Örebro kommun. Mogetorpsprojektet MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Örebro kommun Mogetorpsprojektet Infiltrationsförsök och provpumpningar i Hammarby- och Mogetorpsmagasinen i Karlslundsåsen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Stockholm 2006-12-01 Grundvattengruppen

Innehållsförteckning Icke-teknisk sammanfattning... 1 1 Inledning... 5 2 Administrativa uppgifter... 6 3 Bakgrund... 6 4 Syfte... 7 5 Underlag... 7 6 Samråd... 7 7 Lokalisering... 8 8 MKB-arbetets genomförande och avgränsningar... 9 8.1 Geografisk avgränsning... 9 8.2 Miljöeffektavgränsning... 9 9 Beskrivning av vattenverksamheten... 9 10 Befintliga förhållanden... 10 10.1 Berört markområde... 10 10.2 Jord... 12 10.3 Berg... 13 10.4 Grundvattenbildning... 13 10.5 Grundvatten... 14 10.6 Grundvattenkvalitet... 15 10.7 Sättningskänslighet... 15 10.8 Naturvårdsintressen... 15 10.9 Grustäkter och grustäktssjöar... 16 10.10 Befintliga anläggningar... 16 10.11 Markföroreningar... 17 11 Riksintressen och gällande planer... 17 11.1 Riksintressen... 17 11.2 Översiktsplan... 17 11.3 Detaljplan för Mogetorpsområdet... 17 11.4 Kända vattendomar... 17 12 Miljökvalitetsmål... 17 13 Verksamhetens omfattning och utformning... 19 13.1 Uttag av grundvatten för försöksinfiltration... 19 13.2 Anläggningar för bortledande av grundvatten... 19 13.3 Anläggningar för infiltration... 19 13.4 Provpumpningar... 20 13.5 Tid för försöken... 20 13.6 Förväntade grundvattennivåer under infiltrationsförsöken och under provpumpningarna... 20 14 Miljökonsekvenser under anläggningsskedet... 21 14.1 Vattenmiljö... 21 14.2 Naturmiljö... 21 14.3 Buller... 21 14.4 Utsläpp till mark och vatten... 21 14.5 Spridning av mark- och vattenföroreningar... 22 i

15 Miljökonsekvenser under undersökningsskedet... 22 15.1 Vattenmiljö... 22 15.2 Naturmiljö... 23 15.3 Buller... 23 15.4 Utsläpp till mark och vatten... 23 15.5 Utsläpp till luft... 24 15.6 Spridning av mark- och vattenföroreningar... 24 16 Konsekvenser för befintliga anläggningar... 24 17 Skydds- och säkerhetsåtgärder... 24 17.1 Anläggningsskedet... 24 17.2 Undersökningsskedet... 24 18 Nollalternativ... 25 19 Alternativa lokaliseringar... 25 20 Alternativa undersökningsmetoder... 25 21 Uppfyllelse av tillämpliga miljökvalitetsmål... 25 21.1 Grundvatten av god kvalitet... 25 21.2 Levande sjöar och vattendrag... 25 22 Kontrollprogram... 26 Referenser... 26 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Begäran avseende beslut från Länsstyrelsens angående projektets förväntade miljöpåverkan med inbjudan till samråd, samrådsredogörelse och protokoll från tidiga samråd med Länsstyrelsen, Örebo och Nora kommuner samt närmast berörda Länsstyrelsens beslut avseende förväntad miljöpåverkan Översiktskarta Planerade infiltrations- och brunnsområden Observationsrör och brunnar Praktiskt influensområde Utdrag från Länsstyrelsens kartor avseende Riksintressen Karta från Örebro kommuns översiktplan (A3) ii

Icke-teknisk sammanfattning I Karlslundsåsen vid Hammarby/Mogetorp knappt 20 km norr om Örebro tätort har Örebro kommun påbörjat undersökningar för en ny vattentäkt. Grundvattentillgången i åsen från Hammarby (söder om Prästtorp) till Mogetorp är otillräcklig för Örebros vattenbehov. En ny vattentäkt är därför tänkt att baseras på konstgjord grundvattenbildning. Den naturliga grundvattentillgången i åsen kommer därvid att förstärkas genom infiltration av ytvatten. Mängden infiltrationsvatten kommer att väsentligt överstiga den naturliga grundvattenbildningen och kommer därigenom utgöra den helt dominerande delen av det grundvatten som tas upp för vidare distribution till Örebro. Den totala vattenproduktionen uppgår i medeltal till ca 36 000 m 3 /d (420 L/s) och maximalt till ca 45 000 m 3 /d (520 L/s). Kommunen tar idag vatten från Svartån, centralt i Örebro, till den befintliga vattenförsörjningsanläggningen. Denna anläggning baseras, i likhet med den planerade anläggningen, på konstgjord grundvattenbildning. Den befintliga vattentäkten är belägen i Örebro och på grund av stor risk för yttre påverkan samt av kapacitetsskäl har kommunen beslutat att komplettera den nuvarande vattentäkten med en 1

ny vattentäkt som kommer utgöra ett komplement och kunna ersätta delar eller hela den nuvarande. Sedan våren 2004 har utredningsarbete pågått för att undersöka de geologiska och hydrologiska förutsättningarna för en ny vattentäkt i Karlslundsåsen i Hammarby/Mogetorps-området. Resultaten från de hittills utförda undersökningarna har visat att de naturliga förutsättningarna förefaller vara mycket goda för att anlägga en vattentäkt som kan producera vatten med stor kapacitet om konstgjord grundvattenbildning används. Örebro kommun planerar att genomföra fortsatta undersökningar i form av infiltrationsförsök och provpumpningar. Dessa undersökningar syftar till att verifiera de hittills positiva undersökningsresultaten och att ge vägledning för hur en framtida vattentäkt kan utformas i området. Infiltration av vatten planeras i detta undersökningsskede ske genom sprinkling med grundvatten. I ett senare skede planeras ytvatten (t ex från Järleån) att infiltreras i området. Detta ingår dock inte i detta skede och beskrivs inte i denna MKB. Grundvattnet sprinklas ut genom ledningar som har försetts med hål, se bild nedan. Uttag för infiltration och provpumpning kommer att ske från fyra till sex grundvattenbrunnar som ännu ej är utförda. Uttaget vatten under provpumpningarna kommer att avledas till närliggande bäckar som leder vattnet ut från området. 2

