Hälsa och kränkningar



Relevanta dokument
Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Målgruppsutvärdering

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Målgruppsutvärdering Colour of love

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Vad tycker du om vården?

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Enkätundersökning i samarbete med MSN

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT

Tierpspanelen. Utvärdering

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

Genomförandet av mätningen 2015

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Vad tycker du om vården?

Brukarundersökning 2010 Särvux

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Kvinnor och män med barn

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Enkätundersökning om solvanor

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Utdrag ur rapport. Kartläggning av allmänhetens kunskap, inställning och attityder kring ID-kapning. Svenska Stöldskyddsföreningen

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

590 elever har besvarat enkäten

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

Cykeln i vardagen. En rapport om kommuners arbete för ökad cykling

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November Kommunledningskontoret. Eva Andersson

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

Sammanställning studentenkät våren 2014

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Barn och skärmtid inledning!

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom

************** THE - Purity Test - LITE-version ***********************

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2015 Dnr SO 2015/0206

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Lite pengar gör stor skillnad

Copyright Brottsanalys 2015

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Stockholm-Arlanda Airport

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

Barn- och ungdomspsykiatri

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Våld i nära relationer Tjörns kommun

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Införande av spärrar enligt patientdatalagen

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Södra sjukvårdsregionen

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

Transkript:

Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg Tel: 12-83 Fax: 12-32 29 E-post kommun@atvidaberg.se www.atvidaberg.se VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Bakgrund och syfte Under hösten 29 genomfördes en enkätundersökning på mödravårdcentralen i Åtvidabergs kommun utifrån det pågående kvinnofridsprojektet. Alla kvinnor över 1 år fick en enkät att besvara som syftade till att ge en bild av hur många kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Vidare ingick att också undersöka hur kvinnorna ställer sig till att rutinmässigt få frågan om våld då tidigare studier pekat på att hälso- och sjukvården är en viktig arena för att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Nästintill samma enkätundersökning har nu genomförts på Barnavårdscentralen (BVC) och Vårdcentralen (VC) i Åtvidaberg. Detta för att få en ytterligare inblick i frågan. Vad som skiljer denna enkätundersökning från den tidigare är att denna riktat sig till både kvinnor och män. Mätperioden pågick under ca en månad, maj till juni 2. Enkätens utformning Enkäten har justerats något för målgrupperna hos BVC och VC. En förändring är att bakgrundsvariablerna kompletterats så att både kvinnor och män ska kunna besvara enkäten. Ytterligare en förändring är att frågan om i vilket ärende respondenten besöker mottagning tagits bort då det annars skulle behövas en mängd alternativ. I övrigt är enkäten densamma som när den genomfördes hos MVC. Snabbfakta om enkätundersökningen Nedan följer några snabba fakta kring resultaten från enkätundersökningen: 4 personer har besvarat enkäten Av dessa har uppgett att de någon gång utsatts för våld. 8 av dessa är kvinnor 2 är män Omräknat i procent motsvarar det ca 19 procent av respondenterna Vid en jämförelse med enkätundersökningen på MVC ligger resultaten rätt stabilt. Där framkom att ungefär 2 procent av respondenterna uppgett att de någon gång varit utsatta för våld Det innebär att så mycket som var femte (1 av ) patienter som uppsöker vården i Åtvidaberg kan ha varit utsatt för våld i nära relation 2

Sammanställning av enkäter Nedan redovisas resultaten av enkätundersökningen som genomförts på BVC och VC. Viktigt att poängtera är att få personer besvarat enkäten, 4 personer sammantaget, vilket gör att resultaten inte är generaliserbara. Under varje fråga redovisas resultaten för de båda verksamheterna tillsammans, dock går det att se skillnaderna mellan de båda verksamheterna då detta synliggjorts med hjälp av färgteman. Först ut är könsfördelningen bland respondenterna: Kön 3 27 2 Antal 2 1 16 7 4 BVC VC Kvinna Man Svarsalternativ Flest kvinnor har besvarat enkäten. Att enkäterna från BVC besvarats av flest kvinnor är kanske inte så anmärkningsvärt då flest kvinnor besöker mottagningen. Det är dock detsamma även på enkäterna från VC. Nästa fråga, som berör åldersfördelningen bland respondenterna, fördelar sig på följande sätt: Ålder Antal 3 3 2 2 1 31 2 11 3 1 1 1-2 2-4 4-6 6-8 8- Svarsalternativ BVC VC 3

