirsala på områdets nordöstra sida, söderut blir vägen Ängeslandsvägen. Planområdets vägnät bildas av privatvägarna som leder till tomterna. Söder om området går en småbåtsled. Teknisk försörjning Längs den sydöstra kanten av ön går en el-linje. Området har ingen kommunalt vatten-och avloppsnät. Den byggda kulturmiljön och fornlämningarna Områdets nuvarande byggnader är byggda på 1980-talet. På området finns inga skyddade byggnader. Veterligen finns det inga forn-lämningar på området.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 14 (28) Miljöskydd och miljöstörningar På området finns inga miljöstörningar. Bild: Befintlig semesterbyggnad Bild: Park framför det kvarteret för sambruk norr om Marskataudden. 3.1.5 Markägoförhållanden Området är i privat ägo.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 15 (28) 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer och beslut som berör planområdet Landskapsplan Nylands landskapsplan har vunnit laga kraft 15.8.2007. I lanskapsplanen är området i sin helhet s.k. vitt område, för vilket det inte finns landskapsmässiga markanvändningsbehov. På dessa områden kan, i samband med noggrannare planering, och enligt kommunens behov, placeras alla markanvändningsfunktioner med lokal betydelse Nyland första etapplandskapsplan har fastställts 22.6.2010. Den kompletterar Nylands landskapsplan. I etapplandskapsplanen behandlas avfallshanteringen, hanteringen av stenmaterial, motorsport- och skjutbaneområden, trafikdepåer och terminaler, vidsträckta sammanhängande skogsområden och tysta områden. I etapplandskapsplanen har inga reserveringar indikerats för planeringsområdet. Nylands 2:a etapplandskapsplan godkändes av landskapsstyrelsen 23.4.20112. I den betonas samhällsstrukturen och trafikfrågor i anslutning med områdesstrukturer. I denna 2:a etapplandskapsplan är det frågan om att på nytt granska de fastställda planerna, Nylands landskapsplan och 1:a etapplandskapsplanen samt Östra-Nylands landskapsplan. På grund av planens signifikans används uttrycket: förnyande av landskapsplanen. I utkastet har inga reserveringar indikerats för planeringsområdet. Generalplan Delgeneralplanen för Kyrkslätts kommuns kust- och skärgårdsområden har vunnit laga kraft 17.2.1998. I delgeneralplanen har planområdet huvudsakligen anvisat som MU-område, d.v.s. jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet och/eller med särskilda miljövärden. Områdets byggnadsrätt har placerats på samma markägares A-, RA-, RM-områden, eller så skall den utnyttjas på M-området. På planeringsområdet har anvisats fyra RA-områden, alltså i första hand för semesterboende ämnade områden. I generalplanen har områdets byggnation anvisats i enlighet med den i kraft varande detaljplanen. Enligt stomlägenhetsberäkningen i delgeneralplanens måttsättning skulle fastigheten ha sju (7) beräknade byggplatser. Stranddetaljplan Haga II strandplan har fastställts år 1991. Området har bara delvis förverkligats. I strandplanen är den sammanräknade byggrätten för planeringsområdet 2793 m²vy. Av byggrätten har 2030 m²vy reserverats för semesterbostäder med gemensam strand (inkluderande möjligheten för en åretruntbostad och en gemensam bastu), 583 m²vy för servicebyggnader, 50m²vy för skyddstak för båtar och sammanlagt 80 m²vy för två strand-bastur. Haga II strandplan har ursprungligen också gällt en del av fastigheterna 1:145 och 1:159 vilka är belägna vid planområdets nordöstra gräns. För fastigheten 1:145 del har Haga II strandplan upphävts i Hirsala-Bulleruddplanen (nr 2551, godkänd av fullmäktige 27.4.2000). För fastigheten 1:159 del är planreserveringen för jord- och skogsbruksområde (M) enligt den gällande Haga II strandplanen samt område reserverat för fordonstrafik.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 16 (28) Byggnadsordning Kyrkslätt kommunfullmäktige har 29.6.2006 godkänt byggnadsordningen. Byggnadsordningen har vunnit laga kraft 17.9.2008 efter kungörelsen. Byggförbud För området har inte utfärdats byggförbud. Baskarta Baskartan har utarbetats för detaljplanläggning, och den uppfyller stadgarna i förordningen om planläggningsmätning 1284/1999, de tekniska kraven i anvisningarna för planmätning 2003 samt kraven på framställningssätt enligt publikationen Baskarta för planläggning 1997. Kyrkslätts kommun, Markku Korhonen 30.10.2009. 