Infiltration och bortledning av grundvatten kräver tillstånd hos Miljödomstolen. En ansökan som bl a ska innefatta en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska upprättas. Ansökan avseende tillstånd till infiltration av grundvatten och bortledande av grundvatten i undersökningssyfte kommer att lämnas till Miljödomstolen. Effekter och konsekvenser för miljön Under uppbyggnad av försöksanläggningen Försöksanläggningen består av grundvattenbrunnar, elförsörjningsutrustning till de pumpar som kommer att monteras i brunnarna, överföringsledningar från brunnarna till infiltrationsområdena samt ledningar för infiltration med sprinkling. När provpumpningarna genomförs kommer ledningar att läggas till bäckar eller diken som leder upptaget vatten ut från området. Några påtagliga negativa konsekvenser bedöms inte uppstå på grund av uppförandet av försöksanläggningen. Mindre skador på vegetationen kan dock uppstå när entreprenadmaskiner eller fordon för materialtransport ska ta sig fram i naturen. Under infiltrationsförsöken Uttag av grundvatten för återinfiltration kommer att medföra att grundvattennivåerna sänks i uttagsbrunnarnas närhet. Återinfiltration av grundvatten medför att grundvattennivåerna stiger under infiltrationsområdena och i deras närhet. Genom att det upptagna vattnet återinfiltreras till grundvattenmagasinet kommer generella förändringar av grundvattennivåerna motverkas. De lokala sänkningarna och höjningarna av grundvattennivåerna i Karlslundsåsen bedöms inte komma att medföra några betydande olägenheter. Övervägande delen av det infiltrerade vattnet kommer att strömma i riktning mot uttagsbrunnarna om infiltrationsmöjligheterna är goda. En mindre del av det infiltrerade vattnet kan dock komma att strömma åt annat håll. Infiltrationen planeras att i första hand ske med s k sprinkling. Olika infiltrationsområden planeras att undersökas. Hindras infiltrationen av täta jordlager kan det bli aktuellt att använda annan infiltrationsteknik. I området finns ett flertal nedlagda grustäkter. I två av dessa grustäkter norra respektive mellersta grustaget har grustäkt skett under grundvattennivån och grustäktssjöar har bildats. Fungerar inte sprinkling i naturmiljö kan dessa sjöar komma att användas för infiltration. 3

Under provpumpningarna Uttag och bortledning av grundvatten från området medför att grundvattennivån kommer att sjunka. Sänkta nivåer kan till exempel medföra uttorkning av utströmningsområden, risk för sättningsskador och att privata brunnar påverkas. Avsänkningen är störst nära uttagsbrunnarna men avtar som en funktion av avståndet från uttagsbrunnarna. Den bedömda avsänkningen förväntas inte ge några påtagliga negativa konsekvenser. Privat vattenförsörjning kan dock i enstaka fall komma att påverkas genom förändrade nivåer. Kontroll och skyddsåtgärder Undersökningarna syftar till att utröna om området är lämpligt för anläggandet av en ny vattentäkt till Örebro. Under försöken kommer således en mängd data som bl a grundvattennivåer att mätas intensivt och utvärderas. Detta medför att försöken kan avbrytas om risk för skador uppstår. Mätning av grundvattennivåer kommer att ske i speciella observationsrör som har slagits ned genom jordprofilen i syfte att undersöka jordlagerprofilen och att utgöra punkter för mätning av grundvattennivån. Vattennivåer kommer också att mätas i ett antal privata brunnar. 4

1 Inledning Örebro baserar idag sin vattenförsörjning på uttag av grundvatten från Karlslundsåsen som är en isälvsavlagring med nord-sydlig sträckning väster om Örebro. Den naturliga grundvattentillgången i åsen är helt otillräcklig för att försörja Örebro och tillgången förstärks därför med infiltration av råvatten från Svartån. Råvattnet förbehandlas genom kemisk fällning i Skråmsta vattenverk innan det infiltreras i tre områden i åsen: Jägarbacken, Bista och Eker. Bista och Jägarbacken ligger i samma hydrogeologiska enhet medan Eker ligger längre norrut. Den totala vattenproduktionen uppgår i medeltal till ca 36 000 m 3 /d (420 L/s) och maximalt till ca 45 000 m 3 /d (520 L/s). Läget för den nuvarande dricksvattenförsörjningen är utsatt både med avseende på kapacitet och kvalitet. Råvattenkvaliteten i Svartån varierar kraftigt, bl a med avseende på nyckelparametrar som t ex innehållet av naturligt organiskt material, grumlighet och färg. Den totala halten organiskt material är generellt hög. En riskinventering som kommunen låtit göra i Svartåns avrinningsområde visar på ett flertal potentiella föroreningskällor 1 som negativt kan påverka råvattenkvaliteten. Uppehållstiderna för vattnet från infiltration till uttag varierar i olika delar av områdena men är för flera av brunnarna relativt korta. Örebro kommun planerar därför att vid Mogetorp och strax söder därom, knappt 20 km norr om Örebro tätort, genomföra undersökningar för en ny vattentäkt. Den nya vattentäkten kommer även den att baseras på konstgjord grundvattenbildning, dvs den naturliga grundvattentillgången förstärks genom att ytvatten infiltreras och grundvatten leds bort för allmän vattenförsörjning. Den nya vattentäkten kommer att utgöra ett komplement till eller ersätta den nuvarande vattentäkten och förse Örebro med omgivningar med dricksvatten. De planerade undersökningarna omfattar uttag av grundvatten och återinfiltration av detta. 1 Några av dessa är exempelvis E18/E20 som följer ån uppströms råvattenintaget för att sedan korsa ån. Infiltrationsområden i Jägarbacken och Bista är begränsade och belägna i anslutning till ett större industriområde. E18/E20 passerar också åsen inom primär skyddszon. 5

