En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013
Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades 28 sep 2012: Första möte med referensgruppen 8 okt 2012: Första möte med politisk styrgrupp 8 nov 2012: Andra möte med politisk styrgrupp 12 nov 2012: Andra möte med referensgruppen 4 dec 2012: Beslut om remiss i Programnämnd Samhällsbyggnad? 10 dec-10 feb 2013: Remissperiod två månader Feb-mars 2013: Remissynpunkter sammanställs och införlivas Mars-april 2013: Möten med styrgrupp och referensgrupp April-juni 2013: Beslut i programnämnd, KS och KF Senast 18 juli 2013 ska kommunen ha fastställt ett åtgärdsprogram.
Nuläge: Befintlig bostadsbebyggelse vid gator och vägar Intervall dba Antal exp. inv. Antal exponerade byggnader Byggnader att åtgärda (ungefär) 55-59 8700 1688 0 60-61 887 188 141 61-62 700 131 98 62-63 577 117 88 63-64 538 68 51 Ca 420 bostadshus behöver åtgärdas 64-65 606 61 46 65-1641 241 150 Alla byggnader
Mål för befintlig bebyggelse Förslag till nya delmål för 2020: Till 2020 ska bullerskyddsåtgärder ha vidtagits vid [samtliga] bostäder som exponeras för över [65] dba ekvivalentnivå vid fasad, och som idag saknar bullerskydd. Efter åtgärd ska nivån inomhus inte överskrida 30 dba ekvivalentnivå. Till 2020 ska bullerskyddsåtgärder ha vidtagits vid [minst hälften] av de bostäder som exponeras för [60-64] dba ekvivalentnivå vid fasad, och som idag saknar bullerskydd. Efter åtgärd ska nivån inomhus inte överskrida 30 dba ekvivalentnivå.
Policy vid nybyggnation Förslag till ny policy: Alla nya bostäder som byggs ska uppfylla antingen nationella riktvärden eller de principer för avsteg från riktvärden som anges i Boverkets allmänna råd, 2008:1. Detta innebär att avsteg kan medges i stadsmiljö eller utmed starka kollektivtrafikstråk. Tyst/ljuddämpad sida krävs. Innebörden av denna formulering är att fortsatt förtätning av staden är möjlig, även i bullerutsatta lägen, om särskilda krav uppfylls. Det är dock viktigt att de avsteg som görs tydligt motiveras.
Förslag: Fem åtgärdspaket för perioden 2013 2020 Åtgärdspaket 1: Bostäder med mer än 65 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärdspaket 2: Bostäder med 60-65 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärdspaket 3: Minska bullret vid källan Åtgärdspaket 4: Bevara och utveckla en god ljudmiljö Åtgärdspaket 5: Kunskapsuppbyggnad och dialog
0: Bullerdatabas för byggnader (En första version finns redan i drift) För att ha bättre koll på läget, kunna bedöma åtgärdsbehov och kostnader vid olika målnivåer, viktigt hjälpmedel i det fortsatta arbetet. Möjlighet att söka på fastighetsbeteckning och adress. Åtgärd 0A: Upprätta en bullerdatabas Ansvar för uppbyggnad och underhåll: Tekniska förvaltningen/stadsbyggnad
1: Bostäder med mer än 65 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärd 1A: Erbjudande till fastighetsägarna Erbjudandet om fönsteråtgärder till fastighetsägare har på senare år inte utnyttjats. Det krävs därför en översyn av erbjudandets utformning och hur det marknadsförs. Ansvar: Tekniska nämnden. Kostnad/finansiering: Om hälften av byggnaderna behöver åtgärdas genom fönsteråtgärder blir den totala kostnaden ca [11] miljoner kr. En finansieringsmodell kan vara att kommunen och fastighetsägaren delar lika på kostnaden. Det betyder en kostnad för kommunen på [5,4] miljoner kr, över sju år (2014-2020), dvs. ca [800 000] kr per år (om kommunen får statlig medfinansiering halveras kostnaden). Åtgärd 1B: Aktivare roll för miljönämnden Alla berörda fastighetsägare kommer sannolikt inte att tacka ja, men alla invånare har rätt till en god ljudmiljö i sin bostad. Miljökontoret kan ge förelägganden till de fastighetsägare som inte genomför åtgärder. Ansvar: Miljönämnden Kostnad/finansiering: Befintlig budget?