3.2.2 Utredningar gällande planområdet En naturutredning har gjorts angående planeringsområdet (Luontotieto Keiron Oy: Ängeslandetin kaavahanke. Luontoselvitys 2005). 4 SKEDEN I PLANERINGEN AV STRANDDETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering Eftersom fastigheten övergått i privat ägo har fastighetens användning som representationsområde och personalens semesterområde upphört, och den 1991 fastställda strandplanen har därmed blivit föråldrad. Då områdets karaktär förändras justeras och ändras den gamla stranddetaljplanen och den nuvarande byggnadsrätten omfördelas. Syftet med planeringen är också att tillåta nya byggnadsplatser för semesterbostäder på området 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Planläggningen har inletts på den nuvarande markägarens, fastighetens Haga II Rnr 1:8, initiativ. Samhällstekniska nämnden behandlade 17.12.2009 programmet för deltagande och bedömning. Eriksson Arkitekterna Ab valdes som planläggare. Den samhällstekniska nämnden behandlade planutkastet 17.11.2011 108. Planområdets namnskick har behandlats i namnkommittén 10.5.2012 5. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Deltagande och växelverkan Planläggningsarbetet har arrangerats så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen, samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen, har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken i olika planläggningsskeden.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 17 (28) En förteckning över intressenterna samt deras möjligheter att ta del i planläggningen samt en preliminär tidsplan framgår av Programmet för deltagande och bedömning. Ett möte för allmänheten ordnades i utkastskedet 11.1.2012. Utkastet var till påseende 12.12.2011 20.1.2012. Inga anmärkningar lämnades in angående planutkastet. 4.3.2 Myndighetssamarbete Under planläggningstiden anordnas myndighetssamråd och planen skickas på remiss i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Nio utlåtanden lämnades in angående planutkastet. 4.4 Mål för strandetaljplanen Mål enligt utgångsmaterialet Planeringsområdet är i privat ägo. Planläggningen inleds på den nuvarande markägarens initiativ. Området har tidigare fungerat som rekreationsområde för personalen av två stora försäkringsbolag men verksamheten har upphört för flera år sedan. Den gamla strandplanen är därmed föråldrad. På grund av nya användningsbehov är syftet att förnya strandetaljplanen så att den motsvarar nutidens krav. I samband med att områdets karaktär förändras justeras och förändras den gamla strandplanen. Även byggnadsrätterna för planeringsområdet granskas på nytt. Markägarens mål är att omfördela byggnadsmöjligheterna för semesterbostäderna. Kommunens mål är att säkerställa tillräckliga rekreationsområden för allmänt bruk på hela planområdet, samt att bestämma en för området lämplig mängd av byggnation och placeringen av denna. Områdets natur- och landskapsvärden tas hänsyn till i planläggningen. Enligt måltidtabellen behandlas stranddetaljplanen år 2012 för godkännande. De riksomfattande målen för områdesanvändningen De särskilda målen för detta planområde gällande en enhetligare samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet är bl.a.: I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas i mån av möjlighet så att de stödjer landsbygdstätorterna och bynätet samt utnyttjandet av infrastrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. I samband med områdesanvändningen skall hänsyn tas till områden med risk för översvämning specificerade i myndigheternas utredningar, och riskerna i samband med översvämningarna skall förebyggas. I planering av