Infiltration och bortledandet av grundvatten utgör s k vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken. Grundvattengruppen har av Örebro kommun fått i uppdrag att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ovan nämnda vattenverksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör bilaga till ansökan till Miljödomstolen avseende tillstånd för den vattenverksamhet som planeras i denna undersökningsetapp. I MKB:n redovisas de konsekvenser som bedöms uppkomma i samband med vattenverksamheten. 2 Administrativa uppgifter Sökandens namn: Adress: Kontaktperson: Örebro kommun Örebro kommun Box 30 000 701 35 ÖREBRO Vattenverkschef Lars Ferbe Tekniska förvaltningen, Vattenverket Box 33 300 701 35 ÖREBRO Telefon: 019 21 19 31 3 Bakgrund Örebro kommun har påbörjat undersökningar i syfte att utreda möjligheterna till en ny vattentäkt. Undersökningarna är lokaliserade till ett område mellan Hammarby och Mogetorp knappt 20 km norr om Örebro. Området framstod efter SWECO:s principutredning avseende alternativa vattentäkter och SGU:s hydrogeologiska undersökningar som mycket intressant för vattenförsörjningsändamål [Ref 2, 3 och 5]. SGU:s undersökningar indikerade att i detta område skulle en eventuell vattentäkt som baseras på så kallad konstgjord grundvattenbildning kunna etableras. Tekniken innebär att den naturliga grundvattentillgången förstärks genom infiltration av ytvatten. Ett flertal andra alternativa lokaliseringar och tekniker har diskuterats men förutom konstgjord grundvattenbildning är möjliga alternativ t ex att rena ytvatten på kemisk väg eller genom membranteknik. År 2004 påbörjades undersökningar i Hammarby/Mogetorps-området. Undersökningarna planeras att pågå etappvis under flera år framåt. 6

4 Syfte Den i tiden närmaste undersökningsetappen kommer bland annat att omfatta försök med återinfiltration av grundvatten och provpumpningar genom uttag av grundvatten. Infiltrationsförsöken kommer att ske på så sätt att grundvatten pumpas upp från planerade uttagsbrunnar och återinfiltreras genom sprinkling på naturmark. Sprinklerutrustningen planeras att flyttas till olika områden på åsen. Syftet är att utreda möjliga områden för infiltration. Skulle infiltration med sprinkling försvåras på grund av täta jordlager kan infiltrationsförsök i de öppna grustäktssjöar som finns i området bli aktuellt för att utröna den hydrauliska kontakten mellan sjöarna och grundvattenbrunnarna, se Bilaga 4:4. Provpumpningarna kommer att innebära att uttaget grundvatten från nyanlagda brunnar leds till bäckar eller diken som leder vattnet bort från området. Syftet med provpumpningarna är att ta reda på isälvsavlagringens hydrauliska egenskaper, dess utbredning och storlek. Under dessa försök kommer omfattande mätningar och provtagningar att utföras såsom mätningar av grundvattennivåer. Resultaten från denna undersökningsetapp kommer att ligga till grund för fortsatta undersökningar och försök. Syftet med denna MKB är att beskriva konsekvenserna av de planerade försöken som blir till följd av 1) upptagning och återinfiltration av grundvatten samt 2) provpumpningar med bortledning av grundvatten. Av MKB:n framgår även vilka konsekvenser som förväntas uppstå under anläggningsskedet, dvs perioden när försöksanläggningen uppförs men det är framförallt konsekvenserna av återinfiltrationen och bortledningen av grundvatten som beskrivs. 5 Underlag Miljökonsekvensbeskrivningen baseras på bedömningar av resultaten av geofysiska undersökningar och undersökningsborrningar samt från det underlag som redovisas sist i denna MKB under Referenser. 6 Samråd Tidigt samråd har skett med Länsstyrelsen i Örebro län samt Örebro och Nora kommuner, 2006-08-29. Se protokoll från samrådet i Bilaga 1. Samråd har genomförts med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda genom utskick av information om projektet och dess 7

vattenverksamhet. De berörda har getts tillfälle att inkomma med skriftliga och muntliga sypunkter. Samrådsmöte hölls 2006-08-30. Se Bilaga 1. En samrådsredogörelse har upprättas och skickats till Länsstyrelsen, se Bilaga 1. I beslut från Länsstyrelsen, 2006-11-01, meddelades att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se Bilaga 2. Synpunkter från samråden har inarbetats i denna MKB. 7 Lokalisering Undersökningarna för en eventuell ny vattentäkt är lokaliserad till Karlslundsåsen vid Mogetorp och söder därom. I SGU:s undersökningar avseende grundvattenförhållandena i Örebro län utpekas detta område mellan Hammarby och Mogetorp - som det mest intressanta [Ref 2 och 3]. För en framtida vattentäkt i detta område kan ytvatten för infiltration komma att tas från Järleån eller något annat närliggande vattendrag eller sjö. Vattnet kommer då att via en ledning transporteras till infiltrationsanläggningen. Kommunen har idag inget tillstånd att ta ut ytvatten för infiltration. Någon infiltration av ytvatten planeras inte i detta undersökningsskede. För de nu planerade försöken kommer upptaget grundvatten att infiltreras på naturmark genom sk sprinklerinfiltration. Vattnet kommer att sprinklas över marken genom ledningar som är uppborrade med små hål. Sprinkling används vid ett flertal vattenförsörjningsanläggningar i Finland som permanent infiltrationsmetod för att behandla ytvatten och förstärka vattentillgången vid olika vattentäkter. I detta försök kommer däremot metoden att ingå som ett sätt att undersöka olika områdens infiltrationsegenskaper på motsvarande sätt som gjorts i planeringen av ny vattentäkt i Forssjö för Katrineholm. Uttag av grundvatten för återinfiltration och för provpumpningar kommer att göras från fyra till sex planerade grundvattenbrunnar. Undersökningarna kommer att genomföras i två delområden. I det södra delområdet - Hammarby har tre stycken brunnslägen lokaliserats med hjälp av undersökningsborrningar. I två av dessa lägen planeras brunnar att anläggas. Det tredje läget utgör reserv. Mellan de båda planerade brunnarna kommer infiltrationsmöjligheterna att undersökas. I det norra området Axbergsområdet har infiltrations- och uttagsområden identifierats. De exakta brunnslägena inom uttagsområdet har ännu inte bestämts. 8