Här skiljer sig åldersgrupperna åt något mellan de två mottagningarna där det generellt framgår att respondenterna från VC är något äldre än de hos BVC, även om de antalsmässigt inte är så många. Vid en jämförelse med resultaten från MVC så var även där 2-4 den största åldersgruppen tätt följt av 1-2 och 4-6. Nytt för denna enkätundersökning är även att målgrupperna mellan 6- nåtts. Dock utgör de inte så många respondenter till antalet. Dessa målgrupper saknades helt hos MVC. Därefter i enkäten följer en fråga om det allmänna hälsotillståndet: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 2 18 18 16 14 Antal 12 8 6 11 6 6 7 BVC VC 4 2 1 Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Svarsalternativ Här har de allra flesta svarat på den positivare skalan av de valbara alternativen liksom respondenterna i den tidigare undersökningen även gjorde. Fler av respondenterna från VC har angett någorlunda som alternativ liksom dåligt förekommer i denna grupp. 4

Nästkommande fråga i enkätundersökningen gäller utsattheten för våld och kränkningar: Har Du varit utsatt för hot, våld eller andra kränkningar av någon som står/stått dig nära? 3 28 2 Antal 2 1 16 BVC VC 3 2 3 2 Ja, upprepade gånger Ja, vid något enstaka tillfälle Nej Svarsalternativ Här framgår att totalt personer uppgett att de varit utsatta för hot, våld eller kränkningar. Av dessa har varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen och vid något enstaka tillfälle. 8 av dessa är kvinnor och 2 är män. Procentuellt sätt har 19 procent av respondenterna varit utsatta för någon typ av våld. I enkätundersökningen från MVC var det 18 av 86 respondenter som uppgett att de varit utsatta för någon typ av våld eller hot, vilket motsvarade ungefär 2 procent av respondenterna. Procentuellt sätt ligger resultaten mellan de båda enkätundersökningarna väldigt nära varandra. Vid en total sammanslagning av de båda enkätundersökningarna framgår att 28 personer totalt sätt uppgett att de varit utsatta för hot, våld eller kränkningar. I procent motsvarar detta 2 procent av respondenterna totalt.

Efterföljande fråga i enkäten har behandlat inställningen till om mottagningen (i detta fall BVC och VC) rutinmässigt skulle börja fråga om våld. På följande sätt har respondenterna svarat: Vilken är din inställning till om personalen skulle börja fråga alla som kommer till mottagningen om de varit utsatta för våld och kränkningar? 2 23 2 Antal 1 12 6 BVC VC 1 1 1 Positiv Varken positiv eller negativ Negativ Svarsalternativ Av respondenternas svar ovan framgår att den största gruppen ställer sig positiva till att få frågan om våld rutinmässigt. Procentuellt sätt är 6 procent positiva, 3 procent varken positiva eller negativa, 3 procent negativa och 2 procent har ej svarat. Resultaten hos MVC fördelade sig på följande sätt: 64 procent uttryckligen positiva, 4 procent negativa och 31 procent varken eller. Resultaten är därav tämligen överensstämmande mellan de båda enkätundersökningarna. De två som är negativa har båda lämnat kommentarer. En av dessa är kvinna och har uppgett att hon varit utsatt vid enstaka tillfälle för våld. Den andra respondenten är en man som uppgett att han varit utsatt för våld vid upprepade tillfällen. I deras kommentarer anges: Det kan hindra folk med andra besvär att söka vård, om de vet att de blir utsatta för frågor (Kvinna) Jag skäms för att prata om det (Man) Här framgår att mannen skäms för att prata om det, något som kanske stärker bilden av att det kan vara högst tabubelagt för män att berätta att de varit utsatta för våld i nära relation. Kvinnan 6