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 18 (28) områdesanvändningen bör ny bebyggelse inte placeras på områden med risk för översvämning. Detta kan frångås endast om det med behovs- och konsekvensutredningar kan påvisas att byggnationen är i enlighet med hållbar utveckling. I planeringen av områdesanvändningen bör tillräcklig tillgång till hälsosamt och av vatten av god kvalitet varande säkerställas, samt att tätorternas lokala vattenförsörjningslösningar går att förverkliga. Dessutom skall i områdesanvändningsplaneringen hänsyn tas till förebyggandet av avloppsvattnets skadeverkningar. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall vikt fästas vid naturområden som ekologiskt, eller med tanke på rekreationen i det fria, är betydande och enhetliga. Områdesanvändningen och byggandet skall styras på ett sådant sätt att dessa helheter inte i onödan spjälkas upp. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet upplevs som trivsamt. Mål enligt landskapsplanen I landskapsplanen riktas inget tryck på området användning. Mål enligt generalplanen I generalplanen (Delgeneralplan för kust- och skärgårdsområden) har planområdet huvudsakligen anvisats som MU-område, d.v.s. jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet och/eller med särskilda miljövärden. Områdets byggnadsrätt har placerats på samma markägares A-, RA-, RM-områden, eller så skall den utnyttjas på M-området. På planeringsområdet har fyra RA-områden anvisats, alltså i första hand för semesterboende ämnade områden. Enligt stomlägenhetsberäkningen i delgeneralplanens måttsättning skulle fastigheten ha sju (7) beräknade byggplatser. Generalplanen tar inte ställning till byggrättens storlek. I generalplanen har områdets byggnation anvisats i enlighet med den ni kraft varande detaljplanen. 4.4.1 Val av detaljplanelösning samt motivering Åsikter och hänsyntagande av dessa Angående planutkastet inkom nio utlåtanden. De så kallade planläggarens svar på utlåtandena, ur vilka det framkommer alla ändringar gjorde med anledning av dessa, är bilagda detaljplanematerialet. I de följande styckena har de centralaste punkterna tagits upp. Dessutom gjordes en del små korrigeringar. Ett flertal instanser framhöll att RA-tomten innehållande kvarteren 1 och 2 på Marskatudden borde tas bort och att området bör bevaras obebyggt och lämpligt för rekreation. Dessutom påpekades det att områdena i utkastet vilka försetts med beteckningen för jord- och skogsbruksområden (M) är i generalplanen anvisade som MU-reservering och å andra sidan ville man säkerställa deras landskapsmässiga och rekreationsvärden med beteckningen MY eller VL.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 19 (28) Likaledes förutsatte man att beteckningen för AH-kvarter skulle preciseras, samt att byggnadsytornas avgränsningar skulle kontrolleras så att ett tillräckligt avstånd till stranden uppnås och att bebyggelsen inte inriktas till områdets högsta punkter. Inverkan på planen RA-tomten med kvarteren 1 och 2 på marskataudden har strukits och byggplatserna har omdisponerats. De centrala skogarna (M) har ändrats till MUområdet i enlighet med generalplanen. De mest värdefulla skogsområdena har även i utkastet markerats med beteckningen MY. AH-kvarterets bestämmelse har preciserats så att det på området får placeras gemensamma klubbutrymmen. Alla byggplatsers avstånd har granskats så att de överensstämmer med kommunens byggnadsordning och dragningen av planvägen som går igenom området har flyttats så att den går bredvid kvarteren. Vid avgränsandet av byggplatserna bör hänsyn tas till att avståndet till stranden är tillräckligt, andra möjliga naturvärden, flodrisken samt byggplatsens lämplighet för semesterboende. Gränsdragningarna har ritats in enligt dessa randvillkor och lanskapets högsta punkter har i mån av möjlighet lämnats utanför. 