Av Bilaga 4 framgår de planerade infiltrations- och uttagsområdena. 8 MKB-arbetets genomförande och avgränsningar 8.1 Geografisk avgränsning Det aktuella området omfattar en del av Karlslundsåsen norr om Örebro. Området inbegriper en sträcka av ca 7 km av åsen från Hammarby till Järleån. Området framgår av översiktskartan i Bilaga 3. Inom detta område kommer kontroll att ske. Kontroll kommer att ske utanför det bedömda praktiska influensområdet, se Bilaga 6. Med praktiskt influensområde menas det område där påverkan på grundvattennivåerna som orsakas av försöken eventuellt kan bli större än 0,3 m. 8.2 Miljöeffektavgränsning De miljöeffektområden som har bedömts som intressanta att studera i MKB:n är följande: Vattenmiljö Naturmiljö Buller Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till luft Markföroreningar Genomgående gäller att miljöeffekter som bedömts vara av central betydelse avhandlas mer omfattande jämfört med miljöeffekter som bedömts ha mindre betydelse. Effekterna har studerats för ett nollalternativ (dvs inget bortledande eller infiltration av grundvatten), anläggningsskedet och försöksskedet. 9 Beskrivning av vattenverksamheten Den sökta verksamheten avser: samt uttag och återinfiltration av grundvatten för att undersöka infiltrationsmöjligheterna och den hydrauliska kontakten mellan infiltrations- och uttagsplats provpumpningar genom bortledning av grundvatten för att utröna åsens hydrauliska egenskaper och gränser. 9

Försöken planeras att genomföras både i Hammarbymagasinet och i Mogetorpsmagasinet. Största mängden uttag och återinfiltration av vatten inom respektive område är 100 L/s. 10 Befintliga förhållanden 10.1 Berört markområde Karlslundsåsen är en långsträckt isälvsavlagring som bland annat passerar Örebro och fortsätter norrut. Den aktuella delen av åsen sträcker sig från Hammarby i söder till Mogetorp och Järleån i norr. I väster avgränsas området av Kilsbergen och i öster av ett till stora delar lertäckt slättlandskap. På kommunens uppdrag utförde SGU under 2004 särskilda grundvattenundersökningar på åsavsnittet mellan Kil och Lilla Mon, särskilt de aktuella magasinen mellan Hammarby och Mogetorp. Arbetet gjordes i anslutning SGU:s pågående grundvattenkartering och syftet var att klarlägga de hydrogeologiska förutsättningarna för att etablera en vattentäkt för Örebro baserad på konstgjord grundvattenbildning. Undersökningarna omfattade sonderingsborrningar, drivning av grundvattenobservationsrör och geofysiska mätningar (seismik och georadar). Sedan tidigare fanns en kartläggning av grundvattenförhållandena i skala 1:50 000 motsvarande det topografiska kartbladet Ag 3 Örebro NV (SGU, 1971). Nedanstående kortfattade beskrivningar baseras i huvudsak på SGU:s undersökningar och för en mer uttömmande redovisning hänvisas till undersökningsrapporten (Grundvattenundersökningar av åsavsnittet Kil Lilla Mon särskilt Hammarbymagasinet, Örebro kommun, SGU, 2004) [Ref 3]. Det aktuella avsnittet av Karlslundsåsen ligger 16-22 km norr om Skråmsta vattenverk. Åsen löper här intill Kilsbergsförkastningen som har en NO-SV till N-S-lig riktning. I området ansluter också en stor förkastning vars huvudriktning är Ö-V-lig, Käglanförkastningen. Den berggrundsmorfologi som förkastningarna har givit upphov till har stor betydelse för åsens karaktär. Bergytan ligger relativt djupt under åsen som till stora delar täcks av lera och svallmaterial (silt, sand och grus). Högsta kustlinjen låg ca 100 m ovan åsens nuvarande yta. Det aktuella åsavsnittet kan delas upp i två delar, Hammarbymagasinet och Mogetorpsmagasinet, som separeras av ett avsnitt med betydligt sämre vattengenomsläpplighet. Den sämre vattengenomsläppligheten i detta avsnitt bekräftas av indikationer på finkorniga jordarter i de geofysiska profilerna i området och av grundvattennivåns branta gradient. I övrigt stöder de utförda undersökningarna bilden av mäktiga avlagringar med grovt material (sand, grus och sten) som på stora områden 10

överlagras av finkorniga sediment (lera och silt). Jorddjupen är på flera ställen 40-60 m. Den huvudsakliga grundvattenströmningen är från söder mot norr. Hammarbymagasinet avgränsas i söder av en rörlig grundvattendelare, se Bilaga 3. Grundvattenytan i Hammarbymagasinet lutar endast svagt mot norr och ligger på drygt +60 m (RH00). I det mindre genomsläppliga partiet mellan Hammarby- och Mogetorpsmagasinen är gradienten mot norr betydligt brantare för att sedan flacka ut i Mogetorpsmagasinet på en ungefärlig nivå av +45 m (RH00). Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsättningarna för att lokalisera brunnar med stor uttagskapacitet bedöms vara goda inom såväl Hammarby- som Mogetorpsmagasinet. Förekomsten av ställvis mäktiga finkorniga sediment i ytan gör det svårare att lokalisera lämpliga infiltrationsområden. Figur 1. Översiktskarta. Det aktuella området sträcker sig norr om Hammarby från Prästtorp i söder till Mogetorp och Järleån i norr. 11