verkar tänka på alla andra som riskerar att få frågor av det här slaget, som därav skulle kunna bidra till att människor började undvika att söka vård. Bland dem som varken är positiva eller negativa och som uppgett att de inte varit utsatta för våld eller kränkningar, har tre lämnat kommentarer. Samtliga tre är kvinnor. I deras kommentarer framkommer följande: Tror det skulle kännas konstigt Man måste ha tid och resurser för det svar man eventuellt får. Det är inte bara att ställa en sådan fråga. Man måste kunna ta hand om svaret. Svårt att ha en synpunkt på det. Tror tyvärr att det är få som skulle säga det rakt ut. Bättre att det i så fall finns möjlighet att lämna skriftligt meddelande. Liksom i enkätundersökningen hos MVC så vittnar dessa kommentarer inte om ett helt motstånd mot att få frågan, men det krävs att rätt förutsättningar finns. Sådant som att svaret kan hanteras på ett bra sätt exempelvis. Ytterligare en respondent har angett varken eller som svar på frågan Respondenten är en kvinna, som till skillnad från de ovanstående uppgett att hon varit utsatt för våld vid upprepade tillfällen. Hon säger: Bra att få frågan om man vill berätta. Men få väljer nog att göra det Här är respondenten ändå inte negativ till att frågan ställs, men lyfter fram hur svårt det kan vara för en utsatt att faktiskt börja berätta om det hon/han varit med om. Bland respondenterna som är uttalat positiva och som inte varit utsatta för våld eller kränkningar förekommer följande kommentarer: Det är så lätt att missa eftersom det är så tabu. Med frågan som rutin kanske det undviks. Om frågan blir rutin bör personal ge akt på rutinmässiga svar och försöka se bakom (Kvinna) Bra att fråga, sen vet man ju inte om man får ett ärligt svar (Kvinna) Får man frågan kan man välja att svara och ställs ej frågan kan man inte svara! (Kvinna) 7

Då våld i nära relationer är ett viktigt samhällsproblem som är svårt att komma åt tycker jag absolut att ni ska fråga (Man) Det är väl bra om det kommer på tal. Det kanske bara är frågan som behövs för att personen i fråga kan börja ett bättre liv (Man) Även om en eventuellt utsatt inte svarar ja dem första gångerna kanske han/hon gör det den :e gången. En dag kommer nog punkten när man är mottaglig för hjälp (Kvinna) Det är väl bra eftersom den som blivit utsatt för detta säkert inte skulle berätta det annars (Kvinna) Värdefull kartläggning (Man) Om jag hade varit utsatt för våld och kränkningar skulle jag ej berätta (Kvinna) Här är kommentarerna av den karaktären att det vore bra att fråga då det är svårt att komma åt problematiken och att det kan underlätta för den utsatte om någon börjar med att ta upp frågan. Två som också är positiva till att frågan ställs, som varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen, har lämnat följande kommentarer: Man ska veta om det är rätt svar på allt (Kvinna) Det behövs! Kvinnor i en sådan situation säger aldrig något själva (Kvinna) Sammantaget är 4 av de som varit utsatta för våld uttalat positiva till att frågan ställs. Två är uttalat negativa, en har inte svarat och tre har svarat varken eller där en av dessa tycks ställa sig positiv till att frågan ställs. Vilka är de som varit utsatta för våld? Vid en närmare genomgång av de som i denna enkätundersökning uppgett att de varit utsatta för våld framkommer att 2 är män och 8 kvinnor. har varit utsatta vid upprepade tillfällen och vid enstaka. En man placerar sig i vardera kategori. Av de som varit utsatta upprepade gånger är tre av kvinnorna mellan 2-4 år och en mellan 6-8. Mannen som varit utsatt vid upprepade tillfällen är mellan 4-6. I den andra kategorin där respondenterna varit utsatta vid enstaka 8