5 REDOGÖRELSE FÖR STRANDDETALJPLANEN 5.1 Planens struktur I stranddetaljplanen har man tagit fram ändamålsenliga byggplatser för semesterbyggnader enligt nuvarande markanvändningsbehov i närhet av de befintliga semesterbyggnaderna. Det befintliga vägnätet har kompletterats enligt behov. På planeringsområdet bildas två kvartersgrupper intill de nuvarande bebyggda områdena och som gränsar till stranden. Byggnationen har grupperats på nytt så att de bildar självständiga gårdsområden. I planen har även anvisats ett kvartersområden för gemensamt bruk som betjänar boendet samt småbåtshamnar. I planen har sammanlagt 8 byggplatser för fritidsbostäder (RA), en byggplats för ett fristående småhus (AO) och ett kvartersområde för gemensamt bruk som betjänar boendet anvisats. I mitten av kvartersgrupperna bildas ett enhetligt grönområde som sträcker sig ända till Marskatauddens spets. Största delen av planeringsområdets östra strand och planområdets norra del är jord- och skogsbruksområde på vilket det finns behov av att styra friluftsbruket (MU) eller som jord- och skogsbruksområde med särskilda naturvärden (MY). Planreserveringar för fastigheten 1:159 förändras inte, utan bibehålls i enlighet med Haga II stranddetaljplan. 5.1.1 Dimensionering I den gällande stranddetaljplanen har området anvisats byggnadsrätt på 2793m²vy. Enligt stomlägenhetsberäkningen i delgeneralplanens måttsättning skulle fastigheten ha sju (7) beräknade byggplatser.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 20 (28) Byggnadsrättens dimensionering baserar sig på den i kraft varande byggnadsordningen. Denna tillåter 150m²vy för en byggnadsplats samt därtill 50m²vy för en sidobostad. Utöver detta för man bygga en envånings bastubyggnad vars våningsyta inte får överstiga 30m². I planen har sidobostadens byggnadsrätt slagits ihop med fritidsbyggnadens byggnadsrätt. Byggnadsordningen tillåter ett fristående småhus med en byggnadsrätt på 400 m²vy, därtill 100 m²vy ekonomibyggnader samt 30 m²vy för bastubyggnad. Utöver dessa har på kvartersområdet för gemensamt bruk (AH) tillåtits sammanlagt 200 m²vy byggnadsrätt. På M-området tillåts 200m²vy lageroch servicebyggnader för jord- och skogsbruksverksamheten. Vid småbåtshamnarna tillåts ett båtskjul på 30 m²vy samt på småbåtshamnsområdet på Marskatauddens norra strand 100 m²vy klubbutrymmen för segelsällskapets behov. Arealerna för områdesreserveringarna i planen samt byggrätterna är: Anv.ändamål antal tomter areal (m²) byggnadsrätt (m²vy) AO 1 14 843 530 AH 1 4 158 200 VV 1 192 --- RA 8 93 048 2400 LV 6 233 160 MU 113 769 200 MY 63 186 --- W 145 077 --- områden för plangator 10 535 --- Planområdets areal är ca 45 200 m2 och sammanlagt bildas byggnadsrätt 3 490 m²vy. Således blir ökningen jämfört med den gällande stranddetaljplanen 697 m²vy. Strandlinje Planeringsområdets sammanlagda kartstrandlinje är 2,9 km. Uträkningen är gjord enligt miljöministeriets anvisning Planering av stränders markanvändning (Miljöhandledning 120). Kartstrandlinjen har uppmätts på lantmäteriverkets baskarta. Vid bestämningen av bebyggd och fri strandlinje har man följt miljöministeriets anvisning samt högsta förvaltningsdomstolens prejudikat (13/10.02.04/2010). När dessa principer tas i beaktande är av planeringsområdets kartstrandlinje 1,3 km bebyggd och 1,56 km fri. Den fria strandlinjens andel av planeringsområdets strandlinje är 54 %. Den fria strandens andel av den konverterade strandlinjen är 49%. (se bilagorna 6a och 6b). Enligt byggnadsrättsberäkningen i delgeneralplanen för kust- och skärgårdsområden har fastigheten Haga II 1:8 sju (7) byggplatser. Som grund för måttsättningen av byggnadsrätten har stamlägenhetens jordareal använts. För strandlinjens konvertering har den s.k. Södra-Savolax-modellen använts. Modellen har utvecklats av Södra-Savolax landskapsförbund. Dess huvudprincip är att vid stranden av smala vattendrag kan mindre bebyggelse placeras än vid breda vattendrag eftersom fritidsbostäder nära varandra stör

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 21 (28) varandra. Södra-Savolax modellen har presenterats i anvisningen Planering av stränders markanvändning, Miljöhandledning 120. Enligt Södra-Savolaxmodellen blir den konverterade strandlinjen på planeringsområdet 1,7 km. Sålunda är planens helhetsdimensionering 2,4 byggplatser/kartstrandlinjekilometer och 4,2 byggplatser/konverterad strandlinjekilometer. (se bilaga 6c). 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet I planen anges bestämmelser om byggnadsmängd, avstånd till strandlinjen, anpassning till miljön, bevarande av strandvegetationen samt om avloppsvattenbehandlingen. Värdena som har tagits upp i natur- och landskapsutredningarna har beaktats i planens områdesreserveringar och i planbestämmelserna. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) På området har en byggplats för fristående småhus med egen strand anvisats på en befintlig byggnadsplats. Byggrätten har angetts i enlighet med kommunens byggnadsordning förutom möjligheten att bygga en sidobostad. Den sammanlagda byggnadsrätten är 530 m²vy. Kvartersområde i sambruk som betjänar boendet (AH) Med beteckningen har tomten för ett gemensamt klubbutrymme anvisats i kvarter 3. Den sammanlagda byggnadsrätten är 200m²vy. Det är tänkt att hela bilda ett bostads- eller fastighetsbolag av hela området. På planeområdet behövs således mötes- eller hobbyutrymmen för bolaget, AHkvartersområdet är tänkt att tjäna detta behov. Kvartersområde för fritidsbostäder (RA) På området har anvisats 7 byggplatser för fritidsbostäder med egen strand och en inlands byggplats. Byggrätten på fritidsbyggplatserna har angetts i enlighet ned kommunens byggnadsordning. Den sammanlagda byggnadsrätten är 2400 m²vy. 5.3.2 Övriga områden Område för badstrand (VV) Med beteckningen har området för den nuvarande badstranden i viken norr om Marskataudden anvisats. Småbåtshamn (LV) På området har anvisats två befintliga småbåtshamnar. På området får anläggas bryggor och högst ett 30m2 stort skjul vilka ska passa in i landskapet. På småbåtshamnsområdet på Marskatauddens norra strand får 100 m²vy klubbutrymmen för segelsällskapets behov placeras.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 22 (28) Jord- och skogsbruksområden med särskilda behov av att styra friluftsbruket (MU) Skogarna i planeringsområdets nordöstra och centrala delar har anvisats som jord- och skogsbruksområden med särskilda behov av att styra friluftsbruket. På området får 200 m²vy lager- och servicebyggnader för jord- och skogsbruksverksamheten placeras. Byggnadsplatsen är markerad som riktgivande. Jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY) Skogarna på uddens södra och centrala delar och klibbalslunden i planområdets nordvästra del har betecknats med MY-beteckningen. Vattenområde (W) Havet som omsluter udden har anvisats som vattenområde. Plangator Gatorna som anvisats i planen förblir privata gator. 5.3.3 Allmänna bestämmelser Planen berörs av följande allmänna bestämmelser: Särskild uppmärksamhet ska fästas vid byggnadernas höjdnivå, utformning, fasadmaterial och färgsättning, som ska passa in i landskapet. Byggnaderna utanför byggnadsytan bör rivas. Den del av tomtens trädbestånd som förblir utanför byggnadsarealen skall skötas så att dess egenart bevaras. Åtgärderna som utförs får inte riskera landskapets eller naturens mångfald. Växtligheten skall bevaras så naturenlig som möjligt och endast ringa gallring vid behov av strandträden är tillåtet. Kvarteren 1-2 och 4-5 I kvartersområdena AO- och RA får båtskjul uppföras utanför byggnadsytan. I kvartersområdena AO- och RA kan bastuns byggnadsrätt överföras till huvudbyggnadens byggyta ifall denna inte byggs på bastuns byggyta. På byggplatsen RA är det tillåtet att uppföra en byggnad med en fritidsbostad och högst två våningar. Byggplatsens ekonomibyggnader bör vara envåningsbyggnader. I ekonomibyggnadens våningsyta på en byggplats för fritidsbostad får det antingen i övriga ekonomibyggnadsutrymmen, eller i en separat s.k. sovboda, inrymmas ett högst 15 m² värmeisolerat utrymme för hobbyverksamhet, gästrum eller gäststuga. Vid tomten får en brygga anläggas. Kvarter 3 På AH-kvartersområdet får gemensamma klubbutrymmen placeras.