10.2 Jord Jordlagren i de centrala delarna av Karlslundsåsen består huvudsakligen av sand och grus. Åsen markeras med grön färg, Figur 2 nedan. Finare material som silt och lera har dock avsatts i betydande mängd förutom vid sidorna av åsen även ovanpå de grövre fraktionerna vilket gör det svårt att finna lämpliga ytor som möjliggör infiltration av vatten ned till grusåsens grundvattenmagasin. Jordlagrens mäktighet uppgår som mest till mellan 40 och 60 m. Marknivåerna befinner sig mellan +60 m och +70 m i höjdsystemet RH 00. Jordlagren övergår till finkornigare jordarter åt öster. Lera av varierande mäktighet återfinns på fälten öster om det aktuella området. Markhöjderna ligger här på mellan +50 m och +60 m (RH 00). Figur 2. Utdrag från SGU:s jordartskarta Serie Ae nr 6, Örebro NV. 12

10.3 Berg De högsta marknivåerna inom bergpartiet väster om åsen ligger på nivåer som överstiger +100 m i RH00. Berget faller brant åt öster längs Kilsbergens förkastning, se Figur 3 nedan. Figur 3. Utdrag från den topografiska kartan. Kilsbergens förkastningsbrant framgår av anhopningen av höjdkurvor i bildens nordvästra del. 10.4 Grundvattenbildning Grundvatten bildas genom att nederbörden tränger ner genom jordlagren. I sandiga och grusiga jordlager är infiltrationskapaciteten hög. Den övervägande delen av nettonederbörden (nederbörden minskat med avdunstningen) inom området kan därför förväntas bilda grundvatten. 13

Den naturliga grundvattenbildningen i området har bedömts uppgå till ca 25 L/s. Det är oklart hur stor andel av grundvattenbildningen som förser Karlslundsåsens grundvattenmagasin det primära grundvattenmagasinet med vatten. En betydande del torde bilda grundvatten i sekundära grundvattenmagasin, dvs magasin i svallmaterial som på grund av täta jordlager har begränsad eller ingen kontakt med det primära grundvattenmagasinet. Den naturliga grundvattenbildningen kommer vara helt underordnad den konstgjorda grundvattenbildningen som kan komma att uppgå till ca 500 L/s i en färdig anläggning. 10.5 Grundvatten Grundvattennivåer kommer under hela försöket att mätas och registreras för det aktuella området i ett 40-tal observationsrör. Huvuddelen av observationsrören utgörs av 50 mm stålrör som är borrade genom jordprofilen. Mätningar av grundvattennivåer kommer också att ske i privata brunnar. Ett förslag till kontrollprogram biläggs ansökan. I Hammarbymagasinet ligger grundvattennivåerna på nivån ca +60 m (RH00). Både söderut och norrut sjunker nivåerna. I Mogetorpsmagasinet norr om Hammarbymagasinet ligger nivåerna på ca +45 m (RH00). Dessa båda magasin, som har hydraulisk kontakt, benämnes i detta projekt som de primära grundvattenmagasinen. Se Figur 4 nedan. Rb0 634 Grundvattenprofil 80 Rb0 622 Rb0 621 R04 Rb0 015 613 Rb0 619 Rb0 616 Rb0 R04 617 020 Rb0 623 Rb0 623 R04 Rb0 011 626 Rb0 633 Rb0 Rb0 618 614 Rb0 625 R 5 R Rb7 103 Rb7 101 4 Rb0 615 Rb0 629 Rb0 627 Rb0 Rb0 628 632 Rb0 631 Rb0 630 R 1 75 ennivå (m) undvatt Gr 70 65 60 55 50 45 40 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Distans (m) Markyta 2006-08-22 2006-09-25 2006-10-24 Figur 4. Profil som utvisar grundvattennivåerna i de primära grundvattenmagasinen från söder (0 m) till norr (7 000 m) vid mätningar augusti-oktober 2006. i 14

I svallmaterial som har avsatts på tätare jordar finns sekundära grundvattenmagasin. Dessa har grundvattennivåer som avviker från nivåerna i de primära magasinen och är oftast högre. Detta indikerar att den hydrauliska kontakten är dålig mellan de sekundära grundvattenmagasinen och de primära grundvattenmagasinen. 10.6 Grundvattenkvalitet Grundvattenkvaliteten är generellt sett god. Vattnet kan kortfattat sammanfattas som saltfattigt och mjukt med spår av järn och mangan. 10.7 10.8 Sättningskänslighet Potentiellt sättningskänsliga områden finns öster om åsen där mäktiga lerlager återfinns. Dessa områden ligger i huvudsak utanför det bedömda influensområdet. Se jordartskartan Figur 2. Naturvårdsintressen Området utgörs av ett sammanhängande naturområde. Genom dess norra delar passerar en vandringsled, Bergslagsleden. De försök som planeras i Axberg i Mogetorpsmagasinet kan temporärt komma att påverka det rörliga friluftslivet och Bergslagsleden. Bergslagsledens sträckning framgår av Bilaga 4. Figur 5. Bild på vanligt förekommande naturtyp. Bilden är tagen i Hammarbyområdet norr om Markabäcken. 15

10.9 Grustäkter och grustäktssjöar Inom det aktuella området finns ett stort antal äldre grustäkter av olika storlek och olika ålder. I två av de större grustäkterna har grus tagits under grundvattennivån och två grustäktssjöar en i vartdera grustaget - har bildats. Strandskydd, 100 m, gäller runt grustäktssjöarna. Dispens från strandskyddet för undersökningsarbeten har meddelats av Länsstyrelsen i beslut 2006-10-11. Figur 6. Bild över grustäktssjö i norra grustaget. 10.10 Befintliga anläggningar I området finns - förutom privata brunnar - inga andra anläggningar som kan beröras av infiltrationsförsöken och provpumpningarna. Huvuddelen av de privata brunnarna i området är nedförda i jordlagren och får sitt vatten från dessa magasin. Ett mindre antal bergborrade brunnar finns även inom området som får sitt grundvatten från berget. De flesta av de brunnar som tar sitt vatten från jordlagren är utförda i sekundära grundvattenmagasin, dvs de grundvattenmagasin som finns i svallmaterial och som är avskilda mot det primära magasinet genom täta jordlager. En omfattande brunnsinventering har utförts. Totalt har ca 100 brunnar inventerats. Vattenprover har uttagits från huvuddelen av dessa brunnar [Ref 4 ]. 16