tillfälle är mannen mellan 1-2, tre av kvinnorna mellan 2-4 och en mellan 4-6. Liksom i den tidigare studien hos MVC är gruppen 2-4 den som mest frekvent uppger att de varit utsatta för våld. I denna enkätundersökning har även flest kvinnor uppgett att de utsatts för våld, men intressant är ändock att två män uppgett detta. En av respondenterna har uppgett att dennes hälsotillstånd är mycket bra, tre har uppgett att det är bra och sex att det är någorlunda. Vid en jämförelse med resultaten från MVC är det fler som i denna undersökning uppgett någorlunda som svar på hur hälsotillståndet är vilket kan indikera en något sämre hälsa bland dessa respondenter. Huruvida våldsutsattheten spelar roll går inte att säga. Det finns ingen länk mellan ålder och hälsa i resultaten. Avslutande reflektioner Liksom i den tidigare enkätundersökningen visar det sig även i denna att många är positiva till att få frågan om våld. Något färre av de som varit utsatta har dock uppgett att de är positiva till att få frågan om våld rutinmässigt. Vad som blir bekräftat även i denna enkätundersökning är betydelsen av att ställa frågan under rätt förutsättningar, att hantera svaret på ett bra sätt, men också att ställa frågan för att hjälpa den som behöver stöd och hjälp att våga berätta och få ett bättre liv. Flera av respondenterna betonar att det är ett tabubelagt ämne. Intressant att notera är att fler kvinnor besvarat enkäten, det är också flera av respondenterna som inte varit utsatta för våld, som i sina kommentarer återkommer till att kvinnor i en sådan situation behöver etc. Dock bör poängteras att en del män ändå besvarat enkäten samt att två av dessa uppgett att de varit utsatta för våld och/eller kränkningar. Men, känner sig kvinnor mer riktade av den här typen av enkätundersökningar? Beror det på att det är (enligt befintlig statistik från exempelvis BRÅ) vanligare att kvinnor utsätts för denna typ av våld? Beror det helt enkelt på vilka som besökt mottagningarna under mätperioden? Vilken betydelse får det för de män som utsätts? Riskerar dessa att missas? Det är viktigt att inte glömma bort grundproblematiken, nämligen att mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som myndigheter och politiker vill åtgärda genom exempelvis riktade kvinnofridsmedel. Däremot bör en liten vaksamhetstanke ändå finnas för att inte missa någon som behöver stöd och hjälp. Kvinna som man. Liksom i den föregående enkätsammanställningen går det utifrån denna enkät inte att utläsa vem som utsatt respondenterna för våld. Definitionen från Socialstyrelsen anger att en nära relation 9

kan vara nära vän, partner, släkting. I enkätundersökningen synliggörs inte dessa eventuella variationer kring utsattheten eller om det skett inom exempelvis en samkönad relation. Inte heller när i tid det inträffade skett. I den här enkätundersökningen har en bredare målgrupp nåtts, både vad gäller ålder och kön. Bredare kartläggningar bidrar till en bredare bild av problematiken vilket är positivt för helhetssynen kring hur många och vilka som utsätts för våld i nära relation. Dock visar det sig att samma åldersgrupp som hos MVC rapporterar en högre grad av att ha varit utsatt för våld, 2-4. Det kan ha att göra med vilka som besöker mottagningarna, men kanske att det även synliggör den grupp som mestadels utsätts för våld i nära relation. Intressant är även att det procentuella antalet respondenter som uppger att de varit utsatta för våld och/eller kränkningar ligger på samma nivå i de båda enkätundersökningarna, 19-2 procent. Det betyder att så många som var femte patient som uppsöker vården i Åtvidaberg kan ha varit utsatt för någon typ av våld och/eller kränkningar. Om dessa siffror stämmer med det verkliga antalet utsatta, hur ska vården hantera dessa siffror? Att så mycket som var femte patient kan ha varit utsatt för våld i nära relation?