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 23 (28) Kvarter 5 På AO-byggnadsplatsen är det tillåtet att uppföra en byggnad med en bostad och högst två våningar. Byggplatsens ekonomibyggnader bör vara envåningsbyggnader. Områden för båthamn/småbåtshamn På området får anläggas bryggor och högst ett 30m2 stort skjul vilka ska passa in i landskapet. På småbåtshamnsområdet på Marskatauddens norra strand får 100 m²vy klubbutrymmen för segelsällskapets behov placeras. Jord- och skogsbruksområden På området är det tillåtet att uppföra små byggnader eller konstruktioner för samhällsteknisk service. Byggnaderna eller konstruktionerna bör placeras i närheten av byggplatserna och gatorna. På MU-områdena är det tillåtet att uppföra sammanlagt 200m2vy lager- och servicebyggnader som verksamheten förutsätter. Området måste skötas enligt skogslagens regler. Inom MY-områdena bör trädbeståndet utvecklas inom dungarna som olikåldrigt ifall inte bibehållandet av naturvärdena förutsätter annan behandling. Åtgärderna som vidtas får inte riskera rekreationsanvändningen, landskapsbilden eller naturens mångfald. Växtligheten på strandområdena och klippområdenas krön skall bevaras i naturligt tillstånd. På området får varken kalhuggning eller annan avverkning som kan syfta på kalhuggning genomföras. På området är det tillåtet att anlägga stigar vilka följer terrängen. Avloppsvattnet Avloppsvattnet skall i första hand behandlas centralt, ifall det kan med skilda undersökningar och noggrannare planering påvisas att ingreppet inte förorsakar skada för omgivningen. Ifall en byggnad inte kan kopplas till det centraliserade avloppssystemet får ingen vattenklosett installeras. En plan bör uppgöras för anskaffningen av rent hushållsvatten och behandlingen av avloppsvattnet. Denna plan måste godkännas av kommunens myndigheter innan byggandet kan påbörjas. Avloppsvattnet måste renas enligt statsrådets förordning om behandling av hushålls-avloppsvatten (209/2011) samt enligt vad kommunens miljöskyddsföreskrifters förutsätter. Inhägnande Endast gårdsområdet får hägnas in. På tomten tillåts staket med lätta konstruktioner i mörka nyanser och som passar i landskapet. Fasta murar tillåts inte. Småbåtshamnens (LV) område, förutom bryggan, får inte inhägnas.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 24 (28) 5.3.4 Övriga beteckningar Speciellt värdefullt område med hänseende till naturens mångfald (luo). Med beteckningen har anvisats klibbalslunden i områdets nordöstra del. Klibbalslunden nämns i naturutredningen. Området bör skötas så att landskapets natur inte nämnvärt förändras. Områdets landskaps lund- och/ eller skogs karaktär skall bibehållas. 5.4 Planens konsekvenser Planens primära konsekvenser berör det egentliga planområdet. Jämfört med den nuvarande stranddetaljplanen är ändringarna av sådan art att planen endast beräknas ha små nya väsentliga konsekvenser för miljön och samhällsstrukturen på planområdet eller utanför det. Utanför planområdet gränsar influensområdet närmast till grannfastigheterna och på smala vattenområden till fastigheterna på de motsatta stränderna. 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsstruktur och tätortsbild Huvuddelen av byggplatserna har placerats på nuvarande bebyggda platserna och i närhet av befintliga byggplatser. De nya byggplatserna har placerats i omedelbar närhet av dessa, i närhet av den befintliga badstranden och småbåtshamnarna. Byggplatserna stöder sig på det befintliga vägnätet som kompletteras enligt behov. De befintliga byggnaderna förblir på de i planen anvisade tomtområdena, men de nuvarande byggnaderna är svårt mögelangripna och oreparabla. Förutom en byggnad, som nästan i sin helhet byggts på nytt, måste alla övriga byggnader rivas. De nya byggnaderna kommer att i huvudsak placeras på de gamla byggplatserna och sålunda är inverkan på samhällsstrukturen och tätortsbilden små. I planen har sidobostadens byggnadsrätt slagits ihop med fritidsbostadens byggnadsrätt, på så sätt minimeras de fristående byggnadernas antal. Befolkningsstrukturen och dess utveckling på planområdet I och med planläggningen väntas antalet personer som vistas på området bli färre, eftersom området tidigare har använts av två stora försäkringsbolag som representations- och semesterområde. Området ändrar och blir ett sedvanligt område för fritidsbostäder, varvid antalet personer som firar en längre tid semester på området ökar. Service, arbetsplatser och näringsverksamhet Antalet semesterfirare som stannar längre tid på området ökar, varvid efterfrågan på service ökar. De fritidsbosatta som kommer till området kommer att utnyttja den offentliga och privata servicen. Särskilt ökar efterfrågan på butiks service och fritidstjänster.