På kartor i Bilaga 5 är privata brunnar som har inventerats markerade. 10.11 Markföroreningar Några kända markföroreningar finns inte. Vid Mogetorp har det funnits en bensinmack. Den är nedlagd sedan många år tillbaka. Det torde inte vara helt osannolikt att det finns spår av denna verksamhet kvar i jordlagren. 11 Riksintressen och gällande planer 11.1 Riksintressen På Länsstyrelsens karta finns inga riksintressen inom det aktuella området markerade. Se Bilaga 7. I Örebro kommuns översiktsplan har däremot riksintressen markerats. Se nedan. 11.2 Översiktsplan I gällande översiktsplan, antagen 2002-04-24 av kommunalfullmäktige, kan man utläsa att området väster om Mogetorps utgör riksintresse för natur. Se Bilaga 8. En ny vattentäkt i Karlslundsåsen inom det aktuella området är inte i strid mot översiktsplanen. 11.3 11.4 12 Detaljplan för Mogetorpsområdet Ingen gällande detaljplan finns för det aktuella området. Några områdesbestämmelser finns inte. Kända vattendomar Örebro kommun har genom vattendom tillstånd att ta ut grundvatten från en brunn i åsen nära Järleån vid Flåten. Kommunen utnyttjar detta tillstånd för Flåtens vattenförsörjning. Vattentäkten ligger innanför bedömt influensområde för denna undersökning. Miljökvalitetsmål Nedan följer en beskrivning av de miljökvalitetsmål som bedöms vara relevanta för vattenverksamheten. Nationella och regionala miljökvalitetsmål 17

I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål, fastställda av riksdagen, som är en del av arbetet med att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. Länsstyrelserna fastställer regionala mål, medan kommunerna beslutar om lokala mål. Nedan anges vilka nationella och regionala miljökvalitetsmål som bedöms vara aktuella för föreliggande vattenverksamhet. Miljökvalitetsmålen återges inte i sin helhet. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, tillförsel av föroreningar m. m. Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras. Levande sjöar och vattendrag: Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas så långt det är möjligt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Hushållning med naturresurser karakteriserar det fortsatta nyttjandet av vattenresurser. Ett rikt växt och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald Minskad andel av hotade arter Hållbart nyttjande Lokala miljömål Örebro kommun har pekat ut tre områden som prioriterade för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Allas vårt ansvar - ökat miljömedvetande. Begränsad klimatpåverkan Till 2010 ska utsläppen av växthusgaser minska med 5 % från 2000 års nivå. 18

Giftfri miljö Området är till stor del beroende av EU:s regelverk. För att undvika ännu tillåtna naturfrämmande ämnen så kommer kommunen bl a fortsätta att ställa miljökrav vid upphandling och inköp. Allas vårt ansvar - ökad miljömedvetenhet Förutsättningen för att Örebro ska bli en ekologisk hållbar stad är att alla tar sin del av ansvaret och påverkar utvecklingen i rätt riktning. Detta kan göras genom val i vardagen, i hemmet och på jobbet. Kommunen vill därför prioritera åtgärder som leder till ökat engagemang och delaktighet. 13 Verksamhetens omfattning och utformning 13.1 Uttag av grundvatten för försöksinfiltration Uttag av grundvatten kommer att ske från planerade brunnar som kommer att anläggas inom de områden som finns beskrivna i Bilaga 4. I Hamma rby-området har tre brunnslägen lokaliserats. I två av dessa planerar kommunen att låta bygga brunnar. I Axbergsområdet har områden lokaliserats där 2 till 3 brunnar planeras att byggas. Totalt planeras i dagsläget att 4 till 6 brunnar kommer att byggas. 13.2 Anläggningar för bortledande av grundvatten I brunn arna kommer dränkbara pumpar att installeras. Pumparna kommer att förses med elkraft antingen från transportabla elkraftverk eller från nyanlagda el-transformatorer. Ledningar för transport av vatten kommer att läggas från uttagsbrunnarna till infiltrationsplatserna och under provpumpningarna till närbelägna diken och bäckar. 13.3 Anläggningar för infiltration Infiltration kommer att i första hand ske genom s k sprinkling. Ledningar som är försedda med hål kommer att läggas ut i naturmark. När vatten sedan pumpas ut till dessa ledningar kommer vattnet att spruta ut över marken från dessa hål. Vattnet kommer sedan att infiltrera ned till grundvattenmagasinet. Ledningar kommer att flyttas så att flera områden undersöks. Infiltration kommer att ske inom de områden som finns markerade på karta i Bilaga 4. Skulle täta jordlager medföra att infiltrerat vatten inte når det primära magasinet kan infiltrationsförsök i de befintliga grustäktssjöarna bli aktuella. Det upptagna grundvattnet kommer i så fall att avledas till dessa sjöar. 19

13.4 13.5 Provpumpningar Fyra till sex stycken brunnar planeras att byggas inom två områden. De båda områdena med brunnslägen i Hammarby och med ett sammanhängande område för anläggande av brunnar i Axberg framgår av Bilaga 4. Tid för försöken I Hammarbymagasinet planeras två infiltrationsförsök och två provpumpningar. Vatten kommer att uttas först från den ena uttagsbrunnen och sedan från den andra. Pumpning planeras inte ske samtidigt från båda brunnarna. I Mogetorpsmagasinet kommer infiltration att ske inom lokaliserat infiltrationsområde. Uttag kommer att ske från en eller flera brunnar i det lokaliserade brunnsområdet. I Axbergsområdet kommer således ett infiltrationsförsök och troligtvis två provpumpningar att genomföras. Försök kan komma att pågå samtidigt i Hammarby- och Mogetorpsmagasinen. Efter det att Örebro kommun erhållit erforderligt tillstånd preliminärt under våren 2007 planeras försöken pågå till hösten/våren 2008/2009. 13.6 Förväntade grundvattennivåer under infiltrationsförsöken och under provpumpningarna Infiltrationsförsök Grundvattennivåerna kommer att sänkas vid uttagsbrunnarna. Avsänkningarna bedöms uppgå som mest till mellan 2 och 3 meter i brunnarnas närmaste omgivningar. Avsänkningen avtar med avståndet från uttagsbrunnen. Nivåerna under infiltrationsområdena kommer att stiga i samma utsträckning. Infiltrationen av vatten kommer att motverka uttagets påverkan avseende en generell sänkning av grundvattennivåerna. Provpumpningarna Provpumpningarna syftar till att bestämma grundvattenmagasinens hydrauliska egenskaper och gränser. För att kunna utvärdera magasinets egenskaper krävs att provpumpningen medför en mätbar avsänkning av grundvattennivån. Avsänkningen i brunnarnas omedelbara närhet bedöms som mest uppgå till mellan 3 och 5 m. Praktiskt influensområde Praktiskt influensområde har bedömts omfatta ett område som redovisas i Bilaga 6. Utanför detta område bedöms grundvattennivåerna förbli 20