1: Bostäder med mer än 65 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärd 1C: Framtagande av program för skärmar och vallar Bullerskärmar är dyra och kan vara svåra att passa in i stadsmiljön. Bullervallar kan ibland skapas till låg kostnad men tar mycket plats. En fördel med både skärmar och vallar är att de också förbättrar ljudmiljön utomhus. För att bättre bedöma potential och kostnader krävs en separat utredning, inklusive stadsmiljö- och trygghetsaspekter. Ansvar: Tekniska förvaltningen i samarbete med Stadsbyggnadskontoret. Åtgärd 1D: Fortsatt dialog med Trafikverket angående statlig infrastruktur Dialogen med Trafikverket för att åtgärda bullerstörningar utmed den statliga infrastrukturen ska fortsätta, med mål att samtliga byggnader ska vara åtgärdade 2020. Ansvar: Miljönämnden
2: Bostäder med 60-64 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärd 2A: Erbjudande till fastighetsägarna Erbjudande till fastighetsägarna hanteras på samma sätt som i åtgärd 1A, men prioritet ges till de värst utsatta byggnaderna. De byggnader som klaras genom åtgärder som dämpar bullret vid källan (främst sänkta hastigheter) sållas bort. Ansvar: Tekniska nämnden. Kostnad/finansiering: Om 210 byggnader med ca 1 200 boende behöver åtgärdas och att det sker genom fönsteråtgärder blir kostnaden ca 5,4 miljoner kr. En finansieringsmodell kan vara att kommunen och fastighetsägaren delar lika på kostnaden. Det betyder en kostnad för kommunen på 2,7 miljoner kr, över sju år (2014-2020), dvs. ca 400 000 kr per år (om kommunen erhåller statlig medfinansiering halveras kostnaden). Åtgärd 2B: Aktivare roll för miljönämnden Om delmålet om en halvering inte nås på annat sätt kan miljönämnden behöva ge förelägganden till de fastighetsägare som inte genomför åtgärder (jämför åtgärd 1B). Ansvar: Miljönämnden
2: Bostäder med 60-64 dba vid fasad som i dag saknar skydd Åtgärd 2C: Fortsatt dialog med Trafikverket angående statlig infrastruktur Dialogen med Trafikverket för att åtgärda bullerstörningar utmed den statliga infrastrukturen ska fortsätta, med mål att hälften av byggnaderna ska vara åtgärdade 2020. Ansvar: Miljönämnden
3: Minska bullret vid källan Åtgärd 3A: Sänk hastigheterna på de mest bullerutsatta gatorna En sänkning från 50 till 30 km/tim sänker bullret med omkring 1-2 dba. Det kan minska behovet av bullerdämpande åtgärder i åtgärdspaket 2, samtidigt som trafiksäkerheten förbättras och staden blir mer attraktiv för gående och cyklister. Ansvar: Aktuella gator och ansvar måste kopplas till trafikplanen. Kostnad/finansiering: Åtgärder krävs i regel för att trafiken ska hålla skyltad hastighet. Det är en del av större stadsutvecklingsarbete och kostnaden specificeras inte här. Åtgärd 3B: Tystare vägbeläggningar Kommunen ska följa utvecklingen på området. Ansvar: Tekniska nämnden.
3: Minska bullret vid källan Åtgärd 3C: Tystare fordon och däck Potentialen för att minska bullret genom teknisk utveckling av fordon och däck är mycket stor, men utanför kommunens möjlighet att påverka. Kommunen bör föregå med gott exempel och uppmana andra att följa efter: Upphandla fordon och däck med goda bulleregenskaper. Dubbade vinterdäck ska endast användas då särskilda skäl finns. Krav vid upphandling av varor och tjänster där bulleralstrande företeelser förekommer. Ansvar: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen. Kostnad/finansiering: Befintlig budget?
4: Bevara och utveckla en god ljudmiljö Åtgärd 4A: Bevaka bullerkonsekvenser av förändrade trafikflöden Att leda fordon andra vägar kan ge effekt, men det finns nackdelar. Ur bullersynpunkt är det olämpligt att sprida trafiken till bostadsgator som i dag är lågtrafikerade. Problemen på dessa ökar mycket mer än de minskar på högtrafikerade gator. Sammantaget behövs en löpande bevakning av hur förändringar i staden och trafiksystemet påverkar möjligheten att nå målen i åtgärdsprogrammet. Ansvar: Programnämnd samhällsbyggnad Åtgärd 4B: Öka kunskapen om buller i parker och grönområden Vi behöver veta mer om ljudmiljön, och därmed de sociala kvaliteterna i parker, vid lekplatser och i rekreationsområden. Det behövs en fördjupad kartläggning av nuläget, riktvärden för olika utemiljöer och analys av åtgärdsbehov. Ansvar: Programnämnd samhällsbyggnad? Kostnad/finansiering: Annan finansiering
4: Bevara och utveckla en god ljudmiljö Åtgärd 4C: Öka kunskapen om buller vid skolor, förskolor m.m. Inom- och utomhusnivåerna vid skolor, förskolor och vårdlokaler är dåligt kända. Riktade bullerskyddsåtgärder har inte vidtagits för dessa platser. Det behövs kartläggning och analys av åtgärdsbehov. Ansvar: Programnämnd samhällsbyggnad? Kostnad/finansiering: Befintlig budget? Åtgärd 4D: Premiera byggherrar som går längre än lagkraven Även om riktvärdena uppfylls kommer en betydande del av befolkningen fortfarande att uppleva problem med buller. Det kan finnas skäl att se över möjligheterna att premiera de byggherrar som är beredda att gå längre än lagkraven, t.ex. genom i ett kommunalt miljöbyggprogram. Ansvar: Programnämnd samhällsbyggnad? Kostnad/finansiering: Framtagande av miljöbyggprogram är ett separat projekt med många aspekter, det är svårt att specificera kostnad för den del som rör buller.
5: Kunskapsuppbyggnad och dialog Åtgärd 5A: Förbättra informationen till allmänheten Via kommunens webbplats och/eller kommande servicecenter ska alla som är intresserade kunna ta del av aktuell bullerkartläggning, åtgärdsprogram och uppföljning. Ansvar: Tekniska nämnden och/eller Programnämnd Samhällsbyggnad? Åtgärd 5B: Förstärkning av det interna arbetet Åtgärdsprogrammet innebär en höjning av ambitionerna kring bullerfrågan. Det betyder också behov av ökad kompetens och resurser inom berörda förvaltningar. En processgrupp inrättas med representanter för Stadsbyggnad, Tekniska förvaltningen och Miljökontoret. Gruppen svarar för att programmet årligen följs upp och rapporteras i respektive nämnd. Stadsbyggnad är sammankallande. Kommunen behöver också bli mer aktiv i nationella nätverk och stärka kopplingen till forskningen om faktiska bullerstörningar. Samarbete med bl.a. AMM. Ansvar: Programnämnd samhällsbyggnad, tekniska nämnden, miljönämnden?