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 25 (28) Rekreation Ingen betydande ökning av rekreationsbruket är att vänta inom de närmaste områdena, eftersom användarmängderna minskar. Närheten till havet, ett vackert skärgårdslandskap samt lummiga skogar erbjuder vidare ramar för ett mångsidigt friluftsliv och omväxlande strövtåg. Trafik Planområdet stödjer sig på det befintliga vägnätet. Goda förbindelser till huvudstadsregionen ökar områdets attraktion. I och med den privata fritidsbosättningen beräknas trafikvolymen dock minska på området. Teknisk försörjning Vid behandlingen av avloppsvattnet måste miljölagstiftningens förordningar och kommunens miljöskyddsföreskrifter följas. Avloppsvattnet skall i första hand behandlas centralt, ifall det kan med skilda undersökningar och noggrannare planering påvisas att ingreppet inte förorsakar skada för omgivningen. Ifall en byggnad inte kan kopplas till det centraliserade avloppssystemet får ingen vattenklosett installeras. 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapet Byggandet sker i huvudsak på de nuvarande byggplatserna, i norr vid den befintliga småbåtshamnen och i söder vid den befintliga badstranden. De bebyggda områdena växer en aning och andelen bebyggd strandlinjen växer en aning från det nuvarande. Byggandet inverkar lokalt på landskapet, men i planen har direktiv givits för att minimera inverkan och planering har genomförts med hänsyn till de lokala förhållandena. Byggytorna har anvisats enligt byggnadsförordningen och med hänsyn till det lokala landskapets egenskaper. På tomterna blir en trädbevuxen zon kvar mellan stranden och byggytan, på detta sätt utsätts inte strand landskapet för stora förändringar. Terrängens högsta punkter och således känsligaste bergsområden har avgränsats utanför byggytorna, varpå uddens trädbevuxna profil i storlandskapet bevaras. Planbeteckningarna förutsätter att trädbeståndet på den del av tomten som förblir utanför byggytan sköts så att dess specifika karaktär bevaras. De utförda ingreppen får inte riskera landskapsbilden och endast lindrig gallring av strandens trädbestånd är tillåten. Därutöver skall särskild uppmärksamhet fästas vid byggnadernas höjdnivå, utformning, fasadmaterial och färgsättning, som ska passa in i landskapet. Genomförandet av planen förorsakar inga stora förändringar i landskapet eller landskapsvärdena. De natursköna och karga sydstränderna som öppnar sig mot det öppna havet samt de frodiga vikarna har i planen anvisats som jord- och skog-bruksområden med särskilda miljövärden, varpå de bevaras i nuvarande skick och möjliggör rekreationsanvändning enligt allemansrätten. Invid kvartersområdena finns ställvis parklika och således anlagda gräsytor. På området finns även gamla hästhagar.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 26 (28) Naturen I planläggningen har naturutredningen, vilken gjorts för området, beaktats. Den enligt naturutredningen för naturens mångfald speciellt viktiga området, klippalslunden vid den norra småbåtshamnen, har utmärkts med beteckningen luo och området har med beteckningen MY reserverats som jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden. Naturutredningens rekommendation om att inte bebygga vassruggarna och strandängarna har beaktats och de förblir som jord- och skogsbruksområden i planen. Enligt utredningen är dessa inte, för tillfället, värdefulla naturobjekt utan det skulle förutsätta användning som betesmark eller att slås. I huvudsak är området vanligt, på sin höjd moskog med lokala värden. Genomförandet av planen förstör således inga betydande naturvärden. Med placeringen av byggnationen på de nuvarande byggplatserna eller i närheten av den redan bebyggda miljön har man försökt minimera inverkan på naturen. Fåglarna som häckar på området kommer sannolikt inte att störas, eftersom färre personer beräknas använda området. På tomternas bergsområden kan slitaget av vegetationen öka lokalt. Planbeteckningarna förutsätter att trädbeståndet på del den av tomten som förblir utanför byggytan sköts så att dess specifika karaktär bevaras. De utförda ingreppen får inte riskera naturens mångfald. Växtligheten bör bevaras så naturenlig som möjligt. På området bör givna förordningar angående behandlingen av avloppsvattnet följas varvid avloppsvattnets näringsämnen inte belastar naturen. Planändringen medför ingen betydande förändring för nyttjandet av vattenområdena eftersom det antas att antalet brukare kommer att minska. Planändringen inverkar således inte på Natura-området eller dess skyddsvärden. 