opåverkade eller med avsänkning eller höjning av grundvattennivån av högst ±0,3 m. 14 Miljökonsekvenser under anläggningsskedet Entreprenadarbetet omfattar borrning av brunnar, montering av pumpar, iordningställande av elförsörjningsutrustning samt utläggning av ledningar och sprinklingutrustning. 14.1 14.2 14.3 Vattenmiljö Entreprenadarbetet kommer inte att påverka vattenmiljön. Naturmiljö Naturmiljön kan i liten utsträckning komma att bli påverkad av de fordon som kommer att transportera materiel och av de entreprenadmaskiner som kommer att utföra brunnarna. Påverkan bedöms dock bli mycket liten och eventuella spår kommer att växa igen. Buller De entreprenadmaskiner, t ex brunnsborrningsaggregat, som används kommer att orsaka visst buller som dock bedöms vara obetydligt. Utförandetiden för varje brunn har bedömts uppgå till mellan 1 och 2 veckor. Kortaste avstånd mellan planerade brunnar och bostadshus uppgår till ca 100 m. 14.4 Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till grundvatten Risken för att föroreningar, t ex föroreningsutsläpp från entreprenadmaskiner, skall nå grundvatten är mycket liten. Vid allt entreprenadarbete inom det tilltänkta vattentäktsområdet kommer särskilda regler att gälla för att reducera riskerna för oönskade utsläpp. Utsläpp till ytvatten Några utsläpp av förorenat vatten eller andra föroreningar till grustäktssjöarna eller Järleån kommer inte att ske. Utsläpp till luft I samband med entreprenadarbeten kommer de arbetsmaskiner som används att förorsaka luftföroreningar. De luftföroreningar som alstras från maskinerna bedöms inte orsaka obehag för närboende eller betydande påverkan på miljön. 21

14.5 15 Spridning av mark- och vattenföroreningar Någon spridning eller transport av eventuella befintliga föroreningar kommer inte att ske under anläggningsskedet. Som nämndes i tidigare kapitel finns ej heller några kända markföroreningar. Miljökonsekvenser under undersökningsskedet I undersökningsskedet kommer grundvatten att infiltreras genom s k sprinkling vid infiltrationsförsöken eller bortledas vid provpumpningarna. 15.1 Vattenmiljö Förändring av vattennivåerna i grustäktssjöarna Vattennivåerna i grustäktssjöarna styrs av grundvattennivån i det omgivande grundvattenmagasinet. Vattennivån i grustäktssjöarna kommer således att påverkas i samma grad som grundvattennivåerna i lösa jordlager. Se nedan. Förändring av flöden och nivåer i ytvattendrag Bortledning av grundvatten och avledning till bäckarna kommer att öka flödet i dessa. Grundvattnets innehåll av järn trots att det är ringa - kan eventuellt komma att ge rödaktig mindre utfällning både vid infiltrationsplatserna under infiltrationen och i utsläppspunkterna i vattendragen vid provpumpningarna. Av Bilaga 4 framgår preliminära utsläppspunkter under provpumpningarna. Förändring i grundvattennivå i lösa jordlager Grundvattennivåerna i de primära grundvattenmagasinen, dvs det grundvattenmagasin där uttagsbrunnar tar sitt vatten från och dit det infiltrerade vattnet ska nå, kommer att påverkas av försöken. Vid uttagspunkterna kommer nivåerna att sjunka och vid infiltrationen att höjas. Grundvattennivåerna i sekundära grundvattenmagasin, dvs magasin som består av svallmaterial och som är avskilda från det primära magasinet med täta jordlager, bedöms inte bli påverkade. Huvuddelen av de inventerade brunnarna i området är belägna i sekundära grundvattenmagasin. Förändring av grundvattennivå i berg Någon påverkan på grundvattennivåerna i berg bedöms inte som troligt men kan inte uteslutas. Grundvattennivån i berg har i några observationspunkter visat sig överensstämma med grundvattennivån i det 22

primära grundvattenmagasinet. Det är därför ej helt uteslutet att förändringar i grundvattnets trycknivå i de ovanpåliggande jordlagren kan komma att påverka grundvattnets trycknivå i berget. Förändring av grundvattenkvaliteten Någon förändring av grundvattnets kvalitet bedöms inte uppstå. 15.2 Naturmiljö Några konsekvenser för naturmiljön på grund av bortledandet av grundvatten eller infiltration bedöms inte uppstå. Försöken kommer att pågå under en begränsad tidsperiod. Någon negativ påverkan på växtlighet vare sig på grund av uttag eller av infiltration bedöms inte uppstå. Utsläpp av grundvatten i bäckarna kommer att öka flödet i dessa. Detta bedöms inte komma att medföra några negativa konsekvenser för växtoch djurliv i dessa. Vid infiltrationsförsöket i Axberg kan Bergslagsleden komma att temporärt bli berörd. Eventuellt kan en kortvarig provisorisk sträckning av leden förbi eventuellt infiltrationsområde komma att behövas. 15.3 Buller Pumparna är elektriska och kommer inte att medföra något buller. Några av pumparna kommer möjligen att förses med elektrisk kraft genom transportabla dieseldrivna elgeneratorer. Dessa kommer att åstadkomma visst buller som dock inte bedöms innebära några olägenheter för närboende. Några regelbundna transporter som har med bortledningen av grundvatten kommer inte att ske. Vid behov av service kan enstaka transporter bli aktuella liksom transporter för bränsle till eventuella dieselgeneratorer. Buller från dessa transporter bedöms som obetydliga. 15.4 Utsläpp till mark och vatten Utsläpp till grundvatten Något utsläpp av oönskade ämnen till grundvattnet kommer ej ske. Utsläpp till ytvatten Under provpumpningarna kommer grundvatten att släppas till närliggande bäckar och diken i området. Något utsläpp av förorenat vatten kommer inte att ske. 23