5.4.3 Ekonomiska konsekvenser Ökat, långvarigt fritidsboende ökar efterfrågan på fritidstjänster och kommersiell service. Vatten och avlopp samt avloppsvattenbehandlingen sköts centraliserat. Gatorna till tomterna förblir enskilda vägar. Kommunen åsamkas inte kostnader för byggande och underhåll av dessa, utan markägaren står för kostnaderna. 5.4.4 Sociala och kulturella konsekvenser De mångsidiga rekreationsmöjligheterna och det vackra skärgårds-landskapet inverkar positivt på boendetrivseln för invånarna i området. De nya byggplatserna som har anvisats kan å andra sidan inte längre användas för allmän rekreation. På området bevaras ändå skogsområden och stränder för rekreationsanvändning enligt allemansrätten. 5.4.5 Störande faktorer i miljön samt trivsel Användningen enligt planen medför inga störningar och i den närmaste omgivningen förekommer inte heller störande faktorer.

Haga II, ändring av stranddetaljplan 23.5.2012 27 (28) 5.5 Planen i förhållande till den gällande generalplanen och till ställda mål Dimensionering i stranddetaljplanen följer principerna i delgeneralplanen och kommunens gällande byggnadsordning för byggande på strandområden. Jämfört med generalplanens stomlägenhetsberäkning har byggnadsplatsernas antal utökats med två stycken. Byggområdena har anvisats på områden enligt generalplanen, de har dock utvidgats en aning. Eftersom områdenas användningsändamål jämfört med generalplanen har förändrats från att vara företags rekreationsområde till område med egen strand, motsvarar stranddetaljplanens tomter med egen strand ändå generalplanens normala principer för fritidsbyggande vid strand. Stranddetaljplanen följer generalplanens principer och mål för trakten. 5.6 Planen i förhållande till landsomfattande mål för områdesanvändning I planen har byggplatserna placerats i närhet av de befintliga byggnadsplatserna invid det nuvarande vägnätet, således kan man anse att de stöder områdets befintliga bosättning samt utnyttjar den befintliga infrastrukturen. De befintliga byggnaderna förblir på tomtområdena, men de befintliga byggnaderna är svårt mögelskadade och oreparabla. Förutom en byggnad, vilken byggts om nästan i sin helhet, måste alla de övriga byggnaderna rivas. De i planen anvisade jord- och skogsbruksområdena bildar en enhetlig och fortlöpande helhet genom planområdet och byggnadskvarteren är koncentrerade i två kvartersgrupper. Områdena med risk för översvämningar har beaktats genom att i planen definiera bostädernas och basturnas lägsta golvhöjd samt med att anvisa byggplatserna tillräckligt högt upp från havsytan. I planen har vattenförsörjningslösningarna och förebyggandet av avloppsvattnets skador beaktats. Vid behandlingen av avloppsvattnet måste miljölagstiftningens förordningar och kommunens miljöskyddsföreskrifter följas. Avloppsvattnet skall i första hand behandlas centralt, ifall det kan med skilda undersökningar och noggrannare planering påvisas att ingreppet inte förorsakar skada för omgivningen. Ifall en byggnad inte kan kopplas till det centraliserade systemet får ingen vattenklosett installeras. De värdefulla naturområdena har i planen beaktats och anvisats med vederbörliga beteckningar och bestämmelser. Fritidsboendets trivsamhet har höjts och dess inverkan på landskapet har minskats med bestämmelser enligt vilka trädbeståndet på del den av tomten som förblir utanför byggytan sköts så att dess specifika karaktär bevaras och så att växtligheten bevaras så naturenlig som möjligt. 5.7 Planbeteckningarna och - bestämmelserna 5.8 Namnskick Se bilaga 8, Strandetaljplanekarta och bestämmelser Vägnätet är till största delar befintligt. De i planen anvisade planvägarna förblir som privata vägar. Som tema för namnskicket har havsområdets fiskarter