15.5 Utsläpp till luft Pumparna är elektriska och kommer inte att medföra något utsläpp till luft. Dieseldrivna elkraftverk kommer att orsaka utsläpp till luft. Några regelbundna transporter som har med bortledningen av grundvatten kommer inte att ske. Detta kommer således inte förorsaka utsläpp till luft annat än vid enstaka transporter som har med vattenverksamheten att göra. 15.6 16 Spridning av mark- och vattenföroreningar Någon spridning eller transport av eventuella föroreningar kommer infiltration eller bortledandet av grundvattnet inte föra med sig. Konsekvenser för befintliga anläggningar De befintliga anläggningar som inom området utgörs av uttagsbrunnar för privat vattenförsörjning kan komma att påverkas genom förändrade grundvattennivåer. Brunnar som har bedömts ligga i samma grundvattenmagasin som de planerade uttagsbrunnarna, kan komma att påverkas och kommer därför att ges särskild uppmärksamhet. 17 Skydds- och säkerhetsåtgärder De skydds- och säkerhetsåtgärder som bör vidtagas för att begränsa påverkan på vattenkvalitet, naturmiljö och rekreation sammanfattas enligt nedan. 17.1 Anläggningsskedet De entreprenadmaskiner som kommer att anlitas kommer att i möjligaste mån vara utrustade med miljövänliga drivmedel och oljor. Innan arbetet påbörjas skall åtgärdsplan och utrustning för eventuella olyckor finnas. 17.2 Undersökningsskedet Mätning av mängden bortlett och återinfiltrerat grundvatten kommer att ske. Kontroll av grundvattennivåer kommer att ske i observationsrör och privata brunnar (Bilaga 5) enligt kontrollprogram. Ett preliminärt kontrollprogram kommer att bifogas ansökan till Miljödomstolen. Ett slutgiltigt kontrollprogram upprättas i samråd med Länsstyrelsen. Om problem uppstår beträffande vattenförsörjningen för privata fastighetsägare kommer Örebro kommun ordna vattenförsörjningen, ställa upp tankar eller avbryta försöken. 24

18 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen infiltration och bortledning av grundvatten kommer att ske. Nollalternativet innebär att erforderliga undersökningar för etablering av en ny vattentäkt uteblir. 19 Alternativa lokaliseringar Örebro kommun genomförde under slutet av 1990-talet en översiktlig principutredning av möjliga alternativ till nuvarande råvattentäkt och infiltrationsområden (SWECO VBB, Örebro kommun, Alternativa vattentillgångar, Principutredning, 1998) [Ref 5]. Ett flertal alternativ studerades. Dessa var Hjälmaren, Vättern, Tisaren, Skagern, Unden och Järleån som råvattentäkt och Äsön, Vissbodamon och Mogetorp som infiltrationsområden. Efter diskussioner i kommunen bedömdes att alternativet Järleån/Mogetorp var det mest intressanta och skulle prioriteras. De övriga alternativen bedömdes vara sämre alternativ. Skälen till detta var: Hjälmaren algtoxiner, Vättern kostnadsskäl och skulle eventuellt vara intressant ur regional perpektiv men förkastades politiskt, Tisaren otillräcklig kapacitet, Skagern och Unden alltför stora avstånd, Äsön och Vissbodamon konflikt med grustäktsintressen. Kommunen påbörjade därför en utredning med Järleån som råvattentäkt och Hammarby- Mogetorp som framtida område för vattenproduktion. 20 Alternativa undersökningsmetoder De planerade undersökningsmetoderna är de som befunnits vara de mest lämpade. Andra undersökningsmetoder innebär att samma tillförlitlighet i resultaten inte uppnås. 21 21.1 Uppfyllelse av tillämpliga miljökvalitetsmål Grundvatten av god kvalitet Den sökta vattenverksamheten kommer ej att medföra något negativt avseende grundvattennivåer eller grundvattnets kvalitet. Verksamheten syftar till att skapa en så bra vattenkvalitet som möjligt. 21.2 Levande sjöar och vattendrag Vattenkvalitet i grustäktssjöarna eller i de bäckar där grundvatten kommer att släppas kommer ej försämras. 25

22 Kontrollprogram Grundvattennivåmätningar har pågått under hela undersökningsfasen sedan 2004 och pågår fortfarande. Mätningar av grundvattennivåerna kommer att ske kontinuerligt i området både under anläggnings- och undersökningsskedet. I ansökan biläggs ett förslag till kontrollprogram. Förslaget kommer därefter att fastställas i samråd med Länsstyrelsen. I Bilaga 5 redovisas kontrollpunkterna. Grundvattengruppen Håkan Djurberg Göran Hanson Per-Olof Johansson Referenser [1] SGU, serie Ae nr 6, Geologiska 1971 kartbladet Örebro NV, Stockholm [2] SGU, serie Ah nr 20, Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Örebro län, Uppsala 2000. [3] SGU, Grundvattenundersökningar av åsavsnittet Kil Lilla Mon särskilt Hammarbymagasinet, Örebro kommun, Uppsala 2004 [4] SGU, Brunnsinventering med vattenprovtagning, 2006. [5] SWECO VBB, Örebro kommun, Alternativa vattentillgångar, Principutredning, 1998 26